~ Landstinget ~'~~~ Halland Handlingar Landstingsfullmäktiges sammanträde november 2007 i Halmstad



Yüklə 2,09 Mb.
səhifə4/14
tarix11.09.2018
ölçüsü2,09 Mb.
#80831
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   14

Sammanfattning
Landstinget Halland redovisar ett ekonomiskt överskott efter åtta månader uppgående till 284,6 mnkr. Resultatet är 5,2 mnkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år.

Resultatet för helåret 2007 prognostiseras till 190,3 mnkr. Resultatet förklaras av ett överskott inom finansierings) med 241,0 mnkr medan verksamheten prognostiserar ett underskott med -50,7 mnkr. Överskottet inom finansiering förklaras av den positiva utveck­lingen av landstingets skatteintäkter och rea-vinster i kapitalförvaltningen. Skatteintäkterna prognostiseras bli 103 mnkr högre än budgete­rat och fmansnettot2) 71,8 mnkr högre än bud­geterat

Jämfört med budget redovisar prognosen för landstinget ett överskott med 156,0 mnkr, då årsbudgeten uppgår till plus 34,2 mnkr. I års-budgeten är 15 mnkr reserverade för en plane­rad ökning av eget kapital för pensionskostna­der. Helårsresultatet för 2006 uppgick till 205,6 mnkr och efter avstämning mot balanskravet 204,0 mnkr.

Nettokostnadsandelen efter åtta månader uppgår till 92,5 procent och prognostiseras till 96,7 procent för 2007. Landstingets mål "Stark ekonomi" innebär bl a att nettokostnadsande­len långsiktigt bör vara högst 98 procent skulle därmed uppfyllas. För 2006 uppgick netto-kostnadsandelen till 96,2 procent.

Investeringarna efter åtta månader uppgår till 225 mnkr och prognostiseras till 480,6 mnkr vid årets slut. Motsvarande siffror för 2006 visade 231,2 mnkr efter åtta månader och 353,4 mnkr vid årets slut.

Landstingets likvida medel efter åtta månader uppgår till 2 119,4 mnkr. Detta är en ökning med 274,8 mnkr jämfört med åtta månader 2006.



Soliditeten efter åtta månader uppgår till 64,5 procent vilket är en försämring med 2,8 pro­centenheter jämfört med åtta månader 2006.

Landstingets mål att soliditeten ska överstiga 60 procent uppfylls därmed i delårsbokslutet. I

nuläget tyder allt på att soliditetsmålet kom-mer att uppnås även vid årets slut.


  1. Finansiering består av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader.

  2. Skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader plus resultat från till exempel värdepapper eller aktier. Landstinget Halland har ett positivt finansnetto.

NETTOKOSTNADSANDEL (%)

102


wc, .._~ i.. -w

98

96 94

Ji 90 2003 2004 2006 2006 2007

Q7

Obs bruten skala. Helår 2007 är prognos.

SOLIDITET 2003-2007 (%)

Helår 8 mån

RESULTAT 2003-2007 (MNKR)

300 250

zoo


2003 2004 2005 2006 2007

Helår 2007 är prognos,

92

Helår (8 mån



75



70 65 60

55

2003 2004 2005 2006

Obs bruten skala.

2007


22

33

Nedan görs en analys av landstinget enligt RK-modellen. En beskrivning av modellen finns sist i detta avsnitt.
RESULTAT OCH KAPACITET
De två första aspekterna som analyseras är resultat och kapacitet. Med kapacitet menas vilken motståndskraft landstinget har på lång sikt ur ett finansiellt perspektiv.
Resultat
Landstingets resultat efter åtta månader är positivt och uppgår till 284,6 mnkr. Motsvarande resultat föregående år var 289,8 mnkr, vilket innebär en resultatförsämring med 5,2 mnkr. Verksamhetens resultat efter åtta månader uppgår till 84,8 mnkr, en försämring med 70,2 mnkr jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år, medan resultatet för finansiering uppgår till 199,8 mnkr, en förbättring med 65,0 mnkr jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år.
Årets resultat (mnkr)

8 mån 8 mån

2005 2005 2006 2006

228,1 150,4 289,8 205,6 284,6 190,3


Resultat i förhållande till eget kapital (°4 )

8,2% 5,5% 9,7% 7,0% 8,9% Res. i förhållande till wrksamh.nettokostn.

7,2% 8,7%

3,0% 3,9% :;_:.. 4o/a

Prognostiserat resultat för 2007 pekar på ett överskott med 190,3 mnkr vid årets slut. Det positiva resultatet förklaras av 241,0 mnkr för fmansieringsposter medan nämnderna och styrelserna prognostiserar ett negativt resultat med 50,7 mnkr.
Landstinget Hallands rullande 12-månaders resultat uppgår till 200 mnkr per den sista augusti. Det rullande resultatet består av landstingets resultat för månaderna september 2006 till och med augusti 2007.

Resultat per verksamhet (mnkr)

1) Fr o m 2007: avser de lokala nämnderna, Psykiatrin i Halland, Landstingsservice och Hjälpmedelsnämnden.



2) Avser nämnder vilka upphörde den 31 dec 2006, de sexprimärvårdsnämnderna i Halland, Länssjukvårds nämndens gemensamma kostnader och Handikappförvaltningen.

Nedan beskrivs några av de nämnder/styrelser vilka har större avvikelser. För djupare analys hänvisas till avsnitten "Driftsredovisning..." eller respektive nämnds eget delårsbokslut, de senare fmns tillgängliga på LINA och www.lthalland.se.


Resultat efter åtta månader avseende driftstyrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Sjuktransport uppgår till 1,0 mnkr vilket är 29,7 mnkr sämre än motsvarande tidpunkt föregående år. Driftstyrelsen prognostiserar ett negativt resultat med -58,0 mnkr vilket till sin helhet beräknas uppstå på Länssjukhuset i Halmstad. Prognosen innebär en försämring med 53,9 mnkr jämfört med 2006 års resultat. Länssjukhusets rullande 12-månaders resultat uppgår till -33 mnkr per den sista augusti. Prognosens resultat förklaras av att större delen av årets produktionsbeställning har genomförts under januari till augusti jämfört med föregående år. Intäkterna kommer därmed att minska under årets sista månader.

Resultat Bokslut Resultat Prcgri 2 Förändr. 2006-08 2006 ° 2007-08 08 .08 DS Närsjukvård Li Halland

27,8


Sjukhusen och Sju

21,5 -19,2
Landstingsstyrelse

62,9 29,5-` 70 4 "' - 45 0 7,5 Övriga nämnder 1)

19,0 2,9





23

34

Resultatet efter åtta månader avseende driftstyrelsen för Sjukhuset i Varberg uppgår till -30,6 mnkr vilket är 21,4 mnkr sämre än motsvarande resultat 2006. Helårsresultatet prognostiseras till -37,7 mnkr vilket skulle innebära en resultatförsämring med 22,6 mnkr jämfört med 2006 års utfall. Sjukhuset i Varbergs rullande 12-månaders resultat uppgår till -36 mnkr per den sista augusti.
Psykiatrin i Halland prognostiserar ett negativt resultat uppgående till -8,5 mnkr, vilket är 9,4 mnkr sämre än 2006 års resultat. Psykiatrins rullande 12-månaders resultat uppgår till -5 mnkr per den sista augusti.
Resultatet efter åtta månader avseende finansi­ering uppgår till 199,8 mnkr, en förbättring med 65,0 mnkr jämfört med föregående år. Resultatet för fmansiering prognostiseras till 241,0 mnkr vilket skulle innebära en förbätt­ring med 66,1 mnkr jämfört med föregående år. Det positiva resultatet för finansieringen som prognostiseras beror på den positiva ut­vecklingen av landstingsskatten och reavinster i kapitalförvaltningen. Den hitills starka kon­jukturutvecklingen med stigande sysselsätt­ning och skatteunderlagstillväxt som följd genererar ökande skatteintäkter till landstinget. Under året har Sveriges Kommuner och Landsting reviderat upp skatteunderlagstill­växten med anledning av den starka sysselsätt­ningsutvecklingen under 2007. Realisations-vinster med 79,1 mnkr för aktier och värdepapper har uppstått i samband med fond-byte i kapitalförvaltningen för pensioner.
Landstingets största intäktskälla är landstingsskatten. Skattens betydelse har ökat under de senaste åren och i bokslut 2006 uppgick skatteintäkternas andel till 70,5 procent av de externa intäkterna. I budget 2007 är landstingsskatten budgeterad till 4 430 mnkr, utfallet efter åtta månader uppgår till 3 024,9 mnkr vilket innebär en ökning med 6,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till 4 533 mnkr, d v s 103 mnkr högre än budgeterat och 281,6 mnkr högre än utfall 2006.

Prognosen grundas på uppgifter erhållna av Sveriges Kommuner och Landsting i augusti 2007 och grundas på en samhällsekonomisk bedömning. Skatteintäkterna för slutavräkning 2006 prognostiserades i bokslut 2006 enligt prognos från förbundet. Detta innebar en intäktsreducering med 19 mnkr jämfört med Eknomistyrningsverkets prognos. Förbundet har nu gjort en mindre uppvärdering av prognosen vilket innebär 7 mnkr mer i skatt för slutavräkning 2006. Utfallet för 2007 beräknas till 81,0 mnkr mer än de preliminära skattebetalningarna som har erhållits. Budgeterat belopp för 2007 är något lägre än de preliminära skattebetalningarna och därmed redovisas en positiv avvikelse med 103 mnkr.


Efter åtta månader uppgår statsbidragsintäk­terna till 773,5 mnkr vilket innebär en ökning med 6,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas statsbidragsintäkterna till 1 162,7 mnkr, vilket är 22,0 mnkr högre än budgeterat. Överskottet förklaras till stor del av statsbidragsintäkter för minskad sjukfrånvaro.
Årets finansnetto efter åtta månader uppgår till 105,3 mnkr, vilket är 59,9 mnkr högre än föregående år. Budgeterat finansnetto uppgår till 49,2 mnkr. Årsprognosen för finansnettot beräknas till 121,0 mnkr vilket är ca dubbelt så högt som det genomsnittliga fmansnettot de senaste fem föregående åren och beror bland annat på realisationsvinster i samband med fondbyten. Värdepappersportföljen i kapital-förvaltningen är i delårsbokslutet värderad till anskaffningsvärdet.
Skatte- och nettokostnadsutveckling
Ett av Landstinget Hallands fem mål för 2007 är "Stark ekonomi":

"Landstinget ska ha en stark ekonomi både på kort och lång sikt. En förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning med balans mellan löpande intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora. Om landstinget ska kunna bibehålla samma kapacitet över tiden behöver det egna kapitalet värdesäkras. Utgångspunkten ska

24

35



vara att varje generation ska bära sina kostna­der."
I tabellen "Skatte- och nettokostnadsutveck­ling" kan vi följa den procentuella föränd­ringen jämfört med föregående år för skatter och statsbidrag samt nettokostnaderna. Under 2005 steg ökningstakten för skatt och stats-bidrag kraftigt till skillnad från de två föregå-ende åren då ökningstakten minskade. Ök­ningstakten för skatt och statsbidrag efter åtta månader är 6,5 procent, d v s något lägre än motsvarande tidpunkt föregående år. Årspro­gnosen beräknas till 6,4 procent, d v s en något lägre ökningstakt än 2006. Nettokostnaderna hade ett bottenläge 2004 med en nettokostnadsökning på endast 1,5 procent, därefter har ökningstakten pekat uppåt. Efter åtta månader har nettokostnaderna ökat med 9,0 procent jämfört med samma period föregående år och prognosen vid årets slut pekar på en ökning med 8,0 procent. Detta skulle innebära en nettokostnadsökning som är 1,5 procentenhet högre än den budgeterade nivån på 6,5 procent.
Skatte- och nettokostnadsutveckling

8 mån 8 mån 2006

2005 2005 2006

Skatt och statsbidrag 7,1%

8,0% 7,3% 7,0%



Nettokostnader 4,6% 5,5%

4,5% 4,4%

Årets delårsbokslut innebär ett trendbrott då ökningstakten för nettokostnaderna överstiger ökningstakten för skatt och statsbidrag. Tren­den är att landstingets nettokostnader stiger med en mycket stor ökning under 2007, medan landstingets skatteintäkter och statsbidrag visar på en avmattning i ökningstakten.
På sikt är det viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatter och statsbidrag om landstinget ska kunna uppfylla målet en stark ekonomi.
Nedan visas poster ingående i nettokostna­derna - utfall efter åtta månader:

o Verksamhetens intäkter uppgår till 452,1 mnkr och har ökat med 19,6 procent jäm­fört med motsvarande period föregående

år. Detta beror bl a på nya flöden med anledning av Vårdval Halland. Om en invånare som valt en privat driven vårdenhet gör besök hos en offentligt driven vårdenhet uppstår det en intäkt hos landstinget. Vid ett motsatt flöde påverkas istället landstingets kostnadssida.


  • Lönekostnaderna uppgår till 1 242,2 mnkr och har ökat med 4,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år (3,2 procent föregående år).

  • Avgifter och ersättningar uppgår till 1 066,5 mnkr och har ökat med 17,9 procent - bland annat beroende på Vårdval Halland.

  • Kostnaderna för övriga personalkostna­der, material, varor och tjänster uppgår till 1 762,6 mnkr och har ökat med 9,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. De största beloppsmässiga ökningarna består av kostnader för läkemedel, medicinskt material, nytt pensionsavtal och köpta tjänster.


Nettokostnadsandelen_och_dess_utveckling'>Nettokostnadsandelen och dess utveckling
En förutsättning för att uppnå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan intäkter och kostnader är god. Detta kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel som visar hur stor andel

verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om landstingets löpande intäkter kan finansiera de löpande kostnaderna. Redovisas en andel under 100 procent har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, överskottet kan då användas för att finansiera investeringarna. Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer så innebär det att de lö­pande kostnaderna är större än de löpande intäkterna.


Som tidigare nämnts är ett av landstingets mål "Stark ekonomi". För 2007 har landstingsfull­mäktige satt upp följande delmål inom ekono­miområdet. "Verksamhetens nettokostnader

25

36



inklusive avskrivningar och finansnetto i rela­tion till skatteintäkter och statsbidrag bör långsiktigt vara högst 98 procent. Under plan-perioden ska nyckeltalet visa en positiv ut-veckling mot målet.
Nettokostnadsandel (%)

Verksamhetens andel 1)

91,7 95,1 89,7 93,8

Avskrivningar 1) 3,5 3,5

3,6 3,7

Finansnetto 2)

1)

-2,2 -1,8 -1,3 -1,1



Nettokostnadsandel 91,9 96,2

93,2 97,0



  1. I förhållande till skatteintäkter plus generella

statsbidrag och utjärnning.

  1. De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen.

Under 2005 skedde ett trendbrott då landstingets nettokostnadsandel understeg 100 procent och uppgick till 97,0 procent vid 2005 års slut vilket innebar att landstingets mål uppfylldes.


Efter åtta månader 2007 uppgår nettokostnads-andelen till 92,5 procent främst beroende på höga finansiella intäkter under årets första åtta månader. Prognosen för 2007 pekar på en nettokostnadsandel uppgående till 96,7 procent, vilket skulle innebära en försämring med en halv procentenhet jämfört med 2006. Landstinget mål att nettokostnadsandelen skall vara högst 98 procent verkar därmed uppfyllas under 2007.
Verksamhetens andel, d v s den andel verksamhetens nettokostnader tar i anspråk av skatter och statsbidrag uppgick till 93,8 procent 2006. Detta var den lägsta nivån under den senaste femårsperioden. Efter åtta månader 2007 uppgick verksamhetens andel till 91,8 procent vilket är 2,1 procentenheter sämre än motsvarande tidpunkt 2006. Vid årets slut prognostiseras andelen till 95,2 procent, vilket är 1,4 procentenheter sämre än bokslut 2006.

Avskrivningarnas andel av skatter och statsbi­drag prognostiseras till 3,6 procent 2007.
En viktig post att vara uppmärksam på är finansnettot, d v s skillnaden mellan landstingets finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett positivt fmansnetto innebär att medel tillförs till den löpande verksamheten och därmed förbättrar nettokostnadsandelen. Om landstinget ej skulle ha haft en god likviditet så skulle nettokostnadsandelen uppvisat ett sämre värde och landstinget skulle då ha svårt med att klara målet med en nettokostnadsandel på högst 98 procent. För 2007 prognostiseras ett stort och positivt

finansnetto som reducerar nettokost 


nadsandelen med 2,1 procent.
Med beaktande av landstingets mål "Stark ekonomi" - att nettokostnadsandelen ska vara högst 98 procent på lång sikt, så måste fokus hållas på nettokostnadernas negativa utveck­ling med en stigande ökningstakt.
Den prognostiserade nettokostnadsandelen för 2007 uppgår till 96,7 procent vilken därmed uppfyller landstingsfullmäktiges mål. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under de senaste fem föregående åren har varit 99,1 procent vilket skall relateras till målet som är högst 98 procent på lång sikt. Detta innebär att fokus även i framtiden måste vara att ha kontroll på nettokostnadema så att de ej ökar mer än skatter och statsbidrag.
Självfinansieringsgrad av Investering­arna
När de löpande driftskostnaderna har finansie­rats bör det helst återstå en tillräckligt stor an-del av skatteintäkter och generella statsbidrag så att större delen av investeringarna kan täckas med egna medel. Egna medel räknas fram genom att resultat före extraordinära poster tillförs avskrivningarna då dessa ej är likvidpåverkande. Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer innebär detta att lands-tinget har kunnat skattefinansiera samtliga årets investeringar. Detta innebär att lands-tinget ej har behövt använda sina likvida me-del för finansiering av investeringarna.

26

37



Självfinansieringsgrad av investeringarna Investeringar i relation till verksamhetens

nettokostnader (%)

8 mån 8 mån ttan Progris! 8 mån 8 mån 8mån! Profit;

2005 2005 2006 2006 2007 2007 2005 2005 2006 2006:=: 2007 2007

174% 107% 179% 112% _1å6% ,.82% 6,3% 6,3% 7,0% 6 , 8 % : 51,

Trots att 2006 års investeringar var de högsta på tio år (353,4 mnkr) översteg självfi­nansieringsgraden 100 procent, vilket berodde på landstingets positiva resultat (205,6 mnkr).


I delårsbokslut för 2007 uppgår självfinansie­ringsgraden till 186 procent vilket är 7 pro­centenheter bättre än föregående års delårs-bokslut. Prognosen för 2007 pekar på 82 pro-cent, d v s landstinget kommer att vara tvunget att använda likvida medel för att finansiera delar av 2007 års investeringar. Ungefär mot-svarande utveckling prognostiserades i förra årets delårsbokslut, men investeringsnivån blev betydligt lägre än prognostiserat vilket fick till följd att självfmansieringsgraden uppgick till 112 procent i 2006 års bokslut.
Investeringar (mnkr)

Investeringarna i relation till verk­samhetens nettokostnader
Detta mått visar investeringsvolymens utveck­ling över tiden. I genomsnitt har landstingets investeringar motsvarat 5,5 procent av netto-kostnaderna under de senaste fem föregående åren och trenden är att andelen ökar. Men i delårsbokslutet efter åtta månader är nyckel-talet 6,2 procent vilket är 0,8 procentenheter lägre än föregående års delårsbokslut. Den långsiktiga trenden är dock att investeringarna andel växer snabbare än landstingets netto-kostnader. Om förvaltningarna investerar en­ligt lämnade prognoser 480,6 mnkr, kommer nyckeltalet att uppgå till 8,5 procent vid årets slut. I åttamånadersbokslutet 2006 prognostiserades investeringarna till 431 mnkr medan det verkliga utfallet för 2006 blev be-tydligt lägre (353 mnkr).

Investeringarna i relation till avskrivningar
Ett annat mått som används för att spegla inve­steringsvolymens utveckling över tiden får man genom att relatera investeringarna till avskrivningarna. Blir nyckeltalet mindre än 100 procent innebär det att landstingets materiella anläggningstillgångar minskar i värde, d v s värdeminskningen på de befintliga tillgångarna är större än nyinvesteringarna. I genomsnitt har landstingets investeringar motsvarat 149 procent av avskrivningarna under de senaste fem föregående åren. I delårsbokslutet uppgår andelen till 169 procent att jämföra med 186 procent efter åtta månader 2006. Om förvaltningarna investerar enligt lämnade prognoser 481 mnkr blir andelen 235 procent.
Investeringar i relation till avskrivningar

8mån 8mån [hån' 1



2005 2005 2006 2006-:_2007' 51

2007:

165% 170% 186% 187% 169%._ 235%

Landstingets investeringsnivå i kronor har sti­git under de senaste åren vilket också avspeg­las i nyckeltalen.
Soliditet
Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betal­ningsberedskapen (finansiella styrkan) och beräknas genom att ställa det egna kapitalet i relation till det totala kapitalet. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansie­rade med skatteintäkter och att en mindre del har lånefinansierats. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme på lång sikt har landstinget. När det gäller bedöm­ningen av soliditeten är trendutvecklingen på några års sikt viktigare än att betrakta ett en-staka år.
Landstinget Halland har som mål att solidite­ten exklusive ansvarsförbindelsen bör vara

8 mån 8 mån

2005 2005 2006 2006

201 312 231 353:ffi



27

38



minst 60 procent. Soliditeten bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 inkluderas.

Soliditet

8 mån 2005 8 mån 2006

2005 2006

66,5% 62,0% 67,3% 63,0%

Förändring i procentenheter 1,1

-1,5 -0,8 0,8

Tillgå ngsförändring 6,4% 5,7%

7,5% 7,3%



Förändr. av eget kapital 7,6%

5,1% 5,9% 7,6%

Soliditeten har stadigt försvagats under de senaste åren men 2006 års bokslut innebar ett avbrott i den negativa trenden. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen uppgår efter åtta månader till 64,5 procent, en försvagning med 2,8 procentenheter jämfört med samma tids-period 2006. Landstingets mål för soliditeten uppfylls.
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen efter åtta månader uppgår till -3,8 procent, vilket är en försämring med 7,2 procentenheter jämfört med samma tidsperiod 2006. Landstingets mål för soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppfylls därmed inte.
Försämringen av de båda nyckeltalen för soliditet beror till största delen på förändringar i pensionsskuldsberäkningen då nya riktlinjer har tagits fram där exempelvis den förväntade livslängden har skrivits upp.
I jämförelse med andra landsting har Lands-tinget Halland en stark soliditet.


Yüklə 2,09 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   14




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin