Läkaren/sjuksköterskan gav sig tid att lyssna.
Vårdcentral 92% 93% 86% 87%
Sjukhusmottagning 91 % 91% 89% 88%
Sammanfattande betyg på besöket i vården.
ANDEL NÖJDA (%) Halland ;. Riket
Kvartal: Kvartal Kvartal Kvartal
1 2007 2 2007 1 2007 2 2007
Telefontillgänglighet
Vårdcentral 81°/ 83°!d 69% 67%
81% 79% 86% 84%
76% 77%
4
15
I landstingets mål anges att minst 90 procent av invånarna själva ska anse att de har tillräckliga möjligheter att engagera sig i hälso- och sjukvårdsfrågorna om de skulle vilja det. I en extra-fråga i Vårdbarometern anger 56 procent att de har denna möjlighet, vilket är en viss ökning jämfört med föregående mätning (51 procent).
Från år 2007 har Vårdbarometern utökats så att jämförelser även kan göras mellan kommunerna i Halland. Nedan redovisas frågan "Jag har tillgång till den vård jag behöver" per kommun.
"Jag har tillgång till den
vård jag behöver"
Falkenberg 91 %
Halmstad 94 %
Hylte 91%
Kungsbacka 84%
Laholm 89%
Varberg 93 %
Tabellen visar en relativt likartad fördelning av andelen nöjda i kommunerna med undantag av Kungsbacka som, i likhet med föregående mätning, har en lägre andel. Andelen nöjda har dock ökat generellt i samtliga kommuner jämfört med föregående mätning.
Tillgängligheten
Tillgängligheten inom Vårdval Halland ligger inom garantitiden med ett fatal undantag där tid kan erbjudas inom 14 dagar. Ett intensivt arbete pågår för att möta vårdgarantin och en övervägande del av sjukhusklinikerna har infört planeringslistor istället för väntelistor och kan oftast erbjuda en tid direkt i samband med beslut om besök eller behandling.
43 av 73 mottagningar redovisar en väntetid till läkarbesök inom garantitiden och 24 av 43 behandlingar var inom garantitiden i augusti 2007. Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar har minskat med 36 procent till mottagningsbesök och 41 procent till be-handling i jämförelse med samma period förra året.
Utförligare redovisning av tillgängligheten fmns under avsnittet "Hälsa Sjukvård Tand-vård".
God vård
Den hälso- och sjukvård samt tandvård som landstinget finansierar ska kännetecknas av kvalitet. Minst 90 procent av invånarna ska vara nöjda med kvaliteten i vården och om-vårdnaden. Landstingets hälso- och sjukvård och tandvård ska ges med rätt kompetens och med rätt val av behandling.
Målet följs i delårsbokslutet upp genom: Uppföljning av Vårdbarometern
Hallänningarnas syn på vården Även när det gäller uppfattningen av vårdens kvalitet och förtroendet för vården kan konstateras att hallänningarna, enligt Vårdbarometern, generellt är mer nöjda än genomsnittet för riket. Både andelen nöjda vårdcentralsbesökare och sjukhusbesökare har ökat något jämfört med föregående mätning. Hallänningarnas förtroende för hälso- och sjukvården är fortsatt stabilt. En viss ökning kan noteras när det gäller förtroendet för vårdcentralerna.
ANDEL NÖJDA (%)
Halland!; 1 Riket
Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal
1 2007 2 2007 1 2007 2 2007 Information om sin sjukdom
och sina problem
Vårdcentral 83% 85% 79% 81%
Sjukhusmottagning 86% 92% 85% 83%
Not: I tabellen nedan jämförs kvartal 2 2007 med föregående mätning kvartal 1 2007. Från 2007 har antalet intervjuade utökats från 1 000 till 3 000 per år för att få ett säkrare underlag. Jämförelse har därför inte gjorts med 2006.
"Jag har fått den hjälp jag förväntade mig"
Vårdcentral
Sjukhusmottagning
88% 81% 83% 93% 88% 87%
86% 9o%
Förtroendet för hälso- och sjukvården
Vårdcentral 69% 72% 56% 56%
Sjukhusmottagning 77% 76% 73% 73%
5
16
Nedan redovisas en jämförelse mellan kommunerna i Halland när det gäller förtroendet för hälso- och sjukvården.
Förtroendet för hälso- Vård- Sjuk
och sjukvården central hus
Falkenberg 74 % 74
Halmstad 76 % 71 %
Hylte 72 % 81 %
Kungsbacka 69 % 84 %
Laholm 59 % 77 %
Varberg 74 % 78 %
Tabellen visar att förtroendet för hälso- och sjukvården i Laholm har minskat drastiskt, jämfört med föregående år (68 procent), när det gäller vårdcentralsbesök. Kungsbacka vi-sar, i likhet med föregående år (62 procent), ett relativt lågt förtroende när det gäller vårdcentralsbesök. När det gäller sjukhus-besök uppvisar Falkenberg och Halmstad ett lägre förtroende än föregående mätning.
Stark ekonomi
Landstinget Halland redovisar ett positivt resultat efter åtta månader uppgående till 284,6 mnkr. Resultatet är 5,2 mnkr lägre än jämfört med motsvarande period föregående år.
Landstinget Halland prognostiserar ett positivt helårsresultat för 2007 uppgående till 190,3 mnkr. Jämfört med budget blir det ett överskott med 156,0 mnkr, då årsbudgeten uppgår till plus 34,2 mnkr. I årsbudgeten är . 15 mnkr reserverade för en planerad ökning av eget kapital för pensionskostnader.
Nettokostnads andelen efter åtta månader uppgår till 92,5 procent och prognostiseras till 96,7 procent för 2007. Landstingets mål "Stark ekonomi" innebär bl a att nettokostnadsandelen långsiktigt bör vara högst 98 procent skulle därmed uppfyllas.
Soliditeten efter åtta månader uppgår till 64,5 procent vilket är 2,8 procentenheter lägre än jämfört med åtta månader 2006. Landstingets mål att soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska överstiga 60 procent uppfylls därmed. Soliditeten inklusive an-svarsförbindelsen efter åtta månader uppgår till -3,8 procent. Landstingets mål för soli
diteten inklusive ansvarsförbindelsen upp-fylls därmed inte.
För utförligare ekonomisk uppföljning se bl a avsnittet "Finansiell analys".
Stolta och engagerade medarbetare
Landstinget behöver medarbetare som är stolta över sitt arbete och sin arbetsgivare. Genom att skapa goda arbetsplatser far landstinget medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå upp-satta mål. Ett tecken på en god arbetsplats är låg sjukfrånvaro. Målet är att minst 75 pro-cent av medarbetarna ska ha maximalt 10 dagars sjukfrånvaro.
Målet följs upp genom:
-
Medarbetarenkäter som genomförs minst vartannat år. Den enkät som används till övervägande delen av landstingets verksamheter ger fakta-underlag om arbetsklimat, hälsoläge och möjliga förbättringsområden.
-
Uppgifter om sjukfrånvaron hämtas tre gånger per år från delårsbokslutsoch bokslutsstatistik.
-
Ett värdegrundsarbete i Landstinget Halland som säkerställer medarbetarnas och ledarnas delaktighet i processen ska planeras och påbörjas under 2007.
Medarbetarenkäter
Uppföljning redovisas i samband med årsbokslutet.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron efter 7 månader 2007 var 6,4 procent av ordinarie arbetstid. Jämfört med samma mätperiod 2006 är det en marginell minskning med 0,04 procent. Mer än 51,1
procent av de anställda har inte haft någon sjukfrånvaro alls under januari - juli 2007 me-dan 56,6 procent inte hade någon sjukfrånvaro under samma tid 2006. Färre medarbetare än föregående år har alltså ingen sjukfrånvaro alls.
6
17
Utvecklingen är liknande för den grupp av medarbetare som har mindre än 11 sjukdagar under mätperioden. Under perioden januari — juli minskade andelen medarbetare som har mindre än 10 sjukdagar från 82,9 procent till 82,0 procent jämfört med 2006. Om denna utveckling fortsätter under årets sista 4 måna-der ökar osäkerheten om målet att minst 75 procent av medarbetarna ska ha högst 10 sjuk-dagar under ett helt kalenderår kan uppfyllas. Utfallet för 2006 var 77 procent.
Värdegrundsarbete
Landstingets visions- och värdegrundsarbete har påbörjats med landstingsstyrelsen och landstingets koncernledning. Det fortsatta arbetet kommer successivt att involvera hela landstinget.
För utförligare uppföljning av medarbetarperspektivet se avsnittet personal redovisning.
7
18 Hälsa Sjukvård Tandvård
Landstinget Hallands primära uppgift är att uppnå en bättre hälsa för hallänningen. Detta genom att erbjuda en god hälso- och sjukvård samt tandvård till alla som bor eller vistas i Halland. Därför finns ett väl utbyggt nät av vårdgivare i hela länet – både landstingets egna verksamheter och privata vårdgivare som finansieras av landstinget. Landstinget Halland köper även regionsjukvård samt köper och säljer valfrihetsvård.
Landstinget Halland tillhandahåller hälso- och sjukvård inom länssjukvård, primär-/närsjukvård, psykiatri och tandvård. Detta görs bland annat genom:
-
41 vårdcentraler och privata allmän-läkarmottagningar
-
Avtal med Spenshults Reumatiker-sjukhus
-
19 folktandvårdskliniker, specialist-tandvård samt 4 kliniker med vilka Landstinget Halland har avtal
Tillgänglighet
Närsjukvården i Landstinget Halland
Tillgängligheten i mars månad var god till vårdenheterna i Vårdval Halland. Mätning görs endast två gånger per år, nästa mätning sker i oktober 2007. Vid förra tillfället visade mätningen av tillgängligheten 97 procent, d v s den andel av patienterna som fick ett läkarbesök inom 7 dagar.
Tillgängligheten inom Vårdval Halland följs lokalt genom registrering av tredje bokningsbara tid (T3) till läkarbesök, med avstämning en gång per månad. Endast ett fatal av vård-enheterna i privat regi deltar i nuläget i denna uppföljning. Resultatet av inrapporterade värden visar att väntetiden till läkarbesök i genomsnitt var drygt fyra dagar i augusti och lig
ger därmed inom vårdgarantin på 7 dagar. Genom utbildningssatsningen Bra mottagning har vårdenheterna fått kunskap och verktyg i sitt förbättringsarbete. Vid uppföljning av ut-bildningssatsningen svarar vårdenheterna att utbildningen ökat samverkan mellan yrkesprofessionerna och att de fått en ökad medveten-het kring förändringsarbete.
Mottagningsbesök i specialistvården Besöksgaranti i Halland - speciellt prioriterade patienter skall erbjudas ett första läkarbesök inom 1 månad
Hälften av mottagningarna tar emot 90-100 procent av patienterna inom 1 månad. Mottagningar som förra året redovisade mellan 20 procent och 71 procent inom garantitiden och som nu klarar garantin till 100 procent är kirurgmottagningen i Kungsbacka, allmän internmedicin vid LiH och SiV, allergologi- och lungmottagningen vid SiV. Lägst andel inom garantitiden 1 månad redovisas för urolog-mottagningen vid LiH (20 procent) och SiV (39 procent) samt ortopedmottagningen vid SiV (46 procent) och i Kungsbacka (54 pro-cent).
Besöksgaranti - Patienter skall erbjudas ett första läkarbesök inom 90 dagar från beslut om remiss.
43 av 73 mottagningar har en aktuell väntetid till läkarbesök inom garantitiden. Den genom-snittliga väntetiden är i stort oförändrad i jämförelse med samma period 2006 och ligger
strax över garantinivån. Störst förändringar redovisas för kirurgmottagningen i Kungs-backa (från 21 till 7 veckor) och hudmottagningen vid SiV (från 40 till 12 veckor). Totalt antal väntande har minskat från 10 793 till
9 661 sedan augusti 2006, en minskning på 10 procent . Av dessa har 2 445 patienter (25 pro-cent) väntat mer än 90 dagar i augusti 2007.
8
19
Antalet som väntat mer än 90 dagar har minskat med 36 procent i jämförelse med samma period förra året. Exempel på mot-tagningar med en större minskning är:
Mottag- Sjuk- Antal som Antal som
ning hus väntat >90 väntat >90
dgr dgr
aug 2006 aug 2007
Öron Hela 333 106
länet
Öron Hela 577 222
länet
Ortoped LiH 399 156
SiV 660 428
Kirurg SiV 130 39
Kba 114 0
Kardiolog LiH 268 28
Neurolog LiH 173 65
Hud SiV 68 9
Urolog LiH 223 143
SiV 92 25
De mottagningar som redovisar en längre väntetid för nybesök är urologmottagningen (56 veckors väntetid) och kirurgmottagningen (50-80 v) vid LiH, ortopedmottagningen SiV (36 v) och i Kungsbacka (33 v) samt neuro-logmottagningen vid SiV (29 v).
Vid ortopedmottagningen i Kungsbacka inkluderas specialistvårdremisspatienter.
Väntetiden till ortopedmottagningen vid SiV och LiH är i stort sett oförändrad i jämförelse med samma period förra året trots en ökad produktion och ett minskat antal väntande, vilket delvis kan bero på ett stort remissinflöde. Totalt sett har produktionen ökat från 14 289 till 14 842 besök.
Alla mottagningar inom Psykiatrin i Halland klarar att erbjuda ett första besök inom garantitiden. Väntetiden för neuropsykiatrisk utredning varierar i länet och ligger över garantitiden (mellan 4 och 10 månader) förutom till vuxenpsykiatrin i Varberg och Falkenberg som redovisar en väntetid på 1-2 månader.
Behandling i specialistvården
Behandlingsgaranti - efter beslut om be-handling ska patienterna erbjudas behandling inom 90 dagar.
Väntetiden till 24 av 43 behandlingar ligger inom garantitiden, vilket är en tydlig förbätt
ring med samma period förra året då 17 be-handlingarna hade en väntetid inom garanti-tiden. Exempel på behandlingar/ operationer med en större förändring i väntetid är:
aug/sept aug/sept
2006 2007
Knäplastik op SiV 32v 14v
Urininkontinens Kba 40v 23v
Op åderbråck SiV 27v 14v
LiH 40v 32v
Fbg 23v 9v
Kba 54v 29v
Sömnapn~ 24v 2v
Artroskopi Kba 31 v 12v
De behandlingar/operationer som har en längre väntetid är exempelvis godartad prostataop vid LiH (46 v), öronoperation som tonsillektomi (52 v), hörselförbättrande op (42 v) och septumplastik (50 v) i länet.
Antalet väntande till behandling har totalt sett minskat med 322 patienter (14 procent) i jämförelse med samma period 2006, från 2 226 till 1 904. Sammanställningen visar också att 464 patienter (24 procent) har väntat mer än 90 dagar i augusti 2007. Jämförande underlag för samma period 2006 var 788 patienter. Antalet patienter som väntat > 90 dagar på behandling har i jämförelse med förra året minskat med 41 procent. En stor del av behandlingarna (65 procent) har 10 eller färre patienter som väntat > 90 dagar.
Privata vårdgivare
Uppföljningen av tillgängligheten har kompletterats med underlag från privata vårdgivare. 83 procent av de privata vårdgivarna har en väntetid inom garantitiden till mottagnings-besök. Väntetiden för behandling är genomgå-ende inom garantitiden.
Uppföljning av vårdkvalitet
Landstingsstyrelsen har initierat kvalitetsuppföljning inom en rad områden för hälso- och sjukvård. Vårdens kvalitet följdes för första gången upp i det första delårsbokslutet i år och det arbete som påbörjats med att följa upp
9
20
kvalitetsindikatorer förbättras ständigt. När landstingsstyrelsen har en hållbar och utvecklad kvalitetsuppföljning kommer detta att redovisas till fullmäktige.
Kvalitetsuppföljningen av specialistvården är under utveckling och kommer att presenteras i årsbokslutet.
Uppföljning av vårdval Halland
Kriterierna i Vårdval Halland följs väl. Tillgängligheten för såväl personliga besök som telefonkontakter är god. Det hälsofrämjade arbetet på vårdenheterna är individanpassat och livsstilssamtal förs i stor omfattning där det av professionen anses vara relevant. Kompetenserna inom Vårdval Halland har stor bredd. Distriktssköterskor med varierande spetskompetens tillsammans med beteendevetare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, specialistläkare inom en rad discipliner och all övrig kompetens borgar för ett gott omhändertagande av hallands befolkning.
Täckningsgraden är ett mått på hur stor andel av alla besök i öppenvård som en vårdenhets patienter gör på närsjukvårdsnivå - på den egna vårdenheten eller inom den övriga när-sjukvården. Ju högre andel av konsumtionen som sker på närsjukvårdsnivå, desto högre täckningsgrad får vårdenheten.
Täckningsgraden efter andra tertialet
30 31 For Ack.
april aug anda; 2007
Hylte 72% 73% 73%
Halmstad 66% 68%-- 67%
Laholm 67% 68% 168%
Falkenberg 66% 70% 4ö 68%
Varberg 65% 67% 2%å 66%
Kungsbacka 67% 64% 66%
Medborgarna i Halland har gjort omval från första valtillfället motsvarande 10,3 procent. Fördelningen mellan valda vårdcentraler är 32,1 procent privata mottagningar och 67,9 procent Närsjukvården Landstinget Hallands vårdcentraler.
Uppföljning av Vårdval Halland kommer att redovisas i sin helhet för första gången i oktober. Tillgängligheten till vårdenheterna mättes i mars 2007 och visade god tillgänglighet, 97 procent fick ett läkarbesök inom sju dagar.
Verksamhetsuppföljning
Verksamhetsuppföljning efter åtta månader 2007 av Landstinget Hallands sjukvårdsproduktion innefattar länssjukvård, handikapp-verksamhet, psykiatrisk vård och hjälpmedels-centralen.
Länssjukvård Sluten vård
Länssjukhuset har utfört sex procent mer vård än beställd volym och Sjukhuset i Varberg ligger marginellt under beställd volym för perioden. Vid Länssjukhuset har antalet vårdtillfällen ökat med cirka 300 i jämförelse med samma period 2006. Inom områdena ortopedi och kirurgi har man på Länssjukhuset noterat en stark ökning av den akuta verksamheten. Åldersstrukturen på de patienter som skrivs in i den slutna vården har även förändrats och det finns en ökad andel äldre multipelt sjuka patienter.
Dagkirurgi
Inom dagkirurgi har Länssjukhuset utfört 23 procent mer dagkirurgi än beställd volym. Sjukhuset i Varberg har utfört 13 procent mindre dagkirurgi än beställning. Det är fram-för allt den dagkirurgiska verksamheten i Falkenberg som inte ännu nått upp till planerad volym. Planeringen fortsätter med att överföra enklare dagkirurgi från Varberg till Falkenberg för bättre kapacitetsutnyttjande.
Läkarbesök
Antalet läkarbesök på Länssjukhuset ligger i nivå med riktvärdet för perioden. Antalet remisser till Länssjukhusets diagnostiska och behandlande kliniker ökar. Inom vissa områden finns en markant ökning av antalet remis-ser från närsjukvården. Trenden med allt fler sökande till sjukhusets akutmottagning håller i sig även efter augusti månad.
10
21
På sjukhuset i Varberg är antalet läkarbesök 22 procent högre än riktvärdet för perioden. An-talet besök på akutmottagningen har minskat med 2 procent, minskningen daterar sig till sommarmånaderna och kan vara av tillfällig karaktär. Vid jämförelse av enbart nybesök läkare mellan 2006 och 2007 har dessa ökat med 2,5 procent för sjukhuset totalt. För ortopeden uppgick ökningen av antal nybesök till 38 pro-cent för årets första 8 månader, vilket är en effekt av de satsningar som gjorts för att klara vårdgarantin.
Handikappverksamhet Närsjukvården
Under perioden ligger produktionen i stort i fas med de uppsatta målen för 2007. Undantag är besök på syncentralen där man inte kommer att nå målet. Orsaken är en vakant synpedagogtjänst som inte är besatt. Behandling inom tre månader uppnås inte på Hörselvården i Kungsbacka, där lokaler är ett problem. Patienter väljer att vänta på behandling på egen ort och därför har väntetiderna blivit längre.
S j uktransportförvaltningen
Antalet ambulansuppdrag under januari-augusti 2007 minskar jämfört med föregående år med cirka fyra procent. Detta är en följd av att bårtaxi används i högre omfattning. Andelen priol uppdrag som man når inom 10 minuter är oförändrat 74 procent.
Privat producerad somatisk specialistvård
Antalet läkarbesök är något under beställning. Det förklaras främst av minskningar av besöken inom specialiteterna öron/näsa/hals, hud och ortopedi.
Inom detta område redovisas de vårdgivare som går på nationella taxan samt har vårdavtal med taxan som grund. Dessutom redovisas här de särskilda vårdavtal Landstinget Halland har med Movement Medical AB (ortopedi), Hjärthuset (kardiologi), Spenshult AB (reumatologi) och Tilma (läkemedelsberoende).
Kungsbacka Närsjukhus specialistvård
Läkarbesöken har ökat med cirka 7 procent totalt i jämförelse med samma period 2006. Den största ökningen redovisas för medicin
mottagningen. Volymökningen beror framför allt på utökningar på läkarsidan.
Dagkirurgin visar en stor planerad ökning, vilket även genererar en ökning av sjuk-vårdande behandlingar.
Antalet DRG poäng inom den slutna vården visar också en ökning i jämförelse med 2006, men den planerade nivån för perioden 2007 nås inte.
Psykiatrisk vård
Verksamhetsstatistiken för psykiatrin redovisas totalt inklusive barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.
Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
Generellt har det varit en liten ökning av nya patienter. Sjukvårdande behandlingar har ökat beroende på ökade resurser i budget 2007. Mottagningen i Kungsbacka har just nu den största ökningen, vilket förklaras av den snabbt ökande befolkningen i kommunen samt att mottagningen under det senaste året har kunnat utöka sin verksamhet inom det neuro-psykiatriska området.
Insatserna i dagvården fortsätter att öka i enlighet med planen för verksamheten. Samtidigt minskar antalet vårddagar för slutenvården.
Vuxenpsykiatri
Inom vuxenpsykiatrin redovisas ökade prestationssiffror för slutenvården jämfört med 2006. Ökningen har skett vid kliniken i Varberg där verksamheten under hösten 2006 ökade med 4 vårdplatser, vilket har resulterat i ökat antal patienter och fler vårddagar.
Antalet läkarbesök är på samma nivå som 2006. Sjukvårdande behandlingar har dock minskat något. Minskningen beror delvis på färre remisser till Minnesmottagningen i Varberg och vakanser vid öppenvården i Halmstad.
Hjälpmedelscentralen
Vid en jämförelse av utfallet för hyreshjälp-medel, mellan de åtta första månaderna 2006
11
22
och 2007, kan man se att antal brukare har ökat med cirka 1 procent och kostnaderna har ökat med cirka 3 procent. I absoluta tal har det skett en kostnadsökning för hyreshjälpmedel 2007 med cirka 1,1 mnkr.
Tandvård
I mars 2006 tog Landstingsstyrelsen ett inriktningsbeslut om att hallänningar i åldern 20-29 år senast hösten 2007 skall erbjudas möjlighet att ingå avtal med folktandvården om s k
frisktandvård (abonnemangstandvård). En landstingsgemensam tandvårdstaxa för 2008 kommer att fastställas i samband med kommande budgetarbete. Införandet av frisktand-vård kommer att ske under november månad 2007.
Tandvården har en lång erfarenhet av förebyggande arbete för alla patientgrupper och åldrar. Samtal om livsstilsfrågor såsom kost- och tobaksvanor (en typ av hälsosamtal) är all personal införstådd med att hantera. Dessa samtal kan leda till att tandvården utökar sitt samarbete med andra aktörer inom den hälsofrämjande hälso- och sjukvården .
Tandvård enligt Tandvårdslagens 8 a §, det särskilda tandvårdsstödet, omfattar uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård samt tandvård som led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid. Landsting och kommuner har ett gemensamt ansvar för att det särskilda tandvårdsstödet kommer de berättigade till del. Sveriges Kommuner och Landsting har under 2006-2007 drivit ett projekt i syfte att stödja huvudmännen i deras gemensamma ansvar och för samverkan i arbetet. Projektet har mynnat ut i en skrift benämnd "Låt munnen va'me"". Där redovisas goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande
verksamheten. Landstinget Halland lyfts fram som ett av tre landsting med högst andel upp-sökta personer av personkretsen 2006.
För uppsökande verksamhet har 4,2 mnkr be-talats ut vilket motsvarar 54 procent av tilldelade medel. Verksamheten drivs såväl i egen regi som av privata vårdgivare.
Nödvändig tandvård hos valfri vårdgivare ges till berättigade enligt indelningen:
N1 (särskilt boende)
N2 (sjukvård i hemmet)
N3 ( Lagen om stöd och service 1993:387)
N4 (i eget boende men behov av vård och om-sorg som Nl-N3)
Till Nl-N4 har utbetalats 8,3 mnkr av tilldelade 12,6 mnkr vilket ger ett relationstal på 66 procent.
NI är den grupp av berättigade som erhåller mest tandvård. N4-gruppen av de berättigade är svårast att nå med reformen. Insatser har gjorts via anhörigföreningar, men mycket åter-står att göra för att nå de som är berättigade. Samverkan med kommunens personal är mycket viktig .
Tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid har fjorton diagnosgrupper för vilka ersättning har betalats med 6,8 mnkr eller 66 procent av budgeterade 10,3 mnkr.
Inom barn - och ungdomstandvården har skapats en Riskfond I för särskilt kostsamma be-handlingar. Finansiering sker genom avdrag på barnpengen med 4,5 procent.
Ersättning betalas ut till såväl privata vårdgivare, som till avtals –och folktandvårdskliniker.
12
Dostları ilə paylaş: |