Aicpa- special committeé on assurance services

1.2 Problem

Med anledning av utvecklingen på revisionsmarknaden i USA vore det intressant att försöka se var Sverige befinner sig i denna utveckling och om Sverige låtit sig påverkas av AICPAs arbete och den internationella trenden. Då revisionen genomgår ett paradigmskifte där utvecklingen av AS spelar en allt väsentligare roll är det viktigt att skapa sig kunskap om dessa tjänster samt uppnå en förståelse för de faktorer som inverkar på revisorernas arbete och som påverkar utvecklingen av AS.

1.3 Syfte

Vårt syfte är att få ett begrepp om vilka AS som erbjuds av de svenska revisionsbyråerna i dagsläget samt att försöka iaktta enskilda auktoriserade revisorers uppfattningar och inställningar till AS för att på så vis se tendenser inom den framtida utvecklingen av AS.

1.4 Avgränsningar

Vi avgränsar oss till den svenska revisionsmarknaden. Den population vi undersökt består av auktoriserade revisorer verksamma på de största byråerna i Sverige, d.v.s. ”the big five”²⁴. Dessa fem byråer täcker så pass stor del av marknaden att dessa kan anses representera marknaden i stort. Vidare avgränsar vi oss till att endast ta med kontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö. De verksamma auktoriserade revisorerna inom respektive företag representeras väl av dessa tre städer då en så pass stor del av dem arbetar där. Vi anser att urvalet väl representerar revisorerna verksamma på den svenska marknaden. Således påverkar ej urvalet i sig undersökningsresultatet i någon riktning. Däremot är vi väl medvetna om att det blir svårt att dra några generella slutsatser då antalet svarande var något få.

1.5 Uppsatsens fortsatta disposition

Vårt andra kapitel i uppsatsen kommer behandla metod. Vilken inbegriper de metodval vi gjort i vårt arbete samt vilket förhållningssätt vi har till diverse områden. Vidare redogörs där utförligt för den undersökning som genomförts och här de alternativa möjligheter som fanns.

Stor tyngdpunkt har i vår uppsats lagts på uppgiften att klargöra vad AS innebär. Således var det naturligt att i kapitel tre ingående definiera Assurance Services utifrån den definition som SCAS upprättat. Därefter har vi i ett försök att vidare definiera tjänsten redogjort för de skillnader som föreligger mellan AS, ”attestation” och ”management consulting”. Detta av den anledningen att begreppen till stor del sammanfaller.
Vidare var vår avsikt med uppsatsen att undersöka var Sverige befinner sig i utvecklingen av AS. Ett naturligt led i den undersökningen blir då att ta reda på vilka faktorer som styr utvecklingen, varför vårt fjärde kapitel delvis ägnas åt det. Ytterligare ett område som behandlas i kapitlet är de sex stycken tjänster som SCAS utvecklat. Detta för att få en koppling till den internationella utveckling som råder på området.
Att SCAS utvecklar AS tjänster måste antas innebära att de anser revisorer väl lämpade att erbjuda dessa tjänster. I kapitel fem redogör vi således vilka konkurrensfördelar revisorerna besitter samt vilken ytterligare kompetens som fordras, vilken dels hänger samman med att revisorerna måste förändra sin verksamhet till att bli mer konsumentfokuserad.
Stora delar av det material vi inhämtat utgår från amerikanska källor. Detta innebär att de problem och möjligheter som uppstår samt de faktorer som omvärlden genererar beskrivs utifrån det amerikanska samhället. Således blir det av vikt att i kapitel sex redogöra för de grundläggande skillnader som råder på den amerikanska kontra svenska marknaden.
Uppsatsen avslutas med att undersökningen presenteras och analyseras. Då svarsfrekvensen på undersökningen inte var helt till belåtenhet inleds kapitlet med en bortfallsanalys där anledningar samt konsekvenser av bortfallet utreds. Därefter följer slutligen slutsatser samt en avslutande diskussion.

2 Metod

I följande kapitel beskriver vi det förhållningssätt vi har till forskningen samt det tillvägagångssätt vi valt för vår undersökning. Inledningsvis redogör vi för varför det är av vikt med en metod, vårt perspektivval och vår strävan efter att uppnå en objektiv forskning. Därefter redogör vi för vår valda metod och hur vår undersökning har gått till steg för steg. I detta avsnitt beskrivs dessutom våra åsikter om hur undersökningen ska kunna uppfattas som valid och reliabel, samt hur uppföljning och bortfall behandlats.

2.1 Metod- varför behövs en sådan?

Att använda sig av metod vid utvecklandet av en undersökning är inget självändamål utan istället ett redskap för att uppnå de målsättningar forskaren har. Metod är således en nödvändig, men inte en tillräcklig, förutsättning för att kunna utföra ett seriöst forskningsarbete. Metodlära ger forskaren grunden för systematiskt och planmässigt arbete kring frågor som rör vem, vad , hur och varför beträffande samhälleliga problem. Dock är metod i sig endast ett redskap och förmedlar ej själv några svar på dessa frågor. Istället är det en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att de resultat forskaren kommer fram till ska ge en bättre och sannare uppfattning om de förhållanden vi undersöker.²⁵

Vidare bör all forskning utgå från eller ta hänsyn till tidigare arbeten som genomförts inom det aktuella forskningsområdet. En forskare som förblir okunnig om tidigare forskning och teori riskerar att studera ett trivialt problem och målet med forskningen, att bidra till ökad kunskap inom det aktuella området, kommer eventuellt inte att uppfyllas.²⁶

2.2 Inledningsfasen- att skapa sig förförståelse och bakgrund

Det ämne vi har valt att studera var för oss ett helt okänt och outforskat område innan vi påbörjade vår studie. Därmed var vi tvungna att inleda med att försöka sätta oss in i ämnet. Vi visste att USA varit ledande inom forskningen kring AS och att AICPA hade genomfört undersökningar inom detta område. Således inledde vi med att besöka AICPAs hemsida för att erhålla information. Det visade sig att informationen från denna var mycket riklig och av stor vikt för vår fortsatta förståelse. Dock är vi medvetna om att informationen från AICPA inte kan betraktas som opartisk, då det är detta organ som till stora delar har utvecklat konceptet kring AS. Att vi till stor del baserar vår uppsats på information tagen från en organisation som verkar för utvecklingen av AS ser vi som en svaghet och önskvärt vore att vi hade haft tillgång till oberoende parters uppfattningar. Vi har försökt att använda oss av ett flertal olika artikelförfattare för att på så vis återge olika synvinklar av AS. Dock visade det sig att utbudet av artiklar som är skrivna av oberoende parter är få och då AS är något relativt nytt är de artiklar vi använt oss av unga; den äldsta är från 1994 då SCAS bildades. Att ämnet är relativt nytt och således även artiklarna som behandlar området leder till att antalet artikelförfattare som ställer sig kritiska är begränsat om inte obefintligt. Således upplevde vi att trots den stora mängd information som insamlats var informationsflödet dessvärre en aning ensidigt, då kritiskt förhållningssätt näst intill saknades. För att erhålla en vidare kunskap och öka förståelsen för AS tog vi del av de forskningsresultat som tidigare behandlat området AS.

Vidare åkte en utav oss till Amsterdam och medverkade vid ett forskarseminarium, ”Advanced Research Symposium in Internal Control, Audit and Assurance Services” som hölls vid den 4-6 november 1998.
Undervisningen under symposiet hölls av:

• 
  Professor Gary Holstrum. Arbetar i stor utsträckning med utvecklingen av revision och assurance services. Han är ordförande för American Accounting Association Task Force on Future Audit, Attest and Assurance Services och var medlem i AICPAs Special Committee on Assurance Services.
  
• 
  Professor Jim Hunton. Har vidsträckt yrkesmässig erfarenhet som IS-revisor, utveckling av redovisningsinformationssystem och controller.
  
• 
  Professor Theodore J. Mock²⁷. Är Arthur Andersens Professor på Leventhal School of Accounting på the University of Southern California och är professor vid Maastrichts universitets revisionsforkningsenhet.
  

Inför symposiet erhölls ett antal forskningsinriktade artiklar skrivna av bl.a. ovan nämnda professorer, vilka skulle ha studerats innan ankomsten. Antal närvarande vid symposiet var 15 personer med olika bakgrund. Gemensamt var att vi alla delade intresset för forskningen kring den framtida revisionen. Symposiet pågick i tre dagar mellan 9-17 och leddes av de tre professorerna.²⁸