Arbetsmaterial 10 mars



Yüklə 135,1 Kb.
tarix26.08.2018
ölçüsü135,1 Kb.
#74699

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

- ett kunskapsunderlag

Norrmalm


Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm



Mars 2003

Inledning


Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel
För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas

  1. Befolkningsutveckling

  2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor

  3. Hälsoutveckling

  4. Befolkningens syn på vården

  5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

  6. Hälsofrämjande insatser

  7. Nyttjande av hälso- och sjukvård

  8. Kostnader för hälso- och sjukvård

  9. Lokala samverkansöverenskommelser

  10. Sammanfattning


En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm
Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

  • att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

  • i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners

  • i dialogen med producenter

  • i dialogen med de medicinska programberedningarna.


Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.



Befolkningsutveckling


Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.
På Norrmalm bor drygt 61 000 invånare

Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,3% (763 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare

4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar både på en ökning och minskning inom åldersgrupperna. Antalet små barn 0 - 6 år samt åldrarna 40 - 79 år förväntas öka. Minskning förväntas av de som är 80 år och äldre samt i åldersgruppen 7 - 19 år. Den procentuella förändringen är störst för de små barnen och de allra äldsta.
Tab 1. Antal invånare i Norrmalm 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-klass

2002

antal

2006

antal

Förändr

antal

Förändr (%)

0 – 6

3 669

3 957

288

7,9

7 – 19

5 011

4 822

-189

-3,8

20 – 39

25 415

25 266

-149

-0,6

40 – 64

18 981

19 762

781

4,1

65 – 79

4 989

5 202

213

4,3

80 – w

3 065

2 882

-183

-6,0

Totalt

61 129

61 892

763

1,3


Åldersfördelning i förhållande till länet

Andelen barn och ungdomar är lägre än genomsnittet för länet. På Norrmalm finns en betydligt högre andel i åldersgruppen 20 – 39 år jämfört med länet.


Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002 - 2006 i Norrmalm och Stockholms län.

Ålders-klass

2002

Norrmalm

2006

Norrmalm

2002

SLL

2006

SLL

0 – 6

6,0

6,4

8

8,2

7 – 19

8,2

7,8

15,7

15,5

20 – 39

41,6

40,8

30,3

29,3

40 – 64

31,1

31,9

32

33

65 – 79

8,2

8,4

9,6

9,6

80 – w

5,0

4,7

4,4

4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.



Levnadsförhållanden och Levnadsvanor


Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Norrmalm
Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Norrmalm är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller för andelen invånare med utländsk bakgrund.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Norrmalm och Stockholms län.




Högst förgymnasial utbildning

Utländsk 1

bakgrund

Norrmalm

10,2

14,5

SLL

20,3

19,6

Min - Max

8,3 –37,7

8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3).

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan
Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:
Norrmalm är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.

Hälsoutveckling


Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa

En högre andel på Norrmalm anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört med länet.


Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.




Hälsotillstånd

Norrmalm

73

SLL

66

Min – Max

56 - 79

Genomsnittlig andel kariesfria 3-åringar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Norrmalm motsvarar andelen kariesfria 3-åringar genomsnittet i länet medan andelen 19-åringar är högre.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Norrmalm och Stockholms län år 2001.




3-åringar

19-åringar

Norrmalm

94,8

27,4

SLL

93,2

21,3

Min - Max

78,2 – 99,0

10,6 – 39,0


Lägre medellivslängd än länet
Medellivslängden för både kvinnor och män är något lägre än genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Norrmalm och Stockholms län.






Kvinnor

Män

Norrmalm

81,4

76,7

SLL

82,3

77,5

Min - Max

80,5 - 83,6

75,3 - 79, 8

Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Norrmalm är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Norrmalm och Stockholms län år 2001.




Kvinnor

Män

Totalt

Norrmalm

18

9

14

SLL

24

14

19

Min - Max

17 - 46

7 -31

12 - 38


Lägre andel förtidspensionärer än länet
Andelen förtidspensionärer i Norrmalm är något lägre än genomsnittet för länet, främst för kvinnor.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Norrmalm och Stockholms län.




Kvinnor

Män

Totalt

Norrmalm

12

10

11

SLL

15

11

13

Min - Max

9 -33

5 - 25

7 - 29




Befolkningens syn på sjukvården


Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder.


Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå.



Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är högre än genomsnittet för länet. Andelen som har förtroende för sjukvården motsvarar genomsnittet för länet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.




Tillgång till sjukvård


Förväntad hjälp vid husläk-mottagning

Förtroende för sjuk-vården


Norrmalm

74

81

53

SLL

70

79

51

Min - Max

58 - 80

71 - 90

40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.



Effektmål följs upp via Vårdbarometern

I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.




  • 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.




  • Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket.




  • Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.






Lokalt utbud av hälso- och sjukvård


Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av vård och tandvård för befolkningen på Norrmalm. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.



För boende på Norrmalm finns följande utbud av vård och tandvård





  • Hussvalans Läkarmottagning AB, Hötorgets läkarpraktik, Kvartersakuten Johannes, Kvartersakuten Matteus, Kvartersakuten Surbrunnsgatan, Kvartersakuten Tegnérga­tan och Kvartersakuten Vasastan. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjuk­vård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkarmottagningar samt Lege­visitten AB

  • Husläkarjouren Sabbatsberg samt Vårdpilen kvälls- och nattpatrull

  • Serafens barnmorskemottagning på Kungsholmen

  • BVC Kvartersakuten Johannes, BVC Kvartersakuten Matteus, BVC Kvartersakuten Tegnérgatan, BVC Kvartersakuten Vasastan

  • Stockholms skolors UM

  • Sjukgymnastik (2 st), arbetsterapi och fotsjukvård (2 st)

  • Den geriatriska vården bedrivs av Stockholmsgeriatriken

  • Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Stadshagen. Psykiatrisk vård för vuxna finns på Serafen. Psykiatrisk jour finns dygnet runt på psykiatriska akutjourenheten

  • Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på Norra mottagningen

  • HabC Stadshagen finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna

  • Privata specialistläkarmottagningar finns inom specialiteterna allergologi, anestesi, audiologi (2 st), barn- och ungdomsmedicin, gynekologi (3 st), hjärtsjukvård (2 st), hudsjukvård (2 st), invärtesmedicin inkl gastroenterologi (4 st), kirurgi (3 st), klinisk fysiologi, neurologi (3 st), onkologi bröstmottagning (2 st), ortopedi (3 st), psykiatri, reumatologi (2 st), urologi, ögon­sjukvård (5 st) och öron-, näs- och halssjukvård (3 st). Dessutom finns specialistläkare i ett flertal specialiteter vid Cityakuten med City­vården Specialistkliniken samt Närsjukhuset Sabbatsberg med specialistakut.

Det finns 10 st privata sjukgymnastmottagningar på Norrmalm

  • I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare







Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu




Hälsofrämjande insatser



Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.


Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälso-

och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.


Kraftsamling mot negativ utveckling
Flera hot kan ses mot folkhälsan.

  • Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

  • Ökad andel överviktiga

  • Ökad alkoholkonsumtion

  • Ökad införsel av narkotika

  • Ökat tobaksmissbruk

  • Förändrat sexuellt beteende

  • Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

  • Ökad segregation


Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:


  • Alkohol och narkotika

  • Fysiskt aktivitet

  • Matvanor

  • Psykisk ohälsa

  • Sexualitet

  • Skador

  • Tobak

  • Övervikt


Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.


Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten.



Nyttjande av hälso- och sjukvård


Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen på Norrmalm gjorde år 2002 drygt 433 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 085 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område

Antal besök

Norrmalm / 1000 inv

SLL/

1000 inv

Primärv.

188 062

3 077

3 468

Geriatrik

3 562

58

50

Psykiatri

84 194

1 377

604

Akutsjv.

157 308

2 573

2 539

Totalt

433 126

7 085

6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen på Norrmalm hade 8 437 slutenvårdstillfällen. Det är 138 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område

Antal vtf

Norrmalm/ 1000 inv

SLL

/1000 inv

Geriatrik

1 070

18

13

Psykiatri

813

13

13

Akutsjv

6 554

107

119

Totalt

8 437

138

145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Norrmalm är andelen 3-åringar som besökt tandvården lägre än länet.
Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL.




3-åringar

19-åringar

Norrmalm

86,6

88,8

SLL

90,0

88,1

Min - Max

74,7 – 98,8

74,6 – 98,9

Kostnader för hälso- och sjukvård


Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Norrmalm. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3)
840 Mkr, dvs 13 641 kr per invånare
Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för Norrmalms befolkning uppgick förra året till 840 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Norrmalm.

Vårdområde

MKr

Norrmalm

Primärvård

123,7

Geriatrik

60,0

Psykiatri

119,0

Akutsjukvård

397,0

Läkemedel

124,9

Övrigt

15,7

Totalt

840,3

Kostnaden var 13 641 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 tkt för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.


Kostnader för några sjukdomsgrupper

Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård.

För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Norrmalm.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftledsfraktur

Totalkostnad tkr

Kr/inv

Kr/pat

Norrmalm

13 753

2 852

126 176

SLL

287 302

2 116

117 218

Min - Max

-------

725 –

3 545


62 127 – 194 149

Även för hjärtsvikt är kostnaden per invånare högre.


Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001.

Hjärtsvikt

Totalkostnad tkr

Kr/inv

Norrmalm

51 247

10 628

SLL

1 258 383

9 269

Min - Max

----------

4 171 – 12 814

Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet.


Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp

Total-

kostnad tkr

Kr/inv




26 025

5 397

SLL

762 935

5 582

Min - Max

----------

3 211 – 9 103

Lokala samverkansöverenskommelser


Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.
Lokala samverkansöverenskommelser i Norrmalm:



  • Samverkansplan för psykiatri- och beroendevård mellan NSSO, Kungsholmens -, Norrmalms- och Östermalms SDF år 2002 -.




  • Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre;

mellan SPO, Kungsholmens- och Norrmalms SDF år 2000 - , revideras 2003.


  • Samverkansplan för BUS (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) mellan NSSO, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år 2002 -.




  • Avtal om lokala BAS-team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/

neurologiska utvecklingsavvikelser); mellan SPO, Karolinska sjukhuset, Kungsholmens,

Norrmalms och Östermalms SDF år 1999 -.




  • Uppsökande verksamhet avseende tandvården.



Under utarbetande

  • Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre







Om Norrmalm

Norrmalm sträcker sig från Gamla Stan i söder till Roslagstull och Solna kommun norr; från Klarastrandsleden i väster till Birger Jarlsgatan och Östermalm i öster. Vasastaden, Birkastaden, Atlasområdet, Nedre Norrmalm, Sibirien, Klara, Blasieholmen och Skeppsholmen är alla mindre områden där. I stadsdelsområdet Norrmalm bor 61 000 personer. Nedre Norrmalm är huvudstadens och rikets centrum som ofta benämns citykärnan. Norrmalm som består av stenstadsbebyggelse, har ett brett utbud av all tänkbar service, affärsliv, kultur och nöjesliv vilket medför att det ständigt befinner sig fler i området än antalet mantalsskrivna. Samtliga tåg, tunnelbanor, pendeltågslinjer, flygbussar etc möts inom Centralstationsområdet.



Sammanfattning


Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1,3% (763 personer). Norrmalm har en lägre andel barn och ungdomar och en högre andel 20 - 39 åringar.
Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. På Norrmalm motsvarar andelen kariesfria barn och ungdomar genomsnittsnivån för länet medan medellivslängd, genomsnittligt antal sjukdagar och andel förtidspensionerade är lägre.
I Vårdbarometern anser en högre andel av de som svarat på Norrmalm att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning.
Norrmalmsborna gjorde förra året 433 000 öppenvårdsbesök vilket motsvarar 7 085 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 8 432, dvs 138 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Kostnaden för hälso- och sjukvården för Norrmalmsbefolkningen var förra året 840 Mkr, dvs 13 641 kr per invånare. Det kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.

1 Med invandrarbakgrund menas personer med

a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet

b) utländskt medborgarskap födda i Sverige

c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet



2 exklusive tandvården


Yüklə 135,1 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin