Arbetsmaterial 10 mars

Yüklə 134,2 Kb.

tarix	26.08.2018
ölçüsü	134,2 Kb.
	#74701

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

- ett kunskapsunderlag

Kungsholmen

Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm

Mars 2003

Inledning

Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel
För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas

Befolkningsutveckling
Levnadsförhållanden, levnadsvanor
Hälsoutveckling
Befolkningens syn på vården
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande insatser
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Kostnader för hälso- och sjukvård
Lokala samverkansöverenskommelser
Sammanfattning

En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm
Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners

i dialogen med producenter

i dialogen med de medicinska programberedningarna.

Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

Befolkningsutveckling

Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.
I Kungsholmen bor 53 000 invånare

Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med nästan 5% (2 558 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period.

En ökning förväntas inom alla åldersgrupper utom i den allra äldsta gruppen som minskas. Den procentuella ökningen är störst i denna åldersgrupp.
Tab 1. Antal invånare i Kungsholmen 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-klass	2002 antal	2006 antal	Föränd antal	Förändr (%)
0 – 6	2 778	3 144	366	13,2
7 – 19	3 355	3 499	144	4,3
20 – 39	23 126	24 142	1 016	4,4
40 – 64	15 289	16 839	1 550	10,1
65 – 79	4 743	4 775	31	0,7
80 – w	3 617	3 089	-541	-15,2
Totalt	52 909	55 467	2 558	4,8

Åldersfördelning i förhållande till länet

Andelen barn och ungdomar är lägre än genomsnittet för länet. Andelen i åldersgruppen 20 - 39 år är betydligt högre. Även åldersgruppen 80 år och äldre är högre än genomsnittet. Fram till år 2006 förväntas den minska men kommer fortfarande vara högre än i länet.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002 - 2006 i Kungsholmen och Stockholms län.

Ålders-klass	2002 Kungsholmen	2006 Kungsholmen	2002 SLL	2006 SLL
0 – 6	5,3	5,7	8	8,2
7 – 19	6,3	6,3	15,7	15,5
20 – 39	43,7	43,5	30,3	29,3
40 – 64	28,9	30,3	32	33
65 – 79	9,0	8,6	9,6	9,6
80 – w	6,8	5,5	4,4	4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).
Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund på Kungsholmen
Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Kungsholmen är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller för andelen invånare med utländsk bakgrund.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Kungsholmen och Stockholms län.

	Högst förgymnasial utbildning	Utländsk ^¹ bakgrund
K-holmen	11,2	13,2
SLL	20,3	19,6
Min - Max	8,3 –37,7	8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3).
Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan
Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:
Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.

Hälsoutveckling

Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa

I Kungsholmen anser en högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört med länet.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra

	Hälsotillstånd
Kungsholmen	73
SLL	66
Min – Max	56 - 79

Högre andel kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. På Kungsholmen är andelen kariesfria 3- och 19-åringar högre än genomsnittet i länet.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Kungsholmen och Stockholms län år 2001.

	3-åringar	19-åringar
K-holmen	95,2	25,0
SLL	93,2	21,3
Min - Max	78,2 – 99,0	10,6 – 39,0

Medellivslängd samma som länet
Medellivslängden för både kvinnor och män motsvarar genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Kungsholmen och Stockholms län

	Kvinnor	Män
Kungsholmen	82,1	77,3
SLL	82,3	77,5
Min - Max	80,5 - 83,6	75,3 - 79, 8

Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Kungsholmen är lägre än i länet för både män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Kungsholmen och Stockholms län år 2001.

	Kvinnor	Män	Totalt
K-holmen	18	11	14
SLL	24	14	19
Min - Max	17 - 46	7 -31	12 - 38

Genomsnittlig andel förtidspensionärer
Andelen förtidspensionärer i Kungsholmen motsvarar genomsnittet för länet.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Kungsholmen och Stockholms län.

	Kvinnor	Män	Totalt
Kungsholmen	12	10	11
SLL	15	11	13
Min - Max	9 -33	5 - 25	7 - 29

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå.

Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården är densamma som genomsnittet i länet. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är högre än länet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

	Tillgång till sjukvård	Förväntad hjälp vid husläk-mottagning	Förtroende för sjuk-vården
K-holmen	70	83	50
SLL	70	79	51
Min - Max	58 - 80	71 - 90	40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern

I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket.

Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av vård och tandvård för befolkningen på Kungsholmen. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.

För boende på Kungsholmen finns följande utbud av vård och tandvård

Kvartersakuten Essingen, Kvartersakuten S:t Erik, Kvartersakuten Serafen och Kvartersakuten Serafen I. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkarmottagningar samt Legevisitten AB
Husläkarjouren Sabbatsberg samt Vårdpilen kvälls- och nattpatrull
Serafens Barnmorskemottagning
BVC Kvartersakuten Essingen, BVC Kvartersakuten S:t Erik, BVC Kvartersakuten Serafen och BVC Kvartersakuten Serafen I
Stockholms skolors UM på Norrmalm, RFSU-kliniken vid Fridhemsplan
Sjukgymnastik, arbetsterapi och fotsjukvård (5 st)

Den geriatriska vården bedrivs av Stockholmsgeriatriken

Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Stadshagen. Psykiatrisk vård för vuxna finns på Serafen. Psykiatrisk jour finns dygnet runt på psykiatriska akutjourenheten
Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på Kungsholmsmottagningen och Maria ungdom

HabC Stadshagen finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna

En landstingsdriven barn- och ungdomsmedicinsk mottagning samt gynekolog-mottagning. Privata specialistläkarmottagningar finns inom specialiteterna astma- och allergi, barn- och ungdomsmedicin, gynekologi (2 st), kirurgi, neurologi, smärtvård, ögonsjukvård (S:t Eriks ögonsjukhus AB) och öron-, näs- och halssjukvård (3 st)

Det finns två privata sjukgymnastmottagningar på Kungsholmen

I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare

Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

Hälsofrämjande insatser

Inledning
Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.
Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälso-

och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling
Flera hot kan ses mot folkhälsan.

Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar
Ökad andel överviktiga
Ökad alkoholkonsumtion
Ökad införsel av narkotika
Ökat tobaksmissbruk
Förändrat sexuellt beteende
Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
Ökad segregation

Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

Alkohol och narkotika
Fysiskt aktivitet
Matvanor
Psykisk ohälsa
Sexualitet
Skador
Tobak
Övervikt

Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm.
Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.

Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten.

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen på Kungsholmen gjorde förra året drygt 396 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 487 besök per 1000 invånare.
Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område	Antal besök	Kungsholmen / 1000 inv	SLL/ 1000 inv
Primärv.	202 874	3 834	3 468
Geriatrik	2 761	52	50
Psykiatri	48 998	926	604
Akutsjv.	141 530	2 675	2 539
Totalt	396 163	7 487	6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen på Kungsholmen hade förra året 8 305 slutenvårdstillfällen. Det innebär 157 vårdtillfällen per 1 000 invånare.
Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område	Antal vtf	K-holmen/ 1000 inv	SLL /1000 inv
Geriatrik	1 398	26	13
Psykiatri	849	16	13
Akutsjv	6 058	115	119
Totalt	8 305	157	145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Kungsholmen motsvarar andelen 3- och 19-åringar som besökt tandvården genomsnittet i länet.
Tab 12. Procentuell andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL

	3-åringar	19-åringar
K-holmen	91,3	86,6
SLL	90,0	88,1
Min - Max	74,7 – 98,8	74,6 – 98,9

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Kungsholmen. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3)
798 Mkr, dvs 15 085 kr per invånare
Kostnaden för hälso- och sjukvården^² för i Kungsholmens befolkning uppgick förra året till 798 Mkr.
Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Kungsholmen.

Vårdområde	MKr Kungsholmen
Primärvård	156,0
Geriatrik	53,2
Psykiatri	107,8
Akutsjukvård	352,3
Läkemedel	114,1
Övrigt	14,2
Totalt	797,6

Kostnaden var 15 085 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.

Kostnader för några sjukdomsgrupper

Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård.

För höftledsfrakturer noteras för boende på Kungsholmen en något högre kostnad per invånare men kostnaden per patient är ungefär densamma som den genomsnittliga kostnaden för länet.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftledsfraktur

Totalkostnad tkr

Kr/inv

Kr/pat

K-holmen

14 144

2 547

119 861

SLL

287 302

2 116

117 218

Min - Max

-------

725 –

3 545

62 127 – 194 149

För hjärtsvikt motsvarar kostnaden per invånare i länet.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001.

Hjärtsvikt	Totalkostnad tkr	Kr/inv
K-holmen	53 956	9 715
SLL	1 258 383	9 269
Min - Max	----------	4 171 – 12 814

Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre jämfört med länet.

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp	Total- kostnad tkr	Kr/inv
K-holmen	28 612	5 152
SLL	762 935	5 582
Min - Max	----------	3 211 – 9 103

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad/Ekerö. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.
Lokala samverkansöverenskommelser i Kungsholmen:

Samverkansplan för psykiatri- och beroendevård mellan NSSO, Kungsholmens -, Norrmalms- och Östermalms SDF år 2002 -.

Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre;

mellan SPO, Kungsholmens- och Norrmalms SDF år 2000 - , revideras 2003.

Samverkansplan för BUS (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) mellan NSSO, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år 2002 -.

Avtal om lokala BAS-team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/

neurologiska utvecklingsavvikelser); mellan SPO, Karolinska sjukhuset, Kungsholmens,

Norrmalms och Östermalms SDF år 1999 -.

Uppsökande verksamhet avseende tandvården

Under utarbetande

Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre

Om Kungsholmen
Kungsholmens stadsdelsområde är en del av Stockholms innerstad med tät bebyggelse och intensivt affärsliv samt hektisk trafik. Många vistas i området utan att vara bosatta där. Stadsdelsområdet består av de tre öarna Kungsholmen, Lilla Essingen och Stora Essingen. De stadsdelar som ingår är Kungsholmen, Stadshagen, Kristineberg, Fredhäll, Marieberg, Lilla Essingen och Stora Essingen. Ungefär 53 000 personer bor i området där det också finns alla typer av arbetsplatser, från tillverkningsindustri till sjukhus, från förvaltningar till dataföretag, från högskola till arkitektkontor. I stadsdelsområdet arbetar många inom offentlig service.

Sammanfattning

Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 4,8 % (2 558 personer).

Kungsholmen har en lägre andel barn och ungdomar samt en högre andel äldre, särskilt de allra äldsta.

Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länet. Även andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre. Medellivslängd, antal sjukdagar och andel förtidspensionerade motsvarar genomsnittsnivån för länet.
Enligt Vårdbarometern anser en högre andel av dem som svarat på Kungsholmen att de får den hjälp de förväntat sig vid husläkarmottagning.
Kungsholmsborna gjorde förra året 400 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 487 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 8305, dvs 157 per 1000 invånare.
Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen på Kungsholmen var 798 Mkr, dvs 15 085 kr per invånare. Det kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.

1 Med invandrarbakgrund menas personer med

a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet

b) utländskt medborgarskap födda i Sverige

c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

2 exklusive tandvården

Yüklə 134,2 Kb.

Dostları ilə paylaş: