Arbetsmaterial 10 mars

Sizin üçün oyun:

Google Play'də əldə edin


Yüklə 130.99 Kb.
tarix22.01.2018
ölçüsü130.99 Kb.

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

- ett kunskapsunderlag

Bromma


Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm



Mars 2003

Inledning


Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel
För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas

  1. Befolkningsutveckling

  2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor

  3. Hälsoutveckling

  4. Befolkningens syn på vården

  5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

  6. Hälsofrämjande insatser

  7. Nyttjande av hälso- och sjukvård

  8. Kostnader för hälso- och sjukvård

  9. Lokala samverkansöverenskommelser

  10. Sammanfattning


En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas kompetensutveck-lingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm
Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

  • att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

  • i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners

  • i dialogen med producenter

  • i dialogen med de medicinska programberedningarna.

Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.



Befolkningsutveckling


Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.
I Bromma bor 59 000 invånare

Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 4,2% (2 486 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare

4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar att det sker en ökning i alla åldersgrupper med undantag för 65 år och äldre. Den procentuella förändringen är störst för små barn 0 - 6 år samt för de allra äldsta.
Tab 1. Antal invånare i Bromma 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-klass

2002

antal

2006

antal

Föränd

antal

Förändr %

0 – 6

4 910

5 375

465

9,5

7 – 19

8 593

9 120

526

6,1

20 – 39

18 413

19 051

638

3,4

40 – 64

18 049

19 582

1 534

8,5

65 – 79

5 332

4 988

-344

-6,5

80 – w

3 726

3 393

-333

-8,9

Totalt

59 023

61 509

2 486

4,2


Åldersfördelning i förhållande till länet

I stort motsvarar åldersfördelningen genomsnittet för länet. Andelen 80 år och äldre är högre men förväntas minska fram till år 2006.


Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002 - 2006 i Bromma och Stockholms län.

Ålders-klass

2002

Bromma

2006

Bromma

2002

SLL

2006

SLL

0 – 6

8,3

8,7

8

8,2

7 – 19

14,6

14,8

15,7

15,5

20 – 39

31,2

31,0

30,3

29,3

40 – 64

30,6

31,8

32

33

65 – 79

9,0

8,1

9,6

9,6

80 – w

6,3

5,5

4,4

4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.



Levnadsförhållanden och Levnadsvanor


Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Bromma
Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Bromma är andelen som endast har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) betydligt lägre än genomsnittet för länet. Även andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Bromma och Stockholms län.




Högst förgymnasial utbildning


Utländsk 1

bakgrund


Bromma

12,0

12,7

SLL

20,3

19,6

Min - Max

8,3 –37,7

8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3).

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan
Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:
Bromma är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.

Hälsoutveckling


Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa

Jämfört med länet är det en högre andel som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra.


Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.




Hälsotillstånd

Bromma

74

SLL

66

Min – Max

56 - 79


Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Bromma motsvarar andelen kariesfria 3-och 19-åringar genomsnittet i länet.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Bromma och Stockholms län år 2001.




3-åringar

19-åringar

Bromma

95,1

20,5

SLL

93,2

21,3

Min - Max

78,2 – 99,0

10,6 – 39,0


Medellivslängd samma som länet
Medellivslängden för både kvinnor och män motsvarar genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Bromma och Stockholms län.






Kvinnor

Män

Bromma

82,8

78,1

SLL

82,3

77,5

Min - Max

80,5 - 83,6

75,3 - 79, 8

Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Lägre genomsnittligt antal sjukdagar än i länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Bromma är lägre än för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Bromma och Stockholms län år 2001.




Kvinnor

Män

Totalt

Bromma

19

9

14

SLL

24

14

19

Min - Max

17 - 46

7 -31

12 - 38


Lägre andel förtidspensionärer än länet
Andelen förtidspensionärer i Bromma är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller särskilt för kvinnorna.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Bromma och Stockholms län.




Kvinnor

Män

Totalt

Bromma

11

9

10

SLL

15

11

13

Min - Max

9 -33

5 - 25

7 - 29



Befolkningens syn på sjukvården


Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder.


Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå.




Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är densamma som genomsnittet för länet. Förtroendet för sjukvården är högre jämfört med länet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.




Tillgång till sjukvård


Förväntad hjälp vid husläk-mottagning

Förtroende för sjuk-vården


Bromma

71,2

80,8

56

SLL

70

79

51

Min - Max

58 - 80

71 - 90

40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.




Effektmål följs upp via Vårdbarometern

I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.




  • 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.




  • Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket.




  • Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.




Lokalt utbud av hälso- och sjukvård


Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av vård och tandvård för befolkningen i Bromma. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.



För boende i Bromma finns följande utbud av vård och tandvård





  • Tranebergs vårdcentral, Äppelvikens läkarmottagning, Riksby vårdcentral och Vårdcentralen Blackeberg-Ängby. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkarmottagningar samt Legevisitten AB

  • Västerorts jourläkarmottagning samt Vårdia kvälls- och nattpatrull

  • Bromma barnmorskemottagning

  • BVC Tranebergs vårdcentral, BVC Vårdcentralen Blackeberg-Ängby, BVC Bromma vårdcentral

  • Bromma UM

  • Tre sjukgymnastikmottagningar varav en med simhall, arbetsterapi och fotsjukvård
    (2 st)

  • Den geriatriska vården bedrivs av Brommageriatriken AB

  • HabC för barn&ungdom finns i Stadshagen och HabC för vuxna på Kungsholmen

  • Tandvård finns i Brommaplan



Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu



Hälsofrämjande insatser


Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.


Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälso-

och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.


Kraftsamling mot negativ utveckling
Flera hot kan ses mot folkhälsan.

  • Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar

  • Ökad andel överviktiga

  • Ökad alkoholkonsumtion

  • Ökad införsel av narkotika

  • Ökat tobaksmissbruk

  • Förändrat sexuellt beteende

  • Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar

  • Ökad segregation



Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:


  • Alkohol och narkotika

  • Fysiskt aktivitet

  • Matvanor

  • Psykisk ohälsa

  • Sexualitet

  • Skador

  • Tobak

  • Övervikt


Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.
Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten.


Nyttjande av hälso- och sjukvård


Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Bromma gjorde förra året 428 000 öppenvårdsbesök. Det innebär

7 258 besök per 1000 invånare.


Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område

Antal besök

Bromma / 1000 inv

SLL/

1000 inv

Primärv.

219 902

3 726

3 468

Geriatrik

4 609

78

50

Psykiatri

49 707

842

604

Akutsjv.

154 179

2612

2 539

Totalt

428 397

7 258

6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Bromma hade förra året

8 752 slutenvårdstillfällen. Det innebär 149 vårdtillfällen per 1000 invånare.


Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område

Antal vtf

Bromma/ 1000 inv

SLL

/1000 inv

Geriatrik

1 121

19

13

Psykiatri

744

13

13

Akutsjv

6 887

117

119

Totalt

8 752

149

145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Bromma är andelen 3- och 19-åringar som besökt tandvården högre än länet.




3-åringar

19-åringar

Bromma

92,5

92,8

SLL

90,0

88,1

Min - Max

74,7 – 98,8

74,6 – 98,9

Tab 12. Procentuell andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. Källa Tandvårdsenheten.

Kostnader för hälso- och sjukvård


Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Bromma. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3)
806 Mkr, dvs 13 557 kr per invånare
Kostnaden för hälso- och sjukvården2 för befolkningen i Bromma uppgick förra året till 806 Mkr.
Tab 13. Hälso- och sjukvårdskostnad per vårdområde för befolkningen i Bromma.

Vårdområde

MKr

Bromma

Primärvård

112,2

Geriatrik

59,1

Psykiatri

118,2

Akutsjukvård

391,4

Läkemedel

108,6

Övrigt

16,3

Totalt

805,9

Kostnaden per invånare är 13 557 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.


Kostnader för några sjukdomsgrupper

Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård.


För höftledsfrakturer noteras en genomsnittlig kostnad per invånare och per patient för boende i Bromma.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftledsfraktur

Totalkostnad tkr

Kr/inv

Kr/pat

Bromma

12 584

2 094

110 382

SLL

287 302

2 116

117 218

Min - Max

-------

725 –

3 545


62 127 – 194 149

För hjärtsvikt är kostnaden per invånare högre jämfört med genomsnittet för länet.


Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001.

Hjärtsvikt

Totalkostnad tkr

Kr/inv

Bromma

69 786

11 613

SLL

1 258 383

9 269

Min - Max

----------

4 171 – 12 814

Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet.


Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp

Total-

kostnad tkr

Kr/inv




36 430

6 062

SLL

762 935

5 582

Min - Max

----------

3 211 – 9 103

Lokala samverkansöverenskommelser


Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad/Ekerö. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.


Lokala samverkansöverenskommelser i Bromma:



  • Samverkansöverenskommelse om vård- och omsorgsverksamhet för äldre mellan SPO, privata vårdgivare och Bromma SDF antaget år 2002.

  • Uppsökande verksamhet avseende tandvården





Om Bromma
Bromma stadsdelsområde omfattar 24 stadsdelar och befolkningen uppgår till ca 59 000 invånare. Bebyggelsen i det moderna Bromma har sina rötter från början av 1920-talet och olika områden har sedan successivt tillkommit, med den senast i Alvik och Minneberg. En industriell utbyggnad påbörjades vid samma tid.
Bromma stadsdelsområde omges av vatten mot Ekerö Kommun, Stockholms innerstad och Sundbybergs Stad. För övrigt gränsar Bromma mot Spånga och Hässelby-Vällingby.
Till angränsande områden kan man åka bil, buss, båt, eller T-bana.

Sammanfattning


Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 4,2% (2 486 personer). Bromma har en högre andel äldre ,särskilt de allra äldsta över 80 år.
Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länet. liksom andelen invånare med utländsk bakgrund. Medellivslängden motsvarar genomsnittet för länet medan antalet sjukdagar och andelen förtidspensionerade är lägre.
Enligt Vårdbarometern är det en högre andel av dem som svarat i Bromma som anser att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning.
Brommaborna gjorde förra året 428 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 258 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 8 752, dvs 149 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Bromma var 806 Mkr, dvs 13 557 kr per invånare. Det kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.

1 Med invandrarbakgrund menas personer med

a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet

b) utländskt medborgarskap födda i Sverige

c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet



2 exklusive tandvården



Dostları ilə paylaş:
Orklarla döyüş:

Google Play'də əldə edin


Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2017
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə