Arbetsmaterial 10 mars

Yüklə 130,99 Kb.

tarix	22.01.2018
ölçüsü	130,99 Kb.
	#39720

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård

- ett kunskapsunderlag

Bromma

Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm

Mars 2003

Inledning

Uppdraget
Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting.
Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället.
En folder för varje kommun/stadsdel
För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar.
I foldern redovisas

Befolkningsutveckling
Levnadsförhållanden, levnadsvanor
Hälsoutveckling
Befolkningens syn på vården
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande insatser
Nyttjande av hälso- och sjukvård
Kostnader för hälso- och sjukvård
Lokala samverkansöverenskommelser
Sammanfattning

En pärm för varje beredning
Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas kompetensutveck-lingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet.
Underlag för verksamhetsplaner mm
Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna

att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser

i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners

i dialogen med producenter

i dialogen med de medicinska programberedningarna.

Mer att läsa:
Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information.

Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh.

Befolkningsutveckling

Inledning
Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser.
I Bromma bor 59 000 invånare

Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 4,2% (2 486 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare

4 % under motsvarande period.
Befolkningsprognosen för 2006 visar att det sker en ökning i alla åldersgrupper med undantag för 65 år och äldre. Den procentuella förändringen är störst för små barn 0 - 6 år samt för de allra äldsta.
Tab 1. Antal invånare i Bromma 2002 - 2006 samt procentuell förändring.

Ålders-klass

2002

antal

2006

antal

Föränd

antal

Förändr %

0 – 6

4 910

5 375

465

9,5

7 – 19

8 593

9 120

526

6,1

20 – 39

18 413

19 051

638

3,4

40 – 64

18 049

19 582

1 534

8,5

65 – 79

5 332

4 988

-344

-6,5

80 – w

3 726

3 393

-333

-8,9

Totalt

59 023

61 509

2 486

4,2

Åldersfördelning i förhållande till länet

I stort motsvarar åldersfördelningen genomsnittet för länet. Andelen 80 år och äldre är högre men förväntas minska fram till år 2006.

Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002 - 2006 i Bromma och Stockholms län.

Ålders-klass	2002 Bromma	2006 Bromma	2002 SLL	2006 SLL
0 – 6	8,3	8,7	8	8,2
7 – 19	14,6	14,8	15,7	15,5
20 – 39	31,2	31,0	30,3	29,3
40 – 64	30,6	31,8	32	33
65 – 79	9,0	8,1	9,6	9,6
80 – w	6,3	5,5	4,4	4,4

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3).

Mer att läsa:
Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner.

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor

Inledning
Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser.
En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor.
Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Bromma
Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Bromma är andelen som endast har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) betydligt lägre än genomsnittet för länet. Även andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre.
Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Bromma och Stockholms län.

	Högst förgymnasial utbildning	Utländsk ^¹ bakgrund
Bromma	12,0	12,7
SLL	20,3	19,6
Min - Max	8,3 –37,7	8,9 - 68,6

Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3).

Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003
I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion.
Folkhälsa - en fråga för samverkan
Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälso- och sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete.

Fördjupning:
Bromma är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder.

Hälsoutveckling

Inledning
Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen.
Självskattad hälsa

Jämfört med länet är det en högre andel som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra.

Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra.

	Hälsotillstånd
Bromma	74
SLL	66
Min – Max	56 - 79

Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar
Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Bromma motsvarar andelen kariesfria 3-och 19-åringar genomsnittet i länet.
Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Bromma och Stockholms län år 2001.

	3-åringar	19-åringar
Bromma	95,1	20,5
SLL	93,2	21,3
Min - Max	78,2 – 99,0	10,6 – 39,0

Medellivslängd samma som länet
Medellivslängden för både kvinnor och män motsvarar genomsnittet för länet.

Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Bromma och Stockholms län.

	Kvinnor	Män
Bromma	82,8	78,1
SLL	82,3	77,5
Min - Max	80,5 - 83,6	75,3 - 79, 8

Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3)
Lägre genomsnittligt antal sjukdagar än i länet
Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Bromma är lägre än för länet. Det gäller både för män och kvinnor.
Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16 - 64 år i Bromma och Stockholms län år 2001.

	Kvinnor	Män	Totalt
Bromma	19	9	14
SLL	24	14	19
Min - Max	17 - 46	7 -31	12 - 38

Lägre andel förtidspensionärer än länet
Andelen förtidspensionärer i Bromma är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller särskilt för kvinnorna.
Tab 8. Andel förtidspensionärer 45 - 64 år 2001 i Bromma och Stockholms län.

	Kvinnor	Män	Totalt
Bromma	11	9	10
SLL	15	11	13
Min - Max	9 -33	5 - 25	7 - 29

Befolkningens syn på sjukvården

Inledning

Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder.

Vårdbarometern

Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå.

Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är densamma som genomsnittet för länet. Förtroendet för sjukvården är högre jämfört med länet.
Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor.

	Tillgång till sjukvård	Förväntad hjälp vid husläk-mottagning	Förtroende för sjuk-vården
Bromma	71,2	80,8	56
SLL	70	79	51
Min - Max	58 - 80	71 - 90	40 - 59

Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat ”varken eller”.

Effektmål följs upp via Vårdbarometern

I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid.

90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande.

Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket.

Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig.

I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket.

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård

Inledning
Nedan presenteras det lokala utbudet av vård och tandvård för befolkningen i Bromma. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården.

För boende i Bromma finns följande utbud av vård och tandvård

Tranebergs vårdcentral, Äppelvikens läkarmottagning, Riksby vårdcentral och Vårdcentralen Blackeberg-Ängby. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkarmottagningar samt Legevisitten AB
Västerorts jourläkarmottagning samt Vårdia kvälls- och nattpatrull
Bromma barnmorskemottagning
BVC Tranebergs vårdcentral, BVC Vårdcentralen Blackeberg-Ängby, BVC Bromma vårdcentral
Bromma UM
Tre sjukgymnastikmottagningar varav en med simhall, arbetsterapi och fotsjukvård
(2 st)

Den geriatriska vården bedrivs av Brommageriatriken AB
HabC för barn&ungdom finns i Stadshagen och HabC för vuxna på Kungsholmen

En landstingsdriven barn- och ungdomsmedicinsk mottagning samt gynekolog-mottagning. En privat sjukgymnastmottagning

Tandvård finns i Brommaplan

Mer information på Vårdguiden:

För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu

Hälsofrämjande insatser

Inledning

Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa.

Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälso-

och sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt.

Kraftsamling mot negativ utveckling
Flera hot kan ses mot folkhälsan.

Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar
Ökad andel överviktiga
Ökad alkoholkonsumtion
Ökad införsel av narkotika
Ökat tobaksmissbruk
Förändrat sexuellt beteende
Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar
Ökad segregation

Landstingets folkhälsoarbete
Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom:

Alkohol och narkotika
Fysiskt aktivitet
Matvanor
Psykisk ohälsa
Sexualitet
Skador
Tobak
Övervikt

Tandhälsa
I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm.

Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling.

Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället.
Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten.

Nyttjande av hälso- och sjukvård

Inledning
Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande.
Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare.
För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder.
Öppenvårdsbesök
Befolkningen i Bromma gjorde förra året 428 000 öppenvårdsbesök. Det innebär

7 258 besök per 1000 invånare.

Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område	Antal besök	Bromma / 1000 inv	SLL/ 1000 inv
Primärv.	219 902	3 726	3 468
Geriatrik	4 609	78	50
Psykiatri	49 707	842	604
Akutsjv.	154 179	2612	2 539
Totalt	428 397	7 258	6 661

Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3)
Slutenvårdstillfällen
Befolkningen i Bromma hade förra året

8 752 slutenvårdstillfällen. Det innebär 149 vårdtillfällen per 1000 invånare.

Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län.

Vård-område	Antal vtf	Bromma/ 1000 inv	SLL /1000 inv
Geriatrik	1 121	19	13
Psykiatri	744	13	13
Akutsjv	6 887	117	119
Totalt	8 752	149	145

Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3)
Besök i tandvården
I Bromma är andelen 3- och 19-åringar som besökt tandvården högre än länet.

	3-åringar	19-åringar
Bromma	92,5	92,8
SLL	90,0	88,1
Min - Max	74,7 – 98,8	74,6 – 98,9

Tab 12. Procentuell andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. Källa Tandvårdsenheten.

Kostnader för hälso- och sjukvård

Inledning
I detta avsnitt redovisas hur mycket hälso- och sjukvården kostade för befolkningen i Bromma. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare.

Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3)
806 Mkr, dvs 13 557 kr per invånare
Kostnaden för hälso- och sjukvården^² för befolkningen i Bromma uppgick förra året till 806 Mkr.
Tab 13. Hälso- och sjukvårdskostnad per vårdområde för befolkningen i Bromma.

Vårdområde	MKr Bromma
Primärvård	112,2
Geriatrik	59,1
Psykiatri	118,2
Akutsjukvård	391,4
Läkemedel	108,6
Övrigt	16,3
Totalt	805,9

Kostnaden per invånare är 13 557 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 - 17 986 kr.

Kostnader för några sjukdomsgrupper

Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård.

För höftledsfrakturer noteras en genomsnittlig kostnad per invånare och per patient för boende i Bromma.
Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001.

Höftledsfraktur	Totalkostnad tkr	Kr/inv	Kr/pat
Bromma	12 584	2 094	110 382
SLL	287 302	2 116	117 218
Min - Max	-------	725 – 3 545	62 127 – 194 149

För hjärtsvikt är kostnaden per invånare högre jämfört med genomsnittet för länet.

Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001.

Hjärtsvikt	Totalkostnad tkr	Kr/inv
Bromma	69 786	11 613
SLL	1 258 383	9 269
Min - Max	----------	4 171 – 12 814

Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet.

Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp.

Kärlkramp	Total- kostnad tkr	Kr/inv
	36 430	6 062
SLL	762 935	5 582
Min - Max	----------	3 211 – 9 103

Lokala samverkansöverenskommelser

Inledning
Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad/Ekerö. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras.

Lokala samverkansöverenskommelser i Bromma:

Samverkansöverenskommelse om vård- och omsorgsverksamhet för äldre mellan SPO, privata vårdgivare och Bromma SDF antaget år 2002.
Uppsökande verksamhet avseende tandvården

Om Bromma
Bromma stadsdelsområde omfattar 24 stadsdelar och befolkningen uppgår till ca 59 000 invånare. Bebyggelsen i det moderna Bromma har sina rötter från början av 1920-talet och olika områden har sedan successivt tillkommit, med den senast i Alvik och Minneberg. En industriell utbyggnad påbörjades vid samma tid.
Bromma stadsdelsområde omges av vatten mot Ekerö Kommun, Stockholms innerstad och Sundbybergs Stad. För övrigt gränsar Bromma mot Spånga och Hässelby-Vällingby.
Till angränsande områden kan man åka bil, buss, båt, eller T-bana.

Sammanfattning

Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 4,2% (2 486 personer). Bromma har en högre andel äldre ,särskilt de allra äldsta över 80 år.
Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länet. liksom andelen invånare med utländsk bakgrund. Medellivslängden motsvarar genomsnittet för länet medan antalet sjukdagar och andelen förtidspensionerade är lägre.
Enligt Vårdbarometern är det en högre andel av dem som svarat i Bromma som anser att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning.
Brommaborna gjorde förra året 428 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 258 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 8 752, dvs 149 vårdtillfällen per 1000 invånare.
Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Bromma var 806 Mkr, dvs 13 557 kr per invånare. Det kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet.
Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida.

1 Med invandrarbakgrund menas personer med

a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet

b) utländskt medborgarskap födda i Sverige

c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet

2 exklusive tandvården

Yüklə 130,99 Kb.

Dostları ilə paylaş: