Detta är ett exempel

6. SLUTDISKUSSION
Jämställdhet är ett komplext begrepp som innefattar många frågor. Genom denna studie har vi fått svar på vissa frågor, men många nya frågor har också uppstått. De frågeställningar som formulerades inför studien, kan till viss del ses som besvarade. Den första frågeställningen handlade om hur jämställdheten ser ut i förhållanden där minst den ena av parterna studerar vid Malmö högskola. Denna frågeställning kan å ena sidan anses besvarad genom de frågeformulär som fyllts i av 180 studerande vid Malmö högskola och som gett oss en bra inblick i hur jämställdheten ser ut bland dessa par. Å andra sidan finns många andra aspekter av jämställdhet som hade varit intressanta att studera för att ge en mer heltäckande bild av hur jämställdheten ser ut, men som i denna studie varit omöjliga att titta på med hänsyn till de begränsade resurser, i form av tid och pengar, som vi haft till vårt förfogande. Vi tror dock att vi fått en bra inblick i jämställdheten i dessa par och de resultat som framkommit i studien är i allra högsta grad intressanta. Vad gäller de arbetsuppgifter som utförs i hemmet är resultaten föga förvånande eftersom de stämmer väl överens med åtskilliga andra studier som gjorts i ämnet jämställdhet. I likhet med dessa visar vår studie att kvinnan utför den största delen av hushållsarbetet. Gällande maktaspekten och de beslut som fattas i hemmet, visar vår studie ett resultat som i högre grad är förvånande och därför värt att fundera vidare kring.
Avseende de beslut som fattas i hemmet, visar vår studie att de flesta respondenter svarar att de har lika stort inflytande över de beslut som fattas i hemmet och i resterande fall visar resultaten att kvinnorna har större inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Detta resultat kan möjligtvis tyda på att kvinnor faktiskt har större makt i hemmet än män, och en förklaring kan vara att hemmet under lång tid har setts som kvinnas sfär (Ahrne, Roman & Franzèn, 1996). Genom att kvinnorna har makt i hemmet har de möjlighet att bestämma över det som påverkar deras liv, eftersom resultaten i denna studie också visar att kvinnorna är de som utför största delen av hushållsarbetet. Dessa resultat skulle kunna tänkas vara sammankopplade, att kvinnorna utför största delen av arbetet i hemmet skulle kunna medföra att de därför också har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. En intressant fråga är om denna makt innebär en egentlig makt, eller om resultaten i denna studie i själva verket istället visar att kvinnorna har störst ansvar för hemmet. Det är en omöjlighet att avgöra om de frågor som ställts i frågeformuläret är ett mått på makt eller ansvar, men många av frågorna handlar om att få saker och ting gjorda i hemmet och kan därmed rimligtvis tolkas som frågor gällande ansvar. Denna tolkning av resultatet stämmer i högre grad överens med de rådande maktstrukturer som finns i samhället som leder till att mannen är överordnad kvinnan.
Om resultaten istället tyder på att kvinnorna verkligen har större makt i hemmet än männen, uppkommer frågan om denna makt är positiv eller negativ. Å ena sidan är makten positiv då den innebär att kvinnorna inte agerar i enlighet med könsmaktsystemet, vilket i sin tur kan leda till att detta system utplånas och vidare att kvinnor och män kan leva i samhället på samma villkor med lika stor makt. Å andra sidan kan denna makt i hemmet tänkas vara till kvinnornas nackdel. En risk finns att den makt som kvinnorna besitter i hemmet kan används för att argumentera för att vi lever i ett jämställt samhälle genom att kvinnor faktiskt förfogar över makten på hemmaplan och att det därför ses som mer legitimt att män förfogar över störst makt på andra sociala arenor. Vi menar dock att dessa olika arenor inte kan jämföras med varandra då de innebär olika typer av makt. Det ultimata alternativet torde istället vara delad makt och delat ansvar mellan män och kvinnor på samtliga arenor i samhället.
Resultatet i studien visar emellertid en intressant aspekt som innebär att kvinnorna menar att de har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet, medan männen uttrycker att de själv har störst inflytande. Med hänsyn till detta är det en möjlighet att orsaken till att studien visar att kvinnorna har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet är att största delen av respondenterna var kvinnor. Eftersom männen i studien enligt sin egen mening har större inflytande över de beslut som fattas i hemmet än kvinnorna, skulle möjligtvis en studie bestående av lika många män som kvinnor kunna leda till ett annorlunda resultat. Detta är dock enbart spekulationer, men kan vara viktigt att ha i åtanke när resultaten diskuteras.
Den frågeställning som handlar om huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet i de studerade paren blev till viss del möjlig att besvara genom att studien innefattar såväl par med barn som par utan barn. En jämförelse mellan de båda grupperna visar att föräldraskapet inte utgör någon viktig påverkansfaktor på jämställdheten i paren eftersom samtliga kvinnor i studien utför mer hemarbete än männen, oavsett om de har barn eller inte. Inte heller någon skillnad syns mellan de båda grupperna avseende de beslut som fattas i hemmet. Viktigt att tänka på är dock att denna skillnad kan existera i andra grupper i samhället trots att den inte syns i denna studie.
Jämställdhet kan som sagt definieras på många olika sätt. Man kan hävda att ett förhållande är jämställt under den avskilda förutsättningen att arbetsdelningen i hemmet är jämn sett utifrån arbetsbördan, men faktum är att traditionell arbetsdelning tyder på ojämställdhet i förhållandet. Detta eftersom parterna i förhållandet sannolikt inte utifrån egna personliga intressen fått välja vilka sysslor i hemmet de vill utföra, utan att ”valen” gjorts med hänsyn till kön. Detta menar vi pekar på ojämställdhet i förhållandet, då den definition av jämställdhet som vi utgår ifrån innebär att det kön man har inte får påverka hur man väljer och vad man gör i olika sammanhang. Svaret på den frågeställning som ämnade besvara huruvida de tillfrågade respondenterna delar upp hushållsuppgifter på ett könstraditionellt sätt eller ett könsneutralt sätt kunde besvaras genom att titta på vilket kön som oftast utför vilken av de aktuella arbetsuppgifterna.
Studien visar att de tillfrågade paren delar upp hushållsuppgifterna på ett i allra högsta grad traditionellt sätt där kvinnorna utför exempelvis dammsugning, dammtorkning och städning av toaletten, medan männen utför de arbetsuppgifter som innebär skötsel av bilen och gräsklippning. Detta är ett intressant resultat som även det styrks av tidigare forskning och som kan förklaras genom de starka normer som finns i samhället som talar om hur en kvinna, respektive man ska bete sig. Studier visar att även de par som själv utrycker att de är jämställda i verkligheten lever i förhållanden som är könstraditionella (Holmberg, 1993, Björnberg & Kollind, 2003 m.fl.) Studier visar även att par som delar upp arbetsdelningen i hemmet könstraditionellt ofta ser denna arbetsdelning som ett medvetet val för att uppnå stabilitet och rationalitet (Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997). Eftersom båda parter i dessa förhållanden medger förluster till följd av valet frågar vi oss om det verkligen är så att rationalitet tillåts gå före exempelvis kontakten med de egna barnen i de förhållanden där det mest rationella innebär att mamman har huvudansvaret för barnen. Detta skulle också kunna ses som en bortförklaring som paret ger sig själv och omvärlden för att inte behöva erkänna jämställdhetsproblem i förhållandet.
Detta sätt att dölja den brist på jämställdhet som finns i förhållanden kan tänkas bero på en ständigt närvarande jämställdhetsdebatt, i kombination med att många par ser jämställdhet som ett ideal (Björnberg & Kollind, 2003) och därför framhåller att de är jämställda trots att de inte är det. Ett alternativ till denna tes är att paren faktiskt ser sig som jämställda genom sin definition av jämställdhet, och därför inte arbetar för att förändra sin vardag. Detta kan vi se innebär en fara genom att dessa par ständigt efterlever de normer och strukturer som finns i samhället, vilket i allra högsta grad motverkar en förändring av dessa. En intressant fråga i de enkäter som delats ut till respondenterna i denna studie skulle, med hänsyn till dessa resonemang, vara huruvida de själva ser sig som en del av ett jämställt förhållande och vidare om de ser jämställdhet som ett eftersträvansvärt tillstånd.
Under studiens gång har nyfikenhet funnits om huruvida Malmö högskolas genusperspektiv påverkar jämställdheten i de studerade paren. Eftersom våra resultat stämmer väl överens med flertalet tidigare studier kan dessvärre någon sådan slutsats varken bekräftas eller förkastas.
Syftet med uppsatsen kan ses som uppfyllt, men viktigt är att ständigt ha i åtanke att studiens resultat inte speglar en definitiv sanning, utan endast hur just dessa respondenter framställer att deras förhållanden ser ut. Den bild som vi fått av de studerade paren tyder på låg grad av jämställdhet, både gällande arbetsdelningen i hemmet och gällande hur inflytandet över beslut fördelas mellan parterna i förhållandet. Studien visar att föräldraskap, respondentens ålder och förhållandets längd spelar liten roll för jämställdheten i förhållandet. Större roll spelar, enligt denna studie, vem av parterna som besvarar frågorna och eventuellt det faktum att respondenterna är studenter och därmed spenderar stor del av sin tid i sina hem. Med utgångspunkt i dessa resultat utgör denna pilotstudie en lämplig grund för fortsatta studier om exempelvis hur män respektive kvinnor upplever jämställdheten i sina förhållanden, för att möjliggöra eventuella slutsatser om huruvida män och kvinnor ser på och upplever jämställdhet i det egna förhållandet på olika sätt.
Vi ser att det finns en stor vikt av att ständigt diskutera och debattera ämnet jämställdhet. Studier i ämnet öppnar på ett naturligt sätt upp för diskussioner och vid studier av jämställdhet uppstår också ständigt nya frågeställningar som kan leda till vidare forskning. På detta sätt synliggörs de problem som finns i samhället i form av normer, strukturer och könsmaktsystem som inordnar män och kvinnor i två grupper där männen är överordnade kvinnorna. Utan forskning och diskussioner i ämnet är det lätt att problemet osynliggörs och därmed också fortskrider. Vår önskan är att såväl kvinnor som män fortsätter att synliggöra de problem som finns, eftersom vi är övertygade om att alla i samhället vinner på ett mer jämställt samhälle där personliga egenskaper, och inte det kön vi har, avgör hur vi väljer att leva våra liv.
7. SAMMANFATTNING
Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras på olika sociala arenor. Jämställdhet betyder att kön aldrig får begränsa de möjligheter vi har att vara de vi vill vara. Könstillhörigheten får inte ge anvisningar om vem vi ska bli, och får inte inverka på det sätt som vi väljer och det vi gör i olika sammanhang (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Utgångspunkten vid denna studie är att jämställdhetsbegreppet har sitt utgångsläge i rådande samhällsstrukturer genom mäns överordning och kvinnors underordning (Månsson, 2001). En annan teoretisk utgångspunkt är att skillnaderna mellan könen, bortsett från de fysiska, är socialt konstruerade och en produkt av inlärning.
Jämställdhetsproblemet ses ofta som bestående av två huvudområden. Det ena området rör kvinnor och mäns olika förutsättningar på arbetsmarknaden och det andra området handlar om arbetsdelning i hemmet (Holmberg, 1993). Det område som studeras här är jämställdhet inom familjen. Syftet med denna studie var att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet var dessutom att jämföra graden av jämställdhet mellan par med barn och par utan barn. De huvudfrågeställningar som denna studie har som utgångspunkt är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral?
Denna studie har bedrivits med ett deskriptivt forskningsintresse för att ge en generell beskrivning av hur jämställdheten ser ut. Med hänsyn till studiens begränsade resurser i form av tid och pengar har studien utformats som en pilotundersökning som ska möjliggöra fortsatta studier i större skala inom problemområdet (Rosengren & Arvidsson, 2002). För att uppnå syftet och få svar på huvudfrågeställningarna, har studien genomförts med hjälp av en kvantitativ metod i form av frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret består av fasta frågor som handlar om arbetsfördelning i hemmet, samt hur inflytande över de beslut som fattas i hemmet fördelas mellan mannen och kvinnan. Svarsalternativen är standardiserade och består av fyra svarsalternativ till varje fråga.
Resultaten av studien visar att kvinnor i större utsträckning än män utför hushållsarbete, oberoende av ålder, förhållandelängd och huruvida paret har barn eller ej. Männen och kvinnorna i studien är överens om att kvinnorna utför största delen av arbetsuppgifterna, men kvinnorna tycker att de utför mer hushållsarbete än vad männen tycker att de gör, medan männen samtidigt enligt kvinnornas svar förstorar sin insats i hemarbetet. Studien visar också att kvinnorna har större inflytande än männen över de beslut som fattas i hemmet. Vad det gäller besluten svarar både kvinnorna och männen att de själva har störst inflytande över de beslut som fattas. Dessa resultat kan förklaras med hjälp av begrepp som strukturer och normer, och även med hjälp av den socialkonstruktionistiska teorin. Tidigare forskning som bedrivits inom området tyder på samma mönster. Det är dock viktigt att ha i åtanke att representativiteten vad gäller könsfördelningen i studien inte är statistiskt provad, på grund av att statistik om könsfördelningen bland Malmö högskolas studenter saknas. Detta får till följd att möjligheten till generalisering avseende de resultat som framkommit i studien begränsas.

REFERENSER

Litteratur

Ahrne, G, Roman, C & Franzén, M (1996) Det sociala landskapet. En sociologisk

beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg: Bokförlaget Korpen

Andersen, H & Kaspersen, L-B Red (1999) Klassisk och modern samhällsteori.

Lund: studentlitteratur

Bell, J (1993) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Bengtsson, M (2001) Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur

Berger, P-L (1994) Invitation till sociologi. Ett humanistiskt perspektiv. 3:e

upplagan. Stockholm: Rabén & Sjögren

Bergmark, A & Oscarsson, L (2000) Sociala problem. I: Meeuwisse, A, Sunesson,

S & Swärd, H (Red) Socialt arbete – En grundbok. Stockholm: Natur och

Kultur

Björnberg, U & Bäck-Wiklund, M (1990) Vardagslivets organisering i familj och

närsamhälle. 2:a upplagan. Göteborg: Diadalos

Björnberg, U & Kollind, A-K (2003) Att leva själv tillsammans. Jämställdhet,

autonomi och gemenskap i relationer. Stockholm: Liber

Brembeck, H (2003) De »nya« mödrarna. I: Bäck-Wiklund, M & Johansson,

(red) Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur

Bäck-Wiklund, M & Bergsten, B (1997) Det moderna föräldraskapet. En studie

av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur och Kultur

Denscombe, M (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Ejvegård, R (1996) Vetenskaplig metod. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur

Elvin-Nowak, Y & Thomsson, H (2003) Att göra kön. Om vårt våldsamma behov

av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier

Holmberg, C (1993) Det kallas kärlek. En socialpsykologisk studie om kvinnors

underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. Göteborg:

Anamma Böcker

Magnusson, E (1998) Vardagens könsinnebörder under förhandling – om arbete,

familj och produktion av kvinnlighet. Umeå: Umeå universitets tryckeri

Månsson, S-A (2001) Kön i teori och praktik. I: Meeuwisse, A, Sunesson, S &

Swärd, H (Red) Socialt arbete – En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur

Nightingale, D-J. & Cromby, J Red (2001) Socialkonstruktionistisk psykologi.

Lund: Studentlitteratur

Patel, R & Davidson, B (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3:e upplagan. Lund:

Studentlitteratur

Roman, C (2004) Familjen i det moderna. Sociologiska sanningar och feministisk

kritik. Malmö: Liber

Rosengren, K-E & Arvidsson, P (2002) Sociologisk metodik. 5:e upplagan.

Malmö: Liber

Skeggs, B (2000) Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Göteborg:

Daidalos
Elektroniska referenser

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vetenskapsrådet (2002)

>http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=12< 2005-05-09

Genomsnittlig tid för hemarbetsaktiviteter efter familjecykel år 2000/01.

Statistiska centralbyrån (2005)

>http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27523.asp< 2005-04-20

Genusperspektivet. Malmö högskola (2005a)

>http://www.mah.se/templates/Page____1645.aspx< 2005-05-11

Högskolan i siffror. Malmö högskola (2005b)

>http://www.mah.se/templates/Page____1642.aspx< 2005-04-18

BILAGOR
Bilaga 1: Frågeformuläret
Bilaga 2: Tabeller, sammanställning av arbetsfördelning och inflytande över

beslut i de olika grupperna av respondenter

Bilaga 3: Tabeller, hur respondenterna indelats i grupper efter ålder respektive

förhållandelängd

Bilaga 4: Fördelning mellan svarsalternativen gällande arbetsuppgifter och

beslut i hemmet

1 Vi väljer att genomgående i uppsatsen låta orden ”han” och ”man” föregås av orden ”hon” och ”kvinna”. Detta val innebär ingen värdering från vår sida utan enbart en strävan efter att vara konsekventa. Ordningen, orden emellan, kunde likväl vara omvänd.