Detta är ett exempel

4.1 Arbetsfördelning i hemmet

Utifrån en sammanställning av samtliga arbetsuppgifter, för såväl de respondenter som har barn som de som saknar barn, har en frekvenstabell upprättats (bilaga 2, tabell 1). Denna visar den totala fördelningen av arbetsuppgifter i hemmet; vilka han oftast utför, vilka hon oftast utför, vilka arbetsuppgifter som utförs lika ofta av han och hon samt vilka arbetsuppgifter som inte utförs i hemmet. I denna tabell har samtliga frågor rörande arbetsuppgifter inkluderats, det vill säga 26 frågor för respondenterna utan barn och 36 frågor för respondenterna med barn. För att en rättvisande bild av arbetsfördelningen ska kunna ges bör redan nu nämnas att 15,7 % av den totala svarsfrekvensen faller under kategorin ”syssla utförs ej”. De svar som diskuteras nedan utgör därmed den resterande delen av den totala svarsfrekvensen, det vill säga 84,3 %.
Tabellen visar variation mellan de olika svarsalternativen ”han”, ”hon” och ”lika ofta”. Det svar som oftast förekommer i tabellen är det som anger att sysslan utförs lika ofta av han och hon. Detta svar förekommer i 34,5 % av fallen. Utav de resterande två svarsalternativen förekommer ”hon” i 32 % och ”han” i 17,8 % av svaren. Svarsalternativet ”hon” används alltså i 14,2 % högre utsträckning än ”han”.
4.1.1 Föräldraskapets inverkan

Av studiens 180 respondenter har 78 stycken barn som bor tillsammans med dem. Eftersom studiens syfte innefattar att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet i de undersökta förhållandena har en tabell skapats för att klargöra om en skillnad finns och för att kartlägga hur denna skillnad i så fall ser ut (bilaga 2, tabell 2). Denna tabell har konstruerats på samma sätt som tabell 1 (bilaga 2) som beskrivits ovan, med skillnaden att respondenter med barn har skiljts ut från respondenterna utan barn. På detta sätt visas två tabeller, en avseende respondenter med barn och en avseende respondenter utan barn. Detta möjliggör en jämförelse mellan hur de två olika grupperna besvarat frågorna om vem som oftast utför arbetsuppgifterna i hemmet. Svarsalternativet ”syssla utförs ej” uppgår i gruppen med barn till 11,6 % och i gruppen utan barn till 20,1 %. Detta innebär att svaren som kommer att redogöras för nedan avseende respondenter med barn uppgår till 88,4 % och för respondenter utan barn till 79,9 % av den totala svarsfrekvensen.

Det svarsalternativ som förekommer oftast, inom såväl gruppen med barn som inom gruppen utan barn, är alternativet som innebär att arbetsuppgiften utförs lika ofta av mannen som av kvinnan. De respondenter som har barn som bor tillsammans med dem svarar i 35,8 % av fallen att den aktuella arbetsuppgiften utförs lika ofta av mannen som av kvinnan. Gällande de respondenter som saknar barn uppgår motsvarande siffra till 33,1 %. Detta visar en skillnad med 2,7 % mellan svaren från respondenter med barn respektive utan barn.
Svarsalternativet som innebär att kvinnan oftast utför den aktuella arbetsuppgiften uppgår i gruppen med barn till 33,9 % och i gruppen utan barn till 30 %. Detta innebär en skillnad med 3,9 %. Svarsalternativet som innebär att mannen oftast utför den aktuella arbetsuppgiften uppgår i gruppen med barn till 18,7 % och i gruppen utan barn till 16,8 %, vilket ger en skillnad med 1,9 %. Skillnaden mellan män och kvinnor gällande vem som oftast utför arbetsuppgifterna i hemmet uppgår i gruppen med barn till 15,2 % och i gruppen utan barn till 13,2 %. I båda grupperna används svarsalternativet ”hon” oftare än ”han”.
4.1.2 Ålderns inverkan

För att kunna avgöra vikten av respondenternas ålder för hur arbetsuppgifterna i hemmet fördelas, har respondenterna delats in i två åldersgrupper; 19-28 år (97 stycken) och 29-50 år (82 stycken). Denna uppdelning baseras på en fördelning av respondenterna utifrån deras ålder, så att de två åldersgrupperna till antalet blir så lika som möjligt (bilaga 3, tabell 1). Utifrån denna uppdelning har två tabeller gjorts, på samma sätt som beskrivits i föregående avsnitt, för att upptäcka en eventuell skillnad mellan arbetsdelningen till följd av den åldersgrupp som respondenterna tillhör (bilaga 2, tabell 3). I åldersgruppen 19-28 år svarar 20,2 % att sysslan ej utförs vilket medför att de svar som kommer att diskuteras nedan utgör 79,8 % av den totala svarsfrekvensen för denna åldersgrupp. Motsvarande siffra för åldersgruppen 29-50 år är 88,7 %, vilket innebär en skillnad mellan de två åldersgrupperna med 8,9 %. Detta kommer att få till följd att de svar som presenteras nedan kommer att utgöra en procentuellt större del av den totala svarsfrekvensen i den äldre åldersgruppen, än i den yngre.

I båda åldersgrupperna är svarsalternativet ”lika ofta” mest förekommande. I åldersgruppen 19-28 år figurerar detta alternativ i 32,5 % av fallen. I gruppen med respondenter i åldern 29-50 år förekommer detta svar i 36,5 % av fallen. Detta innebär att svarsalternativet använts mer av den äldre åldersgruppen och att skillnaden är 4 %.
I den yngre åldersgruppen förekommer det svarsalternativ som innebär att kvinnan oftast utför den aktuella arbetsuppgiften i 30,1 % av fallen, medan motsvarande siffra i den äldre åldersgruppen är 33,7 %. Svarsalternativet används med andra ord i 3,6 % fler fall inom den äldre åldersgruppen. Det svarsalternativ som innebär att mannen oftast utför den aktuella arbetsuppgiften nyttjas i den yngre åldersgruppen av 17,2 % av respondenterna, och i den äldre åldersgruppen av 18,5 %. Här är skillnaden 1,3 %. Skillnaden mellan männen och kvinnorna avseende vem som oftast utför arbetsuppgifterna i hemmet uppgår i den yngre åldersgruppen till 12,9 % och i den äldre åldersgruppen till 15,2 %. I båda åldersgrupperna används svarsalternativet ”hon” oftare än ”han”.


4.1.3 Förhållandelängdens inverkan

Intresse finns även för att studera om längden på respondentens förhållande har betydelse för hur arbetsuppgifterna i hemmet fördelas. För att kunna avgöra huruvida förhållandets längd inverkar på arbetsfördelningen har förhållandena indelats i två grupper utifrån deras varaktighet, detta efter samma princip som användes vid indelningen i två åldersgrupper (bilaga 3, tabell 2). Dessa två grupper är 0,5-5 år (96 stycken) och 5,5-31 år (83 stycken) långt förhållande. Utifrån dessa grupper har två tabeller upprättats för att påträffa ett eventuellt samband mellan vem som utför den aktuella arbetsuppgiften i hemmet och förhållandets varaktighet (bilaga 2, tabell 4). I gruppen 0,5-5 år svarar 20,5 % att sysslan ej utförs vilket medför att de svar som kommer att diskuteras nedan utgör 79,5 % av den totala svarsfrekvensen för denna grupp. Motsvarande siffra för gruppen 5,5-31 år är 89,1 %, vilket innebär en skillnad mellan de två grupperna med 9,6 %. Detta kommer att få till följd att de svar som presenteras nedan kommer att utgöra en procentuellt högre andel i gruppen av respondenter med förhållanden som varat 5,5-31 år än i gruppen med kortare förhållanden.

Det svarsalternativ som är vanligast förekommande är svaret ”lika ofta”. Detta svarsalternativ visar sig i gruppen 0,5-5 år i 33 % av fallen. I gruppen med respondenter vars förhållande varat i 5,5-31 år förekommer detta svar i 36 % av fallen. Detta innebär att detta svarsalternativ syns mer i gruppen med längre förhållanden, och att skillnaden är 3 %.
Det svarsalternativ som innebär att kvinnan oftast utför den aktuella arbetsuppgiften uppgår i gruppen med de kortare förhållandena till 28,6 % och i den andra gruppen till 35,2 %. Här är skillnaden därmed 6,6 %. I båda grupperna förekommer det svarsalternativ som innebär att mannen oftast utför den aktuella arbetsuppgiften i 17,9 % av fallen. Skillnaden mellan männen och kvinnorna avseende vem som oftast utför den aktuella arbetsuppgiften uppgår i gruppen med kortare förhållanden till 10,7 % och i gruppen med längre förhållanden till 17,3 %. I båda grupperna används svarsalternativet ”hon” oftare än ”han”.
4.1.4 Betydelse av respondentens kön

Eftersom respondenterna vid ifyllandet av enkäten uppgett sitt kön är det av intresse att undersöka vilken eventuell betydelse som respondentens kön haft för hur frågorna besvarats. I studien deltog 37 män och 143 kvinnor. Vi vet dock inte om denna könsfördelning är proportionellt representativ för Malmö högskolas studenter när det gäller parförhållanden, eftersom sådan statistik saknas. Med utgångspunkt i det insamlade materialet kan vi emellertid ändå uttala oss om att det finns relevanta skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hur arbetsdelning och inflytande över beslut upplevs. Två tabeller har konstruerats för att klargöra om någon skillnad finns mellan hur män respektive kvinnor besvarat formuläret (bilaga 2, tabell 5). Jämförelsen mellan hur de båda könen valt att redogöra för arbetsdelningen i sina hem visar sig vara intressant. Av den totala svarsfrekvensen faller 20,7 % av männens svar och 14,5 % av kvinnans svar bort, då dessa svar inneburit att den aktuella arbetsuppgiften ej utförs. Svaren som redogörs för nedan utgör därmed 79,3 % av männens totala svarsantal och 85,5 % av kvinnornas.

Det svarsalternativ som är oftast förekommande hos männen är att den aktuella arbetsuppgiften utförs lika ofta medan det vanligaste svaret bland kvinnorna är att kvinnan oftast utför sysslan själv. Männen svarar att arbetsuppgifterna i hemmet i 35,6 % av fallen utförs lika ofta av mannen och kvinnan. I kvinnornas fall är denna siffra 34,2 %. Svaret är därmed vanligare förekommande hos männen och skillnaden är 1,4 %.
Männen framhåller att kvinnorna i 22,9 % av fallen oftast utför den aktuella arbetsuppgiften. Kvinnorna däremot uppger att de oftast utför arbetsuppgiften i 34,3 % av fallen. Detta innebär en skillnad med 11,4 %. Männen uppger i 20,8 % av fallen att de oftast utför den aktuella arbetsuppgiften medan kvinnorna uppger att så är fallet i 17 %. Skillnaden mellan dessa svarsfrekvenser är 3,8 %. Skillnaden avseende vem som oftast utför arbetsuppgifterna i hemmet uppgår enligt männen till 2,1 % medan motsvarande siffra enligt kvinnorna är 17,3 %. I båda grupperna uppges svarsalternativet ”hon” oftare än ”han”.
4.2 Beslut i hemmet

Även en frekvenstabell utifrån samtliga beslut som tas i hemmet, för såväl de respondenter som har barn som de som saknar barn, har upprättats (bilaga 2, tabell 6). Denna visar den totala fördelningen av beslut som tas i hemmet; vilka han har störst inflytande över, vilka hon har störst inflytande över, vilka beslut som båda har lika stort inflytande över samt vilka beslut som ej fattas. I denna tabell har samtliga frågor rörande beslut inkluderats, det vill säga 7 frågor för respondenterna utan barn och 14 frågor för respondenterna med barn. Även här redovisas, för att visa en så korrekt bild som möjligt, de svar som fallit under kategorin ”beslut tas ej”. Dessa uppgår gällande beslutsfrågorna till 6,9 % av den totala svarsfrekvensen. De svar som diskuteras nedan utgör därmed 93,1 % av den totala svarsfrekvensen.

Liksom att tabellen gällande arbetsuppgifter visade på skillnader mellan de olika svarsalternativen visar även tabellen gällande beslut som tas i hemmet en differens mellan alternativen ”han”, ”hon” och ”lika ofta” (bilaga 2, tabell 6). Det svarsalternativ som oftast förekommer i tabellen är det som anger att han och hon har lika stort inflytande över de beslut som tas. Detta svar förekommer i 71,1 % av fallen. Utav resterande två svarsalternativ förekommer ”hon” i 15,8 % av fallen medan förekomsten av svarsalternativet ”han” uppgår till 6,2 %. Detta innebär en procentuell skillnad med 9,6 %.
4.2.1 Föräldraskapets inverkan

Tabell 7 (bilaga 2) har skapats för att klargöra om det finns ett samband mellan vem som har störst inflytande över de beslut som fattas och huruvida det finns barn i familjen eller inte. Liksom tabellen som gällde föräldraskapets inverkan på hur arbetsfördelningen i hemmet ser ut (bilaga 2, tabell 2), har två tabeller upprättats; en avseende respondenter med barn och en avseende respondenter utan barn. Detta för att möjliggöra en jämförelse mellan hur de två olika grupperna besvarat frågorna om vem som har störst inflytande över beslut som tas i hemmet. Svarsalternativet ”beslut tas ej” uppgår i gruppen med barn till 8,8 % och i gruppen utan barn till 3,9 %. Svaren som diskuteras nedan uppgår alltså till 91,2 % i gruppen med barn och till 96,1 % i gruppen utan barn.

Precis som när föräldraskapets inverkan på arbetsfördelning i hemmet studerades framkommer även här att det svarsalternativ som oftast förekommer inom båda grupper är alternativet som innebär att mannen och kvinnan har lika stort inflytande över det aktuella beslutet. De respondenter som har barn som bor tillsammans med dem svarar i 72,1 % av fallen att mannen och kvinnan har lika stort inflytande över de beslut som fattas. Avseende de respondenter som saknar barn uppgår motsvarande siffra till 69,7 %. Detta medför en skillnad med 2,4 % mellan svaren från respondenter med respektive utan barn.
Svarsalternativet som innebär att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas uppgår i gruppen med barn till 14,3 % och i gruppen utan barn till 18 % vilket innebär en skillnad med 3,7 %. Svarsalternativet att det är mannen som har störst inflytande över de beslut som fattas uppgår i gruppen med barn till 4,8 % och i gruppen utan barn till 8,4 % vilket ger skillnaden 3,6 %. Skillnaden mellan män och kvinnor gällande vem som har störst inflytande över beslut som tas i hemmet uppgår i gruppen med barn till 9,5 % och i gruppen utan barn till 9,6 %. Även gällande inflytande över beslut uppges i båda grupper svarsalternativet ”hon” oftare än ”han”.
4.2.2 Ålderns inverkan

För att kunna avgöra huruvida respondenternas ålder påverkar vem i förhållandet som har störst inflytande över beslut i hemmet används här samma åldersgruppsindelning som i det avsnitt som behandlar ålderns inverkan på fördelning av arbetsuppgifter. Dessa är 19-28 år och 29-50 år. Utifrån dessa åldersgrupper har två tabeller upprättats för att upptäcka en eventuell skillnad mellan vem som har störst inflytande över beslut i hemmet och den åldersgrupp som respondenterna tillhör (bilaga 2, tabell 8). I åldersgruppen 19-28 år svarar 8,1 % att beslutet ej tas vilket medför att de svar som kommer att diskuteras nedan utgör 91,9 % av den totala svarsfrekvensen för denna åldersgrupp. Motsvarande siffra för åldersgruppen 29-50 år är 94,1 %, vilket innebär en skillnad mellan de två åldersgrupperna med 2,2 %.

Svarsalternativet ”lika stort” är starkt dominerande i båda åldersgrupperna. Detta svarsalternativ uppträder i den yngre åldersgruppen i 66,6 % av fallen. I gruppen med respondenter i åldern 29-50 år förekommer detta svar i 74,7 % av fallen. Detta innebär att detta svarsalternativ syns mer i den äldre åldersgruppen och att skillnaden är 8,1 %.
I den yngre åldersgruppen förekommer det svarsalternativ som betyder att kvinnan har störst inflytande över det aktuella beslutet i 18,3 % av fallen, medan motsvarande siffra i den äldre åldersgruppen är 13,9 %. Svarsalternativet används således i 4,4 % fler fall inom den yngre åldersgruppen. Det svarsalternativ som innebär att mannen har störst inflytande över det aktuella beslutet används i den yngre åldersgruppen av 7 % av respondenterna, och i den äldre åldersgruppen av 5,6 %. Här är skillnaden därmed 1,4 %. Differensen mellan männen och kvinnorna avseende vem som har störst inflytande över beslut i hemmet uppgår i den yngre åldersgruppen till 11,3 % och i den äldre åldersgruppen till 8,3 %. I båda åldersgrupperna används svarsalternativet ”hon” oftare än ”han”.
4.2.3 Förhållandelängdens inverkan

För att studera om längden på respondentens förhållande har betydelse för huruvida mannen eller kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet har ytterligare två tabeller konstruerats (bilaga 2, tabell 9). Samma gruppering har använts som i avsnittet som behandlar förhållandelängdens inverkan på arbetsfördelning i hemmet. Grupperna är därmed förhållanden som varat 0,5-5 år respektive 5,5-31 år. I gruppen 0,5-5 år svarar 10,3 % att beslut ej tas vilket medför att de svar som kommer att diskuteras nedan utgör 89,7 % av den totala svarsfrekvensen för denna grupp. Motsvarande siffra för gruppen 5,5-31 år är 96 %, vilket innebär en skillnad mellan de två grupperna med 6,3 %.

Även i dessa tabeller är svarsalternativet ”lika stort” vanligast förekommande. Detta svarsalternativ visar sig i gruppen 0,5-5 år i 65,2 % av fallen. I gruppen med respondenter vars förhållande varat i 5,5-31 år förekommer detta svar i 76 % av fallen. Detta innebär att svarsalternativet syns mer i gruppen med längre förhållanden, och att skillnaden är 10,8 %.
Det svarsalternativ som innebär att kvinnan har störst inflytande över det aktuella beslutet uppgår i gruppen med de kortare förhållandena till 16,4 % och i den andra gruppen till 15,3 %. Här är skillnaden därmed 1,1 %. I gruppen med de kortare förhållandena förekommer svarsalternativet ”han” i 8,1 % av fallen medan förekomsten i den andra gruppen är 4,7 %. Här skiljer med andra ord 3,4 %. Skillnaden mellan männen och kvinnorna avseende vem som har störst inflytande över beslut som fattas uppgår i gruppen med kortare förhållanden till 8,3 % och i gruppen med längre förhållanden till 10,6 %. I båda grupperna används svarsalternativet ”hon” oftare än ”han”.
4.2.4 Betydelse av respondentens kön

Även gällande det eventuella sambandet mellan respondentens kön och inflytandet över de beslut som fattas i hemmet har två tabeller upprättats (bilaga 2, tabell 10). Skillnaden är tydlig mellan hur de båda könen redogör för hur inflytande över beslut är fördelat. Av den totala svarsfrekvensen faller 10,7 % av männens svar och 6 % av kvinnans svar bort då dessa svar inneburit att det aktuella beslutet ej fattas. Svaren som beskrivs nedan utgör därmed 89,3 % av männens totala svarsantal och 94 % av kvinnornas.

Det svarsalternativ som är vanligast förekommande bland såväl männen som kvinnorna är att inflytandet är lika stort könen emellan. Männen uppger att så är fallet i 67,3 % av fallen och kvinnorna i 72 % av fallen. Skillnaden är alltså 4,7 %.
Männen svarar att kvinnorna i 9,3 % av fallen har störst inflytande över besluten i hemmet. Kvinnorna däremot svarar att deras inflytande är större i 17,4 % av fallen. Svaret att kvinnan har störst inflytande är därmed vanligare förekommande hos kvinnorna och skillnaden är 8,1 %. Männen uppger i 12,7 % av fallen att de har störst inflytande över beslut i hemmet medan motsvarande siffra enligt kvinnorna är 4,6 %. Skillnaden är således 8,1 %. Skillnaden avseende vem som har störst inflytande över besluten i hemmet uppgår enligt männen till 3,4 % medan jämförlig siffra hos kvinnorna är 12,8 %. Märk väl att männen uppger att dom med 3,4 % har större inflytande över besluten i hemmet medan kvinnorna uppger att skillnaden är 12,8 % och att det är dom som har störst inflytande över besluten.
4.3 Könets betydelse i de enskilda frågorna

Ovan har en generell sammanställning av samtliga svar rörande arbetsuppgifter respektive inflytande över beslut i hemmet gjorts. Nu övergår presentationen till att redogöra mer specifikt för de olika arbetsuppgifterna och besluten. Varje avsnitt inleds med en översikt av det svar som störst andel respondenter markerat i frågeformuläret för varje fråga, det så kallade typvärdet. I samtliga tabeller som visas har svarsalternativet ”syssla utförs ej” och ”beslut tas ej” uteslutits. Detta eftersom alternativet i detta fall saknar relevans och intresset istället fästs vid de uppgifter/beslut som verkligen utförs/fattas och vid fördelningen mellan övriga tre svarsalternativ. Notera att tabellerna enbart visar typvärdet, och att skillnaden ibland är marginell mellan det svarsalternativ som förekommer oftast och det svarsalternativ som förekommer näst oftast. Av utrymmesskäl finns ingen möjlighet att presentera samtliga tabeller som konstruerats, men de tabeller som refereras till i texten finns samlade som en bilaga sist i uppsatsen.

4.3.1 Arbetsfördelning

Nedan visas en tabell för hur fördelningen bland svarsalternativen ser ut bland de arbetsuppgifter som utförs i hemmet, hos såväl respondenter med barn som utan. Den aktuella frågan som ställts i enkäten är ”Vem i ert förhållande utför följande hushållsuppgifter flest gånger per månad?”.

Tabell 1. Typvärde, jämförelse arbetsuppgifter

Han	Hon	Lika ofta
Tanka bilen	Dammsuga	Diska
Tvätta bilen	Dammtorka	Torka disk
Klippa gräset	Torka golv	Fylla diskmaskinen
	Städa toaletten	Tömma diskmaskinen
	Plocka undan när det är stökigt	Handla mat
	Tvätta	Ta ut sopor
	Stryka	Sköta trädgården
	Vika tvätt	Betala gemensamma räkningar
	Laga mat	Hålla kontakt med släkt
	Vattna blommor	Hålla kontakt med gemensamma vänner
	Bädda sängen
	Byta lakan
	Putsa fönster