Diarienr: 07/3119

12. Genomförandeplan

I Socialstyrelsens allmänna råd om Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan som synonymt med behandlingsplan. Där står vad som bör framgå av genomförandeplanen.

Syftet

Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för familjehemmet vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Det viktiga är att arbetet planeras, bedrivs målinriktat och följs upp.

Omfattningen av en genomförandeplan får avgöras från fall till fall beroende på insatsens komplexitet och varaktighet.

Genomförandeplanen upprättas av handläggaren när det gäller en familjehemspla­cering.

När en genomförandeplan upprättas handlar det inte om att på nytt ta ställning till vilka behov som ska tillgodoses utan att konkret beskriva hur beslutet ska omsät­tas i praktisk handling.

Genomförandeplanen hör till den enskildes personakt.

Av 6 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU; LVM och LSS (SOSFS 2006:5) framgår att genomförandet av en beslutad insats bör dokumenteras i en genomförandeplan, såvida det inte fram­går av någon annan plan eller är uppenbart obehövligt. Av planen bör enligt Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) bl.a. framgå

– om det ingår fler delar i insatsen och i så fall vilka,

– vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den,

– när och hur insatsen eller delar av den skall genomföras,

– på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen,

– när planen fastställdes

– när och hur planen skall följas upp

– de specificerade insatser som ska genomföras av andra huvudmän t.ex. hälso- och sjukvården, förskola och skola, och

– de kontinuerliga kontakterna med handläggaren

12.1 BBIC

Socialstyrelsen har i sitt arbete rörande barn tagit fram och utvecklat ”Barns behov i centrum, BBIC”, ett system för dokumentation och uppföljning. BBIC visar på arbetssätt som är an­vändbara såväl när det gäller utredningar om barn som när dessa ärenden ska föl­jas upp. Detta gäller såväl vid öppna insatser som vid placeringar. Metoden innebär bl.a. att barnens och familjens situation inom vissa behovs­områden uppmärksammas, beskrivs och bedöms.

Erfarenheterna från försöksverksamhet med modellen är goda och arbetssättet sprids över landet.

Genom att bedöma barnets förhållanden i relevanta behovsområden vid återkom­mande tillfällen, såsom vid de överväganden respektive omprövningar som ska göras minst var sjätte månad, får nämnden en bild av barnets fortlöpande utveck­ling och behov. Denna information tillsammans med en utvärdering av vårdplanen och genomförandeplanen bör ge goda förutsättningar att följa upp insatsen och att utforma ett gott stöd för barnet. För vidare information hänvisas till Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) utgiven av Socialstyrelsen 2006.

13. Information och samråd inför placeringen

13.1 Allmänt

Innan nämnden beslutar om en placering i familjehem måste nämnden ta kontakt med den kommun där det tilltänkta familjehemmet bor för information och sam­råd kring lämpligheten att placera ett visst barn där. Bestämmelsen om detta finns i 6 kap 6 § 2 st. SoL. Familjehemmet måsta ha lämnat sitt samtycke till att denna socialnämnd får lämna ut eventuell information om dem. Detta kan inledningsvis göras utan att barnets namn uppges.

Nämndens skyldighet gäller oavsett om placeringen sker enligt SoL, LVU eller som en privat placering (medgivande). Bestämmelsen anger inget undantag för familjehem som en LSS-insats utan bör tillämpas även i dessa ärenden. Kraven är inte lägre på familjehem som tar emot barn med funktionshinder.

Syftet med bestämmelsen är dels ett led i utredningen av familjehemmet dels ett led i förberedelsen av barnets placering. Barnets skolgång eller förskola kan be­höva förberedas t.ex. kan det behöva ordnas med extra resurser eller fysisk an­passning av lokaler och utrustning. I samband med detta får berörda kommuner tillfälle att ordna en smidig övergång till den nya skolan/förskolan. Tillfälle ges även till att bestämma om hur kostnadsansvaret för olika insatser i förskola och skola ska fördelas mellan vistelsekommunen och placerande nämnd.

Genom kontakter och samråd inför en placering undviks tvister mellan kommu­nerna när det gäller t.ex. kostnader för extra resurser i skolan.

Samrådsskyldigheten innebär inte att en kommun kan förbjuda en annan kommun att placera barnet i familjehemmet.

13.2 Uppgifter från skola och skolhälsovård

För att underlätta anpassningen för barnet i den nya förskolan eller skolan är det önskvärt att nödvändig information om barnet från tidigare förskola eller skola kan lämnas till den nya förskolan eller skolan. Här finns dock sekretessbestämmelser att ta hänsyn till. Uppgift om enskilds personliga förhållanden i skolan regleras i 7 kap. 9 § SekrL och när det gäller enskilds personliga förhållanden i förskolan i 7 kap. 38 § SekrL. När det gäller att överföra information gäller följande:

Om familjehemsplaceringen medför att barnet byter skola i hemkommunen och skolorna är organiserade under samma nämnd kan uppgifter om skolgången lämnas till den nya förskolan eller skolan utan hinder av sekretess.

Om barnet placeras i familjehem i en annan kommun kan inte uppgifter om skolgången självklart lämnas vidare. I första hand bör man försöka få vårdnadsha­varens samtycke till att lämna uppgifterna.

Om vårdnadshavaren inte lämnar samtycke till att uppgifter om skolgången lämnas till den nya förskolan eller skolan bör det i regel respekteras. Skolan kan dock med stöd av 14 kap. 3 § SekrL lämna uppgifter om det är uppenbart att intresset av att lämna ut uppgiften är större än intresset av att skydda uppgiften. Skolorna bedömer i regel att det är bättre att den nya skolan med en gång får reda på en elevs eventuella problem än att det ska visa sig så småningom. Om skolan använ­der sig av generalklausulen bör vårdnadshavaren underrättas om detta.

Om barnet placeras i familjehem i hemkommunen och all kommunens skolhälso­vård är organiserad under samma nämnd anses hela skolhälsovården tillhöra en myndig­het. I sådant fall kan information lämnas från skolhälsovården till skolhälsovården i den nya skolan. Information till någon annan del i kommunens andra skolor kan inte lämnas. Generalklausulen gäller inte heller. Skulle skolhälsovården vilja lämna information till någon annan del av en kommuns skolor än skolhälsovården krävs samtycke av vårdnadshavaren.

Om barnet placeras i familjehem i en annan kommun gäller följande: Skolhälso­vården omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen i 7 kap. 1 c § SekrL. Den kan inte använda sig av generalklausulen, vilket innebär att någon information till skolhälsovården eller skolor i en annan kommun i regel inte kan lämnas annat än med vårdnadshavarens samtycke.

Se även cirkulär 2006:18 ”Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m.”.