|
Beställarplan 2005
|
|
Beställarkontor Vård
|
2004-05-13
|
LS 0403-0688
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Sammanfattning 4
1.1Budgetprocessen 5
2. Uppdrag - Hälso- och sjukvård för 1,9 miljoner invånare 7
2.1 Befolkning 7
2.2 Hälsoläget i länet 8
2.3 Landstingsfullmäktiges direktiv för budgetarbetet 10
2.4 Beredningarnas direktivunderlag 11
3 Resultatanalys 13
4 Förutsättningar inför 2005 15
4.1 En ekonomi i balans 15
4.2 Riskanalys 15
4.3 Förutsättningar beställarorganisationen 16
4.3.1 Närsjukvård norra länet 16
4.3.2 Närsjukvård Stockholm 18
4.3.3 Närsjukvård södra länet 20
4.3.4 Somatisk akutsjukvård 21
5 Vision och värderingar 24
6 Mål och strategier 25
6.1 Inriktningsmål 25
6.2 Strategier 25
6.3 Befolkning 26
6.4 Utveckling 27
6.4.1 Ny sjukvårdsstruktur i länet 30
6.4.2 Särskilda områden 33
6.5 Resurser 39
6.5.1 Planeringsramar 39
6.5.2 FOUU-medel och ny kunskapsorganisation 40
6.6 Interna processer 41
6.6.1 Avtalsprocessen 41
6.6.2 Ersättningssystem 43
6.6.3 Uppföljning 44
6.6.4 Utvecklad uppföljning 44
6.6.5 IT 45
Bilageförteckning
Bilaga 1 HSU budgetram 2005-2007
Bilaga 2 HSU budgetram, organisatorisk budget
Bilaga 2 B Specifikation av större anslagsfinansierade verksamheter
Bilaga 3 Kommentarer till ekonomiska bilagor
Bilaga 4 Förteckning över tidigare beslutade besparings- och strukturåtgärder (2004 och 2005)
Bilaga 5 Uppföljning av effektmål
Läsanvisning
Beställarplanen inleds med en kort sammanfattning och beskrivning av budgetprocessen. I kapitel 2 och kapitel 3 redovisas utgångspunkter, såsom landstingsfullmäktiges budgetdirektiv och geografiska och medicinska beredningarnas direktiv. Här görs också en kort sammanfattning av hälsoläget, befolkningsutvecklingen och resultaten hittills. I kapitel 4 framgår ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar inför 2005. I bilagor redovisas ekonomiska ramar samt en lista på redan beslutade besparings- och strukturåtgärder. I kapitel 5 och 6
presenteras vision, inriktningsmål, effektmål och strategier för att uppnå målen. I särskild bilaga redovisas hur målen ska följas upp.
1. Sammanfattning
Föreliggande förslag till beställarplan är hälso- och sjukvårdsutskottets direktiv för 2005 inför avtalsförhandlingarna och arbetet med budgetförslag för 2005. Syftet med beställarplanen är att redovisa konsekvenser av landstingsfullmäktiges
direktiv, ta ställning till beredningarnas direktivunderlag, lägga fast inriktningen för beställning av hälso- och sjukvård samt fördela ekonomiska ramar.
Utgångspunkter för beställarplanen är bl a
-
Hälso- och sjukvårdslagen
-
Politiska plattformen ”Rättvisa och hållbar utveckling”
-
Landstingsfullmäktiges budgetdirektiv år 2005
-
De geografiska beredningarnas direktivunderlag
-
De medicinska beredningarnas direktivunderlag
Under hösten arbetas en budget fram som kommer att vara hälso- och sjukvårdsutskottets förslag för 2005 inför behandling och beslut av Landstingsfullmäktige.
Stockholms läns landsting står inför mycket stora ekonomiska utmaningar de kommande åren. Resultatet år 2003 var visserligen betydligt bättre än året innan men mycket arbete återstår innan ekonomin är i balans. En grundpelare i Landstingsstyrelsens direktiv är att landstingets ekonomi år 2005 ska vara i balans.
Detta innebär att landstingets totala kostnader för år 2005 jämfört med budget år 2004 inte får öka med mer än 1,7 %. För hälso- och sjukvården år 2005 görs en uppräkning på 2 %. Detta kan jämföras med en tidigare kostnadsökningstakt på närmare 10 % som minskade till 8,3 % år 2003. Utrymmet för 2004 är 4 %.
En stor utmaning år 2005 är att framgångsrikt genomföra de utbuds- och strukturförändringar inom hälso- och sjukvården som beslutades i 2004 års budget. Dessa ska medföra besparingar på cirka 700 miljoner kronor år 2005 utöver besparingen på drygt en miljard kronor som finns i budget år 2004. Avgörande för beställarorganisationen är att genomsnittliga avtalsnivån inte får överstiga 2 %.
Utredningen om ny sjukvårdsstruktur i länet - 3 S – utgör en viktig utgångspunkt för utvecklingen av hälso- och sjukvården framöver. Några huvudlinjer är;
-
en mer samordnad närsjukvård ska i samarbete med sjukhusvården få ett vidgat uppdrag
-
sjukhusens uppdrag blir mer renodlade.
-
rådgivningen ska vidareutvecklas, t ex genom Vårdguiden
-
forskning, utveckling och utbildning ska finnas i hela organisationen. Karolinska Universitetssjukhuset (KUS) har samordningsansvaret
-
samlad vårddokumentation och andra IT-lösningar ska underlätta samverkan
Inom ramen för utredningen om en ny sjukvårdsstruktur (3 S) står närsjukvårdsutvecklingen i fokus. Tillgängligheten till vården ska förbättras. Barn och ungdomar och äldre ska prioriteras, liksom grupper med psykisk ohälsa och missbruk samt habilitering. Förbättrad folkhälsa är fortsatt viktig. Jämlik vård på lika villkor ska genomsyra Stockholms hälso- och sjukvård under 2005 och framåt.