Ekonomi I balans

Ekonomiska förutsättningar

Nedanstående tabell visar nettokostnadernas utveckling åren 2005-2009, mkr i löpande löner och priser.

	Bokslut år 2005 *	Budget år 2006**	Förslag år 2007	Plan år 2008	Plan år 2009
Landstingsbidrag i mkr	33 509	34 282	35 678	37230	38602
Förändring i procent jämfört med året innan	3,3 %	2,3 %	4,1 %	4,3 %	3,7 %

*Bokslut 2005: Utnyttjat landstingsbidrag justerat för organisatoriska förändringar 2006; Norrtälje ingår inte

** inkl reviderad budget LF 9 maj, 2006 +81, 5 mkr. Tilläggsanslag LF 16 augusti, 2006 + 251 mkr är inte inkluderat

Om beslutet från fullmäktige om tilläggsanslag på 251 mkr räknas in för år 2006 och motsvarande helårseffekt (utan prisuppräkning) på 265 mkr ser motsvarande tabell ut enligt följande:

	Bokslut år 2005	Budget år 2006*	Förslag år 2007**	Plan år 2008	Plan år 2009
Landstingsbidrag i mkr	33 509	34 533	35 943	37230	38602
Förändring i procent jämfört med året innan	3,3 %	3,1 %	4,1 %	3,6 %	3,7 %

*budget 2006 ökad med 251 mkr enligt fullmäktigebeslut 16 augusti

** Förslag 2007 ökat med 265 mkr helårskostnad för fullmäktigebeslut 16 augusti

Budgetförslaget för 2007 utgår från att kostnadsökningen 2006 ligger i nivå med den budgeterade och att ett nollresultat kan redovisas för 2006. För de åtta första månaderna ligger dock kostnadsökningen på cirka 3,5 procent vilket är något högre än för helåret 2005. För att balans 2006 ska nås måste kostnadsökningstakten avta.
Den ekonomiska regleringen i samband med att ansvaret för Norrtäljebornas vård överfördes till en mellan Norrtälje kommun och landstinget gemensam nämnd innebar att för mycket medel överfördes till den nya nämnden avseende läkemedel (35 mkr) och kostnader för akutsjukvård (26 mkr) utanför Norrtälje sjukhus. Beställare Vård förutsätter att detta justeras i samband med slutlig budget för 2007.
Inför 2007/2008 måste konsekvenserna av en eventuell förändring av huvudmannaskap för hemsjukvårdsinsatser beaktas. Bl a råder i nuläget en stor osäkerhet angående de ekonomiska konsekvenserna av kommunernas eventuella övertagande av hemsjukvårdsuppdraget
Delar av ökningen av landstingsbidraget är av teknisk karaktär och innebär inget ökat kostnadsutrymme. Totalt ökar landstingsbidraget mellan 2006 och 2007 med 1 397 mkr eller 4,1 procent. I ökningen ingår

Statsbidrag för åtgärder att minska sjukfrånvaron i länet (fast del)	53 mkr
Ägartillskott Karolinska universitetssjukhuset överfört till HSU	200 mkr
Kompensation för minskad nattarbetstid överfört till HSU	51 mkr
Statsbidrag för HIV/AIDS ingår inte i landstingsbidraget fr.o.m. 2007 utan betalas direkt till BV	-33 mkr
Summa tekniska poster	271 mkr

Om dessa specificerade poster beaktas återstår en ökning på 3,3 procent.

Helårseffekter 2007 av under år 2006 gjorda verksamhetsförändringar

(mkr)	Närsjukv Norr	Närsjukv Stockholm	Närsjukv Söder	Somatisk spec vård	BV Gemens	S:a
Primärvård	1,0	25,0	27,0			53,0
Geriatrik	9,0	5,5	18,3		2,0	34,8
Psykiatri	5,0	1,5	7,7			14,2
Habilitering		8,0				8,0
Akutsomatik				42,5		42,5
	15,0	40,0	53,0	42,5	2,0	152,5

Större poster som kan nämnas av helårseffekter är närakuter 30 mkr, fler intensivvårdsplatser 26 mkr, utökad palliativ vård 11mkr samt cancerplanen 8 mkr. Till detta kommer kostnader för redan beslutade verksamhetsförändringar 2007 med netto cirka 11 mkr. Verksamhetsförändringarna specificeras i bilaga.

Budgetförslaget förutsätter vidare att landstingsbidraget för HSU/BV 2007 höjs med 298 mkr till följd av beslut i fullmäktige som fattats under 2006 om ytterligare resurser till vården. Det avser helårseffekten av reviderad budget 2006 enligt fullmäktiges beslut den 9 maj 2006 och av de tilläggsanslag 2006 som fullmäktige fattat beslut om den 16 augusti 2006. I förhållande till nu gällande ram innebär det ytterligare 33 mkr till följd av helårseffekter för reviderad budget i maj och helårskostnad 265 mkr för de tilläggsanslag på 251 mkr i augusti.
Kostnadsökningar för läkemedel i öppenvård beräknas till cirka fyra procent (+175 mkr) år 2007 varav specialläkemedel 8.5 procent och basläkemedel 0,5 procent. Även de senaste tre åren har den årliga kostnadsökningen för läkemedel varit cirka 4 procent.
Kostnadsökningar för specialistläkare och sjukgymnaster som ersätts enligt nationella taxan är budgeterade till tre procent (+45 mkr).
En översiktlig kalkyl av ekonomin 2007 kan sammanfattas i följande tabell

	Mkr	Återstår	Återstår ökning %
Total ramökning 2007	1397		4,1 %
Uppbundet tidigare ägartillskott, nattarbetstid mm enl. spec. ovan	271	1126	3,3 %
Helårseffekter 2006 o beslutad ny verksamhet 2007	164	962	2,8 %

Det sammantagna utrymmet för att i avtalen för 2007 täcka in prisökningar för befintlig verksamhet, befolkningsökningar och medicinsk teknisk utveckling uppgår till 2,8 procent.

Ett riktvärde för generella prisökningar för befintlig verksamhet är landstingsprisindex som tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Prognosen för detta index för 2007 är drygt tre procent. För BV motsvaras detta av olika kostnadsökningar högre och lägre än SKL: s index. Det gäller t ex uppräkning av ersättningar enligt vårdavtalen (som förutsätts bli väsentligt lägre än 3 procent), ökade läkemedelskostnader drygt fyra procent och vårdgivare utan avtal som ersätts enligt nationella taxan cirka tre procent (taxan är ännu inte fastställd för 2007). Även om man helt bortser från effekter av befolkningsökning och medicinsk utveckling innebär utrymmet att det inte finns full täckning för generella kostnadsökningar för nuvarande verksamhet. Ett effektiviseringsbeting på minst 0,5 procent måste förutsättas.
Till detta kommer dock att effekterna av befolkningsökningar och medicinsk utveckling kan beräknas till ökade kostnader med två procent. Befolkningsökningen är lågt räknat, en procent (se vidare behovsanalysavsnittet). Den medicinska utvecklingen som bl.a. innebär att fler kan behandlas tidigare är förstås svår att bedöma men en nettoökning på en procent anses som ett rimligt antagande. Detta innebär en sammantagen skillnad för 2007 på cirka 2,5 procent.
Den medicinska utvecklingen är snabb och kostnaderna starkt stigande. Ett flertal nya effektiva läkemedel med priser kring 100-200 tkr per patient har tillkommit inom främst cancervården (bröstcancer, kolorektal cancer, lungcancer, blodcancer, prostatacancer), reumatiska sjukdomar (reumatoid arthrit, autoimmuna sjukdomar) och hudsjukdomar (psoriasis) men på sista tiden även MS och gula-fläckensjukdomen i ögat. För många dyra läkemedel tillkommer också nya behandlingsindikationer. Kostnaderna för dessa sjukdomar kommer successivt att öka kraftigt. T ex beräknas kostnaderna för läkemedel enbart inom onkologin stiga med 65 mkr årligen. Inom kardiologin har nya former av pacemakers och defibrillatorer medfört påtagligt förbättrade livsbetingelser för patienter med svår hjärtsvikt och svårbehandlade rytmstörningar, detta till ett pris av 50-200 tkr per patient för enbart den tekniska apparaturen. Inom ortopedin har ryggkirurgin visat goda resultat vilket ökar behovet av operationer för mer än 100 tkr styck, inklusive implantat. Cochleaimplantat har medfört ett helt nytt liv för många hörselnedsatta och opereras nu med en materialkostnad på 150-200 tkr per öra. Andra exempel på kraftigt ökade kostnader ses inom barnsjukvården där fler barn kan behandlas för hjärtsjukdom med omfattande kirurgi. Fler barn överlever med födelseskador och cancer än tidigare och det kräver rekonstruktiva operationer, dyr behandling med epilepsi- och cancerläkemedel och livslång uppföljning.
Ovanstående beräkning förutsätter att ekonomin är i balans vid utgången av 2006 och beaktar inte eventuella underskott hos sjukvårdsproducenterna.
Det ekonomiska läget för de av SLL ägda akutsjukhusen visar på en kraftig kostnadsökning och helårsprognosen innebär ett underskott för 2006 även efter de tilläggsanslag som beslutats i augusti 2006. Enligt juli månadsbokslut prognostiseras ett underskott på cirka 320 mkr. (I prognosen har Karolinskas del av fullmäktiges beslut om tilläggsanslag beaktats). Som orsaker anges främst högre bemanningskostnader beroende på högre vikarietäckning och högre bemanning till följd av högre produktion men också ökade rörliga kostnader för material, laboratorietjänster etc. För Karolinskas del beror underskottet också enligt SLL: s julibokslut till del på ”försenat genomförande/utebliven effekt av besparingar”.
Det ekonomiska läget för SLSO visar på överskott t o m juli på nära 200 mkr vilket är 150 mkr bättre än periodiserad budget. För helår 2006 prognostiseras överskott på 85 mkr. Då SLSO har ett resultatkrav på 35 mkr är det 50 mkr bättre än budget.
Slutsatsen av den samlade bilden av sjukvårdens ekonomi blir emellertid att om budgeten för 2007 ska klaras utan omfattande verksamhetsneddragningar måste medel tillföras utöver de ramar som gäller för BV: s budget. Även ett tillskott förutsätter effektiviseringar och hushållning men i en mer rimlig omfattning. Ett systematiskt och uthålligt arbete för effektivisering är nödvändigt.
För att ytterligare belysa den ekonomiska utvecklingen har BV gjort en uppföljning och analys av åtgärder enligt 3 S. Den samlade bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna är att utvecklingen inom närsjukvården kostat mer än budgeterat samt att den inte finansierats genom motsvarande kostnadsreducering inom akutsjukvården. Kostnadsutvecklingen inom akutsjukvården kan hänföras dels till bristande följsamhet till 3S-besluten, främst öppenvården, och dels till en oväntad ökning av främst akut slutenvård. Analysen i sin helhet redovisas i bilaga.