Ekonomi I balans

Tandvård

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län har under en lång följd av år stadigt förbättrats och andelen kariesfria barn har ökat i alla ålders­grupper. Denna stadiga förbättring har dock de allra senaste åren tenderat att plana ut.
Minska skillnader i tandhälsa

Såväl Tandvårdsenhetens som andra rapporter, visar på olikheter i tandhälsa mellan områden med god respektive sämre socio­ekonomisk status. Tydliga mål har formulerats och aktiva insatser verkställts för att minska skillnaderna i tandhälsan bland länets barn och ungdomar.

Bland annat har kollektiva förebyggande åtgärder återupptagits och kommer att vara i ”full drift” i början av 2006. Effekter, i form av en förbättrad tandhälsa, kan avläsas tidigast i 2007 års tandhälsorapport.
Attitydundersökning bland 19-åringar

Tandvårdsenheten har genomfört en intervjuundersökning bland länets 19-åringar. Syftet med undersökningen har bland annat varit att undersöka vilka erfarenheter 19-åringarna har av ungdomstandvården, hur nöjda eller missnöjda de är med sina tänder och vilken attityd de har till att besöka tandvården som vuxna.

Bra betyg till ungdomstandvården

Ungefär tre av fyra ungdomar ger högsta eller näst högsta betyg till ungdomstandvården. Pojkar är mer positiva än flickor. Lika positiv är man dock inte om man bor i områden med generellt sämre tandhälsa.

Tre av fyra ungdomar säger att de är mycket eller ganska nöjda med sina tänder och de anser att de har goda kunskaper om hur de ska sköta och vårda tänderna. Trettio procent kommer inte att gå till tandläkaren förrän de får ont eller får andra akuta besvär.
Attitydundersökning bland äldre

En studie av äldres självupplevda tandhälsa har genomförts under våren 2005 i Stockholms län. Resultaten visar att merparten av de äldre går regelbundet till tandläkaren och att de är förhållandevis nöjda med sin tandhälsa. Deras erfarenheter är överlag goda.

Funktionshindrades tillgänglighet

Under våren 2005 genomförde Tandvårdsenheten en uppföljning av tandvårdsmottagningarnas tillgänglighet för personer med funktionshinder såsom personer som är döva eller hörselskadade eller har kognitiva funktionshinder.

Uppföljningen visar att tillgängligheten sett ur perspektiven bemötande, omhändertagande, kunskaper om och förståelse för funktionshindrades situation är relativt tillfredställande.
Folkhälsoarbete

På uppdrag av medicinsk programberedning 3 har tandvårdsenheten tagit fram ett underlag som visar hur tandvården skulle kunna bidra till Stockholms läns landstings mål i Handlingsprogram övervikt och fetma 2004 att fetma (BMI 30) i Stockholms län skall halveras till år 2013.

Habilitering

Habilitering erbjuds till personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionshinder. I budget 2005 framhålls att habilitering ska erbjudas som en del av närsjukvården.
Ny organisation

Handikapp & Habilitering, som är den största vårdgivaren inom området, har beslutat om ny inriktning och organisation vilket innebär en bättre anpassning till närsjukvårdsområdena. Förändringen innebär också större fokus på ungdomar.

Under året har en ny habiliteringsverksamhet för personer med dövblindhet byggts upp. Från halvårsskiftet erbjuds psykosocial habilitering till vuxna barndomsdöva och till vuxna gravt hörselskadade personer med teckenspråk som första språk.
Den nyligen införda hörselscreeningen på nyfödda barn i hela länet innebär att barn med hörselskador hittas tidigare och kan erbjudas habiliteringsinsatser i låg ålder.
Autismcenter

Ett nytt autismcenter för små barn öppnades i slutet av 2004 och har byggt upp under 2005. I samband med detta har resurser för intensivträning för barn med autism utökats. Alla nya brukare till det nya autismcentret får erbjudande att komma inom 4 veckor. Ett avtal har tecknats om att i projektform starta ett länsövergripande kunskapscenter för barn och ungdomar med ADHD.

I slutet av året startade en öppenvårdsverksamhet för ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och grava beteendestörningar. Denna verksamhet ska kompletteras med möjligheter till slutenvård.
Handikapp & Habilitering har under 2005 haft i uppdrag att erbjuda minst 101 100 besök till minst 7 450 besökare per år. Utfallet för året är cirka 100 000 besök till cirka 7 800 besökare.
Utökat uppdrag

Uppdraget för Handikapp & Habilitering utvecklas till att också erbjuda viss behandling till vuxna med neuropsykiatrisk problematik.

Väntetiderna för utredning av vuxna med neuropsykiatrisk problematik är för närvarande mellan 15-18 månader. Vuxna personer med Aspergers syndrom fick i december vänta i 2,5 månad mot tidigare drygt tre månader på nybesök till habilitering.
Telefontillgängligheten vid 28 habiliteringscenter/enheter i Stockholms län mättes under hösten 2005. Av samtalen godkändes 86 procent.

Hjälpmedel

Hjälpmedel är en integrerad del av vård och behandling. Vårdtiderna blir allt kortare och vården effektivare.
Teknikutvecklingen inom hjälpmedels-
området går snabbt vilket medför en ökad hjälpmedelsförbrukning inom alla områden. Ändrade boendeformer inom kommunerna har under 2005 på ett väsentligt sätt påverkat landstingets hjälpmedelskostnader negativt.
Beställare Vårds mål är att erbjuda brukarna funktionella, säkra hjälpmedel med ”rätt” kvalitet utifrån enskilda behov.
Under 2005 har Beställare Vårds sakkunniga deltagit i regionala och nationella projekt. Regionsamverkansgruppen leds av Beställare Vård.
Stora utbildningsinsatser har genomförts under 2005 för länets närmare 6000 aktiva förskrivare och deras chefer. Landstinget lämnar vid årsskiftet den tidigare mer produktstyrda modellen till förmån för ett behovsinriktat synsätt.
Hjälpmedelsguiden

består av fem delar:
Hjälpmedelspolicyn

Behovstrapporna

Kloka hjälpmedelslistan,

Webbaserat beställningsstöd

Uppföljningssystem
En Helpdeskfunktion har temporärt inrättats.
Försörjningen av hjälpmedel till brukarna har under året förbättrats och fungerar väl i hela länet. Beställare Vård stämmer regelbundet av med brukarorganisationerna, leverantörerna och förskrivarna. Fortlöpande effektiviseringar och förbättringar genomförs inom Hjälpmedelscentralerna.
Under 2005 har hörselscreening av små barn införts i hela länet. För att minska väntetiden till hörapparatutprovning har åtgärder vidtagits inom ramen för vårdgarantin. En hörapparatupphandling där kraven utgår från behovsbilden istället för en specifik apparat har genomförts.
Stockholms Syncentral flyttade under hösten en av sina centraler till nya mer ändamålsenliga lokaler inom Sabbatsbergs Sjukhus.
Under året har e-remisser införts. Detta har inneburit en effektivare hantering av ärenden mellan kliniker/förskrivare och ortopedverkstäderna. Ytterst kommer detta brukarna till gagn.

Extern rehabilitering

Avtal om reha­bilitering har tecknats inom följande områden:

• 
  ortopedi
  
• 
  neurologi (akut och återkommande)
  
• 
  hjärt
  
• 
  större kirurgi
  
• 
  reumatologi
  
• 
  astma
  
• 
  njurmedicin
  

Under året har avtalsuppföljning och särskilda tillämpningsavtal kopplats till de aktuella grundavtalen.

Rehabilitering utomlands

Avtal om rehabilitering utomlands har tecknats inom följande områden:

• 
  reumatologi
  

• 
  neurologi
  

• 
  dermatologi
  

Rehabiliteringsenheten som är lokaliserad till Spanien, Portugal och Tunisien har varit föremål för ingående uppföljning.

Vård utomlands ökar

Antalet patienter som söker sjukvård utomlands för sjukdomstillstånd som inte kan behandlas i Sverige eller där andra metoder används ökar. Under året har betydande utredningsinsatser gjorts för patienter som sänts till behandling i bl a USA, Frankrike, Tyskland och Belgien

Inkontinenshjälpmedel mm

Link-enheten handlägger beslut och beställningar av näringspreparat, förband och kompressionsstrumpor samt handlägger, beslut om och utbetalar hemsjukvårds- och glutenbidrag. Handläggning och beställning av inkontinenshjälpmedel ingår också i uppdraget.
Antalet patienter som fått någon form av landstingsbidragsberättigade medel eller material uppgår till drygt 67 500 under 2005. Tendenser är att ärendemängden ökar i takt med att allt fler äldre och sjuka bor kvar i eget boende.
Utökat uppdrag

Efter ett generellt beslut om ansvarsfrågan för kostnader och handläggning av testmaterial för diabetespatienter har Link-enheten fått uppdraget.

Under 2005 har upphandling av produkter genomförts. Ett Internetbaserat beställningssystem, DiaLink, har utarbetats och 1 200 ordinatörer har utbildats. Projektet är genomfört i alla delar.
Patientenkät visar hög kvalitet

Verksamheten har under året arbetat med förbättringsåtgärder för att säkerställa kvalitet och handläggningsrutiner. En patientenkät är genomförd med mycket god svarsfrekvens. Enkäten visar att Link Stockholm utför sitt uppdrag i alla delar med en hög kvalitet. Avvikelserapportering genomförs och följs upp kontinuerligt.

Sjukresor

Landstingsfullmäktige fattade i juni 2005 beslut om nytt regelverk för resekostnadsersättning och tillståndsgivning vid resor till/från vård och behandling (sittande sjukresa) samt regelsystem för samverkan och/eller avgränsning mot färdtjänst.
Bedömning av och tillstånd för sjukresa görs alltid av behandlande läkare eller annan vårdgivare och sker via ett Internetbaserat system, sjukresesystemet. Sjukresenheten administrerar beviljade tillstånd och utbetalning av resekostnadsersättning. Systemet har under hösten anpassats till det nya regelverket med bl a differentierade patientavgifter.
Utbildning kring sjukresesystemet

Information till vårdgivare och utbildning i sjukresesystemet ingår i enhetens uppdrag, 2005 har 380 vårdgivare fått utbildning och behörighet. Via hemsidan för sjukresesystemet kan samtliga vårdgivare nå aktuell information om regelverk och regelsystem.

Som underlag till Landstingsfullmäktiges beslut ligger en utredning med förslag till fortsatta åtgärder i syfte att uppnå målet; ett regelsystem som ger medborgarna likvärdig service, skapar samsyn samt kostnadseffektivitet i samverkan med övriga samhällsbetalda resor.

4Beställararbete

Nedan ges en kort sammanfattning av beställarkontorets interna arbete som utförs för att bidra till att hälso- och sjukvårdens mål uppfylls.

Behov
Arbetet med att beskriva befolkningens behov av hälso- och sjukvård har utförts på olika nivåer i organisationen. Främst är avdelningen för somatisk specialistvård och när-sjukvårdsavdelningarna som är involverade i arbetet med att utveckla behovsanalyser.
Ett övergripande projekt med syfte att jämföra demografi, sjuklighet, socioekonomi, vårdbehov och konsumtion, mellan kommunerna/stadsdelarna i hela länet samt för prioriterade grupper har påbörjats. Dessutom har de 43 stadsdels/kommun- foldrarna uppdaterats.
På beställarens uppdrag har det medicinska

programarbetet resulterat i ett antal fokusrapporter som samtliga innehåller behovsbeskrivningar för respektive fokusområde. I cancerplanen, som nyligen presenterades, finns en omfattande beskrivning av cancerutvecklingen och bedömningar av det framtida vårdbehovet.

Avtal
Under året har en stor mängd avtal med olika vårdgivare tecknats varav några har skett genom upphandling.
Omfattningen på ett vårdavtal kan variera från några hundra tusen kronor till närmare sju miljarder. Upphandlingarna har inneburit betydelsefulla kostnadssänkningar.
Några upphandlingar har överklagats och i två fall har inte upphandlings-besluten vunnit laga kraft. Detta gäller verksamheten vid Brommageriatriken och för avancerad hemsjukvård i Norrtälje.
Avtalsförhandlingarna har fört med sig ett systematiskt arbete med att utveckla och förbättra avtalsmallar, uppdragsbeskrivningar, uppföljningsplaner och ersättningsmodeller.
Länsgemensamma uppdragsbeskrivningar har utarbetats för geriatrik, allmänpsykiatri, och beroendevård och för större privata vårdgivare inom

akutsomatiken har uppdragsbeskrivningar tagits

fram för ett flertal specialiteter.
Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning kopplas på ett systematiskt sätt till de olika uppföljnings-perspektiven i förfrågningsunderlagen.
BV fick pris för bästa förfrågningsunderlag under 2005. Ett

förfrågningsunderlag för ambulanssjukvården fick priset inom kategorin kärnverksamhet.⁴

Priset delades ut av Sveriges Kommuner och landsting, Svenskt näringsliv och PIST (privata företag i samhällets tjänst).
Vidareutveckling av ersättningssystemen

Vidareutveckling av ersättningssystemen utifrån beslutad modell om tredelad ersättning har fortsatt. Ersättningen ska vara:

• 
  uppdragsrelaterad
  
• 
  prestationsrelaterad
  
• 
  målrelaterad
  

Målet är att uppnå enhetlighet och jämförbarhet, stimulera kvalitetsutveckling och förbättrad tillgänglighet.

Enhetliga ersättningsmodeller har under året utarbetats och införts i avtalen från 2006 för geriatrik, psykiatri, öppen beroende vård, basal hemsjukvård och för husläkaruppdraget.
En omfattande revidering av ersättningssystemet för akutsjukvården har gjorts. För samtliga sjukhus tillämpas i avtalen den fullständiga nationella DRGversionen som omfattar såväl sluten som öppenvård. En annan förändring är att det för fler akutsjukhus än tidigare utgår särskild ersättning för extremt dyra vårdtillfällen, s.k. kostnadsytterfall.
Uppföljning

Uppföljning av verksamhet, resultat och ekonomi sker på fyra nivåer;

• 
  befolkningsnivå
  
• 
  vårdgrensnivå
  

• 
  vårdkedjenivå
  
• 
  avtalsnivå
  

BV lägger idag större fokus på strategisk leverantörsuppföljning och till de avtal som slöts 2005 fanns gemensamma uppföljningsplaner för samtliga avtal inom respektive område.

Den nya beställar-organisationen har också skapat förutsättningar för ett mer metodiskt och långsiktigt uppföljningsarbete.
Fokus under året har varit på utveckling av våra uppföljningsmetoder och på enhetlighet i praktisk tillämpning. Målet är också att utveckla och kvalitetssäkra databaser och analysunderlag.
Kommunikation med befolkning

BV har i samarbete med LSF kommunikations-avdelning och vårdgivare genomfört informations- kampanjer i samband med förändringen vid KS akuten i Solna, införandet av vårdgarantin och en ny sjukvårdsrådgivning för barn Dessutom har en kommunikationsplan tagits fram inför varje utbudsförändring. Befolkningen har med hjälp av annonsering, utskick, information till remittenter mm fått tydlig infor-

mation så att de hittar rätt i vården. Genom arbetet med de politiska beredningarna sker kontakter med olika grupper i befolkningen. Som exempel har medborgardialogerna haft ett tusental deltagare.
Samarbete med pensionärs- och handikapp-organisationer
En ny modell för samverkan mellan SLL och pensionärs- och handikapporganisation-erna har införts 2005.
Samverkan sker framför allt i ett samverkansråd. Samverkansrådet har haft tio möten samt två konferenser.
Organisationerna har även inbjudits till olika informationsmöten angående exempelvis läkemedelsbiverkningar och GVD. Organisationerna utser kontaktpersoner som följer ett antal olika arbetsområden inom BV. Modellen ska utvärderas under 2006.
Balanserad verksamhets-styrning
I enlighet med SLL: s policy och reglemente har en intern kontrollplan tagits fram för den köpta vården. Planen kommer att fastställas i början av 2006.

BV har arbetat med balanserad verksamhetsstyrning under året. Det är både en struktur och en process där vi utifrån vår vision och vårt uppdrag har utformat strategiska mål i fyra perspektiv. Dessa mål har varje avdelning brutit ned till framgångsfaktorer och

konkreta mått/styrtal som kopplas till aktiviteter. BV har i början av 2006 fastställt styrkort på övergripande nivå och för varje avdelning.
Arbetet syftar bland annat till att förankra visionen i organisationen, få en bred uppföljning och
mätning av sin egen verksamhet och öka delaktigheten hos medarbetarna.
Balanserat styrkort utvecklar lärande och kommunikation och styr organisationen med ett helhetsperspektiv mot visionen.

5Miljö

Organisation

Ansvar för miljöfrågor följer linjeansvaret. Landstingsdirektören har det yttersta ansvaret för förvaltningen och därmed miljöarbete.

Avdelningscheferna har ansvar på avdelningsnivå och ansvarar för att personalen har den kompetens som krävs för arbetet.

Miljölednings-system

Miljöledningssystemet är vårt verktyg för att systematiskt genomföra, följa upp och förbättra förvaltningens miljöarbete.

Förvaltningens egen miljöpåverkan är mestadels indirekt d.v.s. uppstår utanför organisationen som ett resultat av beslut, upphandlingar och beställningar, forskning och utveckling samt utbildning som stöd till övriga verksamheter i koncernen och till externa intressenter.

Miljömål 2005/2006 i åtta steg

• 
  Mål 1: miljöhänsyn ska integreras i viktiga verksamhetsstyrnings- och beslutsprocesser.
  

• 
  Mål 2: ta fram/vidareutveckla rutiner för att ställa och följa upp miljökrav vid beställning av vårdtjänster. Förtjänta verksamheter ska kunna få ersättning för uppnådda mål.
  

• 
  Mål 3: ta fram/vidareutveckla rutiner för att ställa och följa upp miljökrav vid upphandling av varor och tjänster.
  

• 
  Mål 4: ta fram rutiner för att ge stöd samt följa upp koncernens miljöarbete.
  

• 
  Mål 5: ett gemensamt miljöledningssystem tas fram för LSF.
  

• 
  Mål 6: kostpolicy tas fram för LSF.
  

• 
  Mål 7: identifiera de tio viktigaste miljöåtgärderna för att förbättra hälsan i Stockholms län.
  

• 
  Mål 8: minska läkemedelsrester i naturen.
  

Miljömål 2

Mål för BV 2005 har i första hand varit att genomföra mål 2. Målet är genomfört i varje steg och ersättning utgår till verksamheter som uppfyller miljömål enligt avtal. Detta innebär att utarbeta rutiner för att integrera miljökrav vid upphandlingen. Rutinerna kommer att integreras i ersättningssystemen för målrelaterade ersättningar för miljö.
Ersättningen kan uppgå till högst två promille av avtalssumman. Uppföljning av miljökrav ska ske inom beställarens ordinarie uppföljning. Ersättning utgår till verksamheter som uppfyllt miljömål.

Avtal	BV Sthlm	BV Syd	BV Norr	BV SSV	BV SV Tandvård	Totalt
Hur många avtal finns (exkl privata specialister)	360	93	213	7	1	674
Hur många av dessa avtal har miljöbilaga i avtalet	346	89	159	7	1	602
För hur många av dessa avtal har miljön följts upp under 2005	124	79	159	7	1	370
Hur många verksamheter har klarat certifiering	180	46	32	7	1	266

Tabell: Uppföljning av miljömål 2 i huvudavtal som Beställare vård har tecknat

1 Jämförelser mellan landsting och regioner ur olika perspektiv 2004, Sveriges kommuner och landsting

2 urologi, kirurgi, ortopedi, intermedicin, hud, oftalmologi, öron-näsa-halssjukvård, gynekologi, barnmedicinsk akutmottagning, närakutmottagning, citymottagning, smärtmottagning,

3Förbättringsutrymmet utgörs av de respondenter som anser att det går att förbättra det som frågan berör. Det innebär att de respondenter som svarar exempelvis ”Nej” eller ”Delvis” på frågan skapar förbättringsutrymmet. Låga förbättringsutrymmen är eftersträvansvärda.

4
^ Motivering: SLL har utarbetat ett tydligt och väl genomarbetat förfrågningsunderlag avseende specialområdet ambulanssjukvård. Vinnaren har noggrant satt sig in i verksamhetsområdet vilket inneburit att verksamhetens krav har tillgodosetts samtidigt som intentionerna i LOU har följts på ett föredömligt sätt.