Ekonomi I balans

Beställare Vårds uppdrag

Beställare Vårds uppdrag är att ge förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska bedrivas, var någonstans vården ska finnas och vem som ska bedriva den.
Beställer vård för 1,9 miljoner invånare

Beställare Vård avtalar om hälso- och sjukvård för de 1,9 miljoner människor som bor i länet.

Utbudet omfattar akutsomatisk vård, primärvård (vårdcentraler och

husläkarmottagningar med mera), psykiatrisk

vård, geriatrisk vård, annan specialiserad vård,

habilitering, rehabilitering och tandvård.

Invånare i länet

I slutet av 2005 bodde i Stockholms län knappt 1 900 000 invånare vilket är 21 procent av Sveriges befolkning. Länet består av 26 kommuner av varierande storlek. Befolkningstillväxten är högre än vad den är i övriga landet.
Ung befolkning

Stockholmsregionen har en ung befolkning och länet svarar för en stor del av hela landets födelseöverskott, d.v.s. antalet födda minus döda i förhållande till resten av landet. Samtidigt som länet har en relativt stor inflyttning, främst från utlandet, flyttar nästan lika många invånare ut, i många fall till de angränsande länen. Nästan 20 procent av invånarna i länet är födda utomlands och nästan 40 procent av alla som invandrat till Sverige från länder utanför Europa bor i Stockholms län.

Hög medellivslängd

Medellivslängden i Stockholms län är högre än i landet i övigt. Utbildningsnivån i länet blir allt högre. Knappt hälften av invånarna har någon form av eftergymnasial utbildning. Det förekommer ganska stora skillnader i riket när det gäller konsumtion av vårdtillfällen i den slutna somatiska vården. Stockholm har den lägsta konsumtionen. Inom psykiatrin har dock Stockholm flest vårdtillfällen i riket. Konsumtionen av den öppna vården (primärvård, psykiatri och somatisk vård) är högre i Stockholm än i riket i övrigt¹.

Korta fakta om sjukvården i Stockholms län

• 
  171 vårdcentraler/husläkarmottagningar
  
• 
  Sex akutsjukhus, varav ett universitetssjukhus
  

Vårdbehov

• 
  13,5 miljoner besök i hälso- och sjukvården under ett år, varav 6 miljoner läkarbesök.
  
• 
  1,4 miljoner invånare har varit i kontakt med öppenvården under ett år
  
• 
  Cirka 275 000 vårdtillfällen inom slutenvården
  
• 
  93 procent av barnen och ungdomarna besöker regelbundet tandläkaren
  

Uppdrag för befolkningen

I samband med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut i november 2004 fick Beställare Vård en rad olika uppdrag. I bilaga 3 redovisas dessa samt vilka åtgärder som vidtagits under året för respektive uppdrag.

Flera av uppdragen syftar till att förbättra tillgängligheten samt att förbättra vården för de prioriterade grupperna. Andra uppdrag som redovisas är inom områdena förbättringar för funktionshindrade, rehabilitering, komplementärmedicin och folkhälsa.

3Hälso- och sjukvård med fokus på befolkning

3.1Prioriterade frågor och grupper

Tillgänglighet till primärvården är högt prioriterad. Statistik från Sveriges Kommuner och Landsting visar att väntetiderna är något kortare i Stockholm än genomsnittet för riket. I Vårdbarometern redovisas befolkningens uppfattning om bl a tillgänglighet och bemötande i vården.

Tillgänglighet

De åtgärder som vidtogs 2004 (såsom förändringar av rutiner och tekniska system) för att förbättra telefontillgängligheten har gett resultat. Under 2005 har tillgängligheten per telefon mätts under två perioder och resultaten visar att det blir bättre.

Förbättrad tillgänglighet på telefon

Vid höstmätningen kom drygt 84 procent av samtalen fram inom uppsatta gränser.

Landstingsdrivna mottagningar förbättrade sin tillgänglighet mer än de privata, men de privata vårdgivarna har fortfarande bättre tillgänglighet på telefon.
Tillgänglighen ska förbättras ytterligare.
Kortare väntetider

Sveriges Kommuner och Landsting mäter regelbundet väntetider för läkarbesök tillsammans med landets vårdcentraler. Arbetet pågår under en dag vid två tillfällen varje år. Deltagandet är frivilligt för mottagningarna.

Vid årets mätning deltog 147 (86 procent) av 171 mottagningar i Stockholms län. Jämfört med förra årets mätning antyds något kortare väntetider för läkarbesök i primärvården. 83 procent av alla patienter togs emot inom vårdgarantins gränser.
Vårdgaranti

Landstingets vårdgaranti som började gälla den 1 november 2005 ansluter till den nationella garantin som innebär: kontakt med primärvården samma dag och besök inom sju dagar, besök hos specialist inom 90 dagar från utfärdad remiss samt att specialistbehandling inleds inom 90 dagar från beslutet om behandling.

Vårdgarantikansli

Befolkningen har informerats likaså besökarna i väntrummen om det vårdgarantikansli som inrättades under hösten. För att uppfylla garantin har mellan 7 000 och 8 000 extra behandlingar beställts inom främst kirurgiska specialiteter. Väntetiderna är fortfarande långa vid utprovning av hörapparatur och ortopediska operationer samt inom överviktskirurgin.

Jämlik vård

Jämlik hälso- och sjukvård ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet eller andra egenskaper.

Olika förutsättningar för män och kvinnor och mellan olika grupper bidrar till olikheter i hälsa. Skillnader i livsvillkor bidrar också till skillnader.
Värdegrund för jämlik vård

Till grund för jämlik vård har landstinget uttalat en värdegrund med etiska principer och grundläggande värderingar bestämda i politisk enighet. I uppdragsbeskrivningarna ingår att vården ska ges på lika villkor för alla och i uppföljningsplanerna ställs frågor om jämlik vård. Det medicinska programarbetet, som drivs gemensamt av beställare och producenter, verkar för att forma en jämlik vård.

God tillgång till vård

För första gången har frågan om man känt sig diskriminerad i kontakterna med vården, ställts i Vårdbarometern. Av de tillfrågade anser 93 procent att de inte blivit diskriminerade. Lite drygt tre av fyra tillfrågade anser att de har god tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är en signifikant förbättring jämfört med 2004. För mer information om jämlik vård se bilaga 11 ”Vård på lika villkor”.

Akut omhändertagande

Under året har arbetet med att skapa bättre tillgänglighet och att minska antalet ”onödiga” besök fortsatt på sjukhusens akutmottagningar.

Under 2005 har ett antal nya närakuter öppnat, samtidigt har verksamheten vid Karolinska akutmottagning i Solna dragits ner. Därutöver har en särskild mottagning för våldtagna kvinnor öppnat på Södersjukhuset.
Styra patientströmmar

Neddragningen vid Karolinska motsvaras av fler beställningar vid Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Capio S: t Görans sjukhus samt viss förväntad överströmning till främst närakuter men även till geriatrik. Åtgärderna förefaller ha genomförts med bra resultat utan väsentliga störningar.

Fler närakuter

Under 2005 har utbyggnaden av närakuter fortsatt samtidigt som uppdraget renodlats. Under året öppnade närakuterna Brommaplan, Järva och Norra innerstaden. Antalet besök vid närakuterna har ökat under 2005 jämfört med 2004. Närakutkonceptet har ökat tillgängligheten och möjligheten att få en relativt snabb kontakt med sjukvården veckans alla dagar och kvällar. En särskild rapport om närakuterna kommer att redovisas senare under våren.

Rapport om närakuterna

I en kommande rapport framgår bland annat att närakuterna, utifrån hittills gjorda utvärderingar, inte avlastar akutmottagningarna på sjukhusen utan snarare avlastar primärvården. Beställare Vårds bedömning är att det trots allt har skett en viss avlastning också av akutsjukhusens verksamhet.

Färre akutbesök

Antalet besök vid sjukhusens akutmottagningar har minskat 2005 jämfört med 2004. Denna minskning tros bero på den ökade tillgängligheten i och med det ökade antalet närakuter. Någon närmare analys har ännu inte gjorts.

Samtidigt som besöken minskat har den akuta slutenvården ökat. Antalet akuta inläggningar har ökat jämfört med 2004. Orsaken till ökningen behöver analyseras närmare då denna utveckling motverkar inriktningen att föra ut vårdresurser från sjukhusvård till närsjukvård.
Äldre

Ålderssammansättningen hos befolkningen är en viktig förklaring till skillnader i vårdkonsumtion och kostnader. Vårdbehov ökar med högre åldrar. Stockholms län har den lägsta andelen 75 år och äldre (sju procent) i hela landet.

Fler besök av äldre i primärvården

Andelen äldre (65 år och äldre) ökade med cirka en procent under 2005 jämfört med föregående år.

Fler patienter över 65 år har besökt primärvården under 2005. Ökningen kan sannolikt förklaras av satsningar på ökad tillgänglighet vilket inneburit en ökad fokus på antalet besök vid husläkarmottagningarna.
Fler i eget boende

En annan orsak är att de äldre i ökad utsträckning bor kvar i eget boende. Landstinget har då det fulla hälso- och sjukvårdsansvaret. Fler kommuner har genomfört en konvertering av servicehus till eget boende.

Ytterligare ett skäl till att antalet kvarboende ökat är en allmänt restriktiv inställning från kommunernas sida att erbjuda äldre särskilda boendeformer. Detta har inneburit att äldre vänder sig till primärvården för att få sitt behov av hälso- och sjukvård tillgodosett.
Samverkan med stadsdelar/kommun

Olika samverkansprojekt mellan kommun och landsting har startats i länet. Mellan Årsta stadsdelsförvaltning och SLL har ett projekt startats i syfte att ge bättre förutsättningar för äldre att bo kvar i hemmet, minska fallolyckorna samt bidra till bättre fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Flera nya samverkansprojekt

Samverkansprojekt har träffats med stadsdelar i Stockholm. En revidering av överenskommelser om vård av äldre har slutits med vissa kommuner i södra delen av länet (Huddinge – Botkyrka).

Ett nytt projekt har startats tillsammans med Sigtuna kommun med syfte att förstärka läkarinsatserna för patienter i hemsjukvård (framförallt äldre), vilket bidrar till att öka möjligheterna för äldre att bo kvar i hemmet.
Slutenvård för äldre

Den somatiska slutenvården av äldre ges vid akutsjukhusen i länet samt vid de geriatriska klinikerna. Sammantaget tycks konsumtionen av slutenvård för äldre över 65 år ökat något mer än befolkningsökningen i länet. Detta kan bero på att inom gruppen äldre ökar andelen +85 år. Det är i denna grupp som slutenvårdskonsumtionen är som störst.

Antalet vårdtillfällen vid de geriatriska klinikerna har ökat under året med cirka 2,5 procent. Utökade beställningar av geriatrisk slutenvård har gjorts i länet vilket förklarar ökningen mellan åren 2004 och 2005.
Även inom den akutsomatiska vården har antalet vårdtillfällen ökat med cirka två procent för patienter +65 år. En förklaring kan vara att antalet ”äldre-äldre” ökat i gruppen över 65 år.
Bättre vård för äldre

Under 2005 har satsningar för äldre genomförts på flera håll i länet. Exempel på detta är äldrevårdscentral, speciella team för äldre multisjuka, stroketeam och riktade hälsosamtal för äldre.

Barn och ungdomar

Barn och ungdomar inom Stockholms län vårdas i betydligt mindre utsträckning inom slutenvården än vad barn och ungdomar gör i övriga landet.

Antalet barn och ungdomar (0-17 år) i Stockholms län har ökat med en procent, vilket är något fler än under 2004. Antalet förlossningar var det högsta sedan 1992.
Minskat behov av slutenvård för barn och unga

Både den planerade och akuta slutenvården ligger något under den beställda nivån. De akuta öppenvårdsbesöken har minskat i antal medan de planerade öppenvårdsbesöken ökar. Att de akuta besöken minskar kan vara en effekt av utbyggnaden av närakuter och ökade resurser i primärvården.

Samarbete med kommun/stadsdel

Utbyggnaden av familjecentraler fortsätter liksom arbetet inom barn- och mödrahälsovården att tidigt hitta de föräldrar som har extra behov av stöd. Genom handlingsprogram mot övervikt och fetma har ett förebyggande arbete startat i samarbete med kommunerna. BUS-samverkan har utvecklats och fördjupats mellan landsting och stadsdelar/kommuner.

Strukturförändringar

Under 2005 har barn- och ungdomspsykiatrin genomgått en strukturförändring med syfte att skapa mellanvårdsformer och ökade möjligheter för små barn att få tillgång till hela barnpsykiatrins kompetens. En gemensam uppdragsbeskrivning är beslutad av HSU.

I yngre åldrar är det fler pojkar än flickor som har kontakt med BUP, barnmedicin och kirurgi. Däremot har äldre pojkar kontakt med beroendevården i högre grad än flickor och det är markant fler flickor än pojkar under tonåren som har kontakt med BUP. Denna skillnad kvarstår inom allmänpsykiatrin för gruppen unga kvinnor (18-21 år).
Neuropsykiatrin ska ses över

En översyn sker av den neuropsykiatriska vården för barn och ungdomar. Resultatet har blivit en pilotverksamhet där barn- och ungdomspsykiatrin, barnmedicin och habiliteringen planerar för en tydligare och förenklad verksamhet när det gäller remisser, utredning och behandling. Unga vuxna är en behovsgrupp med ett ökat behov speciellt inom

	Vårdtill-fällen /inv	Läkar-besök /inv	Andra besök än läkar-besök/inv
Specialiserad psykiatrisk vård
Stockholms län	0,014	0,18	0,48
Genomsnitt landet	0,009	0,10	0,33

psykisk ohälsa.
Inom många delar av länet har samarbete startats mellan ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatri och vuxen psykiatri.

Bättre vård för barn och ungdomar

Exempel på satsningar för att förbättra vården för barn och ungdomar är utbyggnad av familjecentraler inom olika delar av länet, förebyggande arbete mot övervikt och fetma och BUS- samverkan mellan landsting och kommuner/stadsdelar.

Psykisk ohälsa

Till skillnad från psykisk sjukdom, som är ett avgränsat begrepp och som innefattar väl definierade sjukdomstillstånd, kan begreppet psykisk ohälsa omfatta allt från enstaka psykiska symtom till fullt utvecklad psykisk sjukdom. Definitionen varierar i olika studier och sammanhang vilket gör jämförelser svåra.

Psykosocial kompetens i primärvården

Primärvården svarar som en första linje för grundläggande vård och behandling avseende psykisk ohälsa och för psykisk sjukdom som inte kräver specialistkompetens. Psykosocial kompetens på vårdcentraler och husläkarmottagningarna är därför viktig.

Numera har så gott som alla vårdcentraler i södra länet och Stockholms stad tillgång till särskild psykosocial kompetens, men för norra länet kvarstår ett behov av utbyggnad.
Miltonpengar till speciella behovsgrupper

Inom psykiatrin har utökade resurser avdelats för särskilda målgrupper, exempelvis personer med missbruk och psykisk sjukdom.

Under 2005 och delar av 2006 finansieras dessa insatser med hjälp av statliga psykiatripengar (Miltonpengar). Därefter säkrar SLL långsiktighet i finansieringen.

Det är för tidigt att dra några slutsatser kring resultatet av dessa satsningar, men processerna bedöms ha varit välfungerande där psykiatrin tillsammans med kommuner och stadsdelar arbetar nära. Förutsättningar har också skapats för att en Rättspsykiatrisk öppenvård kommer i drift under början av 2006.

Tabellen visar att utbudet och konsumtionen av psykiatrisk specialistvård är betydligt högre i Stockholms län än i övriga riket.

År	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Personer i kontakt med psykiatri	67 851	72 951	79 147	80 821	82 486	85 560	85 334
Varav
Män	29 585	31 332	33 348	33 907	34 857	36 556	36 577
Kvinnor	38 266	41 619	45 799	46 914	47 629	49 004	48 757
Befolkning i SLL  18 år	1 396 179	1 412 805	1 428 587	1 440 138	1 447 250	1 453 238	1 461 138
Andel (%) av befolkningen som har kontakt med allmänpsykiatri, beroendevård, privata och specialister	4.9	5.2	5.5	5.6	5.7	5.9	5.8

Rapport från Centrum för Folkhälsa

Centrum för Folkhälsa har under året tagit fram en rapport ”Psykiatrisk vårdkonsumtion i Stockholms län 1998-2004”, som visar att cirka sex procent av den vuxna befolkningen årligen har kontakt med den psykiatriska vården. Antalet besök i öppenvården har ökat kraftigt under motsvarande period, samtidigt som en viss minskning skett av antalet vårddagar.

Bättre psykiatrisk vård

Ökad psykosocial kompetens i primärvården i Stockholms stad, samt en långsiktig nysatsning på särskilda målgrupper, som personer med missbruk och psykisk sjukdom, är viktiga förbättringar i vården för personer med psykisk

ohälsa.
Folkhälsa

Beställare vård har haft i uppdrag att ta fram en policy för arbete med

folkhälsofrågor i Stockholms läns landsting.
Folkhälsopolicy

Under 2005 beslutade HSU och Landstingsfullmäktige om landstingets folkhälsopolicy. Policyn har statusen av ett styrande dokument och ska användas som planerings-, uppföljnings-, och revisionsinstrument i arbetet med folkhälsa. Folkhälsopolicyns övergripande mål en god och jämlik hälsa för alla i länet.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård uppmärksammas särskilt i Folkhälsopolicyn som vänder sig till beställare och utförare av hälso- och sjukvård.

Folkhälsoanslaget har fått nya riktlinjer vad gäller fördelning av medel för 2006. Årligen fördelas 26 miljoner till hälsofrämjande/förebyggande insatser. 38 projekt finansierades under 2005.
Vaccinationskampanj

Under 2005 genomfördes liksom tidigare år en kostnadsfri vaccinationskampanj mot influensa- och pneumokockinfektion. Målgrupperna var personer 65 år och äldre samt yngre personer med kronisk sjukdom.

Tidigare års kampanjer har resulterat i att cirka 60 procent i målgruppen 65 år och äldre har vaccinerat sig. Målet för 2005 var att få 70 procent att vaccinera sig, bland annat med hjälp av mer riktade kommunikationsinsatser till målgrupperna. En Temoenkät visar nu att cirka 75 procent i målgruppen har vaccinerat sig. Målet är därmed uppnått. WHO: s mål är 75 procent.
Smittskyddsläkarens uppföljning av föregående års kampanjer har visat att vaccinationer minskar risken för sjukvårdskrävande influensa, lunginflammation och svår pneumokocksjukdom med 30-50 procent, samt den totala dödligheten med upp till 20 procent. Troligen har vaccinationskampanjen inneburit välanvända resurser. Kampanjen kostade 25 mkr.
Folkhälsosatsningar

Som viktiga folkhälsosatsningar under 2005 kan nämnas handlingsprogrammet mot övervikt, fysisk aktivitet på recept (FaR) och samarbete med Apoteket i hälsotorg. Befolkningens hälsoläge kommenteras nedan (avsnitt 3.2)