Ethan Frome
Trafik- och renhållningsnämnden: renhållningsverksamhet
Yüklə 435,4 Kb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Avfallstaxan som styrmedel för mer källsortering
- Gör biogas av matavfallet
- Infrastruktur för materialåtervinning
- Kommunicera för ökad källsortering
- Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
- Organisation och ekonomi
Trafik- och renhållningsnämnden: renhållningsverksamhet
EU:s avfallshierarki ska styra nämndens arbete. Första steget i avfallshierarkin är att minimera uppkomsten av avfall. För att öka återanvändning ska nya sätt att främja återbruk prövas. Utvecklingen ska gå mot mer källsortering och återvinning av material. Avfallstaxan som styrmedel för mer källsorteringAvfallstaxan utformas så att den än tydligare styr mot minskade avfallsmängder och ökad källsortering och därmed minskad miljöbelastning. Det krävs en kraftig differentiering med lägre avgifter för dem som har små avfallsmängder och högre för dem som inte källsorterar. Det ger incitament för både hushåll och företag att sortera ut matavfall och förpackningar. Gör biogas av matavfalletStockholms matavfall är en värdefull resurs som ska användas för att öka produktionen av biogas. Biogas tillhör idag de minst miljöpåverkande fordonsbränslena och det råder stor efterfrågan på fordonsgas i Stockholm. Idag samlas enbart en bråkdel av matavfallet in. Staden ligger långt efter det nationella målet om att 35 % av matavfallet ska omhändertas till 2010. Arbetet med insamling och behandling av matavfall ska intensifieras. Staden ska utnyttja det undantag som införts i svensk upphandlingslagstiftning, som gör det möjligt att anlita ett kommunalägt bolag för behandling av matavfall. Stockholm Vatten bör investera i en förbehandlingsanläggning för att kunna behandla stadens matavfall i bolagets rötkammare. Trafik- och renhållningsnämnden ska medverka i planering för biogasanläggning för separat rötning. Ett system för insamling av matavfall i staden ska utvecklas i hela staden, både för hushåll och för verksamheter. Det kan handla om avfallskvarnar i vissa områden och hämtning i kärl i andra områden, beroende på förutsättningar. Enligt den rödgröna överenskommelsen ska staden utöka matavfallsinsamlingen till 70 % år 2014, samt investera i en förbehandlingsanläggning som ska stå klar senast 2013. Infrastruktur för materialåtervinningEn förutsättning för att kunna använda utsorterade material är att mängden utsorterat omhändertaget farligt avfall ökar och blandat avfall minimeras. Det skall vara lätt att lämna ifrån sig att lämna olika typer av avfall. Inriktningen att utveckla den fastighetsnära källsorteringen kvarstår. Vi vill fortsätta förbättra Stockholms avfallshantering med moderna fastighetsnära stationer, dels genom samarbete med materialbolagen, dels genom att Stadsbyggnadskontoret ska ställa krav på byggföretag och fastighetsägare för installation av fastighetsnära källsortering vid ny- och ombyggnation. Återvinningsstationer ska finnas som komplement och det kan behövas fler stationer och större behållare. Det krävs en utbyggnad av fasta miljöstationer samt en fortsatt utveckling av den mobila insamlingen av farligt avfall. Återvinningscentralerna utgör en viktig del i infrastrukturen avseende avfallshantering Stockholms stad med sin växande befolkning behöver fler återvinningscentraler för att kunna omhänderta stockholmarnas sorterade avfall. Fler, mindre återvinningscentraler kan möjliggöras genom att placera underjordiska återvinningscentraler i ett av stadens 50-tal bergrum som förvaltas av Fastighetsnämnden. Ett nära samarbete med förpackningsindustrin och återvinningsindustrierna är viktigt. Det behövs även ett mer utvecklat samarbete mellan Renhållningsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden, som är tillsynsmyndighet över producentansvaret samt tillståndsmyndighet för mindre verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska vid tillståndsgivningen ställa krav på att verksamheterna har godkända källsorteringssystem. Kommunicera för ökad källsorteringKommunikation och dialog med stockholmarna är avgörande för att uppnå stadens mål för källsortering. Det är viktigt att stadens information till medborgarna sker på ett enhetligt sätt och att den är lättillgänglig. Nämnden ska utveckla det informationsarbetet som rör producentansvarsavfallet och vidareutveckla informationen till stockholmare och verksamheter, särskilt småföretagare, om var och när de olika avfallsfraktionerna kan lämnas. Mål och indikatorer
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige14. Miljöpartiets förslag till budget 2010 för Trafik- och renhållningsnämnden godkänns Utbildningsnämnden
En skola för allaDen rödgröna överenskommelsen innebär att vi vill använda motsvarande omkring hälften av majoritetens skattesänkning under mandatperioden, en halv miljard kronor, till att investera i skolan och i stockholmarnas livslånga lärande. Barn, elever och vuxna stockholmare ska få bättre chanser att stå rikt rustade i ett framtida Stockholm. Inom ramen för de rödgröna partiernas utbildningssatsning ska resurser avsättas för att stärka skolans kunskapsarbete. För de rödgröna partierna är prioriterade satsningar språkutveckling, modersmålsundervisning, undervisning i kärnämnena på sitt modersmål samt matematik och tidig kunskapsuppföljning. Vi avsätter också resurser till elevhälsa och demokratiarbete i skolan. Alla barn har rätt till grundskoleutbildning. Gymnasieutbildning är i princip en förutsättning för att få arbete. Den borgerliga majoritetens fokus på betyg har orsakat ökad press på eleverna. Fler elever hoppar av skolan i förtid, vilket oftast leder till arbetslöshet och/eller kriminalitet. Miljöpartiet satsar på elever med särskilda behov, på modersmål och är även positiva till extra stimulans till duktiga elever. Vi uppmuntrar individens möjlighet att välja mellan ett brett utbud av utbildningsaktörer. Organisation och ekonomiMajoriteten har hanterat skolan oansvarigt. Flertalet skolor redovisar ekonomiska förluster och tvingas låta bli att både anställa nödvändig personal som att genomföra nödvändiga reparationer av sina lokaler. Skolorna måste ta ansvar för sin ekonomi men skolan ska utgå från ett elevperspektiv. Sparande på skolan slår hårt mot barn och kommande generationer. I Miljöpartiets budget finns pris- och löneökningar redovisade separat och kostnader utöver det är reella satsningar inom utbildningsområdet. Utbildningsförvaltningen får i en ramuppräkning fördela 73 miljoner dit behovet är störst. Utbildningsnämnden är Sveriges största kommunala nämnd/förvaltning. Här ligger ansvaret för 150 000 stockholmares framtida förutsättningar. Centraliseringen av nämnden har försvårat kontakten mellan elever och föräldrar och politiker. Självklart ska nämndens möten öppnas för allmänheten och ärendena tydligt kunna diskuteras och offentliggöras. Organisatoriska förändringar kan behöva genomföras för att åstadkomma ökat inflytande över utbildningsverksamheten för stadsdelsnämnder, elever och föräldrar. En attraktiv kommunal skola är inte hotad av nya fristående skolor. Vi tror att en mångfald av huvudmän inom utbildningsverksamheten stärker och utvecklar skolan och eleverna. För oss har huvudfrågan alltid varit att verksamheten skall vara av god kvalitet för brukaren, inte så mycket vem som driver verksamheten. Staden behöver dock identifiera kvalitetsindikatorer som både kommunala och fristående skolor ska använda i sin marknadsföring och jämförelser. Även Stockholms elever har rätt till en lokal skola. En kommunal skola i varje stadsdelsnämndsområde är miniminivå för Miljöpartiet. En mänsklig skolaLika rättigheter Skolan ska vara en plats där barn och ungdomar växer som människor. Skolan ska vara begriplig, meningsfull och hanterbar för samtliga elever. Skolan ska också vara en plats där alla har lika rättigheter. Det kan endast ske genom ett medvetet, aktivt arbete för jämställdhet och jämlikhet och mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet och ålder. Skolorna ska ta hjälp av genuspedagoger i ökad utsträckning och aktivt välja läromedel som inte innehåller fördomsfulla skrivningar. Ekonomiskt utrymme måste ges skolor att prioritera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Särskilt arbetet med att göra elever, föräldrar och pedagoger delaktiga i likabehandlingsplanen ska prioriteras. Livskunskap Skolan ska lära eleverna konstruktiva sätt att lösa konflikter och hantera känslor. Livskunskap på schemat ger eleverna verktyg att hantera stress, känslor och motverkar mobbing, missbruk, rasism och våld. På de skolor som livskunskap har funnits som lokal kurs har stämning och attityd blivit mycket mer positiv, skolresultaten förbättrats och mobbingen minskat. Mobbing Arbetet mot mobbing är en ledarskapsfråga. Alla vuxna i skolan ska ingripa mot mobbing, men det behöver inte ske med auktoritära metoder. Pedagogik är skolans främsta verktyg och så vill Miljöpartiet att det ska förbli. Killgrupper Killar i yngre tonåren lever i en mycket sexualiserad verklighet där starka stereotyper och könsroller formar deras bild av sig själva och sin sexualitet. Många killar upplever att de sällan har någon att prata med om sex, maskulinitet, könsroller och sexuell läggning på ett sätt de kan ta till sig. Därför behövs killgrupper, där professionella informatörer samtalar med killarna i deras egen miljö och verklighet. Stockholms stad ska bidra med medel så att projekt med killgrupper kan genomföras på några grundskolor i staden. Elevhälsa Som elev ska det vara möjligt att vända sig till någon vid behov av stöd. Stockholms elever ska ha god tillgång till psykologer, kuratorer samt studie- och yrkesvägledare förutom den lagstiftade skolhälsovården. Uppföljningen och utvärderingen av barns och ungdomars psykiska hälsa ska stärkas och staden ska utveckla en sammanhållen strategi och tydliga och uppföljningsbara mål för ungas välbefinnande. Psykisk ohälsa är ohållbart för skolans måluppfyllelse och elevers möjlighet att utvecklas enligt skolplanen omöjliggörs. Förebyggande och tidiga insatser för barn och unga kräver en ökad samordning och samverkan mellan föräldrar, lärare, skolhälsovård, skolans elevhälsa, socialtjänst, barnpsykiatri, mödravård och barnavårdscentral. Rapporter visar att det fattas minst 25 miljoner för att elevhälsan ens ska leva upp till lagens krav. Miljöpartiet satsar 30 miljoner kr på ökad elevhälsa. Ekologisk skolmat Elevernas skolmat ska vara av hög kvalité, näringsrik samt ekologisk och närproducerad i så stor utsträckning som möjligt. Centraliseringen av skolmaten ska avvecklas till förmån för platslagad mat. Miljöpartiet satsar 15 miljoner på förbättrad skolmat. Barn med särskilda behov Flera rapporter visar att resurser till barn med särskilda behov har blivit nedprioriterade av den borgerliga majoriteten. Resursfördelningssystemet behöver bli effektivare och en central pott bör inrättas för att inte rektorn ska tvingas ta från ordinarie verksamhet för att bekosta stöd till barn med särskilda behov. Neuropsykiska funktionshinder ska ingå som skäl att få stöd från potten. Tillgänglighet Idag anpassas skollokaler utifrån enskilda elevers behov. Miljöpartiet lägger 12 miljoner extra så att Utbildningsnämnden i samarbete med SISAB kan tillgänglighetsanpassa skolorna så att även andra med funktionshinder, till exempel föräldrar, ska kunna besöka skolorna. Enkelt avhjälpta hinder ska vara borttagna senast 2012. En modern skolaModersmål Alla barn har rätt till sitt modersmål och att bygga språkligt kapital både på sitt modersmål och på svenska. Miljöpartiet vill att Stockholms skolor på försök ska erbjuda ämnesundervisning kärnämnena på modersmålet. Undervisningen ska främst riktas till elever som anlänt under skoltiden. Nya moderna språk Vi anser att skolorna i ökad utsträckning ska erbjuda undervisning i språk som talas i det mångkulturella Sverige. Det kan vara betydligt mer relevant och motiverande för många elever att lära sig kurdiska, finska eller arabiska än t.ex. tyska. Stockholm ska arbeta aktivt för att främja intresset bland elever för att läsa andra språk och informera om de möjligheter som finns. Grundskolor och gymnasieskolor bör samarbeta för att erbjuda fler språk som är levande och talas i Sverige. Individuella utvecklingsplaner Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna ska få mer resurser och personalens kompetens hur dessa kan användas på bästa sätt ska öka. Stockholm ska bli bäst i Sverige på att använda de individuella utvecklingsplanerna för att stärka sina elever och utveckla de kompetenser som är fastställda i kursplanen. För detta öronmärks 2 miljoner i budgeten. Inga skriftliga omdömen Alla elever och föräldrar har rätt att veta hur skolarbetet går i förhållande till målen. Detta sker bäst genom en hela tiden pågående dialog som bygger på ömsesidighet. Det är inte ytterligare skriftlig bedömning som behövs utan möjlighet att tidigt sätta in stöd och åtgärder. Ordningsbetyg, skriftliga omdömen och centrala mallar i tidig ålder är en omodern och felaktig utveckling i skolan. Miljöpartiet vill helt ta bort betygsliknande omdömen i de lägre klasserna. En meningsfull skolaElevombudsman En elevombudsman ska fånga upp och säkerställa elevers perspektiv gentemot skolledning och Utbildningsnämnd och vara en garant för rättigheter som finns i lagar och förordningar. Elevombudsmannen ska vara fristående utbildningsnämnden, men jobba nära både förvaltningen och elevernas samarbetsorganisationer. Uppdraget kan innebära att
Elevinflytande Metoder för elev- och föräldrainflytande behöver utvecklas och särskilt inkludera elevernas egna organisationer och representanter. Miljöpartiet satsar 2 miljoner på särskilda stimulansbidrag som ges till skolor som vill satsa på demokratiskt utvecklingsarbete. Vid förändringar av skolan som är av stor betydelse för elever, föräldrar och personal, till exempel nedläggning av en skola, måste tillfälle ges för de berörda att framföra sina synpunkter innan beslut tas. All offentligt finansierad verksamhet ska ha samma villkor när det gäller meddelarfrihet, och rätten till en sådan ska skrivas in i avtalen, även till verksamhet som drivs på entreprenad. Miljöpartiet vill införa reella möjligheter till inflytande genom att införa lokala styrelser med pedagoger, föräldrar och/eller elever på kommunala fristående skolor. Tidigare hade Globala gymnasiet en sådan styrelse, som avskaffades av den borgerliga majoriteten. Lokala styrelser är en rättssäker lösning som möjliggör reellt inflytande som bidrar till att eleverna blir demokratiska medborgare vilket är en förutsättning för lärande. Samarbete Skolan ska öka samarbetet med bland andra kulturinstitutioner, högskola/universitet och näringsliv. Framför allt är det viktigt att främja tillgången på kultur i skolor, förskolor och fritidsverksamheter. Inom de yrkesförberedande programmen ska den arbetsplatsförlagda utbildningen stärkas och förbättras inom respektive bransch. Vi ser positivt på lärlingsutbildning. Skolors miljöarbete ska stärkas med hjälp av en ny pott resurser. (Se text under Miljö- och hälsoskyddsnämnden.) Särskilda skolformerSfi – svenska för invandrare Den rödgröna överenskommelsen innebär satsning på sfi (svenska för invandrare). Undervisningen i svenska språket är ett av våra främsta verktyg för integration. Språkundervisningen ska starta omedelbart och kunna genomföras parallellt med arbete, praktik, studier eller validering av kompetens. Vi vill förbättra kvaliteten på sfi och anpassa den betydligt mer efter varje persons behov och förutsättningar. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen. Staden ska ha som mål att alla som lämnar sfi ska klara nationella provet i svenska. Miljöpartiet anser att studier i svenska för dem som kommer till Sverige är en rättighet och måste ses som en rättighet. Språkkunskaper är en merit och oftast ett krav för jobb – men också en förutsättning för aktivt medborgarskap. Alla nyanlända har möjlighet att läsa sfi under sin statliga introduktionsperiod på 18 månader, men därefter begränsas möjligheterna att fortsätta finansiera sina studier kraftigt. Konsekvensen blir att nyanlända pressas ut i arbetslivet när deras introduktionsperiod är över, oavsett till vilken nivå de har nått i sina studier. Det innebär ofta att de tvingas ta okvalificerade arbeten, eftersom ett kvalificerat arbete knappast går att få utan tillräckliga kunskaper i svenska. Den urvalsprocess som görs när elever hamnar i olika studievägar måste förbättras i staden. Arbetet med validering behöver ses över och det är viktigt att en utgångspunkt inte bara görs på engelska, utan även på till exempel franska. Sfi är en utbildning, inte en arbetsmarknadsåtgärd, och ska följaktligen inte organiseras under jobbtorgen utan flyttas tillbaka till utbildningsförvaltningen. Utöver den rödgröna kvalitetssatsningen på 16 miljoner satsar Miljöpartiet 19 miljoner på sfi-undervisning på modersmålet. Det ska alltså vara möjligt för de största språkgrupperna att få lärare som både behärskar svenska och det aktuella språket. Idag finns det anställda inom offentlig sektor med mycket begränsade kunskaper i svenska. De återfinns i yrkesgrupper som lokalvårdare och skolbespisningspersonal. Det bör utredas om dessa grupper kan läsa sfi inom ramen för stadens kompetensutvecklingsprogram. Komvux Komvux är en möjlighet till nya livschanser. Det ska aldrig vara för sent att utbilda eller vidareutbilda sig. Komvux ska också fungera som ett komplement till lärlingsutbildning, där det är möjligt att läsa in teoretiska ämnen. Ingen som vill läsa på Komvux ska nekas inträde. I Miljöpartiets budget satsas 12 miljoner kronor extra på Komvux. Skolbarnomsorg Barnens fria tid är lika viktig som skoldagen. Idag är barngrupperna alldeles för stora – det kan gå 70 barn på tre vuxna – vilket är förödande för arbetsron och möjligheten för personalen att se varje barn. Miljöpartiet föreslår ökat anslag som innebär ungefär 100 nya anställda inom skolbarnomsorgen. Den speciella kompetens som fritidspedagogerna och personalen inom skolbarnsomsorgen har måste uppvärderas och få större tyngd då skola och skolbarnsomsorg integreras. Även i skolbarnomsorgen ska ett medvetet arbete för att främja jämställdhet och motverka diskriminering, traditionella könsroller och heteronormativitet ske. Miljöpartiet avsätter resurser för att barnen ska få säkrare skolväg med hjälp av skolpoliser och vandrande skolbussar. Skolpoliser är vuxna som hjälper till vid särskilt utsatta trafikkorsningar och vandrande skolbussar är vuxna som leder barn till och från skolan. Mål och indikatorer
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige15. Miljöpartiets förslag till budget 2010 för Utbildningsnämnden godkänns Yüklə 435,4 Kb. Dostları ilə paylaş:
|