Inledning föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter moral, etik och rättvisa ur filosofisk synpunkt 10 studien över föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter 20 slutord 28

INLEDNING 2

FÖRENINGEN FÖR RÄTTVISEMÄRKT OCH DESS INTRESSENTER 5

MORAL, ETIK OCH RÄTTVISA UR FILOSOFISK SYNPUNKT 10

STUDIEN ÖVER FÖRENINGEN FÖR RÄTTVISEMÄRKT OCH DESS INTRESSENTER 20

SLUTORD 28

INLEDNING

Moral, etik och rättvisa! Dessa tre ord som nämns allt oftare i en mängd sammanhang i vårt samhälle. Många vill införa mer moral och etik i skolorna, affärslivet och i vår vardag. Ett av vår riksdagspartier, Krist Demokraterna gick med stor framgång till val med parollen att de ville införa mer moral och etik i samhället. Många företag har upptäckt att etik och moral har blivit ett försäljningsargument. Vid t. ex. köp av aktiefonder kan vi numera välja sk etiska fonder och i dagligvaruhandeln har vi sedan länge vant oss vid att köpa miljömärkta produkter, och sedan några år tillbaka kan vi nu också köpa sk rättvisemärkta produkter. Alla dessa har en sak gemensamt, de vill alla påverka oss att vara etiska, moraliska och rättvisa (även om etiken i deras syfte kan ifrågasättas). Vad då moral etik och rättvisa? Jag ställer mig frågande (och säkert många med mig) när jag hör Alf Svenson prata om att vi måste få in mer moral och etik i samhället. Eller när jag ser stora reklambanderoller för etiska fonder med djävulen avbildad med något slags syfte att skrämma mig till att investera etiskt. Frågan är om det är Alf Svensons, fondbolagets, samhällets, eller är det min egen moral som är den rätta, och vem i så fall bestämmer vad som är moral, etik och rättvisa?
Dessa funderingar fick mig att tänka på det kaffepaket jag såg för två år sedan i min närliggande konsumaffär (jag har en ovana att alltid kolla vem som har tillverkat det jag köper, och vart är det tillverkat). Den hade en liten rund symbol med två människor som satt på en gungbräda över en jordglob och ovanför stod det rättvisemärkt. Organisationen som utfärdade denna märkning visade sig heta Föreningen för Rättvisemärkt. Tanken som slog mig var att vem kan veta mer om moral, etik och rättvisa än en organisation som kallar sig för Föreningen för Rättvisemärkt. Dessutom måste det finnas en orsak till att det företag som tillverkade detta kaffepaket använde sig av symbolen. Efter närmar efterforskning fann jag att Föreningen för Rättvisemärkt bildades 1996 utav 14 organisationer. Deras syfte är bl.a. att verka för rättvisa i den internationella handeln och att varor produceras med iakttagelse på socialt ansvar. Genom att rättvisemärka produkter så ska vi konsumenter få en möjlighet att konsumera på ett mer rättvist sätt gentemot producenterna i Syd. Rättvisemärket skall också garantera att produkterna har producerats och inhandlats på ett rättvist sätt. De företag som är licenstagare får betala en avgift till Föreningen för Rättvisemärkt för att märka sina produkter med rättvisemärket.
Frågan som slog mig efter denna lilla efterforskning var att det måste finnas bakomliggande faktorer för Föreningen för Rättvisemärkt och dess intressenters syn på rättvis handel. När jag fördjupade mig i ämnet upptäckte jag att i disciplinen företagsekonomi har det skrivits hyllmeter om etik och moral, med avseende på vad som är rätt eller fel i affärslivet. Däremot har det skrivits betydligt mindre om hur vi konsumenter ska konsumera etiskt, och än mindre vad som internationellt sett är kriterierna för att bedriva handel på ett rättvist sätt. Politiska partier och många svenska folkrörelser bygger på centrala idéer som rättvisa, frihet, rättigheter, demokrati etc. Dessa idéer har också kommit att spela en allt större roll inom företagsvärlden. Det finns emellertid en stor variation i hur man tolkar dessa begrepp. Efter närmare efterforskning i ämnet fann jag att den moraliska filosofin ligger i hög grad till grund för hur vi tolkar begrepp som moral, etik och rättvisa. Denna kandidatuppsats utgår därför från moralfilosofin, eftersom om man analyserar utifrån den filosofiska synvinkeln ord som etik, moral och rättvisa, är det sannolikt att man kan få en relativt god insyn i vad som har format Föreningen för Rättvisemärkt och dess intressenter

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Moral, etik och rättvisa förvisso inget nytt, utan detta ämne har diskuterats åter och åter igen genom århundradena. Mitt syfte med denna kandidatuppsats är att belysa de filosofiska antaganden som ligger till grund för Föreningen för Rättvisemärkt och dess intressenters syn på rättvis handel. Att belysa Föreningen för Rättvisemärkt och deras intressenters syn på rättvis handel utifrån de filosofiska antagandena anser jag är mycket relevant eftersom man därigenom kan få en djupare förståelse av vad som har format deras syn på rättvis handel. Utgångspunkten är den normativa filosofin, den filosofiska metaetiken och den klassiska filosofin som behandlar moral, etik och rättvisa. För att vidare fördjupa mig i ämnet har en empirisk studie genomförts rörande den aktuella organisationen Föreningen för Rättvisemärkt och dess intressenter. I den empiriska studien är mitt syfte att utifrån den filosofiska teorin analysera de svar som jag fått från de kvalitativa intervjuerna, men även utifrån organisationernas tryckta material.
Min avsikt med denna uppsats är inte att utföra rekommendationer för vad som är moral, etik eller rättvisa. Jag har heller ingen avsikt att utifrån teorin, empirin eller mina egna värderingar dra några slutsatser av vad som är rättvis handel. Varför! Moral, etik och rättvisa är ett mycket subjektivt ämnesområde. P.g.a. denna bakomliggande faktor är mitt syfte i denna uppsats huvudsakligen att belysa huvuddragen i de filosofiska teorier som kan sägas ligga till grund för Föreningen för Rättvisemärket och dess intressenters värderingar rörande ämnesområdet. Denna uppsats skall därför endast ses som samtal till frågan vad som är rättvis handel.
De frågeställningar jag vill belysa är:

• 
  Hur ser Föreningen för Rättvisemärket och dess intressenter på rättvis handel?
  
• 
  Vilka etiskt filosofiska synsätt har format Föreningen för Rättvisemärket och dess intressenter syn på rättvis handel, och vilka av de olika inriktningarna är mest förankrade hos de olika aktörerna?
  

BEGRÄNSNINGAR

Analysen begränsas i den meningen att jag har endast har intervjuat två organisationer som står bakom bildandet av Föreningen för Rättvisemärkt utav 14 möjliga. Licenstagarsidan begränsas utifrån två perspektiv. Först att jag intervjuat två representanter för två företag utav 9 möjliga. Det andra är att både Sackeus och Stiftelsen Biodynamiska produkter inte har den traditionella vinstpressen som ett klassiskt företag. Sackeus är en sk “Non Profit Organization“ och Biodynamiska produkter är en stiftelse som drivs med ett mindre vinstkrav.
Metod och val av teorier

Valet av teori har skett genom att i stort sett all litteratur som behandlar “business ethics“ har sin utgångspunkt från den filosofiska litteraturen som berör moral, etik och rättvisa. Då främst de deontologiska och teleologiska ansatserna. Dessa två kan förenklat uttryckt ses som två konkurrerande synsätt när det gäller att utvärdera uppfattningar och beteenden, både i näringslivet och hos gemene mans vardagliga liv. Dessa två synsätt har också, i en form eller annan, färgat i princip alla våra uppfattningar i moraliska frågor, vilket även innefattar synen på rättvis handel.¹ Jag har också valt att utgå från metaetiska och de klassiska filosoferna eftersom jag anser att de ytterligare belyser ämnesområdet. Dessa teorier är mer oprecisa och svårare att empiriskt pröva, men inom samhällsvetenskapliga områden har vi hitintills blivit tvungna att acceptera att det kan finnas en klyfta mellan teorin och empiriska undersökningar. Orsaken är att samhälleliga förhållanden är både komplexa och synnerligen skiftande.²
Teoriavsnittet är viktigt av två orsaker. För det första utgör teorierna ett ramverk som är flexibelt, vilket möjliggör en analys av den empiriska studien. För det andra så utgör den etiska filosofin grunden till en nödvändig förkunskap, och med hjälp av denna kunskap kan man få förståelse av vad respondenterna förmedlar.

.

Den empiriska studien har genomförts genom diskussioner runt ämnet utifrån en kvalitativ intervjuteknik. Den kvalitativa intervjuteknik som jag haft ambitionen att tillämpa, är den J.D. Douglas kallar “Weave a Circle Round it Thrice“. Denna teknik innebär i korthet att man ska bygga upp ett förtroende genom att prata runt ämnet för att sedan träffa på kärnpunkten av vad man vill veta.³ Den kvantitativa metoden har emellertid sina begränsningar och brister. Orsaken är att en forskare har socialt grundade fördomar och förutfattade meningar, vilket innebär att metoden till viss del blir bristfällig. Kvintessensen är emellertid att kvantitativa intervjuer i hög grad är en fråga om vilket förhållningssätt man har vid intervjutillfället.⁴