Inledning föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter moral, etik och rättvisa ur filosofisk synpunkt 10 studien över föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter 20 slutord 28

SLUTORD

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett etiskt filosofiskt perspektiv belysa, beskriva och analysera Föreningen för Rättvisemärkt och dess intressenters syn på rättvis handel. För att förtydliga och belysa ämnesområdet har två huvudfrågeställningar ställts. De är: 1) Hur ser Föreningen för Rättvisemärket och dess intressenter på rättvis handel. 2) Vilka etiskt filosofiska synsätt har format Föreningen för Rättvisemärket och dess intressenters syn på rättvis handel, och vilka av de olika inriktningarna är mest förankrade hos de olika aktörerna? För att belysa och besvara huvudfrågeställningarna har en empirisk studie genomförts genom kvalitativa intervjuer. Valet av teorier har grundats på de mest framträdande teorierna inom “Business ethics“. Dessa har alla sin utgångspunkt från den filosofiska litteraturen som behandlar moral, etik och rättvisa. De antogs vara lämpade som förkunskap för en senare analys av de kvalitativa intervjuerna, men också för att läsare av denna uppsats ska kunna få en förkunskap rörande ämnesområdet.
Synen på rättvis handel har sin utgångspunkt för de olika intressenternas intresseområden. TCO utgår från ILO konventionen i sin syn på rättvis handel, medan Svenska kyrkan har sin utgångspunkt från de tio guds bud och de tre element som måste vara med i kyrkans etiska hållning. Föreningen för Rättvisemärkt har sin utgångspunkt i sin syn på rättvis handel genom sina stadgar, kriterier och plattform. Gemensamt för de anställda på Föreningen för Rättvisemärkt är att de poängterar att de jobbar på odlarnas uppdrag. Detta innebär att det är främst odlarnas syn på rättvis handel som är gällande. Sackeus och Stiftelsen Biodynamiska produkter hade redan innan Föreningen för Rättvisemärkt grundandes, kriterier för vad de ansåg vara rättvis handel. Detta har gjort att de till viss del har ifrågasatt FLO och Föreningen för Rättvisemärkts kriterier för rättvis handel.
Vilka etiskt filosofiska synsätt har format Föreningen för Rättvisemärket och dess intressenters syn på rättvis handel, och vilka av de olika inriktningarna är mest förankrade hos de olika aktörerna? Det går inte helt klart redogöra för vilket synsätt som har format Föreningen för Rättvisemärket och dess intressenter. Orsaken är att inget enskilt synsätt har format organisationerna, utan de olika inriktningarna bildar vad vi kan kalla ett lapptäcke, d.v.s. att alla inriktningar har mer eller mindre format Föreningen för rättvisemärkt och dess intressenter. Däremot är det lättare att belysa de olika teorierna utifrån deras perspektiv på rättvis handel. Den deontologiska inriktningen går att finna hos TCO genom de åtta ILO konventionerna som klart och tydligt ger normer och regler för hur arbetsgivare skall handla gentemot sina anställda. De har emellertid en teleologisk inriktning genom att de t. ex. anser att solidaritet innebär ömsesidig nytta och genom att de håller med om Mills kritik att det är svårt att mäta sociala frågor. Även etik egoism går att spåra eftersom de anser att de konventionella företagen inte kommer att stå overksamma om de förlorar marknad. Den metaetiska inriktningen går inte att styrka hos TCO. Svenska kyrkan har till viss del en deontologisk inriktning eftersom de utgår från de tio gud bud, och att all etik som kyrkan företar sig måste innefatta de tre elementen, omsorg om skapelsen, respekt för mänskligheten och rättvisa. Dessa tre element och budorden framställs i pliktetisk form vilket innebär att de faller in under den deontologiska inriktningen. Den teleologiska inriktningen är inte så tydlig hos Svenska kyrkan. De kommer emellertid ganska nära utilitarismen eftersom de har som mål att skapa en bättre värld för alla på jorden. Svenska kyrkan är den organisation i denna empiriska studie som har störst tendenser åt det metaetiska inriktningen. Då främst den intuitionistiska inriktningen eftersom de definitivt skulle hålla med om att de sk prima facie-plikterna i den meningen att vad som är moraliskt rätt måste utgå från den specifika situationen och specifika tidpunkten. Föreningen för Rättvisemärket har den absolut tydligaste deontologiska inriktningen eftersom alla deras regler är direkt tvingande. Däremot har de som arbetar på Föreningen för Rättvisemärket starka tendenser åt den teleologiska inriktningen, då främst den utilitaristiska. T. ex. menar de om man ger bättre betalt för en vara kommer det tillgodo till hela samhället. Detta kan likställas med nyttomaximering. Även etik egoism går att finna hos Föreningen för Rättvisemärket om man ser dom som den auktoritet som skulle övervaka det Hobbes kallar samhällsfördrag. Någon metaetisk inriktning går inte att finna hos Föreningen för Rättvisemärket eftersom deras regler är direkt tvingande. Däremot har de klara drag av den klassiska dygdeetiken eftersom de har för avsikt att tillföra produkter ett etiskt värde. Det etiska värdet genom rättvisemärkning skulle kunna tillföra företag ett ökat immateriellt värde. Detta skulle kunna innebära att företagen kan få en större möjlighet att förbättra den inre verkligheten och därmed öka sannolikheten till att den yttre bilden av företaget blir bestående. Både Sackeus och Stiftelsen Biodynamiska produkter har en deontologisk inriktning genom att de dels är licenstagare, men framförallt genom att de sedan tidigare hade regler för hur de ska idka handel på ett rättvist sätt. Den teleologisk inriktning är emellertid mer framträdande hos licenstagarna än den deontologiska, då främst hos stiftelsen Biodynamiska produkter. Båda företagen har för avsikt att skapa välbefinnande (nytta) för alla genom rättvis handel. Sackeus har åsikter som tenderar åt etik egoism eftersom de ifrågasätter att företag skall drivas enbart av vinstmotivet. Vinstmotivet är ur detta perspektiv ett rent egoistiskt motiv. Stiftelsen Biodynamiska produkter har det största utilitaristiska tendenser genom deras klara åsikter som framförts. De ifrågasätter Föreningen för Rättvisemärket och FLOs regler. Åsikterna är utilitaristiska eftersom de menar att reglerna inte alltid skapar de bästa konsekvenserna (nyttan). Sackeus är den licenstagare som har den största metaetiska inriktningen. Deras normer formuleras mycket öppet, och i sina bedömningar av producenter litar de på sin intuition. D.v.s. om de känner att någonting inte står rätt till avstår de från fortsatt handel. Även Stiftelsen Biodynamiska produkter har en metaetisk inriktning, främst genom att de trycker på flexibilitet vilket tyder på att de har en intuitionistisk syn.
Som påpekats innan har varken Föreningen för Rättvisemärkt eller någon av de intressenter som ingått i studien en renodlad filosofisk inriktning. Detta är givetvis helt naturligt eftersom de teorier som framställts i uppsatsen överlappar varandra, och verkligheten är som vi alla vet inte som den renodlade teorin.
Mycket nöje. Thomas Johansson.

REFERENSER
Barry. N, An Itroduction to Modern Political Theory, London 1995.
Barry. N, Fair Play. Företagandets moral, Timbro 1993.
Chryssides. G & Kaler. J, Essentials of Business Ethics Berkshire 1996.
De George, Business ethics, New York 1982.
Douglas. J.D, Creative interviewing, London 1985.
EU & arbetsrätt, Nr 2 1998.
FLO International, informationsbroschyr, Bonn 1998.
Föreningen för Rättvisemärkt, Årsredovisning 1998, Stockholm 1998
Föreningen för Rättvisemärkt, Ansökan om anslag 1999-2002, Stockholm 28/2-1999.
Föreningen för Rättvisemärkt, Dags att handla Rättvisemärkt, Stockholm 27/2-1997.
Gaarder. J Sofies Värld, Stockholm 1991.
Grøn m.fl., Filosofilexikonet, Red Poul Lübcke. Köpenhamn 1988.
Holme. I.M & Solvang. B.K, Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Oslo 1986.
Koskinen. L, Etik, ekonomi och företagets själ, Stockholm 1999.
Mackie. J. L, Ethics, Inventing Right and Wrong. London 1987.
Max Havelaar. Http://www.maxhavelaar.nl
Oldenquist. A. G, Moral Philosophy, Text and Readings, Boston 1978.
Sackeus 1999, Produktinformation.
Sackeus, Sackeus för rättvis handel, Södertälje 1995.
Singer M, Ethics and Justice in Organisations, Aldershot 1997.
Solomon W. David, Ekonomics. Ethics, and Public Policy, Red. Wilber. Charles K. New York, Oxford 1998.
Sorell T & Henry J, Business ethics, Oxford 1994.

Intervjuer
Gerhard. John, Stiftelsen Biodynamiska produkter, Järna 31/5-1999.
Lind. Bernt (generalsekreterare) Föreningen för Rättvisemärkt, Stockholm 28/5-1999
Lindsjö. Annika, Sackeus, Stockholm 26/5-1999.
Nilsson. Karin, Föreningen för Rättvisemärkt, Stockholm 25/5-1999.
Söderman Olle, TCO, Stockholm 27/5-1999.
Westling. Perina, Föreningen för Rättvisemärkt, Stockholm 25/5-1999
Åkerlund Karin, Svenska kyrkan, Uppsala 27/5-1999.

1 N. Barry, sid 27.

2 M. Holme & B.K. Solvang, sid 51.

3 J.D. Douglas, sid 137-139.

4 M. Holme & B.K. Solvang,, sid 154-157.

5 Ansökan om anslag 1999-2002,sid 3-ff.

6 Föreningen riktar sig främst mot handelspartners som ingår i organisationer av enskilda småbönder och demokratiskt uppbyggda kooperativ av små bönder.

7 Dags att handla Rättvisemärkt, sid 1-3.

8 Broschyr från FLO International och årsredovisning 1998 från Föreningen för Rättvisemärkt.

9 http://www.maxhavelaar.nl.

10 Broschyr från FLO International och årsredovisning 1998 från Föreningen för Rättvisemärkt.

11 Dags att handla Rättvisemärkt, sid 3-ff.

12 Baseras på intervju med Karin Åkerlund.

13 ILO är ett treparts organ som FN har till sitt förfogande.

14 Arbetstiden ska följa lagen eller de nationella överenskommelserna för varje näring.

15 Detta inkluderar säkerhet, arbetsmiljö, fysiska straff eller hot om fysiska straff och sexuella eller andra trakasserier.

16 Arbetsgivarna skyldigheter till arbetstagaran skall vara enligt den nationella fackförenings lagen . Sociala skydds regleringar skall baseras på permanent arbete.

17 EU & arbetsrätt sid 3 och intervju med Olle Söderman.

18 Intervju med Annika Lindsjö och material från Sackeus. Sackeus 1999, sid 3.

19 Intervju med John Gerhard.

20 Ibland nämns också en tredje kategori som är den postmoderna.

21 Deon och Telos kommer från grekiskan och betyder ändamål och plikt.

22 Platon var student till Sokrates i det antika Aten. Hans filosofi bygger på ett antal konversationer med Sokrates. Den mest berömda verket är “Staten“.

23 M Singer, sid 9-13.

24 Aristoteles kom från början från Makedonien. Hans far var en berömd läkare och vetenskapsman. Aristoteles åkte till Aten för att studera hos Platon, vilket han gjorde i tjugo år.

25 M Singer, sid 13-15.

26 W.D Solomon är professor i psykologi vid universitetet Notre Dame.

27 W.D Solomon sid 121-ff.

28 A Oldenqvist, sid 11-13.

29 M. Singer, sid 1-ff.

30 A Grøn., m.fl. sid 104-105.

31 Immanuel Kant var tysk filosof som verkade under 1700-talet. Han är den som generellt anses vara den mest inflytelserika deontologen.

32 M. Singer, sid 17-18.

33 Enligt Kant de subjektiva regler som man verkligen handlar efter.

34 J. Gaardner, sid 337-346.

35 T. Sorell & J Hendry, sid 35-ff.

36 Den generella uppfattningen om Rawls är att hans största bidrag till teorier som behandlar fördelning av rättvisa är att han inte bara tar hänsyn till individuella behov och önskningar utan också till individens talanger och strävan i allokeringen av samhällets resurser.

37 De George, sid 66-69.

38 A Grøn., m.fl., sid 144.

39 Hobbes var en engelsk filosof som verkade under 1600-talet. Han skrev några inflytande verk som behandlar moral och politik. Den mest kända verket är Leviathan (ungefär, statskoloss, odjur, fritt översatt).

40 T Sorell & J Hendry, sid 47-49.

41 Ibid, sid 23.

42 G Chryssides & J Kaler, sid 34.

43 M Singer, Sid 16.

44 Bentham försökte närmast i tabellform angiva principer för hur man räknade ut en lyckokalkyl.

45 De George sid 43-ff.

46 A Grøn., m.fl. sid 268-269.

47 Moore verkade under tidigt 1900-tal. Han är ansedd som en av de mest framträdande företrädarna av Intuitionismen. Hans mest inflytelserika verk var Principia Ethica.

48 A.G. Oldenquist, sid274-ff.

49 Ross verkade under tidigt 1900-tal.

50 M. Singer, sid 21-22.

51 Positivismen utvecklades i början av 1900-talet och influerade även filosofin. Ur positivismen utvecklades den logiska positivismen under senare delen av 1920-talet.

52 A Grøn, m.fl., sid 345

53 Ibid, m.fl., sid 395, 298, 144-145.

54 Ayers mest inflytelserika verk är Language, Truth and Logic.

55 A.G. Oldenquist, sid 9-11.

56 Preskriptivism kommer av engelskans Prescriptivism.

57 A.G. Oldenquist, sid 29-31, 337.

58 J.L. Mackie, sid 20-24.

59 De George, sid 66-ff.

60 Intervju med Karin Åkerlund.

61 Intervju med Karin Åkerlund och Olle Söderman.

62 Baseras på intervjuer med Bernt Lind, Karin Nilsson och Perina Westling.

63 Sackeus för rättvis handel och intervju med Annika Lindsjö.

64 Detta gäller främst kaffe eftersom det är den enda produkten som är rättvisemärkt hos stiftelsen Biodynamiska produkter.

65 Kaffe är den andra största varan i världshandeln efter olja.

66 Kaffeodling är inte kapitalintensiv men skörden och efterbehandlingen är kapitalintensiv. Detta har gjort att många producenter är högt belånade långt innan skörden börjat. Detta leder till en sorts livegenskap.

67 Intervju med John Gerhard.

68 Empirin baseras främst på alla de intervjuer som genomförts, men även till viss del på organisationernas tryckta materiel..

69 L. Koskinen, sid 38-ff.

70 N. Barry, sid 27.

71 Intervju med Karin Åkerlund.

72 Intervju med Karin Åkerlund

73 Intervju med Olle Söderman.

74 N. Barry, sid 27-ff.

75 Olle Söderman.

76 Paretooptimalet innebär att i en ekonomi med knappa resurser kan ingen få det bättre utan att någon får det sämre.

77 Intervju med Bernt Lind.

78 Intervju med John Gerhard.

79 Intervju med John Gerhard.

80 N. Barry, sid xvii.

81 I.G. Simmons, sid 68-69.

82 Intervju med Karin Åkerlund.

83 Intervju med Karin Åkerlund.

84 Intervju med Annika Lindsjö.

85 L. Koskinen, sid 50-ff

86 Det står också i Föreningen för Rättvisemärkts plattform.