Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

4.42000-märkning av system och program

IT-kommissionen, Industriförbundet, Statskontoret och SITO (numera IT-företagen) har gemensamt arbetat fram en definition på sekelskiftessäkra produkter. Denna lyder²⁶:

”Med sekelskiftessäker menas att produkten, när den används såväl före som skälig tid efter sekelskiftet enligt produktdokumentationen, kan med bibehållen funktionalitet lagra, bearbeta, lämna och ta emot datum- och tidsangivelser för såväl 1900-talet som 2000-talet.”
Detta innebär:

1. 
   Att sekelskiftet inte orsakar driftstörningar för produkten.
   
2. 
   Att produkten klarar av att hantera år 2000 som ett skottår.
   

Uppgifter om att produkten är 2000-säker ska finnas med i produktspecifikationen och definitionen får endast användas i sin helhet. Ingen testning av produkterna kommer att göras av IT-kommissionen utan användningen av definitionen och symbolen prövas och beslutas av varje enskild leverantör under dennes egna uteslutande ansvar. Avtal mellan kund och leverantör kommer att reglera hanteringen av fel och brister.

Figur 13: Status 2000 och Säker 2000-märkningen

Av stor vikt är också standardavtal för 2000-arbeten, standarder för datum, personnummer samt checklistor för 2000-projekt. IT-kommissionen påpekar också att alla IT-avtal - som inte

redan har det - behöver en 2000-klausul²⁷.
Resultat kvalitativa undersökningar
Stockholm Energi är ett företag som tillsammans med IT-kommissionen arbetat för att få fram en ”Status 2000”-logotype istället för enbart ”Säker 2000”. Kenneth Ahl på Stockholm Energi menar att företaget inte kan säkra en leverans av el förrän de har säkrat samtliga system inom företaget. Innan dess kan de inte använda sig av ”Säker 2000”-logotypen i sin marknadsföring. Därför är just den gula ”Status 2000”-logotypen framarbetad vilken visar att företaget arbetar med att lösa de problem som kan uppstå vid sekelskiftet.
Kai Honkonen och Karl-Åke Söderberg på 2000-delegationen berättar att IT-kommissionen hoppas att symbolerna för ”Status 2000” och ”Säker 2000” ska bli mer spridda än vad de hittills blivit. En större kampanj behövs för att sprida dessa symboler, för ju mer symbolerna sprids till allmänheten desto fler frågor väcks. Konsumenter kommer till slut kräva att dessa symboler finns på de produkter som säljs, vilket skapar mer ansvar av och press på leverantörer att framställa säkra produkter. IT-kommissionen tar inget som helst ansvar för märkningen utan detta ligger helt hos leverantörerna. Dessa går ut och deklarerar att deras produkt kommer att klara år 2000, vilket blir ett avtal mellan kund och leverantör.
Stig Bohman på WM-data säger även han att 2000-märkningen inte har varit så framgångsrik eftersom systemleverantörerna funnit att då man inte själva tillverkar processorer kan man inte vara säkra på om dessa klarar millenniumskiftet. Osäkerheten gör att dessa företag inte vill lova någonting. Peter Brolin på Enator har upplevt det som att IT-kommissionens år 2000-märkning är lite av en standard i de förfrågningar som man får in. De kommer att använda denna märkning och den definition IT-kommissionen har formulerat, vilket även andra systemleverantörer gör. Leif Boström på Graninge säger att man är väl bekanta med IT-kommissionens år 2000-märkning och använder sig av den när man frågar leverantörerna om deras system är år 2000-säkra. Han påpekar att de flesta leverantörer inte vågar lämna några garantier, vilket inte heller Graninge gör till de som frågar dem. Det finns ingen vits med att lämna sådana garantier, menar han, då man ändå är bunden av lag att leverera el, garanti eller ej.
Ove Mählkvist på Sollentuna Energi har den uppfattningen att de flesta systemleverantörer i dagens läge märker sina produkter med Säker 2000-symbolen. Man kan dock inte ta för givet att detta innebär ett hundraprocentigt skydd utan märkningen innebär snarare att man vet att leverantören har uppmärksammat problemet och arbetar med att lösa detta. Ove Mählkvist fortsätter med att påpeka att han inte tror att företag ”falskmärker” sina produkter med symbolen, men på grund av deras okunskap finns det ändå risk för att produkten inte håller måttet. Själva har Sollentuna Energi blivit kontaktade av kunder som har ställt krav på År 2000-säker el. Man har tagit kontakt med dessa, men har i dagsläget – i likhet med Graninge – inte givit någon garanti.
Inom Vattenfall har man gått ut och försökt styra inköparna till att kräva av leverantörerna att all utrustning ska vara garanterad enligt IT-kommissionens definition på 2000-säker produkt. Det är svårt att veta hur väl ett sådant budskap går ut då man har ett stort antal inköpare (3000-4000 personer som då och då köper in något), menar Per Kullander. Bertil Persson på SL-data har gett liknande direktiv till inköparna av system på företaget. Inga system får köpas in som inte är år 2000-säkra. Även Väsby Teknik har valt att endast köpa in millenniumgaranterade datorer, då man nu ska byta i stort sett alla persondatorer p.g.a. att de inte klarar nya officepaketet eller Windows NT. Man köper också endast nytt vad gäller operativsystemen och alla centrala funktioner. Telge Energi känner till IT-kommissionens år 2000-märkning, men man vet inte om man ska använda den i marknadsföringssyfte.
Denna fråga tog vi inte upp i enkäten, varför inga resultat redovisas.
Egna kommentarer
Vi tycker oss märka en viss skepsis hos elnätbolagen gentemot Säker 2000-märkningen då många verkar tro att denna inte ger ett hundraprocentigt skydd mot fel i systemen vid millenniumskiftet. En viss betydelse läggs ändå i märkningen då man inte köper in system som inte har denna. Symbolen representerar snarare en medvetenhet hos bolaget/leverantören än en fullständig garanti. Ofta testar man själv systemen för att vara säkra på att de klarar millenniumskiftet.
Kanske kommer användningen av symbolen att öka i framtiden, men den bör marknadsföras mer. Såvida den inte leder till missbruk i form av falskmärkning anser vi den vara bra. Idag finns en större medvetenheten om millenniumproblemet hos elnätbolagen än hos kunderna då bolagen arbetar med att åtgärda problemet. Vad vi har sett är att detta medvetande har lett till att elnätbolagen sätter press på systemleverantörerna att hantera år 2000-problematiken samt att de efterfrågar en Säker 2000-märkning från dessa. I dag använder i princip alla systemleverantörer symbolen. Nästa steg är att slutkunden av el börjar efterfråga garantier av elleverantörerna. I framtiden kommer kanske därför märkningen att användas flitigare även av elnätbolagen.