Introduktion



Yüklə 222,98 Kb.
səhifə4/11
tarix26.10.2017
ölçüsü222,98 Kb.
#13280
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11

2.7 Slumpmässigt urval


För att ta fram ett urval av chefer finns två möjliga tillvägagångssätt. Det ena är att göra ett slumpmässigt urval och det andra är att utse en referensgrupp. Ett slumpmässigt urval ger en högre grad av reliabilitet och validitet för studien. Detta leder till att de verkställande direktörernas svar angående de frågeställningar som utformats i testet ges en högre trovärdighet. Alternativet att utse en referensgrupp uteslöts, eftersom metoden kan ge problem då kriterierna för att ingå i referensgruppen är svåra att fastställa.
För att statistiskt kunna säkerställa kvaliteten på enkätsvaren krävs ett tillräckligt stort urval för att resultatet skall vara approximativt normalfördelat. Eftersom vi räknar med ett visst bortfall bestämdes urvalet till 80 personer. Urvalet om 80 personer togs fram genom Market Manager som är en databas över samtliga Sveriges företag. Enligt våra urvalskriterier begränsades urvalet till företag inom Stockholms riktnummerområde med mellan 50 och 100 anställda. Detta gav oss sammanlagt 962 aktiva aktiebolag och koncerner. Det tillvägagångssätt som användes för att ta fram urvalet kallas systematiskt urval, vilket innebär att populationens antal divideras med antalet som skall ingå i urvalet. Det tal som fås genom divisionen visar intervallet mellan varje företag som skall ingå i urvalet. Denna beräkning visade att var 12:e företag skulle väljas från listan (962/80=12,025). Ett slumptal mellan ett och 12 togs fram vilket gav resultatet 8. Detta slumptal markerade var i listan urvalet började. Därefter valdes vart 12:e företag från listan.
På grund av att studien inledningsvis erhöll en relativt dålig svarsfrekvens utvidgades det slumpmässiga urvalet till att omfatta totalt 100 verkställande direktörer. Detta skedde ungefär två veckor efter det första utskicket och tillvägagångssättet för urvalet av resterade 20 företag gick till på samma sätt som tidigare. Skillnaden var att hela populationen delades med 20, vilket innebar att vart 48:e företag valdes ut (962/20=48,1).
Anledningen till att verkställande direktörer i företag med mellan 50 och 100 anställda valdes beror på ett antal orsaker. Eftersom PLS till stor del behandlar chefens relation till sina anställda, krävs det att cheferna har ett relativt stort antal underställda personer för att undersökningen skall vara relevant. Företagen får inte heller sakna en tydlig hierarki, vilket kan vara risken om för små företag väljs ut. När Market Manager användes för att fastställa hur många företag som finns i Stockholmsregionen, visade det sig att en stor del av företagen har mellan 50 och 100 anställda. Det verkade vara en rimlig storlek på företagen med hänsyn till ovanstående aspekter. Ett annat alternativ hade naturligtvis varit att välja verkställande direktörer i större företag med betydligt fler än 100 anställda. Troligtvis hade svarsfrekvensen blivit alltför liten, beroende på chefernas tidsbrist och det faktum att de ofta är på resande fot.
Ett alternativ hade även varit att inkludera mellanchefer i studien. Market Manager ger dock inte tillgång till samtliga företags organisationsscheman, vilket gjorde det omöjligt att veta om det finns mellanchefer i företagen som kunde delta i studien. Ytterligare en anledning att bara vända sig till VD:n istället för mellanchefer kan förklaras med att PLS innehåller frågor som rör budgetansvar, rekrytering, befordran mm. Vi kan aldrig vara helt säkra på att det i samtliga företag finns mellanchefer som är inblandade i alla dessa processer. Det är oftast den verkställande direktören som har det yttersta ansvaret för dessa frågor, vilket var anledningen till att denna kategori chefer valdes.
En nackdel med ovanstående urvalsmetod är svårigheten med att använda ekvivalenta grupper, eftersom Market Manager inte innehåller den jämförande variabeln ålder. Detta skulle kunnat innebära problem när den slumpmässiga fördelningen utfördes. Dock visade det sig att fördelningen mellan unga och äldre var någorlunda jämn. Detta kan eventuellt förklaras med att populationen täckte samtliga branscher i hela Stockholmsregionen.

2.8 Statistisk bearbetning


Denna studie har drabbats av ett bortfall på 21 individer. En stor fråga är vilka konsekvenser bortfallet fått för studiens utfall. Problemet med bortfall är att det kan snedvrida det resultat undersökningen kommit fram till. Detta innebär en extra osäkerhet i undersökningen och därför bör ett bortfall så långt som möjligt undvikas.8
Genom att gå ut med ett antal enkäter istället för att skicka ut de har troligtvis bidragit till att bortfallet i denna studie minskat. Den personliga kontakten med chefernas sekreterare, eller i vissa fall de själva, ökar troligtvis motivationen att svara. Därutöver har de verkställande

direktörerna blivit uppringda ett antal gånger, för att försöka förmå dem att skicka in enkäten. Dock kvarstår som sagt ett bortfall på 21 individer, på grund av att de inte skickat tillbaka svaren. Studien avsåg att studera skillnader mellan två olika ålderskategorier. Därmed var de svarsalternativ som cheferna mellan 40 och 50 år skickade in inte intressanta för denna studie.


För att behålla en så hög grad av validitet i testförfarandet som möjligt, går det inte att ersätta individer som faller bort med nya individer. Däremot är det tänkbart att använda sig av ett kvoturval, där det inte från början är bestämt vilka som skall ingå i urvalet. Detta förfaringssätt är dock inte förenligt med det slumpmässiga urvalet.9 Genom att utöka vår urvalsgrupp till 100 personer kan det tyckas att detta var precis vad vi gjorde. Vi har dock inte ersatt personer med nya utan bara konstaterat att svarsfrekvensen blev något låg, vilket medförde att vi utökade gruppen. Detta gjordes endast i syfte att öka chanserna att kunna dra riktiga slutsatser av resultaten. Det innebar däremot inte att vi skickade ut enkäter tills vi erhållit ett visst antal svar.
Bearbetningen av insamlat material har skett utifrån den omvandlingstabell som PLS fått fram via studier på 344 chefer. Detta medför att resultatet kan ställas i relation till resultat som erhållits i tidigare studier. Således stärks validiteten i denna studie beroende på att den inte endast utgår från de svar som nu erhållits. Mer om omvandling till T-värden framgår i avsnitt 4.4.

Yüklə 222,98 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin