Introduktion

5.3 Stödstilarna

Ovan nämnda personlighetsdrag är visserligen starka generaliseringar men det är bland annat dessa egenskaper som Managerial Grid utvärderar. Poängen visar dock att den dominerande stilen inte är speciellt stark för någon av de två åldersklasserna, eftersom poängskillnaderna till närmaste stödstil bara marginellt överstiger 10 poäng. Detta betyder att den dominerande stilen relativt lätt kan ge vika och låta stödstilen ta vid under pressade situationer.
Kategorin verkställande direktörer som är under 40 år anammar vid sådana tillfällen lätt 9/9-stilen (lagorienterad inriktning) som anses vara den bästa. Detta betyder att de verkställande direktörerna till exempel under pressade situationer gärna maximalt inriktar sig på både produktionen och de anställda. Kategorin chefer över 50 år lämnar i påfrestande situationer den produktionsinriktade ledarskapsstilen (9/1) till fördel för en medelvägsorienterad (5/5). Under sådana tillfällen vill den verkställande direktören att de anställda både skall prestera bra i produktionen samtidigt som han/hon inser att de anställda måste trivas och delta i beslutsprocessen för att kunna prestera bra. Engagemanget är dock medelmåttigt och stilen motsvarar ett genomsnittligt agerande.
Den andra stödstilen för de verkställande direktörerna under 40 år är 9/1-stilen (uppgiftsorientering). Påföljande ledarskapsstil är 5/5 (medelvägsorienterad ledarskapsstil) samt den femte och sista är 1/1(flyktorienterad inriktning). Gruppen äldre chefers andra stödstil inriktas på 1/1 (flyktorienterad inriktning), dvs ”låt gå” ledarskap. Dessa ledarskapsstilar följs av 9/9 (lagorienterad inriktning) och 1/9-stilen (personalorienterad inriktning).
De yngre verkställande direktörerna tenderar att i pressade situationer anta de ledarskapsstilar som kräver engagemang. Den första stödstilen innebär att chefen anser att organisation är en lagorienterad grupp människor som alla gemensamt arbetar för att nå sina mål. Däremot ger de äldre verkställande direktörerna upp och antar medelvägsorienterat ledarskap före de antar nästkommande stödstil och via den ger upp. Poängskillnaderna mellan stödstilarna är dock så låga att vilken som helst av stödstilarna kan anammas. Dock är det intressant att se den inbördes ordningen mellan stödstilarna.

6 Diskussion

Under detta kapitel diskuteras möjliga orsaker till resultatets utfall samt några funderingar om framtidens ledarskapssyn. Genom att bland annat ta hänsyn till gällande ledarskapsteorier under årens lopp har vi försökt hitta möjliga förklaringar till de olika gruppernas resultat.

6.1 Möjliga orsaker till resultatets utfall

En trolig orsak till att 9/1-stilen är den dominerande för de verkställande direktörerna över 50 år kan vara att de arbetat sedan 50-talet, då andra ledarskapsfilosofier var gällande. Både deras utbildning och arbeten har troligtvis färgats av då gällande filosofier som menade att ledningen främst skall inriktat sig mot att effektivisera arbetet. Under denna epok togs ingen större hänsyn till personalen eftersom man ansåg att människan i grunden var lat och endast arbetade i syfte att tjäna pengar. Vidare var hierarkierna vanligtvis högre och starkare under denna tidsperiod och makten var mer centrerad till en person. Detta kan ha bidragit till att denna kategori av verkställande direktörer i dag utgår från sin auktoritet och makt i sitt beslutsfattande. Människor formas ofta under deras livstid, vilket även kan vara gällande i denna situation. Om detta är fallet innebär det att de äldre cheferna är konservativa i sitt ledande och har svårt att ändra inriktning.
Under 80-talet inriktades ledarskapssynen på såväl produktionens effektivitet som på personalens välbefinnande. Ledarna insåg då att den personliga relationen mellan de anställda är minst lika viktig för att nå effektivitet i organisationen. På samma sätt som för den äldre gruppen chefer har möjligtvis dessa teorier påverkat resultatet för den yngre generationen verkställande direktörer.
Resultatet i denna studie behöver dock inte vara rättvisande eftersom studien drabbats av ett visst bortfall. Detta bortfall skulle teoretiskt sätt kunnat svara avvikande från resultatets utfall. Risken är också att för få har deltagit för att kunna dra några generella slutsatser till övriga populationer, det vill säga urvalet kanske inte var representativt. Resultatets utfall kan också bero på helt andra orsaker. Enkätstudien har riktats till verkställande direktörer i olika branscher, vilket kan ha påverkat resultatet. Det är möjligt att det inte går dra några generella slutsatser utifrån samtliga branscher, eftersom olika branscher kan kräva helt olika ledarskapsstilar. Studien baseras på Managerial Grid, vilken endast beaktar de två olika dimensionerna personal och produktion. Eventuellt krävs det fler mätbara dimensioner för att kunna svara på uppsatsens problem.
Det hade även varit önskvärt att studera skillnaden mellan de 79 chefernas uppfattningar om sig själva jämfört med deras medarbetares uppfattning av sin chef. Troligen hade inte alltid chefernas uppfattning om sig själva erhållit samma resultat som det betyg de erhållit av sina medarbetare. Kopplat till PLS finns ett instrument just för detta ändamål där skulle det eventuellt vara lämpligare med en annan typ av datainsamling, till exempel personliga intervjuer för att få in så mycket detaljer som möjligt.

6.2 Framtidsutsikter

Trenden idag är att platta ut organisationen så att de anställda får ett större inflytande i beslutsprocessen. Den sociala dimensionen får en allt större innebörd, vilket troligtvis kommer att fortsätta i framtiden. En förskjutning mot en 9/9 ledarskapsstil (lagorienterad inriktning) kommer troligtvis vara nödvändig för att företagen i framtiden skall kunna överleva. Personalekonomi gör det idag möjligt att förena tron på ”människan som företagets viktigaste resurs” (humankapitalet) med ett rent produktionsorienterat ledarskap. För att detta skall uppnås borde ledarskapet inriktas mot samma orientering, det vill säga 9/9-stilen i Managerial Grid. Studien visade att åtminstone de yngre verkställande direktörerna tenderade att dra sig mot denna ledarstil.