Introduktion

2.4 Olika sätt att samla in information.

Det finns en mängd tekniker för att samla in data vid beteendevetenskaplig forskning. Val av teknik är helt beroende av undersökningens mål och syfte. Valet att använda sig av en kvantitativ, explorativ, survey-undersökning, medför att en enkätstudie med på förhand fastställda svarsalternativ ger en bra grund för utvärderingen. Eftersom enkätsvaren skall användas i utvärderingen ansåg vi att en enkätstudie bäst uppfyllde syftet, eftersom cheferna får möjlighet att gradera de frågor som enkäten tar upp. Ett alternativt tillvägagångssätt hade varit att genomföra en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer. Detta skulle ge cheferna möjligheter till kommentarer och frågeställningarna skulle bli betydligt öppnare. Vi ansåg emellertid detta alternativ som olämpligt av flera skäl. Dels är det viktigt att samtliga personer utsätts för samma typ av frågeställningar och dels skulle en intervjustudie ta alltför stor tid i anspråk med tanke på det relativt stora urvalet. Med en enkätstudie är det lättare att nå ut till en större urvalsgrupp, vilket gör det lättare att dra generella slutsatser.⁵
Det finns vissa grundläggande krav på hur en enkät skall utformas. Att till exempel använda sig av en sju-gradig svarsskala istället för en fem- eller tre-gradig ger ofta ett mer korrekt resultat. Anledningen är tendensen hos människor att undvika ändpunkterna på en skala och dra sig mot mitten, den så kallade centraltendensen. Om en sju-gradig betygskala används istället för en fem-gradig ges normalt en större spridning mellan individens olika svar. För att ytterliggare undvika att spridningen hamnar mot mitten av svarsskalan, bör en skala med jämt antal svarsalternativ användas. Därmed ges respondenten ingen möjlighet att välja ett mittalternativ, vilket ofta är av karaktären ”vet ej”.⁶
Den enkät som används i denna studie har en tio-gradig svarsskala, vilket innebär att det finns goda förutsättningar för att spridningen blir bra, samtidigt som det är omöjlig att svara med ett mittalternativ.

2.5 Tillvägagångssätt

Efter analys av lämpliga metoder att använda i uppsatsen delades arbetet in fyra olika steg:

• 
  Framtagning av enkät
  
• 
  Slumpmässigt urval
  
• 
  Statistisk bearbetning
  
• 
  Utvärdering
  

2.6 Framtagning av enkät

Efter beslutet att en enkätstudie bäst uppfyllde syftet stod valet inför att antingen själva utforma ett frågeformulär eller använda ett beprövat instrument. Efter omfattande litteraturstudier och samtal med personer som är väl insatta i problemområdet stod det klart att en undersökning av denna karaktär måste baseras på ett väl beprövat frågeformulär. Alternativet att själva utforma ett frågeformulär med hjälp av litteratur var olämpligt av flera skäl. Först och främst krävs det goda kunskaper i ämnet av de som utformar enkäten. Svårigheten är att ta fram relevanta frågor som mäter de egenskaper som är intressanta med hänsyn till uppsatsen syfte. Tolkningen av svaren är en annan svårighet. Hur skall enkätsvaren bedömas och hur skall enkätresultaten sammanställas? Det finns många fallgropar och risken är stor att resultaten blir felaktiga.
Efter denna insikt kontaktades Hunter Mabon, en lärare på institutionen som under närmare 30 års tid har arbetat med olika typer av ledarskapsundersökningar. Han har skrivit ett flertal böcker i ämnet och anlitas bland annat av företag för olika typer av tester i samband med rekrytering. I samband med inledande litteraturstudier kom vi i kontakt med modellen Managerial Grid och det visade sig att Hunter Mabon använder ett mätinstrument för utvärderingar enligt Managerial Grid. Efter några diskussioner med Hunter Mabon kom vi gemensamt fram till att mätinstrumentet PLS mycket väl kunde användas i undersökningen. Allt som behövdes var tillstånd från upphovsrättsinnehavaren (Utbildningshuset/Studentlitteratur) att använda instrumentet i vår undersökning, vilket beviljades.

Instrumentets uppläggning

Instrumentet Prioritering av ledarstilar (PLS) bygger på Blake och Moutons modell, Managerial Grid som lanserades på 1960-talet. Modellen behandlas utförligare i kapitel 4. Instrumentet är väl beprövat och har använts sedan början av 1970-talet, både i Sverige och utomlands. Beroende på vilket utfall testet får placeras respondenterna in i en av fem olika ledarskapsstilar. Instrumentet visar också hur stor sannolikheten är att chefen drar sig mot den närmast intilliggande ledarskapsstilen. Testet värderar varje chef utifrån egenskaperna ledarskapsfilosofi, planering och målsättning, genomförande samt utvärdering.
Instrumentet består av 12 frågor inom de fyra nämnda områdena. Varje delfråga innehåller fem olika svarsalternativ, där varje alternativ motsvarar en av de fem ledarskapsstilarna som Managerial Grid behandlar. Varje svarsalternativ betygsätts efter en 10-gradig skala som sträcker sig från "helt karaktäristiskt" (10) till "helt okaraktäristiskt" (1). Instrumentet uppfyller alltså ovan nämnda krav som bör ställas på en enkät. Efter sammanställningen ger instrumentet delsummor för de fyra egenskaperna samt en totalsumma där resultatet av de olika egenskaperna slås samman.

Reliabilitet och validitet

Begreppsvaliditeten är god vilket framgår av att instrumentet (PLS) är signifikant på konfidensnivån 0,038.⁷
För att försöka stärka validiteten och reliabiliteten i denna studie har ca 40 enkäter distribuerats, och ett antal även samlats in, genom att personligen besöka respektive verkställande direktörs kontor. Där det har krävts en påminnelse har vi via telefon kontaktat företagen och frågat om de har möjlighet att fylla i enkäten. På så sätt har vi försökt förmå dem att skicka in resultatet. Samtliga verkställande direktörer har valts ut genom ett slumpmässigt urval för att stärka resultatets generaliseringsgrad.