It-projekthandbok Slutrapport

Slutrapport för

Projektet NEP-team för vuxna i Norrbotten

Projektledare	Datum
Agnetha Jatko	070131
Underskrift

Uppdragsgivare	Datum
Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten
Underskrift

Sammanfattning

Så kallade barnneuropsykiatriska funktionshinder ADHD, autism-spektrumstörningar, Tourette´s syndrom finns ofta kvar i vuxen ålder. Med ADHD menas uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet/hyperaktivitet. Enligt Socialstyrelsens sammanfattning av kunskapsöversikt om ADHD hos barn och vuxna (2004) beräknas mellan tre och sex procent av alla barn i skolåldern ha ADHD och är vanligare hos pojkar än hos flickor. Diagnosen ADHD anses numera kunna ställas på ett tillförlitligt sätt, vilket kräver en noggrann utredning. Man uppskattar att förekomsten av neuropsykiatriska funktionshinder bland vuxna ligger på 2,5 – 3 procent vilket skulle utgöra en population av 6 250 – 7 500 personer i Norrbotten. Gruppen personer med utvecklingsstörning är inte medräknade i den siffran.

Neuropsykiatriska störningar leder till svårigheter i skola, arbets- och privatliv. Det är t ex vanligt med återkommande misslyckanden i arbetslivet. Forskning visar att dessa diagnoser är överrepresenterade när det gäller social problematik, såsom missbruk och kriminalitet.

Resurser för utredning av neuropsykiatriska diagnoser hos vuxna saknas i stor utsträckning i Norrbotten. För individens självbild och självförståelse och för att kunna erbjuda rätt behandlings- och stödinsatser är diagnostisering med efterföljande funktionsbeskrivning nödvändig. Insatser från olika instanser utgår men behöver samordnas för effektivt och optimalt utfall för individen och samhället.

Projektets uppdrag har varit:

Att utarbeta en modell för utredning av vuxna personer med neuropsykiatriska svårigheter

Att utarbeta och en modell för olika former av behandling/stöd till vuxna personer med neuropsykiatriska svårigheter

Projektgruppen NEP-team för vuxna i Norrbotten föreslår:

- Att en länsgemensam remisshanteringsgrupp inrättas

- Att ett läns NEP-team i landstingets regi med en bemanning motsvarande sex heltidstjänster tillskapas med uppgift att svara för avancerade och komplexa neuropsykiatriska utredningar och att utgöra spetskompetens inom området neuropsykiatri med ansvar för metodutveckling och utbildning.

- Att neuropsykiatriska utredningar görs på två nivåer. Ärendets karaktär och komplexitet avgör utredningsnivån

- Att sammanlagt sex tjänster som koordinator inrättas, med ansvar att vägleda den enskilde till stödinsatser från inblandade instanser och att samordna insatserna. De sex föreslagna tjänsterna bör lokaliseras till orter med vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering och fördelas enligt följande: Luleå 2,0, Piteå 1,0 med arbetsområde Pite älvdal, Boden 1,0, Kalix 1,0 med arbetsområde östra Norrbotten och Gällivare 1,0 med arbetsområde Malmfälten, Jokkmokk och Pajala kommuner

- Att tjänsterna som koordinator föreslås samfinansieras mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten

- Att verksamheten med koordinatörer, med ansvar att samordna habiliteringsinsatser från landsting, kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling utvärderas efter två år. Om verksamheten varit framgångsrik implementeras den sedan i ordinarie verksamhet

Inledning

Avgränsningar

• 
  Målgruppen är personer från 18 år och uppåt
  
• 
  Upptagningsområdet är Norrbottens län
  
• 
  Projektet ska drivas i samverkan med flera myndigheter
  
• 
  En kartläggning av var personer med neuropsykiatriska svårigheter får sitt stöd idag
  
• 
  Projektets resultat ska implementeras i den ordinarie verksamheten
  

Beskrivning av projektet

Bakgrund

Så kallade barnneuropsykiatriska funktionshinder ADHD, autism-spektrumstörningar, Tourettes syndrom finns ofta kvar i vuxen ålder. Med ADHD menas uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet/hyperaktivitet. Enligt Socialstyrelsens sammanfattning av kunskapsöversikt om ADHD hos barn och vuxna (2004) beräknas mellan tre och sex procent av alla barn i skolåldern ha ADHD och är vanligare hos pojkar än hos flickor. Diagnosen ADHD anses numera kunna ställas på ett tillförlitligt sätt, vilket kräver en noggrann utredning.

Syftet med en utredning är att skapa förståelse för barnets sätt att fungera, såväl dess styrkor som svagheter, så att barnet får rätt stöd och bemötande. Diagnosen är viktig därför att dessa funktionshinder påverkar anpassning till vuxenlivet och kan i många fall predisponera för psykiatrisk sjuklighet, dålig social funktion, arbetshinder och missbruk. Möjligheten att leva ett fullgott liv på lika villkor i samhället för vuxna personer med neuropsykiatriska svårigheter är i dag begränsade.

Andra problem hos vuxna

Det finns stort ett behov av utredningar för att fastställa tidigare odiagnostiserade barnneuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna. Även hos vuxna grundar sig den kliniska bedömningen på hur problemen yttrar sig. Eftersom många vuxna med ADHD bär med sig en levnadshistoria med motgångar, konflikter och utanförskap medför detta att den kliniska bilden hos vuxna ofta är mera sammansatt än hos barn. Grundläggande svårigheter med brister i de s.k. exekutiva funktionerna kvarstår hos de flesta vuxna medan motorisk överaktivitet och impulsivitet oftast avtar.

Hos barn och ungdomar är det vanligt med psykiatriska problem men hos vuxna är det i stort sett regel för dem som söker hjälp för ADHD-problem. Det är också vanligare med egentlig depression, utmattningssyndrom, antisocial personlighetsstörning och missbruksproblem än hos andra vuxengrupper. Stöd och behandling till vuxna är därför mångfasetterad. För de personer med lindigare problem kan det räcka med information och praktiska råd med att planera och strukturera vardagslivet. För de med större svårigheter krävs det omfattande insatser med samverkan av anhöriga, socialtjänst, missbrukarvård, försäkringskassa, AMI m.m.

Vuxna med ADHD i Norrbotten

Då och då händer det att föräldrar känner sig igen sig själv i sitt utredda barns sätt att fungera och har därför själv begärt utredning. Endast de svårast drabbade är berättigade till LSS och får därigenom tillgång till Råd och Stöd insatser. En lindrigare drabbad grupp som behöver stöd är inte berättigade till LSS-insatser. Önskemål om utredning kommer allt oftare från patienter och anhöriga framförallt till LSS Råd och Stödteamen i Norrbotten. Vårdkedjan fungerar ej. Insatser av stöd till dessa personer är i dag är otillräckliga eller inte anpassade till personens individuella behov. Vårdkedjearbetet medför stora svårigheter. Varken kommunerna eller landstinget möter denna grupp särskilt bra

Projektets målsättning

Produktmål

Att utarbeta en modell för utredning av vuxna personer med neuropsykiatriska svårigheter

Att utarbeta och en modell för olika former av behandling/stöd till vuxna personer med neuropsykiatriska svårigheter

Effektmål

• 
  Diagnosen är själva förutsättningen för den som blir utredd att begripa och acceptera sig själv, införskaffa kunskap, göra egna val och få praktisk vägledning att klara sin vardag. I förhållande till den enskilde personen så är utredningen i sig en psykoterapeutisk process.
  

• 
  En utredning och diagnos ökar personens egen förståelse för sina svårigheter och därigenom hanteringen av de i mötet med andra
  

• 
  En utredning och diagnos skapar förutsättningar för adekvata insatser och adekvat stöd från hälso- och sjukvård, myndigheter och stöd från närstående
  

• 
  Adekvat stöd förebygger social problematik
  

Projektorganisationen

Uppdragsgivare:	NLL och kommunerna i Norrbotten
Styrgrupp:	Representanter från NLL och Kommunförbundet Norrbotten
Projektledare:	Agnetha Jatko
Projektgrupp:	Kommunerna: Mona Ahlström, chef för handikappomsorgen, Boden och Gunilla Granqvist, arbetsterapeut, Piteå, Primärvården: Kerstin Rönnblom, läkare, Luleå, LSS RoS: Roger Nilsson, psykolog och Anneli Tapani, socionom, Vuxenpsykiatrin: Bjarne Olsson, psykolog, Sunderbyn, Arbetsförmedlingen: Gun Lindqvist, psykolog, Försäkringskassan: Evy Nyberg, verksamhetsutvecklare/ansvarig för handikappfrågor, Kriminalvården: Ulf Hedberg, chef för frivården
Kvalitetsgranskare:	Lilly Ekenberg
Referensgrupp:	HK-organisationerna

Tidplan

Projektgruppen hade sitt första möte 051007 och avslutade sitt arbete med ett möte 061121.

Projektets genomförande

Metoder och arbetssätt

Projektgruppen har träffats sammanlagt tolv gånger. Kontakt med Kriminalvårdens frivård har etablerats. Från hösten 2006 har chefen för frivården i Norrbotten Ulf Hedberg ingått i projektgruppen. Referensgrupp och kvalitetsgranskare har deltagit vid två möten, vid det första mötet och vid vårens sista möte. Vårens sista möte användes till samråd och information om projektets fortskridande. Kvalitetsgranskaren har följt projektet fortlöpande via minnesanteckningar från projektmötena. Referensgruppen har efterhand utökats och bestod slutligen av sex personer, representerande Föreningen autism, Attention, Hjärnkraft, NHR och ISF.

I inledningen förde projektgruppen en diskussion om behovet av en kartläggning av var gruppen personer med neuropsykiatriska funktionshinder får insatser idag, vilka insatser och i vilken omfattning. Vi valde att inte göra en sådan kartläggning. Arbetet med sådan framstod som omfattande och svåravgränsat. Med den sammansättning som projektgruppen har och utifrån kartläggningar som är gjorda lokalt och nationellt finns redan kunskapen om att gruppen är föremål från insatser från många håll. Det kan vara psykiatri, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassan, vuxenhabilitering, LSS, kriminalvård, missbruksvård m fl. Arbetslöshet och långtidssjukskrivningar är vanligt förekommande. Man uppskattar att förekomsten av neuropsykiatriska funktionshinder bland vuxna ligger på 2,5 - 3 procent. Prevalensen bland barn uppskattas till 3 – 4 % ADHD, 1 % Autismspektrum, 0,5 % Torette´s syndrom, 1 % Utvecklingsstörning. Om vi räknar med att 2,5 - 3 % av de vuxna i Norrbotten har neuropsykiatriska funktionshinder så rör det sig om 6 250 – 7 500 personer. Behovet av stöd varierar och ser också olika ut över olika skeden i livet.

Projektgruppen har genomfört en inventering av hur NEP-verksamheten bedrivs och är organiserad på olika håll i landet, bland annat i de övriga tre Norrlandstingen. Kontakt har också tagits med Norge.

Inventeringen utmynnade i ett studiebesök till Stockholm där vi besökte BOSSE, Råd, stöd och kunskapscenter och till Uppsala där representanter för vuxenhabiliteringen och psykiatrin delgav sin modell för samverkan kring NEP-utredningar och efterföljande insatser. Skälet till att vi valde just dessa verksamheter var deras långa erfarenhet av arbete med målgruppen och genomtänkta upplägg för stödinsatser. I Uppsala har man dessutom arbetat fram en modell för gemensam remisshantering mellan vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen och kriterier för ärendefördelning mellan verksamheterna. Befolkningsmässigt ligger också Uppsala län i paritet med Norrbotten.

Vi har hållit oss informerade och tagit del av aktuell utveckling på området, bland annat har en del av projektgruppen deltagit i en konferens om ADHD, missbruk och kriminalitet som kriminalvården i länet anordnade. En representant för projektgruppen har deltagit i en konferens i Stockholm om Rehabilitering, arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder anordnad av Nationella psykiatrisamordningen.

Projektgruppen har också träffat barnpsykiatrins NEP-enhet för att ta del av deras erfarenheter och diskutera våra tankegångar.

Vi har definierat problem som:

• 
  Diffusa ingångar för utredning
  
• 
  Långa väntetider till utredning, om utredning alls kan erbjudas
  
• 
  Bristande stöd och behandling efter utredning
  
• 
  Dålig eller ingen samordning alls mellan aktörerna runt personen med den aktuella problematiken
  
• 
  Bristande kunskap om problematiken hos inblandade aktörer
  

Vi har erfarit i många fall att massiva insatser från olika samhällsaktörer inte lett till någon bestående nytta för individen eller samhällsekonomiskt. Projektets ambition är att utveckla system för att generera maximal nytta av insatta resurser för både individen och samhället.

För att uppskatta det mänskliga och samhällsekonomiska värdet av samordnade insatser har vi gått igenom ett antal avidentifierade fall med utgångspunkt från insatskvantitet. Några exempel redovisas (bilaga 1).

Projektgruppens arbete utmynnade i en modellskiss på hur gången för en fiktiv patient, från det att frågan om utredning blir aktuell till fortsatta stödinsatser på hemmaplan, kan se ut. Utredning innefattar bedömning, diagnostisering och funktionsbeskrivning. Utredningsfasen efterföljs av ”överlämnande” av utredningsresultat och samordning av fortsatta behandlings- och/eller stödinsatser i personens vardag. Ansvaret för samordningen har en koordinator.

Projektgruppen har arbetat vidare med modellskissen. Vid länsstyrgruppens möte i september fick projektgruppen ett antal preciserade frågeställningar till det fortsatta arbetet:

• 
  Analys för att få en totalbild av vilka tjänster som krävs, i vilken omfattning och med vilket ansvar
  
• 
  Bedömning av vilken huvudman som ska svara för utredning respektive stödinsatser
  
• 
  Kostnader för föreslagna resurser för utredning respektive stöd
  
• 
  Konkret förslag till finansiering, via samordningsförbund (för delar eller för helheten) alternativt direktfinansiering av ansvarig huvudman
  

Resultatet

Neuropsykiatriska tillstånd har uppmärksammats alltmer de senaste åren. Graden av svårigheter kan växla. Många klarar av vardags- och arbetsliv på ett tillfredsställande sätt, i vissa fall med visst stöd. Tillstånden innebär störningar kognitivt, socialt och emotionellt. De kan yttra sig i svårigheter att organisera, prioritera och komma igång i aktiviteter. Att avkoda, fokusera, hålla kvar och skifta uppmärksamhet kan innebära problem liksom att lära in, hålla kvar, plocka fram och komma ihåg. Kommunikationen liksom förmågan till socialt samspel kan vara påverkade. Humörsvängningar och svårigheter att reglera emotionella uttryck är vanliga. Neuropsykiatriska störningar leder ofta till svårigheter i skola, arbets- och privatliv. Forskning visar att dessa diagnoser är överrepresenterade när det gäller social problematik, såsom missbruk och kriminalitet. Så visar t ex en kartläggning 2003 av Steve Eriksson, Kriminalvårdsmyndigheten i Örebro, en klart förhöjd risk att bli långtidsdömd för våldsbrott om man haft ADHD i barndomen. Steve Eriksson refererar i sin slutrapport till en forskningsstudie gjord av psykolog Peter Johansson anställd på Kumlaanstaltens riksmottagningsavdelning att 145 av de 281 långtidsdömda våldsbrottslingar som ingår i studien uppfyller kriterierna för ADHD i barndomen. Alltså kommer 51,6 % av landets grövsta våldsbrottslingar ur gruppen pojkar som haft ADHD i barndomen. 70 % av dessa är missbrukare. Behovet av att identifiera dessa tillstånd för att kunna sätta in rätt behandling och stödinsatser har lett till att särskilda NEP-enheter för diagnostisering har inrättats eller håller på att byggas upp i de flesta landsting.

I norrlandstingen ser det ut enligt följande:

Västernorrland: Utredningsansvaret ligger idag på vuxenhabiliteringen. Vårdprogram för gruppen personer med neuropsykiatriska diagnoser är utarbetat och ett speciellt NEP-utredningsteam håller på att inrättas

Jämtland: Fem olika enheter är involverade i NEP-utredningar, vuxenpsyk, barnpsyk, vuxenhab, barnhab och rehab. Det finns också ett länsteam, inom vuxenpsyk, för diagnostisering och funktionsbeskrivning. Remisser dit kommer från primärvård, arbetsförmedling, försäkringskassa och från egen verksamhet. Målgruppen omfattar åldrarna 16 – 35 år

Västerbotten: Från 2000 finns ett utredningsteam inom vuxenpsykiatrin i Umeå. Endast personer med psykiatriska diagnoser utreds för ev NEP-diagnos. I övriga länet försöker man hitta rutiner för utredning, med vägledning från Umeå. Upparbetad struktur för stödet saknas.

Norrbotten: Vuxenpsykiatrin för Luleå-Boden-Kalix håller på att bygga upp en enhet för NEP-utredningar. Enheten ska i begränsad omfattning kunna serva närpsykiatrin med utredningar. Neuropsykiatriska utredningar görs även vid andra psykiatriska enheter i länet. Utredningsresurserna är generellt sett otillräckliga och länsresurs med spetskompetens inom området neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna saknas i Norrbotten.

Utredning

Resurser för utredning av neuropsykiatriska diagnoser hos vuxna saknas i stor utsträckning i Norrbotten. För individens självbild och självförståelse och för att kunna erbjuda rätt behandlings- och stödinsatser är diagnostisering med efterföljande funktionsbeskrivning nödvändig.

Länsgemensam remisshantering

• 
  För att få en länsgemensam struktur och policy gällande utredningar föreslår vi en länsgemensam remisshanteringsgrupp dit alla remisser med begäran om neuropsykiatrisk utredning går.
  
• 
  Det föreslagna läns NEP-teamet skall tillika utgöra remisshanteringsgrupp.
  

Tre utredningsnivåer

Utredning/bedömning görs på någon av nivåerna 1 – 3. Ärendets karaktär och komplexitet avgör utredningsnivå.

Nivå 1, Den lokala basnivån som kan vara primärvård, arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun. Bedömnings- och/eller beställarkompetens är viktig på denna nivå. Utredning för diagnostisering görs inte här. Däremot kan en del funktionsbedömningar inför arbete/utbildning göras vid arbetsförmedling och primärvård. Samverkan med nivå 2 och konsultation med läns NEP-teamet kan behövas.

Nivå 2, Vuxenpsykiatrin eller vuxenhabiliteringen. Vuxenpsykiatrin har huvudansvaret för utredningar av personer med neuropsykiatriska störningar och med en komorbiditet med andra psykiatriska problem. Om det gäller en person med uttalade habiliteringsbehov ansvarar vuxenhabiliteringen för utredningen. Konsultation med läns NEP-teamet kan behövas.

Nivå 3, Läns NEP-team för vuxna med ansvar för avancerade och komplexa neuropsykiatriska utredningar och behandling. Teamet utgör länets spetskompetens inom området med ansvar för kunskaps-/metodutveckling, utbildning och konsultativa insatser. De konsultativa insatserna bör ske i nära samverkan med nivå 2. Läns NEP-teamet föreslås också utgöra den länsgemensamma remisshanteringsgruppen.

Resurser

Läns NEP-teamet, som skall svara för komplexa utredningsinsatser och utgöra spetskompetensen och den samlade kompetensen i länet, bemannas med olika professioner. För allsidigt utredningsunderlag och funktionsbeskrivningar krävs olika kompetenser. Vi föreslår en bemanning motsvarande sex (6,0) heltidstjänster. Föreslagen bemanning grundar sig på erfarenheter från barn-/ungdomssidans NEP verksamhet i länet och erfarenheter från övriga landet. Vi uppskattar målgruppen till omkring 7 500 personer totalt. Målgruppen antas inte minska. De flesta utredningar görs på nivå två. Målet är att NEP-teamet ansvarar för 75 utredningar per år. Det rör sig då om de mest komplicerade utredningarna, som kräver särskilt kunnande En utredning är tidskrävande. Genomsnittet är 15 – 20 timmar för diagnostisering. Eftersom det rör sig om de svåraste utredningarna måste vi räkna med en betydligt högre genomsnittsinsats, uppskattningsvis 50 timmar. Dessutom tillkommer funktionsbeskrivningar vilka kräver lång observations-/utredningstid. Då är man uppe i avsevärt längre tider. I ett NEP-team är psykolog- och psykiaterkompetens nödvändig. Övriga kompetenser kan vara arbetsterapeut, socionom, sjukgymnast, logoped, specialpedagog. Ställningstagande till övrig bemanning görs inför inrättande av NEP-team.

Huvudmannaskap

Nivåerna 2, alltså vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen, och nivå 3, läns NEP-teamet, är landstingsverksamheter liksom primärvården på nivå 1.

Samtliga utredningsinsatser för diagnostisering och förslag till stödåtgärder är landstingsverksamheter.

Stödinsatser

Efter utredning är det viktigt med en organiserad överföring av utredningsresultatet med funktionsbeskrivning och förslag till stödinsatser till vederbörande mottagare, personen själv, remitterande instans, nätverk.

För att en person med neuropsykiatriskt funktionshinder ska få den behandling och de stödinsatser t ex ett fungerande boende, arbete/sysselsättning, relationer, försörjning krävs ofta insatser från flera instanser. För att insatserna ska verka effektivt och optimalt behöver inblandade instanser samverka och insatserna behöver samordnas. För en person med kognitiva och sociala brister är det ofta svårt att själv ansvara för samordningen.

Vi föreslår därför att sammanlagt sex tjänster som koordinator inrättas, med ansvar att vägleda den enskilde till stödinsatser och att samordna insatserna.

Huvudmannaskap

Både landsting och kommun har ansvar för habiliteringsinsatser till vuxna personer med funktionshinder. Kommunernas ansvar kan beskrivas som individuellt inriktade insatser, anpassade till individens vardagssituation i hans/hennes närmiljö. Det kan röra sig om sociala insatser i form av anpassat boende, boendestöd, kontaktperson, budgetplanering, daglig sysselsättning, fritidsaktiviteter eller verktyg för att klara det dagliga livet och lösa vardagsproblem. Landstingets rehabiliterings-/habiliteringsinsatser, som är av specialistkaraktär, blir aktuella i de fall som kräver särskild kompetens. Det kan t ex handla om närståendeutbildning, pedagogisk gruppbehandling, kognitiv beteendeterapi, individuellt samtalsstöd. Medicinsk behandling kan hjälpa många och förhindra beroendeframkallande ”självmedicinering”.

Arbetsmarknadsverket har i uppdrag att bedriva arbetsinriktad rehabilitering för arbetssökande som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder eller ohälsa. För meningsfulla insatser är det viktigt att arbetsförutsättningar klargörs tidigt. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan trots, ibland, otaliga försök till arbetsplaceringar ha mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens ansträngningar slutar ofta med långtidssjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning eller försörjningsstöd via socialtjänsten. Med en förklaring till personens svårigheter och individuellt utformade, samordnade insatser från olika håll skulle sannolikt fler kunna slussas in i ett anpassat arbete med individuell tillfredsställelse, högre livskvalitet och samhällsekonomisk nytta som resultat. Risken för missbruk, kriminalitet och psykiska och somatiska sjukdomstillstånd skulle också reduceras.

Projektgruppen anser att inrättande av tjänster som koordinator måste ses som en samhällsgemensam angelägenhet och föreslår en finansiering och organisering genom bildande av samordningsförbund. För att på optimalt sätt kunna användas för synkronisering och samordning av stödet krävs en nära koppling till utredningsnivå 2, vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen, där behandling och stödinsatser som kräver särskild kompetens erbjuds. De sex föreslagna tjänsterna bör därför lokaliseras till orter med vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering.

Finansiering

Tjänsterna som koordinator föreslås samfinansieras mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten.

Implementering

Projektgruppen förordar att verksamheten med koordinatörer, med ansvar att samordna habiliteringsinsatser från landsting, kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling utvärderas efter två år. Om verksamheten varit framgångsrik implementeras den sedan i ordinarie verksamhet.

Bilagor

Bilaga 1

Exempel 1

40 år – saknar diagnos

Gått ut skolan med dåliga betyg

Kan ej fokusera, organisera, hålla en röd tråd

Uteblir från bokade tider på arbetsförmedling och primärvård. Kommer på ”fel” tider.

Arbetsförmedlingen har under 10 års tid haft oändligt med insatser för att skapa möjligheter att klara ett arbete

Personen har klarat av att arbeta sammanhängande en vecka under denna tid

Personen har sökt primärvårdsläkare regelbundet. Uppger sig vilja arbeta.

Inblandade aktörer: Följande instanser har varit eller kan antas ha varit involverade: Socialtjänst, Försäkringskassa, Primärvård, Arbetsförmedling

Exempel 2

Ensam kvinna med flera barn som är placerade

Saknar diagnos

Sökt och beviljats LSS Råd och stöd

17 åtgärder från arbetsförmedlingen

Har regelbunden kontakt med primärvårdsläkare. Uppger sig vilja arbeta och klara ett ”vanligt liv”

Inblandade aktörer: Följande instanser har varit eller kan antas ha varit involverade: Arbetsförmedling, LSS Råd och Stöd, Socialtjänst, Primärvård

Exempel 3

• 
  Problematiken ej speciellt uppmärksammats i skolan. Klarade sig hyfsat.
  
• 
  I gymnasiet, handel och kontor, hamnade ofta i dispyt med lärarna. Ville sitta för sig själv för att få lugn och ro i lärandet, men tilläts inte detta
  
• 
  Det senaste arbetet var någorlunda anpassat utifrån svårigheterna, men klarade heller inte detta
  
• 
  De riktigt stora bekymren med stress och oro började – 91 när steget ut i arbetslivet togs
  
• 
  Upplever sig bli oerhört trött och slut. Gråter mycket. Med gråten släpper spänningarna betydligt
  
• 
  Ensamstående med ett barn i skolåldern. Delad vårdnad om barnet
  
• 
  Har ett levande och bildrikt språk i beskrivningen av sina svårigheter
  

Insatser från AF:

- 93 Känd på AF. Haft 1 års anställning inom handel. Jobbat extra en del.

- 98 Uppger sig ha läs- och skrivsvårigheter men vill inte utreda detta

- 00 Börjar åter fundera på studier, med sikte på högskolestudier

- 01 Tar upp problem med inlärningssvårigheter och träffar psykolog för samtal

- 02 Utredning och kod för funktionshinder, specifika inlärningssvårigheter

- 04 Förfrågan till sjukvården och får hjälp med utredning

Inblandade aktörer: Följande instanser har varit eller kan antas ha varit involverade: Arbetsförmedling, Primärvård, Vuxenpsykiatri, Socialtjänst, Försäkringskassa

Exempel 4

Man född 1974

Insats från socialtjänsten

Aktuell första gången vid Socialtjänstens ekonomienhet 1994, har haft kontakt med dem sedan dess olika perioder, uppskattningsvis 430 timmar arbetstid för handläggare. Har viss del av denna tidsperiod uppburit försörjningsstöd.

Insats från Socialtjänstens öppenvårdsenhet av fältassisten/ungdomshandledare under flera år.

Har deltagit i flera kommunala projekt som socialtjänsten haft för personer med behov av mycket stöd. Fick sluta från ett av projekten p g a frånvaro, oärlighet och stöld. Har haft insats i form av praktik på kommunalt driven sysselsättning

Samverkansprojekt

Har varit inskriven i samverkansprojekt med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Socialtjänsten.

Insatser från andra aktörer

Under skoltiden haft insatser under sex års tid från flera aktörer utan önskat resultat.

Har genom arbetsförmedlingens försorg haft åtskilliga praktikplatser. Har även haft kontakt med kriminalvården.

Många försök gjorts med rehabilitering genom psykiatrin, utan resultat, där det konstaterats att habiliteringsinsats vore mer lämpligt

Utredningar

Under skoltiden, kontakt med PBU, beskriver problem med missbruk och kriminalitet. Arbetspsykologisk utredning gjord 1999, där konstateras problem av typen ADHD/DAMP, neuropsykiatrisk utredning gjord utomläns 2002, som bekräftar utredningen hos arbetspsykolog

Exempel 5

Kvinna född 1974. Vi kallar henne A.

Socialt

Sambo, egen villa. Har en son på 8 år. Separerad från barnets far. Barnet har växelvis boende.

Hälsotillstånd

Sjukskriven sedan 2004-09. Depression. Senare diagnosen ADHD samt bipolär sjukdom. Haft hemska vredesutbrott som barn. Får vredesutbrott – gör inte illa någon men ger sig på döda ting. Skadat sig själv, trycker ned sig själv. Är rädd för vad som kan hända under utbrotten.

Utredd via vuxenpsykiatrin i Sunderbyn.

Av det medicinsk a underlaget framgår följande: Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i form av ADHD - uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet. Affekt. sjukdom i form av bipolärt syndrom. Långvarig depression. Ökad irritabilitet, fysisk och mental rastlöshet. Ökad stresskänslighet, snabb uttröttbarhet. Ökad impulsivitet, vredesutbrott, sömnlöshet.

Inlärningsproblematik p.g.a. svårigheter att tillgodogöra sig läst information – har dyslexi – diagnos som vuxen. Känt utanförskap i skolan, skolkat mycket. Som barn blivit erbjuden centralstimulantia, men familjen avböjde behandling.

Arbete

Tidigare arbeten inom handel, storkök, personlig assistent – vikariat. Ej haft fast arbete.

Inser tidigare arbeten inte varit passande. Drömmer om en framtid som bilmekaniker. Intresse finns för problemlösning.

Utbildning

Gymnasium, olika kurser.

Inblandade aktörer: Det framkommer att flera instanser varit involverade i olika skeden i den här personens liv. Det gäller Försäkringskassa, Vuxenpsykiatri, Arbetsförmedling. Dessutom kan vi anta att såväl Socialtjänst som Primärvård varit engagerade i olika omfattning.

Bilaga 2

Ekonomisk redovisning

Projektbidrag 500 000 kr

Personalkostnader: Verksamhetsersättning till projektadministratör motsvarande 50 % arbetstid samt verksamhetsersättning till projektledare motsvarande 20 % arbetstid - 242 600 kr

Övriga kostnader: Studiebesök/utbildning samt projektmöten - 61 100 kr

Summa kostnader - 303 700 kr

Återstår 196 300 kr

	()
Projektet NEP-team för vuxna i Norrbotten