Kandidatuppsats

MarknadsAkademien

School of Business

Stockholms universitet

KANDIDATUPPSATS
Handledare: Per Bäckius
KANDIDATUPPSATS

En granskning av

validiteten för studien
”Med Gemensamma krafter för Barn i riskzon”


20 maj 1998
Evakarin Hernström

Linda Öhlund

1 Inledning 4

2 Undersökningsfråga 4

3 Syfte 4

4 Tillvägagångssätt 4

5 Kvantitativ och kvalitativ metod 5

6 Primärdatainsamlingsmetoder 5

6.1 Urval av primärdatainsamlingsmetoder 6

6.1.1 Intervjuer 6

6.1.2 Enkäter 6

6.1.3 Observationer 7

6.2 Telefonintervjuer 7

6.3 Respondentintervjuer 8

6.4 Fokusgrupper 8

6.5 Postenkäter 9

7 Undersökningskaraktärer 9

8 Analys 10

8.1 Frågeställning 1 - Effekter i form av förändringar 11

8.1.1 Slutsats frågeställning 1 12

8.2 Frågeställning 2 - Gemensamma faktorer 12

8.2.1 Slutsats frågeställning 2 14

8.3 Frågeställning 3 - Deltagarnas uppfattning om seminariet 14

8.3.1 Slutsats frågeställning 3 15

8.4 Frågeställning 4 - Förändringar av seminariet 15

8.4.1 Slutsats frågeställning 4 16

9 Sammanfattning 16

10 Källförteckning 18

1 Inledning

I vår C-uppsats använder vi oss av studien ”Uppföljning av seminariet med Gemensamma krafter för Barn i riskzon”, som författades under hösten 1997. Studien utfördes åt Idéer för Livet, Skandia, som kontinuerligt arrangerar detta seminarium. Syftet med seminariet är att skapa ett tryggare samhälle med minskad kriminalitet. Detta ska göras genom att utbilda de som arbetar med barn i att identifiera vilka signaler som barn i riskzon sänder ut samt att lära ut arbetsmodeller för hur man genom ökat samarbete inom kommunen på ett bättre sätt kan fånga upp barn i riskzon. Uppföljningen av seminariet utfördes efter en kvantitativ metod i vilken vi genomförde standardiserade, halvstrukturerade telefonintervjuer med 80 deltagare från seminariet. I vår uppsats använder vi studien för att penetrera olika datainsamlingsmetoder för primärdata samt för att undersöka problem med datainsamling.

2 Undersökningsfråga

Vi har valt att kritiskt granska studien ”Uppföljning av seminariet Med Gemensamma krafter för Barn i riskzon”, för att se hur väl datainsamlingsmetoden telefonintervjuer och enskilda frågor i enkäten svarade mot syftet med studien.

3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att lära oss om olika datainsamlingsmetoder för att kunna utforma en undersökning/enkät som på bästa sätt svarar mot uppsatt syfte. Vi vill därigenom se om studien ”Uppföljning av seminariet Med Gemensamma krafter för Barn i riskzon” genomfördes på ett tillfredsställande sätt, dvs vi analyserar hur valid undersökningen var.

4 Tillvägagångssätt

Vi penetrerar datainsamlingsmetoder utifrån uppdelningen av vetenskapsmetoder i kvantitativ- respektive kvalitativ metod, då dessa är de två största vetenskapliga metodologiska synsätten. Varje datainsamlingsmetod beskrivs och dess för- respektive nackdelar tas upp. Vi diskuterar även vilka karaktäristika som varje datainsamlingsmetod antar i strikt bemärkelse. Därefter analyserar vi datainsamlingsmetodernas användbarhet/lämplighet för studien ”Uppföljning av seminariet med Gemensamma krafter för Barn i riskzon” utifrån validitet. Vi kommer att beskriva följande tre steg vilka utgör de tre lodräta delarna i figuren nedan:

1. 
   Kvantitativ respektive kvalitativ metod
   
2. 
   Primärdatainsamlingsmetoder
   
3. 
   Undersökningskaraktäristika för datainsamlingsmetoder
   

	Primäratainsamlingsmetod	Undersökningskaraktär
Kvantitativ metod	Telefonintervju	Standardiserad
	Postenkät	Strukturerad
Kvalitativ metod	Respondentintervju	Ostandardiserad
	Fokusgrupp	Ostrukturerad

De tre ovanstående delarna sätts slutligen samman i en analys av validiteten för de olika datainsamlingsmetoderna kopplat till seminariestudiens syfte.

5 Kvantitativ och kvalitativ metod

Bearbetning och analys av insamlad information kan göras utifrån två olika synsätt, kvantitativt respektive kvalitativt. Med kvantitativt inriktad forskning menar man forskning där man använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder.¹ Kvantitativa analyser ger oss kunskap om ”hur mycket”, dvs kvantitet i bemärkelsen mängd. Därigenom är det möjligt att dra slutsatser om relationer mellan fenomen², exempelvis gemensamma faktorer hos seminariedeltagarna och förändringsbenägenhet hos dessa. Kvantitativ forskning söker hållbara samband som beskriver relationer mellan fenomen. Man vill med andra ord förklara vad som orsakar ett fenomen och att detta samband ska vara allmängiltigt och beständigt över tiden. Detta görs genom att lyfta ut ett visst fenomen från sitt sammanhang för att dra generella slutsatser om det.³ I den kvantitativa forskningen tar man inte in sin egen förförståelse om fenomenet i de slutsatser som dras utan man utgår enbart ifrån de data som fås genom undersökningen. Forskaren är därmed objektiv i sin syn på verkligheten.⁴

Med kvalitativt inriktad forskning menar man forskning där man använder sig av verbala analysmetoder, dvs analys av material insamlat från verbal kommunikation.⁵ Detta gör att man i analysen i regel utgår ifrån textmaterial.⁶ Kvalitativa analyser innebär en möjlighet att öka förståelsen av nya fenomen och forskaren försöker ta hänsyn till så stor del av sammanhanget som möjligt.⁷ Kännetecknande för den kvalitativa metoden är att forskaren har närhet till undersökningsfenomenet. Forskaren sätter sig in i situationen för att se den ur fenomenets situation. Med utgångspunkt från detta försöker forskaren skapa sig en djupare och mer fullständig uppfattning av de företeelser man studerar.⁸ Man vill med andra ord förstå ett fenomens mening som aldrig är allmängiltigt över tiden utan tids-, kultur- och personbunden. Forskaren är subjektiv i sin syn på verkligheten och det är dennes förståelse och tolkningar som utgör resultatet av forskningen.⁹

6 Primärdatainsamlingsmetoder

Vid primärdataundersökningar används olika typer av datainsamlingsmetoder. Primärdata definieras som data som ej finns tillgängliga sedan tidigare. Följande primärdatainsamlingsmetoder finns att välja bland:¹⁰

• 
  Intervjuer
  

- Besöksintervjuer

- Telefonintervjuer

• 
  Enkäter
  

- Postenkäter

- Gruppenkäter

- Besöksenkäter

• 
  Observationer
  

Valet av insamlingsmetod påverkas av en mängd faktorer: problemets karaktär, det antal observationer som behövs, tillgängliga resurser etc. Vilken insamlingsmetod som används beror på vilka av dessa faktorer som är mest framträdande för undersökningen, dvs vad som måste tas hänsyn till i huvudsak, samt fördel med metoden som ligger i linje med faktorerna.¹¹

6.1 Urval av primärdatainsamlingsmetoder

I vår uppsats väljer vi att behandla telefonintervjuer som var den datainsamlingsmetod som vi använde för vår seminariestudie samt de datainsamlingsmetoder som vi anser skulle kunna varit alternativ till denna insamlingsmetod. Telefonintervjuer kommer vi i vår analys att behandla främst utifrån en kvantitativ metodansats då denna datainsamlingsmetod är vanlig vid insamling av kvantitativa, mätbara data (se nedan under Telefonintervjuer). Vi genomförde dock en halvstrukturerad undersökning, vilket innebär att vi inte var strikt kvantitativa.

6.1.1 Intervjuer

Alternativ till telefonintervjuer inom kategorin intervjuer hade kunnat vara besöksintervjuer. Denna kategori innefattar fokusgrupper och respondentintervjuer. Respondentintervjuer genomförs med ett mindre antal respondenter, var för sig, där man under en längre tid penetrerar det aktuella ämnet. På liknande sätt genomförs fokusgrupper. Skillnaden ligger i att fokusgrupper består av ett flertal respondenter vid en och samma tidpunkt.¹²
Såväl fokusgrupper som respondentintervjuer väljer vi att analysera utifrån en kvalitativ metodansats. Anledningen till att vi gör denna indelning är att kvalitativa data ofta söks genom dessa metoder. Detta då kvalitativa data vanligen inte går att få fram genom observationer eller mätningar genom enkätundersökningar.¹³

6.1.2 Enkäter

Som alternativ till telefonintervjuer inom kategorin enkäter väljer vi att analysera postenkäter då denna enkätform är den enda möjliga sett till studiens bakgrundsfaktorer. I studien deltog kommunalarbetare från hela Stockholms län som alla har olika arbetsuppgifter inom sina respektive kommuner. Det hade därmed varit osmidigt att genomföra en gruppenkät då förutsättningen för denna är att respondenterna är samlade på en plats. Det hade inte varit möjligt att genomföra en besöksenkät då en besöksenkät innebär att besökande fyller i en enkät, t.ex. under seminariet. Då vi gjorde en uppföljning av ett redan genomfört arrangemang (seminariet) var denna datainsamlingsmetod ej möjlig.
Postenkäter väljer vi att analysera utifrån en kvantitativ metodansats då denna metod främst används för att insamla kvantitativa, mätbara data. Metoden möjliggör en omfattande undersökning vilket är en förutsättning för att kunna söka samband och dra generella slutsatser (se nedan under Postenkäter).

6.1.3 Observationer

Observationer innebär att man studerar det fenomen som avses att undersökas. I det här fallet är fenomenet förändringar eller vilja att förändra sitt arbetssätt till följd av seminariet. Att studera detta fenomen genom observationer hade ej varit möjligt då det hade varit oerhört tidskrävande och inte gett uttömmande information. (Det går t.ex. inte att observera en vilja att förändra.)

6.2 Telefonintervjuer

Telefonintervjuer är en relativt billig och snabb datainsamlingsmetod jämfört med t.ex. besöksintervjuer. Om frågorna är av svårförståelig karaktär, har intervjuaren möjlighet att förklara oklarheter och motivera respondenten till att svara på frågor som annars kunde ha lett till bortfall.¹⁴ Svarsfrekvensen vad gäller telefonintervjuer är hög då intervjuaren har möjlighet att återkomma om personen ej är anträffbar. Bidragande orsak är även att intervjuerna oftast accepteras och genomförs när intervjuaren väl fått tag på rätt person.

Ett problem vid användande av telefonintervjuer är hur urvalet görs. Telefonkatalogen är inte alltid tillämplig då denna inte innehåller samtliga telefonnummer. Exempelvis kan flera personer vara kopplade till samma abonnemang eller ha hemliga telefonnummer. Trots att metoden anses som snabb kan många samtal behövas för att få tag på rätt person. Detta gör att undersökningen drar ut på tiden. En telefonintervju bör inte fortgå under allt för lång tid då risken då ökar för att engagemanget avtar. En ytterligare aspekt på lågt engagemang är att respondenter inte engagerar sig på samma sätt när kontakten inte är personlig som vid respondentintervjuer. En telefonintervju bör därför inte innehålla långa eller oklara frågor då man inte har möjlighet att med t.ex. visuella hjälpmedel förklara oklarheter. Det råder vid telefonintervjuer en risk med att omgivningen hos respondenten är störande eller att man ringer vid ett olämpligt tillfälle vilket gör att respondentens svar inte alltid blir så genomtänkta som de skulle ha blivit i annat fall. Vid telefonintervjuer finns det ingen möjlighet för respondenten att vara helt anonym. Även om intervjuaren och respondenten aldrig ser varandra så kan respondenten aldrig svara på frågor utan att intervjuaren hör svaren. Det går vid telefonintervjuer inte att använda sig av de anonymitetsskyddande metoder som man använder vid respondentintervjuer. Exempel på sådana metoder är att lägga respondentens svar i en valurna, vilket gör att intervjuaren aldrig kan veta vem som svarat vad.¹⁵

6.3 Respondentintervjuer

Respondentintervjuer genomförs ofta i respondentens närmiljö, dvs i bostaden eller på arbetet. Det gör att den tillfrågade befinner sig i en välbekant och trygg miljö vilket ökar chanserna för att få uttömmande och riktiga svar på frågorna.¹⁶ Datainsamlingsmetoden är en interaktiv metod, dvs ständig kommunikation förs mellan respondenten och intervjuaren. Detta möjliggör för intervjuaren att kunna förklara de frågor som ställs, t ex genom att använda visuella hjälpmedel. Att kommunikation förs med respondenten möjliggör även för intervjuaren att detaljerade, komplicerade eller känsliga frågor kan ställas på ett fördelaktigt sätt. Då intervjuaren kan förklara kan han/hon också stimulera och motivera respondenten till att svara på frågor som eventuellt annars skulle leda till bortfall. Det finns naturligtvis en risk att intervjuaren styr svaren i för stor utsträckning, vilket medför mätfel (resultatfel) p.g.a. intervjuareffekt. Intervjuareffekt innebär otillbörlig påverkan, medveten eller omedveten, på respondenten så att denne inte svarar så som den skulle ha gjort i annat fall. Intervjuareffekt kan förutom direkt verbal styrning ske genom ordval, tonfall och klädsel samt genom att respondenten upplever ett socialt tryck att svara utifrån sociala normer och förväntningar.¹⁷ Det är mycket viktigt, speciellt vid dessa tillfällen, att intervjuaren under intervjun analyserar och tolkar respondentens verbala och kroppsliga uttryck för att kunna tränga djupare genom att ställa följdfrågor. De följdfrågor och förklaringar som datainsamlingsmetoden ofta ger möjlighet och upphov till, samt det faktum att intervjuerna i regel inte kan ske samtidigt, gör att respondentintervjuer tar mycket tid i anspråk. Det är också en av de svårare datainsamlingsmetoder att få till stånd då det är viktigt att få rätt personer med i urvalet. Med rätt personer menas här personer som är välvilligt inställda till att delta i undersökningen samt har stor kunskap om det som diskuteras. Denna datainsamlingsmetod är också en av de mest kostsamma p.g.a. bland annat utlägg för resor till specifika respondenter.

6.4 Fokusgrupper

Fokusgruppintervjuer används ofta för att få lösningen till ett problem genom att flera personer diskuterar problemet tillsammans. Liknelserna med respondentintervjuer är flera. De stora skillnaderna är att diskussionsledaren i fokusgrupperna ofta har en betydligt mer passiv roll samt att resultatet blir mer nyanserat än vid respondentintervjuer. Fokus ligger därmed på kommunikationssituationen mellan individerna i gruppen snarare än mellan forskaren och individerna. Nyanseringen kommer sig av att diskussionerna och interaktiviteten mellan respondenterna kännetecknas av spontanitet och idéuppkomster. Det är med andra ord gruppen och den ömsesidiga påverkan inom gruppen som påverkar respondenternas åsikter och uppfattningar.¹⁸

En nackdel med fokusgrupper kan vara att resultaten i grupperna tenderar att bli liknande efter ett par, tre intervjuer. Detta beror på att individer i grupp påverkar varandra till att gå i samma riktning. För att undgå detta fenomen måste grupperna vara heterogena sinsemellan men vara internt homogena. Grupperna bör bestå av tillräckligt många individer för att kunna genererar idéer från varandra men ändå inte så många att grupptrycket blir för stort för att verkliga åsikter ska våga yttras. Ytterligare en nackdel med denna datainsamlingsmetod är att den är tidskrävande för respondenterna. Dessutom måste respondenterna vara rätt personer (se respondentintervjuer) vilket gör att metoden kan bli kostsam vid utlägg av resor etc.¹⁹

6.5 Postenkäter

Fördelar med postenkäter är att det är en relativt billig insamlings metod, att många respondenter kan nås på en gång, att många olika typer av frågor kan ställas samt att respondenten kan svara när denne har tid.²⁰ Med postenkät undviker man dessutom att intervjuaren påverkar respondenten, dvs att intervjuareffekt uppstår. Att inte kunna vara med och påverka som intervjuare är inte enbart positivt, utan kan också leda till ökat bortfall, både vad gäller partiellt bortfall och individbortfall, p.g.a. att respondenten inte kan få oklarheter förklarade. Med partiellt bortfall menas att vissa frågor ej besvarats och med individbortfall menas att en hel enkät lämnats obesvarad. Dessutom kan det vara svårt att få svar på öppna frågor när inte någon är närvarande som driver på. Respondenter som inte känner något engagemang för frågeställningen, hoppar ofta över frågor, vilket leder till att endast de personer som är engagerade svarar. Detta kan leda till en skevhet i resultatet. En ytterligare svårighet med postenkäter som kan påverka resultatet av enkäten är att man inte kan vara säker på att det är den person som adresserats som svarar på enkäten.²¹

Postenkäter kräver mycket administrativt arbete, både vad gäller förarbete och bearbetning av inkomna svar, vilket gör att postenkätundersökningar tar tid att genomföra. Risken för bortfall är relativt hög vilket indirekt drar ut på tiden då uppföljning kontinuerligt måste göras och påminnelser skickas. Bortfall kan, förutom genom oklart formulerade frågor, bero på dålig planering av undersökningen eller på dåligt utformade enkäter. En ytterligare förklaring är att enkäterna är för omfattande och att det därför är för tidsödande för respondenten att svara på en enkät varför den lämnas obesvarad. Öppna frågor, som tar längre tid att svara på än slutna, leder därmed ibland till partiella bortfall. Även känsliga eller privata frågor som t.ex. politiska frågor och attitydfrågor leder ofta till bortfall. För att minimera bortfallet görs en mindre provundersökning, dvs man testar sitt frågeformulär. Genom en provundersökning ser man bl a om det partiella bortfallet verkar bli stort för vissa specifika frågor och kan därmed analysera och förändra frågorna så att bortfallsrisken minskar.²²

7 Undersökningskaraktärer

Karaktärer för en undersökning kan vara allt från ostandardiserade till standardiserade och ostrukturerade till strukturerade.

Hög grad av standardisering innebär att frågornas utformning och ordning är bestämd och inte påverkas av intervjuaren, dvs likalydande frågor i exakt samma ordning ställs till samtliga respondenter. Låg grad av standardisering gör att intervjuaren själv kan formulera frågorna under intervjun och ställa frågor i den ordning som är lämplig för en viss respondenten. Här kan t ex intervjumall för områden att fråga inom användas.
En helt strukturerad intervju lämnar litet utrymme för respondenten att svara fritt, dvs det finns förutbestämda svarsalternativ och frågorna kallas slutna. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom, dvs frågorna kallas öppna.
Inom den kvantitativa metoden väljer vi att diskutera strukturerad samt standardiserad undersökningskaraktär. Fokuseringen på strukturerad undersökningskaraktär gör vi då man i kvantitativa undersökningar ska kunna dra generella slutsatser från ett kodat material, dvs man vill förklara samband. Med andra ord är det möjligt men olämpligt att i en kvantitativ undersökning ställa öppna frågor, eftersom det är svårt att koda öppna svar och därmed dra generella slutsatser. ²³ Fokuseringen på standardiserad undersökningskaraktär gör vi då det är av vikt i en kvantitativ undersökning att ställa samma frågor i en särskild ordning för att samma förutsättningar ska föreligga för samtliga respondenter. Det går med andra ord inte att dra generella slutsatser om vissa frågor omformuleras för vissa respondenter eller om frågor tas bort eller ställs i annan ordning.²⁴ Då vi väljer att diskutera telefonintervjuer och postenkäter utifrån den kvantitativa metoden faller de därmed in under strukturerad och standardiserad undersökningskaraktär.
Inom den kvalitativa metoden diskuterar vi ostrukturerad och ostandardiserad undersökningskaraktär. Fokuseringen på ostrukturerad undersökningskaraktär gör vi då man i kvalitativa undersökningar söker ska skapa sig en djupare förståelse för undersökningsfenomenet, dvs man vill förstå och tolka. Man behöver med andra ord kunna ställa öppna frågor där respondenten ges utrymme att svara fritt. Fokuseringen på ostandardiserad undersökningskaraktär gör vi då man i kvalitativa undersökningar vill kunna hålla intervjun flexibel i den mening att följdfrågor som uppkommer kan ställas eller utförligare resonemang föras. Man vill också kunna ställa frågorna i den ordning som passar respektive respondent, vilket gör att en standardiserad undersökning är olämplig då den är oflexibel och hindrar såväl intervjuaren som respondenten. Då vi väljer att diskutera fokusgrupper och respondentintervjuer utifrån den kvalitativa metoden faller de därmed in under ostrukturerad samt ostandardiserad undersökningskaraktär.

8 Analys

För att undersöka validiteten av studien utgår vi från det uppsatta syftet för ”Uppföljning av seminariet Med Gemensamma krafter för Barn i riskzon”. Syftet med seminariestudien var att svara på följande frågeställningar:

1. 
   Vilka effekter seminariet har i form av förändringar på arbetsplatserna vad gäller barn i riskzon.
   
2. 
   Vilka faktorer som är gemensamma för de som förändrar sitt arbetssätt med barn i riskzon.
   
3. 
   Vilka deltagarnas uppfattningar är av seminariet som helhet.
   
4. 
   Vilka förändringar som kan behövas för att seminariet ska uppnå avsedda effekter i högre grad än i dagsläget.
   

Analysen av validiteten för seminariestudien kommer att utgå från syftet för denna genom att respektive frågeställning av de fyra ovanstående utvärderas utefter varje beskriven datainsamlingsmetod för primärdata (se 6 Primärdatainsamlingsmetoder). Detta kommer att göras genom att vi undersöker de enkätfrågor som hör till respektive frågeställning utefter varje datainsamlingsmetod för att se om någon av de frågeställningar vi ställt upp kunde uppnåtts bättre genom en annan metod för datainsamling. Enkätfrågorna delas in under frågeställningarna enligt följande uppställning:

Frågeställning 1 - Fråga 3b och c, 4, 9a och b

Frågeställning 2 ­- Fråga 1, 2, 3a, 6a, b, c och d, 7a, b, c och d, 8, 10a, 11a, 12

Frågeställning 3 - Fråga 14a och b, 15

Frågeställning 4 - Fråga 5a och b, 10b, 11b, 13

Under varje frågeställning kommer de frågor som gett svar på respektive syfte att tas upp och analyseras, utefter de fyra datainsamlingsmetoderna.

8.1 Frågeställning 1 - Effekter i form av förändringar

Fråga 3.

b) Vem anmälde dig till seminariet?

Syftet med frågan var att undersöka respondenternas engagemang för seminariet. Skandia var av den uppfattningen att engagemanget var högre hos den som själv sökt sig till seminariet än den som inte gjort det, vilket visade sig vara felaktigt. Det visade sig att de som ej anmält sig själva ändå hade engagemang att genomföra förändringar. Frågan kan ställas i såväl en telefonintervju som i en postenkät och svara på syftet med frågan, utläsa respondenternas engagemang genom korrelation med fråga 9 a och b.

c) Vilka förväntningar hade du på seminariet?

Denna fråga lämpar sig bra i en kvantitativ studie i vilken man kan ha fasta svarsalternativ i form av exempelvis en Likerts-skala²⁵. Risken är att man utan fasta svarsalternativ i olika former av intervjuer tenderar att få alltför uttömmande svar. Detta är onödigt då vi enbart ville veta om förväntningarna var höga eller låga. Postenkät hade därmed varit den bästa datainsamlingsmetoden.

Fråga 4. Vilket syfte tror du att seminariet hade?

Anledningen till att vi ställde frågan var att utröna om respondenterna hade förstått vad seminariet gick ut på. Om de inte förstått syftet har de heller inte p.g.a. seminariet genomfört förändringar. Frågan är svår att svara på kortfattat varför den i en postenkät kunde ha lett till ett partiellt bortfall. Vi upplevde att respondenterna hade svårt att konkretisera syftet varför vi tvingades tolka deras svar. Vi tror därför att frågan hade passat bra i en respondentintervju där respondenten haft tid att utveckla sina tankar. Risken är stor att vi, genom den tidsbegränsning som en telefonintervju innebär, inte fått in respondentens verkliga uppfattning och därmed dragit felaktiga slutsatser.

Fråga 9. Efter att du varit på seminariet ”Med Gemensamma krafter för Barn i riskzon”;

a) Hade du någon vilja att förändra något efter och p.g.a. seminariet?

Frågan har tre svarsalternativ; ja, nej eller vet ej. För att få utförligare information ställde vi en följdfråga vid svaret ja. Frågan har därmed två dimensioner, en kvantitativ och en kvalitativ, där den kvalitativa utgörs av följdfrågan. Den kvantitativa frågan var viktig för Skandia att få svar på då den, inklusive fråga 9b, är grunden för seminariets fortsatta arrangemang. Det hade därför varit bättre att ställa den delen av frågan i en postenkät för att få den bättre statistiskt säkerställd. Följdfrågan ställde vi för att vi inte ville utesluta de respondenter som inom viss tid med stor sannolikhet kommer att förändra något, dvs vi ansåg att resultatet skulle blivit missvisande om endast de som hunnit förändra något på tre månader skulle ge positivt resultat för seminariet. Följdfrågan är inte oklar men däremot komplex vilket gör att den är av kvalitativ karaktär. Detta gör att en respondentintervju, med personlig kontakt och utan tidsbegränsning, är att föredra. Vi kände ofta att vi inte fick nog uttömmande svar eller kunde ställa nog med följdfrågor.

b) Har några förändringar skett på din arbetsplats till följd av seminariet?

Frågan hade tre svarsalternativ och en följdfråga (se 9a). Såväl frågan som följdfrågan passar bra in på en kvantitativ metod med fasta svarsalternativ. Svarsalternativen hade vi med enkelhet kunna ställa upp innan utifrån den förförståelse vi hade genom bl a deltagande i ett seminarium.

8.1.1 Slutsats frågeställning 1

För att undersöka vilka effekter seminariet hade i form av förändringar på arbetsplatsen, passar en kvantitativ undersökning av t ex den typ vi genomfört och validiteten är därmed hög. Detta då frågorna vi ställt med enkelhet kan besvaras med hjälp av fasta svarsalternativ då fördelaktigt med postenkäter. En kvalitativ undersökning hade därmed inneburit onödigt resursslöseri även om det hade varit en möjlig datainsamlingsmetod. En bättre metod än telefonintervjuer hade dock varit postenkäter då vi hade fått resultatet bättre statistiskt säkerställd, dvs reliabiliteten hade varit högre. Validiteten hade uppfyllts även genom postenkäter.
Två frågor, 4 och halva 9a, lämpar sig bättre i en kvalitativ undersökning. Fråga 4 hade vi kunnat utelämna då man genom att se om seminariedeltagarna har en vilja att genomföra förändringar eller genomfört förändringar även ser om de förstått syftet med seminariet. Följdfrågan till fråga 9a är inte nödvändig att ha med för att uppfylla frågeställningen, det räcker med att veta att en vilja fanns och att seminariet därmed hade påverkat deltagarna.

8.2 Frågeställning 2 - Gemensamma faktorer

Fråga 1. Hur länga har du totalt sett arbetat med barn?

Vi anser att frågan är lämplig i en telefonintervju då den är oklart formulerad och det i en telefonintervju ges möjlighet att förklara oklarheter. Oklarheten i frågan ligger i att vi avsåg med ”arbetat med barn” alla de som har kontakt med barn, direkt eller indirket. Frågan misstolkades av t ex polis och sociala myndigheter. Omformulerad hade dock frågan kunnat passa i en postenkät.

Fråga 2. Hur många gånger/år går du på sådana här s k lärande seminarier?

Frågan är oklart ställd p.g.a. att ”lärande seminarier” inte är förklarat på uttryckligt sätt. Telefonintervju var en bra metod i just det här fallet då vi kunde förtydliga frågeställningen. Omformulerad hade dock frågan kunnat passa i en postenkät.

Fråga 3. Du har varit på seminariet ”Med Gemensamma krafter för Barn i riskzon”.

a) Hur fick du information om seminariet?

Detta är en lättförståelig fråga som med fördel kan användas i en postenkät. Vi fick totalt sett in fyra olika svar på frågan vilket gör att man i förväg skulle kunnat ha uttalade svarsalternativ. Detta förstärker fördelen med en postenkät.

Fråga 6.

a) Har du tillgång till pärmen ”Barn i riskzon”?

På frågan finns enbart tre olika svar; ja, nej eller vet ej. Frågan hade därför passat bra i en postenkät.

b) Hur använder du dig av den?

Respondenterna fann ”hur” oklart i denna fråga. Vi avsåg, innan studien utfördes, att studera två olika variabler inom denna fråga. Vi ville veta hur ofta de använde materialet samt på vilket sätt de använde det (lära ut till andra, använda som uppslagsverk etc). Genom att frågan innefattade två variabler skilde sig svaren avsevärt åt. Omformulerad hade frågan passat bra i en postenkät.

c) Är det något som saknas i pärmen?

På frågan finns det bara tre svar, dvs ja, nej eller vet ej. För att få fram det vi avsåg var vi dock tvungna att vid svaret ja ställa en följdfråga, nämligen vad som saknades. Denna följdfråga måste ställas ostrukturerad då man kan få in en mängd olika svarsalternativ. Frågan lämpar sig därmed inte i en telefonintervju då svaren ej blir mätbara och generella slutsatser ej kan dras. En lämpligare datainsamlingsmetod hade varit av en kvalitativ karaktär.

d) Vad tycker du om pärmen som helhet på en skala 1-5?

Frågan kan inte misstolkas varför en postenkät likaväl som en telefonintervju kunna ha använts.

Fråga 7.

a) - d)

Se ovan under analys av fråga 6a - d.

Fråga 8. Har något material som presenterades på seminariet införskaffats?

Formulerad som ovan riskerar svaren att bli missledande. Ett nej kan tolkas som att personen i fråga är ointresserad av materialet trots att materialet kan ha införskaffats tidigare och används flitigt. En bättre formulerad fråga med fasta svarsalternativ i en postenkät hade varit lämpligt.

Fråga 10. På förmiddagen talade polis Hans Svensson om Barn i riskzon:

- Går det att minska kriminaliteten

- Sagan om Bosse

1. 
   Vilket av följande påståenden tycker du bäst stämmer in på Hans del av seminariet?
   

Seminariet gav en kick för fortsatt arbete

Seminariet gav en förstärkning av sådant jag redan visste

Seminariet lärde mig mycket nytt

Inget av ovanstående alternativ stämmer

Frågan gav inte respondenten något utrymme att motivera sina svar. Inkluderat det som vi sade i samband med frågan till respondenterna, dvs att de kunde svara ja på flera av påståeendena, skulle innebära att frågan enkelt kan användas i en postenkät.

Fråga 11. På eftermiddagen talade läraren Kjell Lund om:

- Från enskilt arbete till gemensamma

1. 
   Vilket av följande påståenden tycker du bäst stämmer in på Kjells del av seminariet?
   

Seminariet gav en kick för fortsatt arbete

Seminariet gav en förstärkning av sådant jag redan visste

Seminariet lärde mig mycket nytt

Inget av ovanstående alternativ stämmer

Se ovan under fråga 10 a.

Fråga 12. Kände du förtroende för seminarieföreläsarna?

På frågan finns det bara tre svar, dvs ja, nej eller vet ej. För att få fram det vi avsåg var vi dock tvungna att vid svaret nej ställa en följdfråga, nämligen vad som bidrog till minskat förtroende. Denna följdfråga måste ställas ostrukturerad då man kan få in en mängd olika svarsalternativ. Frågan lämpar sig därmed inte i en telefonintervju då svaren ej blir mätbara och generella slutsatser ej kan dras. En lämpligare datainsamlingsmetod hade varit av kvalitativ karaktär.

8.2.1 Slutsats frågeställning 2

För att undersöka vilka gemensamma faktorer som seminariedeltagarna hade anser vi att undersökning bör vara av kvantitativ karaktär då flertalet av frågorna lämpar sig bra i en sådan undersökning. Det grundar vi på att gemensamma faktorer är generella slutsatser i sig själva, dvs man vill kunna urskilja grupper från en större mängd och förklara samband med hjälp av dessa. Valet står således mellan telefonintervju och postenkät.
Vi anser att validiteten i den seminariestudie som vi genomfört genom telefonintervjuer hade god validitet vilket dock hade varit fallet även vid postenkäter. Flera av frågorna var oklart formulerade och passade därmed i en telefonintervju där vi kunde förklara vad vi menade med frågeställningarna. Omformulerade hade frågorna med fördel kunnat användas i en postenkät eftersom vi då hade kunnat genomföra studien på fler respondenter och därigenom fått den bättre statistiskt säkerställd. Vi hade med andra ord fått en högre reliabilitet för undersökningen. En telefonintervju hade då, med omformulerade frågor, varit onödigt tidskrävande eftersom frågorna hade varit lättförståeliga och då passat bättre i en postenkät.
Tre frågor (6c, 7c,12) har två dimensioner där den första delen av frågan är av kvantitativ karaktär och den andra av kvalitativ karaktär som kräver en följdfråga. Den första delen passar därmed väl in i en postenkät. Följdfrågorna anser vi skulle ha passat bättre i en undersökning av kvalitativ karaktär då svaren på dessa ger en förståelse om hur seminariet skulle kunna förändras i framtiden. Frågorna är därmed av en problematisk karaktär som bör diskuteras i grupp varför vi anser att fokusgrupp hade varit den lämpligaste datainsamlingsmetoden.

8.3 Frågeställning 3 - Deltagarnas uppfattning om seminariet

Fråga 14

1. 
   Vad tycker du om seminariet som helhet på en skala 1-5?
   

Frågan är lättförståelig och det blir dessutom lättare att svara på den med skalan som hjälp. En postenkät hade därmed varit ett bra alternativ för denna fråga.

2. 
   Motsvarade seminariet dina förväntningar?
   

På frågan finns det bara tre svar, dvs ja, nej eller vet ej. För att få fram det vi avsåg var vi dock tvungna att vid svaret nej ställa en följdfråga, nämligen vad som bidrog till ej uppfyllda förväntningar. Denna följdfråga måste ställas ostrukturerad då man kan få in en mängd olika svarsalternativ. Frågan lämpar sig därmed inte i en telefonintervju då svaren ej blir mätbara och generella slutsatser ej kan dras. En lämpligare datainsamlingsmetod hade varit av kvalitativ karaktär. Fasta svarsalternativ hade inte varit lämpligt då man på det sättet lätt styr respondenten.
Fråga 15. Vad anser du om priset 260 kronor för ett sådant här heldagsseminarium?

Frågan går att ställa i en undersökning av kvantitativ karaktär, såväl i telefonintervju som i postenkät. Vi tror dock att respondenterna ger ett ärligare svar på den här relativt känsliga frågan om en postenkät skulle ha genomförts.

8.3.1 Slutsats frågeställning 3

För att undersöka deltagarnas uppfattning av seminariet anser vi att en kvantitativ metod hade varit lämplig. Detta då syftet att få reda på deltagarnas uppfattning om seminariet kan undersökas genom frågor med fasta svarsalternativ och generella slutsatser därmed kan dras. Frågorna hade passat även i en kvalitativ undersökning men då frågorna är av lättförståelig karaktär skulle en sådan datainsamlingsmetod innebära onödigt resursslöseri. Vi anser därmed att vår undersökningsmetod är valid. Undersökningen hade dock varit valid även med postenkäter och då även mer reliabel.
Följdfrågan till fråga 14 b är inte nödvändig för att uppnå frågeställningen. Vill man ändå tränga djupare in i varför förväntningarna inte uppfyllts handlar det om hur seminariet bör förändras. Detta ser vi som en fråga av problematisk karaktär varför den därmed är lämplig i en fokusgruppsintervju.

8.4 Frågeställning 4 - Förändringar av seminariet

Fråga 5

a) Hade du några obesvarade frågor efter seminariet och i så fall vilka?

Frågan ställdes då Kjell Lund (föreläsare på seminariet) var av den uppfattningen att de deltagare som hade frågor efter seminariet var engagerade, dvs han provocerade medvetet publiken för att deltagarna efteråt skulle vara ifrågasättande. Vi ville se om de som hade fler frågor än andra faktiskt var de som genomfört förändringar. Detta för att se om Kjell uppnått sitt syfte med sin del av seminariet. Då det är en lättförståelig fråga passar en kvantitativ datainsamlingsmetod bra. Såväl en telefonintervju som en postenkät skulle kunna användas för att få svaren på frågan.

b) Tog du reda på svaren och i så fall hur?

Denna fråga är enkel och kräver ej något utförligt svar. Därför tycker vi att den med fördel kan användas i såväl en telefonintervju som en postenkät.

Fråga 10.

b) Är det något i Hans del av seminariet som du tycker bör förändras?

På frågan finns det bara tre svar, dvs ja, nej eller vet ej. För att få fram det vi avsåg var vi dock tvungna att vid svaret ja ställa en följdfråga, nämligen vad som borde förändras. Denna följdfråga måste ställas ostrukturerad då man kan få in en mängd olika svarsalternativ. Frågan lämpar sig därmed inte i en telefonintervju då svaren ej blir mätbara och generella slutsatser ej kan dras. En lämpligare datainsamlingsmetod hade varit av kvalitativ karaktär.

Fråga 11.

b) Är det något i Kjells del av seminariet som du tycker bör förändras?

Se ovan under analys av fråga 10 b.

Fråga 13.

Tycker du att uppföljning/fortsättning av seminariet vore önskvärd?

Av intresse för oss var att få reda på dels om uppföljning/fortsättning vore önskvärd och dels hur denna i så fall skulle gå till. Den andra delen av frågan är av problematisk karaktär och passar därför bäst i en fokusgruppdiskussion. Det var av stor vikt för Skandia att få svar på denna fråga varför vi trots allt tog med den i vår telefonintervju. Vi fick dock inte så pass utförliga svar att de gick att analysera då respondenterna inte hann tänka efter under den tidsbegränsade intervjun.

8.4.1 Slutsats frågeställning 4

För att undersöka vilka förändringar som behövs göras för att seminariet i högre grad ska uppnå avsedda effekter, anser vi att en kvalitativ undersökning med lämpligast fokusgrupper borde ha genomförts. Flertalet frågor som svarade mot den uppsatta frågeställningen var av problematisk karaktär vilket gör att denna datainsamlingsmetod gör sig bäst.

Innebörden av frågorna som behandlar ”obesvarade frågor” är inte nödvändiga för att uppnå frågeställningen utan kan vävas in under frågorna om förändringar av seminariet i en fokusgrupp. Även andra frågor, exempelvis frågorna 6 c, 7c och 14b, passar väl in i fokusgruppsintervjuer då de rör framtida utveckling och förändring av seminariet. Det är med andra ord lättare att diskutera/brainstorma fram svar på dessa frågor i grupp än att själv komma fram till en lösning. Vi ser därmed att ovanstående frågor ej svarar mot den uppsatta frågeställningen varför validiteten var låg i denna del av seminariestudien. I efterhand ser vi att frågor av framtidskaraktär skulle ha passat bäst in för datainsamlingsmetoden fokusgrupper.

9 Sammanfattning

Efter att ha analyserat de frågeställningar som vi hade för seminariestudien har vi kommit fram till att validiteten i studien var god för tre av fyra frågeställningar, dvs vi mätte det vi avsåg att mäta.

Vi har kommit till den slutsatsen att de frågor som rör effekter av seminariet, gemensamma faktorer hos de som deltog i seminariet samt deltagarnas uppfattning av seminariet med fördel kan ställas i en kvantitativ undersökning. För att undersöka dessa hade dock postenkäter utskickade till ett större antal respondenter gett bättre reliabilitet än vad de telefonintervjuer som vi genomförde gav. Vad gäller de frågor som rör utveckling av seminariet, dvs framtidsaspekter, anser vi att dessa bör behandlas i en kvalitativ undersökning, främst fokusgrupper. Fokusgrupper bör användas beroende på att denna intervjuform fungerar bra för denna typ av frågor, dvs när inte några färdiga svar står att finna utan frågorna består av problem som ska lösas. Vi anser därmed att validiteten för denna frågeställning inte uppfylldes i vår undersökning.
Det bästa sättet att genomföra seminariestudien för att uppnå samtliga frågeställningar och ha god reliabilitet hade därmed varit att dela upp den i två delar, dels i en kvantitativ undersökning med hjälp av datainsamlingsmetoden postenkäter och dels i en kvalitativ undersökning med hjälp av datainsamlingsmetoden fokusgrupper. Detta skulle innebära att den kvantitativa delen kunde ha genomförts på ett större antal respondenter och därmed blivit mer statistiskt säkerställd och att den kvalitativa delen skulle generera mer idéer och tips på hur seminariet skulle kunna utvecklas.

10 Källförteckning

Aaker, Kumar, Day, Marketing Research, John Wiley & Sons Inc, 2:nd ed, 1995

Dahmström, Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur, 1996

Holme, Solvang, Forskningsmetodik, Studentlitteratur, 1991

Lantz, Den professionellt genomförda intervjun, Studentlitteratur, 1993

Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, 1994

Wiedersheim-Paul, Eriksson, Att utreda och rapportera, LieberFörlag, 2:a uppl.
Nordberg, Hernström, Öhlund, Uppföljning av seminariet ”Med Gemensamma krafter för Barn i Riskzon”, Levande case, MarknadsAkademien, 1997

1 Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, 1994, sid. 12 f

2 Lantz, Den professionellt genomförda intervjun, sid. 31

3 Ibid

4 Holme, Solvang, Forskningsmetodik, Studentlitteratur 1991, kap. 6

5 Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, 1994, sid. 12 f

6 Ibid, sid. 99 f

7 Lantz, Den professionellt genomförda intervjun s. 31

8 Holme, Solvang, Forskningsmetodik, Studentlitteratur 1991, kap. 6

9 Lantz, Den professionellt genomförda intervjun sid. 31 ff

10 Dahmström, Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur, sid. 51

11 Wiedersheim-Paul, Eriksson, Att utreda och rapportera, 2:a uppl., sid. 78

12 Holme, Solvang, Forskningsmetodik, Studentlitteratur 1991, kap. 7-8

13 Aaker, Kumar, Day, Marketing Research, John Wiley & Sons Inc., 2:nd ed 1995, sid. 173

14 Dahmström, Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur sid. 63 ff

15 Ibid, sid 62

16 Aaker, Kumar, Day, Marketing Research, John Wiley & Sons Inc., 2:nd ed 1995, sid 219 ff

17 Dahmström, Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur sid. 58-63

18 Aaker, Kumar, Day, Marketing Research, John Wiley & Sons Inc., 2:nd ed 1995, sid. 177 ff

19 Ibid

20 Aaker, Kumar, Day, Marketing Research, John Wiley & Sons Inc., 2:nd ed., sid. 221 f

21 Dahmström, sid. Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur 54 ff

22 Ibid

23 Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, 1994, sid. 60 ff

24 Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, 1994, sid. 60 ff

25 Aaker, Kumar, Day, Marketing Research, John Wiley & Sons Inc., 2:nd ed 1995, sid 266