Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta
i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.
Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den
studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en
väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till
uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömnings-kriterier som man på förhand har fastställt.
Föremålen för bedömningen i yrkesproven är
-
behärskandet av arbetsprocessen
-
behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)
-
behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet
-
behärskandet av arbetssäkerhet
-
den för alla branscher gemensamma baskompetensen
-
de gemensamma betoningarna
I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).
Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.
2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna
Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkes-inriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivs-representanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.
Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan
användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovs-situationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa
situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje
studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.
I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under
utvärderingssamtalet:
-
vem som utför yrkesprovet
-
den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår
-
var yrkesprovet ordnas
-
en beskrivning av innehållet i yrkesprovet
-
de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn
-
motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet
-
motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov
-
komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå
-
de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla
-
underskrift av dem som deltog i bedömningen
I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån
yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av
yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.
I grundexamen inom lantmäteribranschen ingår 50 studieveckor obligatoriska och 40 studieveckor valbara yrkesinriktade studier. Den studerande bör visa sina kunskaper även i de fritt valbara yrkesinriktade studierna. Utbildningsanordnaren bestämmer mängden yrkesprov så att den studerande kan visa att han behärskar
kunskapsinnehållet på minst nöjaktig nivå i alla yrkesinriktade studiehelheter.
Obligatoriska yrkesstudier
Mätning och kartläggning 24 sv
Fastighetsuppgifter 10 sv
Markanvändning och byggande 16 sv
Det studerande väljer tre eller fyra utav följande studiehelheter så att de valbara yrkesstudierna sammanlagt bildar 40 studieveckor:
Fritt valbara yrkesstudier
Kartverksuppgifter 20 sv
Fastighetsförrättningar 10 sv
Väg- och inlösningsförrättningar 10 sv
Samhällsbyggande 10 sv
Planering 10 sv
Specialmätningar 10 sv
Fotogrammetri 10 sv
Läroanstaltens egen studiehelhet 1–10 sv
Yrkesinriktade, fritt valbara studier 1–10 sv
Dostları ilə paylaş: |