Landstingsplan 2007-2009


Landstingets utveckling Norrbottens väg



Yüklə 0,5 Mb.
səhifə3/13
tarix29.08.2018
ölçüsü0,5 Mb.
#75734
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   13

Landstingets utveckling

Norrbottens väg


Sedan slutet av 1990-talet har ett arbete bedrivits för att nå långsiktig balans mellan ekonomi och verksamhet. Arbetet inleddes med en översyn av länets hälso- och sjukvård. Uppdraget var att ta fram förslag till långsiktiga och hållbara lösningar för framtidens sjukvård. Parallellt med det arbetet genomfördes en översyn av nära nog alla verksamheter, inklusive den politiska organisationen och driftsorganisationen.

Ökat läns- och medborgarperspektiv


Den 1 januari 2001 förändrades landstingets politiska organisation och från den 1 juni samma år förändrades även driftsorganisationen. Syftet med dessa förändringar var att åstadkomma en effektivare styrning av verksamheterna i ett länsperspektiv.

Inom den politiska organisationen har inriktningen varit att etablera en förändrad roll för de förtroendevalda. De ska i allt högre grad arbeta med ett tydligt befolknings- och behovsperspektiv och förmedla medborgarnas behov till landstingsfullmäktige. Genom fullmäktigeberedningarnas arbete har denna tyngdpunktsförskjutning fått ett tydligt genomslag och fullmäktiges roll är att utifrån en analys av olika behov formulera krav på vad landstingets olika verksamheter ska uppnå. Successivt ökas landstingsfullmäktiges kunskap kring olika medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och andra tjänster. När god kunskap om befolkningens behov finns kan väl grundade prioriteringar mellan olika grupper göras.


Medveten utveckling


Sedan den nuvarande organisationen infördes har arbetet fortsatt med att åstadkomma balans mellan ekonomi och verksamhet. Den första tiden koncentrerades insatserna till serviceområdet inom vilket omfattande kostnadsreduceringar genomförts bl a genom inre förändringar men även genom att pröva alternativa driftformer. Kostnadsreduceringar genomfördes inledningsvis även inom områdena kultur, utbildning och folktandvård.

De senaste årens åtgärder har i huvudsak vidtagits inom hälso- och sjukvårdsområdet. Primärvården är numera en gemensam organisation i länet, vilket ger goda förutsättningar för en samordnad utveckling av verksamheten. En ny modell för resursfördelning har införts som i grunden bygger på att basuppdraget för primärvården beskrivits och att vårdcentralerna får resurser med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget och ålderssammansättningen i upptagningsområdet. Vissa vårdcentraler i glesbygd har dessutom tilläggsuppdrag i form av bl a observationsplatser, röntgenverksamhet och ambulanssjukvård. Modellen är föremål för regelbunden anpassning och översyn för att svara mot behoven i verksamheten.

Det har också fattats beslut som inneburit förändringar i sjukvårdens organisation och struktur. Exempel på detta är att förlossningsverksamheten koncentrerats till sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare, där det finns omedelbar tillgång till barnklinik. Verksamheten inom vuxenpsykiatrin har förändrats genom utveckling av öppnare vårdformer som innebär att slutenvårdsplatser har avvecklats.

Inom de opererande specialiteterna har länskliniker införts inom flera verksamheter. Inom områdena allmänkirurgi/urologi samt ortopedi har betydande verksamhetsförändringar genomförts. Förändringarna innebär att akut och planerad verksamhet så långt som möjligt skiljs åt för att den planerade verksamheten ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Ytterligare motiv för förändringarna har varit att höja kvaliteten i verksamheterna samt att bidra till att underlätta kompetensförsörjningen.

Vid Kalix sjukhus har ett centrum för planerad verksamhet inom allmänkirurgi/urologi bildats och ett motsvarande centrum för planerad ortopedi har bildats vid Piteå älvdals sjukhus. Dessa förändringar har bidragit till att antalet planerade operationer inom dessa områden ökat väsentligt.

I syfte att utveckla och effektivisera det akuta omhändertagandet etableras


IVAK-enheter vid sjukhusen i Kalix, Piteå och Kiruna. Detta innebär att en verksamhetsmässig och lokalmässig integration sker av ambulanssjukvård, akutmottagning och intensivvård vid sjukhusen. IVAK-verksamheten vid Gällivare sjukhus har stått modell för den fortsatta utvecklingen i länet.

Inom de internmedicinska specialiteterna har antalet vårdplatser minskat successivt. Denna utveckling har även berört den opererande verksamheten. Inom det internmedicinska området har vidare insatser genomförts för att förbättra diagnostik och behandling av bl a patienter med stroke, patienter med reumatiska sjukdomar och patienter i palliativ vård. Vidare har hemtagning från universitetssjukhuset i Umeå av behandling av patienter med blodsjukdomar samt kranskärlssjukdom, PCI, genomförts. Behandlingsöverenskommelser används mer systematiskt av personalen i såväl primärvården som den specialiserade vården bl a inom områdena KOL/astma, reumatologi och diabetes.

Dialysverksamheten har utökats i betydande omfattning genom etablering av en ny dialysenhet vid Piteå älvdals sjukhus. I slutet av år 2007 tas ytterligare en dialysenhet i drift vid Kalix sjukhus. Etableringarna leder till bättre tillgänglighet till och ökad kvalitet i dialysvården i länet Arbete pågår för att ta fram en länsstrategi som ska trygga behovet av njursjukvård. Strategin ska också lägga grunden för förebyggande insatser i länet för att undvika att befolkningen drabbas av sjukdom som i sin förlängning leder till behov av dialys.

Ytterligare exempel på utvecklingsarbeten som syftar till att förbättra kvalitet och resursutnyttjande är inrättande av länsfunktion inom logopedi samt införandet av en samlad ledning för barnsjukvården i malmfälten, Lapplands barnklinik.

Remissflöden till den högspecialiserade vården har setts över systematiskt vilket medfört att kompetensnivån i den egna verksamheten har höjts och resurser inom länet har kunnat användas effektivare.

Övriga exempel på förändringar i syfte att förbättra verksamheterna är införande av digitaliserad radiologi, vilket förbättrar kvalitet och säkerhet för patienterna samtidigt som samverkansmöjligheterna inom länet ökar. Digitaliserad diktering införs på bred front vilket gör att dokumentation av vårdarbetet kan effektiviseras genom att resurserna i länet används flexiblare.

För att stödja den verksamhetsutveckling som skett har betydande såväl ny- som ombyggnationer och andra anpassningar av lokaler skett på många håll i länet. Samtidigt har lokaler också byggts om för externa hyresgäster.

Huvudinriktningen för de genomförda verksamhetsförändringarna inom hälso- och sjukvården och folktandvården har varit att utveckla verksamheterna så att de lever upp till att vara tillgängliga, säkra, evidensbaserade, kvalitativt likvärdiga och effektiva. Fokuseringen på dessa områden har successivt ökat.

Parallellt med angivna förändringar har arbete pågått för att förverkliga intentionerna i den av riksdagen beslutade nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården som haft fokus på att stärka primärvården, vården för äldre och vården för psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade.

Betydande såväl permanenta som tillfälliga insatser har genomförts för att nå en långsiktigt god tillgänglighet till hälso- och sjukvården i länet och för att i det kortsiktiga perspektivet uppfylla vårdgarantin. Resultaten av dessa insatser är genomgående goda med i många fall radikalt förbättrad tillgänglighet. Inom vuxenpsykiatrin intensifierades utvecklingsarbetet under år 2005 i samverkan med kommunerna genom att ett antal projektarbeten inleddes med stöd av de s k Milton-pengarna. Dessa aktiviteter har fortsatt även under år 2006 och 2007.


Regional utveckling


Inom området regional utveckling har landstinget varit aktivt pådrivande för att stärka länets arbete med de regionala utvecklingsfrågorna. Landstinget har ställt sig bakom inriktningen att verka för att ett direktvalt regionfullmäktige ska kunna bildas. I avvaktan på att förutsättningar föreligger för detta har landstinget verkat för att bilda ett regionalt samverkansorgan med länets kommuner för hantering av de regionala utvecklingsfrågorna. Ambitionerna i denna riktning kvarstår.

Om Ansvarskommitténs förslag genomförs innebär detta en stor förändring för landstinget som då upphör som egen organisation för att uppgå i en regionkommun. De alternativ som nu i ett tidigt skede kan ses är en sammanslagning av Norr och Västerbotten eller ett större alternativ med de fyra nordliga landstingen.

För att bevaka länets och norrbottningarnas intressen i en kommande process så krävs ett aktivt agerande av både politiker och tjänstemän.

Kultur och utbildning


De senaste åren har insikten om kultur och utbildningsfrågornas stora betydelse för länets attraktionskraft ökat. Förutom att vara bas för besöks- och turistnäring har kulturen fått allt större del i arbetet med norrbottningarnas hälsa, både i förebyggande och rehabiliterande delar. Länskulturinstitutionernas pedagogiska arbete i hela länet har uppmärksammats på nationell nivå, liksom den höga kvaliteten på verksamheterna. T ex inom musikområdet har landstinget idag flera av landets spetskompetenser.


Yüklə 0,5 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   13




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin