Landstingsplan 2007-2009

Vision

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Verksamhetsidé

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val.

Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter.

Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.

Omvärldens påverkan

Nationell och internationell utveckling

Samhällsekonomisk bedömning

Sveriges Kommuner och landsting bedömer att BNP-tillväxten i världsekonomin kulminerat under 2006 och väntas falla tillbaka något under 2007, men bli fortsatt god.

I Sverige beräknas tillväxten bli fortsatt hög i år och nästa år. Den starka ökningen av hushållens reala disponibla inkomster gör det möjligt för hushållen att öka sin konsumtion 2007 och 2008. Även export och investeringar förutses fortsätta att öka i god takt. Den starka sysselsättningsökningen 2006 bedöms fortsätta även i år. Därefter dämpas sysselsättningen och beräknas öka med drygt 1 procent 2008 jämfört med 2007.

Ansvarskommittén

Ansvarskommitténs slutbetänkande är en reform av den regionala samhällsorganisationen.

Förslaget innebär att regionkommuner – direktvalda med egen beskattningsrätt – bildas och får ansvar för regional utveckling samt hälso- och sjukvård. Den statliga styrningen inriktas mot normering och kunskapsstyrning och länsstyrelsens roll renodlas till att endast omfatta tillsyn. Sex till nio län föreslås. Styrningen av hälso- och sjukvården renodlas för att åstadkomma likvärdig och hög kvalitet i vården.

Regionkommunerna får ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag som bygger vidare på Skåne- och Västra Götalandsmodellen och omfattar ansvar för bland annat regionala utvecklings- och tillväxtprogram, regiontrafikplan för regional transportinfrastruktur, utvecklingsanslag, regionala program för strukturfonderna, lokal och regional kollektivtrafik, regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård, kulturverksam och jämställdhet.

Ansvarskommittén föreslår att de allmänna valen 2010 blir till de nya regionkommunerna

Ny strukturfondsperiod med ökat politiskt inflytande

Strukturfondsprogrammet för Norrbotten och Västerbotten omfattar 2,2 miljarder kronor i EU-medel som under perioden 2007-2013 ska användas i regionen för att skapa förstärkt konkurrenskraft och sysselsättning. Nytt för programperioden är också landsbygdsprogrammet som fokuserar på utveckling av landsbygden utifrån ett regionalt perspektiv. Jämfört med tidigare programperioder ökar det politiska inflytandet då partnerskapet får politikermajoritet samt en politiker som ordförande.

Den nya programperioden med fokus på konkurrensförmåga och sysselsättning innebär ett annat förhållningssätt då Norrbotten jämställs med andra regioner i Centraleuropa. Det blir allt viktigare att Norrbotten skaffar sig en stark position och inflytande inom EU och ser till att skapa strategiska allianser med andra regioner.

Internationell utblick

Den ökade integreringen med EU-området kräver att landstinget löpande aktivt bevakar och försöker påverkar utvecklingen på europeisk och internationell nivå genom engagemang i olika internationella organisationer.

En möjlig utveckling är även att patienternas valmöjligheter inom hälso- och sjukvården på sikt kommer att öka till att omfatta hela EU-området. Beredskap behöver upprätthållas för att möta denna utveckling.

Utvecklingen i länet

Länet är inne i en fas av stark utveckling och optimism inför framtiden. Omfattande investeringar sker i industriell och kommersiell verksamhet i Malmfälten och Östra Norrbotten och tillväxten är stark. Framtidstron tilltar och optimismen om en fortsatt positiv utveckling är hög. På längre sikt är frågan om den positiva utvecklingen inom näringslivet och optimismen i länet kan bidra till att stabilisera befolkningsutvecklingen i länet. Avgörande för detta är bl a att länets regionala aktörer kan ta vara på utvecklingsoptimismen och kraftsamla för länets gemensamma utveckling.

Under 2006 ökade länets befolkning med 146 invånare. Fyra kommuner

(Luleå, Piteå, Kiruna och Haparanda) ökade sin befolkning medan resterande uppvisade en minskande befolkning. Befolkningsökningen bör dock analyseras närmare då bidraget av inflyttning från utlandet, i huvudsak flyktingar, förklarar hela befolkningsökningen. Länet har fortfarande ett födelseunderskott och en nettoutflyttning inom Sverige.

De ekonomiska antagandena i landstingsplanen utgår också från en fortsatt minskning av befolkningen. Bedömningen är att minskningstakten avtar. Detta innebär dock en fortsatt press på landstingets ekonomi.

De senaste 20 årens befolkningsförändring inom länet visar en trend av befolkningsminskning i inlandet och en ökad befolkningskoncentration till kustområdena.

En fortsatt befolkningsomflyttning inom länet kommer sannolikt också att innebära att inlandskommunerna med följd att detta ställs inför stora utmaningar för att upprätthålla den kommunala servicen. På sikt har en fortsatt negativ befolkningsutveckling i inlandet också betydelse för landstingets förmåga att upprätthålla verksamheterna i samma omfattning som för närvarande.

Demografiska förändringar handlar inte bara om ekonomi. Ändringar i en befolknings ålderstruktur utgör en central faktor bakom historiska förändringar. Människors behov, kapacitet, erfarenheter och intressen förändras över livscykeln. Ett samhälle med många barn fungerar annorlunda än ett samhälle med många gamla, och ett samhälle som domineras av ung arbetskraft har andra karaktäristika än ett samhälle med övervägande medelålders.

Vilka frågor som aktualiseras och aktörer som dominerar innebär att villkoren för politik och institutionsbyggande förändras och med detta även utformningen av lösningarna.

Hälsoutveckling och behandlingsmetoder

Människors hälsa och hälsoutveckling bestäms till stor del av förhållanden i samhället som ligger utanför landstingets direkta inflytande.

Landstinget har dock som det enda direktvalda organet på länsnivå och som betydande regional aktör ett stort ansvar för att tillsammans med bl a kommunerna skapa bra förutsättningar så att medborgarna kan utforma sina egna liv. I den rollen har landstinget som viktig uppgift att förmedla kunskap och information till länets invånare bl a om vilka förhållningssätt och beteenden som ger goda förutsättningar att behålla eller uppnå ett gott hälsotillstånd.

Allt fler människor behåller sin hälsa längre upp i åldrarna och kan leva ett aktivt och självständigt liv tack vare förebyggande insatser och effektiva behandlingsinsatser. Andelen äldre personer i länet har ökat väsentligt under åren 1997–2006. Denna utveckling kommer att fortsätta vilket innebär ökade behov av hälso- och sjukvård och förändrade krav på såväl landstingets som kommunernas verksamhet inom hälso- och sjukvården. Att en allt större andel av befolkningen blir äldre än 85 år och att deras andel av befolkningen ökar bedöms komma att ställa särskilt stora krav på insatser från hälso- och sjukvårdens sida.

Förändringar i förekomsten av olika sjukdomstillstånd i befolkningen innebär inga snabba eller dramatiska omställningar på kort sikt inom olika verksamhetsområden. Däremot sker förändringar på sikt som behöver beaktas i den långsiktiga planeringen.

Med hänsyn till att det främst är äldre personer som drabbas av långvariga och kroniska sjukdomar är det angeläget att hälso- och sjukvårdens resurser prioriteras så att dessa gruppers tillgång till vård, behandling och rehabilitering tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Likaså behöver tendenserna till ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, särskilt flickor och unga kvinnor, uppmärksammas liksom att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda på ett evidensbaserat och kostnadseffektivt sätt. Det framstår som särskilt angeläget mot bakgrund av att kvinnor upplever och uppvisar sämre hälsa än män.

Utvecklingen av nya metoder för diagnostik och behandling samt utveckling av nya läkemedel innebär nya möjligheter till lindring och bot samt möjligheter att förändra och effektivisera verksamheterna. En tydlig utveckling är också att allt fler individer tidigt i livet får medicinska behandlingar med livslång beständighet. Sammantaget innebär utvecklingen ökade kostnader och ökande konkurrens om tillgängliga resurser. De nya metoderna ställer också ökade krav på förmåga till anpassning av landstingets verksamheter eftersom de i många fall innebär att verksamhet i ökad omfattning kan bedrivas i öppen vård. För patienterna innebär utvecklingen enklare, skonsammare och effektivare diagnostik och behandling.

Kunskapen om alternativa och komplementära behandlingsmetoder behöver öka i landstingets verksamheter. Verksamheterna behöver också utveckla ett förhållningssätt till de alternativa och komplementära metoder som befolkningen nyttjar sig av.

Öppna jämförelser

Det kommer i framtiden att bli allt vanligare med öppna jämförelser av resultat mellan landsting och mellan enskilda verksamheter. Syftet är att kunna jämföra skillnader i bl a kvalitet, effektivitet och produktivitet för att stimulera fortsatt förbättringsarbete. Landstinget deltar aktivt i utvecklingen av öppna jämförelser.

Medarbetare

Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att öka. Landstinget måste kunna hävda sig som en god arbetsgivare för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens till verksamheten och därmed underlätta kompetensväxlingen. Grundläggande för framgång är en god attraktionskraft som arbetsgivare. Nöjda medarbetare är en förutsättning för att kunna rekrytera nya. Det krävs även en kontinuerlig dialog med universitet och högskolor för att utforma och dimensionera utbildningar för yrken inom landstingskommunal sektor. Inte minst är det betydelsefullt att utbildningarna lockar både män och kvinnor.