Landstingsplan

Ekonomi i balans

Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.

Det justerade resultatet 2008 på -193 mkr ska regleras senast 2011. I årsprognosen per april 2009 bedöms det justerade resultatet bli 0 mkr.

Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr:

Balanskravsresultat	2007	2008	Prognos 2009
Ingående resultat	0	0	-193
Resultat enligt resultaträkningen	15	-264	-6
Avgår realisationsvinster	-1	-1	-
Synnerliga skäl, omstruktureringskostnader	6	3	-6
Synnerliga skäl, nedskrivning av värdepapper		69
Justerat resultat	20	-193	0
Utgående resultat	0	-193	-193

Finansiella mål

Ekonomi i balans, d v s ett nollresultat, är inte detsamma som god ekonomisk hushållning. Men p g a den extrema ekonomiska situation landstinget befinner sig är en ekonomi i balans målet för perioden.

De finansiella målen som fastställts gäller det totala resultatet, nettokostnadsandelen av skatter och statsbidrag, storlek på likviditeten och betalningsberedskap uttryckt i dagar.

Finansiella mål och utfall de tre senaste åren samt prognos 2009.

Finansiella mått och mål	2006	2007	2008	Prognos 2009
Nollresultat, mkr	8	15	-264	-6
Nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag, mål 100 %t	101	101	105	102
Likviditet, 10 procent av nettokostnaden, mkr	702 Mål 548	664 Mål 570	636 Mål 589	733 Mål 612
Betalningsberedskap i dagar	47	43	39	44

Positivt resultat

För att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning krävs ett positivt resultat som är tillräckligt stort för att långsiktigt konsolidera ekonomin. Det s k balanskravet anger endast en lägsta godtagbar nivå för resultatet ett enskilt år.

Vid bedömning av en rimlig resultatnivå tas hänsyn till följande:

• 
  Avskrivningar på historiska anskaffningsvärden säkerställer inte möjligheten till reinvesteringar, därför bör en beräkning göras av återanskaffningsvärden för att kunna beräkna en långsiktig nivå.
  
• 
  Det egna kapitalet behöver inflationssäkras.
  
• 
  Resultatet bör täcka ökningen av hela pensionsåtagandet, d v s även för den del som är intjänad t o m 1997 och redovisas som ansvarsförbindelse.
  

	2008	2009	2010	2011	2012
Avskrivningar (nuvärden)	48	48	48	48	48
Pensionsåtaganden	35	166	9	14	19
Underlag resultatmål	83	214	57	62	67
2 procent av skatt, utjämning och statsbidrag	114	121	122	123	125

Med ovanstående som grund samt tumregeln att 2 procent av skatt och statsbidrag ska redovisas som överskott borde landstingets långsiktiga resultatmål vara ett resultat på 120 mkr. Men p g a den ekonomiska situationen är målet ett resultat i balans under perioden, d v s ett nollresultat.

Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrivelse till regeringen angett att det är önskvärt med en översyn görs i Lagen om kommunal redovisning som reglerar hanteringen av pensionskostnaderna (blandmodellen). En översyn bör också göras av det s k balanskravet.

Likviditet

För att klara tillfälliga svängningar i ekonomin ska landstinget ha en likviditetsreserv på lägst tio procent av nettokostnaderna. Med likviditet avses i huvudsak behållningen på landstingets koncernkonton. I likviditeten exkluderas de långsiktiga placeringarna vars främsta syfte är att reservera medel för framtida pensionsutbetalningar.

År 1997 avsattes 650 mkr och 2005 avsattes 100 mkr för pensioner. Dessa medel har ökat i värde och hade vid månadsskiftet april/maj 2009 ett marknadsvärde på 1 387 mkr. Landstingets pensionsskuld uppgår till ca 6 100 mkr och växer fortlöpande.