Landstingsplan

Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning

Utgångspunkter

Hälso- och sjukvården ska vara offentligt finansierad och offentligt styrd. Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och att erbjuda en hälso- och sjukvård samt tandvård som har sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgängliga resurser som sin begränsning. Det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet och arbetet inom hälso- och sjukvården ska stärkas.

Utgångspunkten för insatserna inom hälso- och sjukvården ska vara ett tydligt patientperspektiv och patienternas behov ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Vid uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser ska uppnådda resultat i ett patientperspektiv vara i fokus

Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda genom att evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder används. Verksamheterna ska ta till sig och använda kvalitetssäkrad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad denna kunskap innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvinnor respektive män. Hälso- och sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Förutsättningar

Hälso- och sjukvården i länet har speciella förutsättningar. En liten befolkning bor i ett län som utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Befolkningen blir allt äldre och inom länet finns en tydlig tendens att särskilt inlandskommunerna står inför en situation med en allt äldre befolkning som har behov av ökade insatser från hälso- och sjukvården. Det är landstingets uppgift att, i samverkan med kommunerna, under dessa förutsättningar säkerställa en god hälso- och sjukvård för hela länets befolkning.

Utmaningen är att utifrån behov ha förmåga att erbjuda en likvärdig hälso- och sjukvård för alla medborgare både avseende akuta och planerade insatser. Samtidigt ska högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter tillgodoses, liksom behoven hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, stroke, diabetes eller demens. Till detta kommer att det även måste finnas förmåga att successivt införa nya medicinska metoder, behandlingar och läkemedel, som ofta är kostnadskrävande. Samtidigt är det lika viktig att kontinuerligt utvärdera och ifrågasätta de metoder som används och vid behov utmönstra dessa.

För att klara utmaningarna är det nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade vårdresurserna i länet till patienternas förfogande ska utnyttjas maximalt och samverkan i ett länsperspektiv ska stärkas. Det verksamhetsmässiga innehållet vid vårdcentralerna och inom sjukhusen ska vara föremål för kontinuerlig diskussion för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas med hög kvalitet, att kompetensförsörjningen kan säkerställas och att ekonomin kan klaras.

Förberedelser pågår för att införa valfrihetssystem inom primärvården med utgångspunkt i de regelverk som riksdagen fastställt. Samtidigt har landstinget tagit initiativ till en utredning om införande av närsjukvård i Norrbotten. Såväl valfrihetssystemet som närsjukvården kommer med stor sannolikhet att påverka relationen mellan primärvården och den specialiserade vården vid sjukhusen. Beredskap ska därför finnas att fatta eventuella kompletterande beslut avseende den vårdpolitiska inriktningen.

Den vårdpolitiska inriktningen innebär även att:

• 
  Den akuta verksamheten koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna.
  
• 
  Standardiserade vårdprocesser, med klarlagda ansvarsförhållanden, utvecklas i ett länsperspektiv för att säkerställa kvalitet och tillgänglighet.
  
• 
  Patientsäkerheten sätts i fokus på bred front i syfte att radikalt minska antalet vårdskador. Landstinget ska medverka i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet.
  
• 
  Samverkan förbättras mellan verksamheterna inom den specialiserade vården och mellan den specialiserade verksamheten på sjukhusen samt primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske med ett uttalat patientfokus.
  
• 
  Verksamheterna deltar i alla relevanta kvalitetsregister i syfte att använda resultaten för att nå målen och för att göra jämförelser med motsvarande verksamheter i övriga landet.
  
• 
  Bemötandet inom hälso- och sjukvården utvecklas och förbättras.
  
• 
  Barns och ungdomars hälsa sätts i ökat fokus. Det gäller särskilt insatser för att förebygga att barn och unga drabbas av övervikt liksom av psykisk ohälsa.
  
• 
  Behoven hos kroniskt sjuka och äldre patienter med sammansatta vårdbehov tillgodoses bättre avseende kontinuitet, planering och samordnade vård- och behandlingsinsatser.
  
• 
  Samverkan ska stärkas mellan hälso- och sjukvården och patientföreningar när det gäller att utforma stödet till individer som lever med livslånga sjukdomar.
  
• 
  Det används en genomarbetad och förankrad process för introduktion av nya behandlingsmetoder och nya läkemedel för att säkerställa tillgänglighet, säkerhet, god kvalitet och en effektiv verksamhet.
  
• 
  Arbetet med att bedriva en jämlik och jämställd vård fortsätter.
  

God hälsa

En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv utveckling i länet. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från ett övergripande mål och elva målområden. Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete ska följa dessa och baseras på ett helhetsperspektiv,
d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Kommunerna och landstinget har i samverkan antagit en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Den utgör en gemensam plattform och inspirationskälla med syfte att hälsoaspekter ska vägas in i beslut på alla nivåer. Strategin ligger till grund för ett fortlöpande målinriktat arbete i länet.

Verksamheterna inom hälso- och sjukvården får genom sina möten med befolkningen kunskaper om individer och grupper med risk att utveckla ohälsa och sjukdom. Arbetet med aktiva förebyggande insatser är därför viktigt. Hälso- och sjukvården ska vid sina möten med patienter eller anhöriga i större utsträckning systematiskt ta till sig och använda hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande kunskap i hela vårdkedjan. Det innebär att verksamheten i det vardagliga mötet med patienter eller anhöriga, oavsett stadium av sjukdom, stödjer den process som ger individen möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet. Förutom i det direkta mötet, kan stöd till individen även ges med hjälp av ny teknik, t ex via internet eller på annat sätt på distans.

Stöd inom detta område behöver också riktas till landstingets medarbetare för att öka deras insikt och kunskap inom området och därmed öka deras förmåga att på ett trovärdigt sätt arbeta med frågorna i relation med patienterna.

Insatserna ska i första hand riktas till de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan positivt, d v s stimulera till ökad motion och goda kostvanor samt att minska rökandet och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. Insatser är även viktiga för att säkerställa en trygg och säker sexualitet. Resultatet av den befolkningsenkät som genomfördes 2006 pekar på en oroande utveckling av övervikt och fetma samt ungdomars psykiska hälsa, alkoholvanor och tobaksbruk. De fyra norrlandstingen har därför gemensamt bestämt att prioritera insatser för en bättre utveckling inom dessa strategiska områden.

Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Barns och ungdomars hälsa är därför särskilt viktig i det förebyggande arbetet. En väl fungerande samverkan med vårdgrannar, i första hand kommunerna, är av stor vikt i det arbetet.

Även den sekundära preventionen är viktig; d v s att hjälpa de som drabbats av sjukdom att leva ett så bra liv som möjligt, att kanske kunna undvika medicinering, men också att förebygga ytterligare insjuknanden och/eller komplikationer. Detta ska ske som en naturlig del i vård och behandling inom hälso- och sjukvården och tandvården.

Insatserna för att minska och på sikt eliminera mäns våld mot kvinnor ska fortsätta med utgångspunkt från det program som tidigare fastställts. Uppmärksamhet ska särskilt riktas mot barn i familjer där våld förekommer liksom mot barn som själva blir utsatta för våld och/eller övergrepp. Uppmärksamhet ska även riktas på barn som lever tillsammans med föräldrar som är psykiskt sjuka och/eller som har missbruksproblem. Likaså ska uppmärksamheten öka avseende förekomsten av s k hedersrelaterat våld.

Kopplingen mellan kultur och en god hälsa är numera fastställd och i det arbetet ska landstinget bidra både med stöd till projekt och till verksamheter, samt arbeta med att finna arbetsmetoder, där kulturen är ett viktigt verktyg i rehabilitering och folkhälsoarbete.

God vård

God vård innebär att bedriva en hälso- och sjukvård som uppfyller Socialstyrelsens kriterier för en god vård. Kriterierna innebär att hälso- och sjukvården ska vara patientfokuserad, tillgänglig i rimlig tid, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik och effektiv. För att detta ska uppnås krävs att processerna inom hälso- och sjukvården ständigt utvecklas och förbättras.

Utvecklingsstrategier

Systematiskt förbättringsarbete

Verksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården ska som utvecklingsstrategi tillämpa ett uthålligt kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att, ur ett patientperspektiv, förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Öppna jämförelser inom och mellan verksamheter ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet. Resultaten från medicinska kvalitetsregister ska också nyttjas systematiskt.

Kunskapsbildning

För att nå målet om en god vård ska landstinget aktivt medverka i framtagandet av nationella riktlinjer samt i systematiska och kontrollerade former införa nya adekvata medicinska metoder. Ett sammanhållet ledningssystem för att upprätthålla en god kvalitet och patientsäkerhet ska utgå från Socialstyrelsens föreskrifter och även beakta andra viktiga källor på området. Ett viktigt led i att nå en kvalitativt god och patientsäker vård är att aktivt arbeta för att minska variation i praxis inom och mellan verksamheter. Dessa insatser syftar till att erbjuda länets medborgare tillgång till en likvärdig vård.

Tillgänglighet

God tillgänglighet är en trovärdighetsfråga i förhållande till medborgare och patienter. Hälso- och sjukvården ska som miniminivå uppfylla den nationella vårdgarantin inom samtliga verksamhetsområden. Även när det gäller undersökningar som inte omfattas av vårdgarantin är inriktningen att vårdgarantins tillgänglighetskrav ska uppfyllas.

Flexibilitet

En god vård kännetecknas även av att resurserna anpassas till de faktiska behoven. Aktivt arbete med att anpassa bemanningen till varierande behov över tiden på kort och lång sikt är väsentligt för att åstadkomma goda vårdresultat. Nyttjandet av personalen ska planeras så att gällande lagstiftning iakttas med målet att en god arbetsmiljö ska uppnås.

Distansöverbryggande

I takt med att verksamheten utvecklas så behöver även stödsystemen utvecklas. Särskilt angeläget är det att det är patienternas behov som påverkar utvecklingen av IT-stödet till verksamheterna. Fortsatta insatser ska göras för att skapa en infrastruktur för ökat nyttjande av distansöverbryggande teknik som ger grund för att utveckla IT-stödet till verksamheterna och öka tillgängligheten för patienterna. IT-utvecklingen i landstinget ska även ske i linje med den nationella IT-strategin och nyttja de investeringar som gjorts i länsnätet Lumiora via IT Norrbotten. Utvecklingen av VAS+ ska fullföljas.