Läsanvisningar sammanfattning Förutsättningar 7

Förutsättningar

1.1Stadsdelsnämndens Vision

Stadsdelsnämndens vision är: "Angered ska med sin unika mångfald och goda förutsättningar i form av natur, infrastruktur och mänskliga resurser, vara en attraktiv del av Göteborg där boende och verksamma känner stolthet över sin dagliga miljö och där människor har goda förutsättningar att utvecklas utifrån sina behov,"

Visionen innebär att Angeredsborna ska ges så goda förutsättningar som möjligt att kunna utvecklas, må bra och känna delaktighet i samhällsutvecklingen. Ett aktivt och samordnat folkhälsoarbete är grunden för att kunna påverka dessa förutsättningar i en positiv riktning. Arbetet ska i första hand fokuseras på angeredsbornas ekonomiska och sociala förutsättningar, möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället samt barns och ungas uppväxtvillkor.

Stadsdelsnämnden pekar därför ut två övergripande fokusmål för 2012:

• 
  Ett aktivt arbete för att främja hälsa och motverka ohälsa ska bedrivas i alla verksamheter
  
• 
  Andelen elever med godkända betyg ska öka – alla verksamheter ska aktivt arbeta för detta mål
  

Arbetet för en god folkhälsa i Angered ska bedrivas långsiktigt och vara samordnat både inom förvaltningen och med våra samarbetspartners. Delaktighet, känsla av sammanhang och möjlighet att påverka sin livssituation ska vara ledord i arbetet. Barn och unga ska ges möjlighet att välja och påverka sin framtid. En bra skoltid och godkända betyg är då viktiga påverkansfaktorer. Synen på Angered, och på de som bor och arbetar där, ska vara att det är möjligheternas stadsdel.

1.2Omvärldsanalys

1.2.1Generellt stadsdelssektorn

I omvärlden sker utveckling, specifika händelser, tas beslut m.m. som direkt eller indirekt påverkar Göteborgs Stads och stadsdelsnämndens verksamheter i olika omfattning. Det är viktigt att organisationen omvärldsbevakar i bred bemärkelse för att ha framförhållning och beredskap att parera och möta förändringar på ett sätt som blir så gynnsamt som möjligt för de verksamheten är till för. Tonvikt måste ligga på strategiskt arbete och långsiktighet. Nedan redovisas några s.k. omvärldsförändringar som organisationen på olika sätt måste beakta.    

Ekonomiska förutsättningar

Göteborgs Stads budget för år 2012 och därmed även nämndernas ekonomiska ramar bygger på de ekonomiska omvärldsförutsättningar som beskrevs och prognostiserades under våren 2011. SKL (Sveriges kommuner och landsting) presenterade i maj 2011 sin sammanfattande syn på kommunernas ekonomiska nuläge och förutsättningar framöver. Rapportens viktigaste slutsatser sammanfattades enligt följande:

• 
  God fart i världsekonomin men oroshärdar och obalanser skapar alltjämt stora osäkerheter i konjunkturprognoserna framöver.
  
• 
  Den svenska ekonomin utvecklas fortsatt starkt, men utvecklingen förväntas dämpas framöver.
  
• 
  Kommunernas ekonomiska förutsättningar blev inte lika svåra till följd av finanskris och lågkonjunktur som befarades. Stora tillfälliga konjunkturstöd från regeringen kombinerat med att arbetslösheten inte ökade så dramatiskt som många befarade har sammantaget gett goda finanser i kommunsektorn de senaste åren.
  
• 
  Prognoserna för kommunernas ekonomiska förutsättningar framöver pekar på en relativt god finansieringsutveckling men också på ett ökat kostnadstryck i verksamheterna.
  
• 
  Den långsiktiga problematiken med välfärdens finansiering kryper närmare och börjar ställa krav på lösningar på sikt. Efterfrågan på välfärdstjänster växer p g a demografisk utveckling och högre förväntningar samtidigt som finansieringskällorna inte utvecklas i motsvarande grad.
  

Göteborgs Stad mötte finanskrisen och efterföljande lågkonjunktur med kraftigt uppbromsad kostnadsutveckling och skattehöjning om 25 öre. Då utvecklingen inte blev lika allvarlig som befarat hade verksamheten stora ekonomiska marginaler år 2010. Efterhand som läget förbättrades lättade kravet på dämpad kostnadsutveckling och budget för år 2011 innebär en ökad kostnadsutveckling. Budgeten för år 2012 är expansiv och innebär att gapet mellan kostnadsutvecklingen och finansieringsutvecklingen sluts ytterligare. Den kraftiga kostnadsutveckling som budgeteras för år 2012 är inte hållbar i ett längre perspektiv utan behöver enligt de prognoser som förelåg i våras dämpas igen under år 2013. Detta är en slutsats som förstärkts ytterligare efter den senaste tidens oro i världsekonomin. Denna medför även en ökad oro kring den svenska ekonomins utveckling och därmed också kommunernas ekonomiska förutsättningar. Flera prognosmakare har efter sommaren reviderat ner sina prognoser för år 2012 och det finns all anledning att noggrant följa den ekonomiska utvecklingen under hösten.

Utbildning

I den nya skollagen förtydligas och utökas ansvar och befogenheter för förskolechefer och rektorer. Förskolechefer och rektorer ska leda och samordna det pedagogiska arbetet samt verka för att utbildningen utvecklas vid sin förskola eller skola. I det ansvaret ingår även att man fattar de beslut som ett sådant ansvar kräver. Förskolechefer och rektor har även fått utökat ansvar för att utreda och anordna särskilt stöd till barn och elever som behöver detta. Även elevers rätt att överklaga beslut om åtgärdsprogram kommer att föranleda nya uppgifter för rektorerna.

I den nya skollagen införs bestämmelser om att tillsynsmyndigheterna, t.ex. Skolinspektionen, kan förena förelägganden med vite. Bristen på förskoleplatser är ett sådant område som kan bli föremål för förläggande förenat med vite.

Enligt den nya skollagen kommer en elev i grundskolan eller grundsärskolan ha rätt att fullfölja sin utbildning under ytterligare två år om han eller hon inte nått kunskapskraven. Detta i kombination med att det kommer krävas att eleven ska ha nått kunskapskraven i fler ämnen än engelska, matematik och svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan kan göra att fler elever ”går om” årskurs nio i grundskolan.

Den nya skollagen innebär att från och med 1 juli 2015 får endast lärare med legitimation sätta betyg. För att klara detta behöver kommunen för det första genomföra en inventering av i vilken utsträckning dagens undervisning bedrivs av behöriga lärare och för det andra vidta åtgärder för att fylla gapet mellan behov och tillgång. Kompetensutvecklingsinsatser för att öka lärarnas behörighet delfinansieras av staten genom ”lärarlyftet 2”.

För att förbättra uppföljningen och därmed möjligheten att fånga upp elever som behöver extra stöd, föreslår regeringen att det införs betyg från årskurs 6 och att fler nationella prov införs i årskurs 6 och 9.

Äldreomsorg och IFO/Funktionshinder

Socialstyrelsen har publicerat en lägesrapport 2011 för Hälso och sjukvård och socialtjänst. De bedömer i sin rapport att resurstillgången i kommunernas vård och omsorg om äldre har begränsats så att äldres säkerhet och trygghet inte alltid kan tillgodoses. Man konstaterar att bemanningen nattetid vid särskilda boenden för personer med demenssjukdom många gånger är otillräcklig och att väntetiderna till särskilt boende är varierande och oskäligt långa i vissa kommuner.

En ny lagstiftning om ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun gäller från 1/5 2011. Till skillnad från tidigare ska bosättningskommunen (hemkommunen) ansvara för stöd- och hjälpinsatser vid vistelser under en kortare tid - högst sex månader - i en annan kommun. Vistelsekommunen blir skyldig att på begäran av bosättningskommunen bistå med utredning och verkställighet. Ändringen avser även stöd till personer med funktionsnedsättning enligt både SoL och LSS.

Regeringen har avsatt medel i 2011 års budget för att införa en särskild utbildningssatsning för äldreomsorgens medarbetare. En fortsatt satsning till och med 2014 aviseras.

Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. Två centrala områden i utredningsarbetet kan innebära stora förändringar för den kommunala verksamheten. Det första gäller ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och sjukvård, det andra gäller tvångsvårdens roll och funktion inom missbrukarvården

1.2.2Lokalt perspektiv

Utvecklingen i omvärlden tyder på lägre tillväxt och enligt SKLs skrivning om "Budgetförutsättningar för åren 2011-2015" bedöms sysselsättningen under nästa år att minska något. Historiskt sett visar sig effekterna av detta i ett tidigt skede i Angered och det får återverkningar på stadsdelens verksamhet. Försörjningstödets utveckling kan i dessa händelser öka och på sikt kan ytterligare behov uppkomma av till exempel sociala boenden och köpt vård.

Flyktingströmmar är en annan viktig omvärldsfaktor då vi vet att Angered ofta fungerar som mottagare. Den mest konkreta frågan är den lagändring som kommer att presenteras och som

gör att de kanske uppemot tusen somaliska familjer, som splittrats på grund av att Sverige inte godkänt deras id-handlingar, ska kunna återförenas i Sverige från och med den 1 juli 2012. Totalt i riket kan det handla om i storkleksordningen 4 000 - 5 000 individer. Stadsdelen behöver här ha hög beredskap för att erbjuda en bra verksamhet för våra nya medborgare.

Inom förskola och skola ställs ökade och mer detaljerade krav på verksamheten. Ny skollag, nya och förändrade läroplaner, förstärkta behörighetskrav mm innebär ett omfattande utvecklingsarbete och i vissa fall förändringar i organisationen. En annan viktig faktor för stadsdelens skolors kvalité är förmågan att anpassa verksamheten efter elevernas val av skolor. Ju större anpassningsförmåga till nya elevantal desto bättre förutsättningar att kunna leverera en bra kvalité.

Den stora problematiken kring våra medborgares behov av bostäder bedöms kvarstå. Det handlar om bristen på bostäder och också en problematik med trångboddhet. Bristen medför att också medborgare utanför den kategori som socialtjänsten har ett speciellt ansvar för, i hög omfattning söker stöd från stadsdelen för att kunna lösa sin boendesituation.

Lagförändringen från den 1 maj 2011 angående ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun förväntas ge ekonomiska konsekvenser för stadsdelen. Bestämmelserna innebär att den kommun som beslutat om ett boende för en enskild i annan kommun har ansvar för alla stöd- och hjälpinsatser enligt SoL och LSS, som den enskilde har eller kan komma att behöva. Stadsdelen behöver ha en beredskap för detta främst inom familjehemsvården, med tanke på det stora antalet familjehemsplacerade barn. Huvuddelen av barnen placeras i familjehem utanför stadsdelen.  Det är få andra stadsdelar och kommuner som har familjehem för sina barn i stadsdelen, vilket minskar den möjliga ekonomiska utjämningen.