Mål & Budget2006-2008 Tjänstemannaförslag
Yüklə 2,52 Mb.
|
Mål & Budget 2006 och inriktning för 2007 och 2008Majoritetsförslag m-fp-kd Innehållsförteckning Majoritetens inledning 3 3(112) 3
Nacka kommuns ekonomi 6 Majoritetens förslag 8 Sammanfattning av majoritetens förslag till Mål&budget 2006-2008: 10 Särskilda beslut 12 Tabeller ekonomi totalt 16 Kommunstyrelsen 20 Fastighetskontoret 28 Områdesnämnden Älta 29 Områdesnämnden Sicklaön 32 Områdesnämnden Boo 35 Områdesnämnden Fisksätra/Saltsjöbaden 38 Tekniska nämnden 41 Föreningsstödsnämnden 43 Kulturnämnden 44 Socialnämnden 46 Äldrenämnden 48 Förskole- och grundskolenämnden 50 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 53 Bilaga 1 Befolkningsprognos samt
Bilaga 2 Checkbelopp 2006 58 Bilaga 3 Avgifter 2006 62 Bilaga 4 Förslag till investeringar 2006-2008 65 Bilaga 5 Exploateringsverksamheten 72 85(112) 85 Bilaga 6 Förtroendemannaarvoden 2006 94 94(112) 94 Bilaga 7 Förteckning över gällande planer, policydokument, program och vissa reglementen vid ingången av perioden 2006-2008 95 Bilaga 8 Planerade fastighetsförsäljningar 2006 96 Bilaga 9 Partistöd mm 97 Bilaga 10 Majoritetsprogram 99 Bilaga 11 Stadsledningskontorets beskrivning av samhälls- och kommunekonomiska förutsättningar 107
Majoritetens inledning Välstånd kommer av arbete - Sveriges ekonomiska läge Sveriges ekonomi rymmer både styrka och svagheter. Jämfört med flera europeiska länder uppvisar Sverige en hyfsad tillväxt. Jämfört med både många länder bland de forna Öst-staterna och i Asien är dock många nyckeltal oförmånliga. Utanförskapet på den svenska arbetsmarknaden är också stort. Mellan 1 och 1½ miljon människor saknar varje dag ett jobb att gå till. För varje människa, som skulle kunna och vilja försörja sig via en egen lön, så är detta ett stort problem. För den samlade välfärden är detta också ett verkligt hot. Stora skattepengar går till försörjningsstöd av olika slag istället för att kunna förbättra omfattning och kvalitet inom den offentligt finansierade servicen som bl.a. skola, äldreomsorg, sjukvård och rättstrygghet. Skattetrycket, inte minst på dem som har de lägsta inkomsterna, måste då också hållas orimligt högt. Sverige ligger i topp i världen vad gäller skatternas andel av den samlade ekonomin. Med tanke på de utmaningar Sverige, liksom en stor del av den ”gamla” världen, har att möta till följd av förändringarna av åldersstrukturen hos befolkningen är detta bekymmersamt. När en allt mindre andel av befolkningen är i förvärvsarbetande ålder ställs ökande krav på att ingen som kan arbeta ställs vid sidan. Den socialdemokratiska regeringen med sina två stödpartier sitter här tyvärr fast i gamla föreställningar och förmår inte medverka till att människor och företag kan växa och ”arbetslinjen” hävdas i varje läge. För den borgerliga alliansen är det uppenbart att välstånd kommer av arbete och har därför gemensamt presenterat en rad åtgärder för att långsiktigt stärka svensk ekonomi. Enligt regeringens bedömning av svensk ekonomi förutses BNP öka med 2,4 procent i år. Man hävdar vidare att tillväxten stärks ytterligare år 2006 och bedöms då uppgå till 3,1 procent. Det innebär att regeringen bedömer att tillväxtökningen valåret 2006 liksom 2007 blir högre än enligt den bedömning som både Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting gjort. Jämfört med bedömningen i vårpropositionen är det en betydligt svagare tillväxt i år, men starkare nästa år. ”Målsnöret” flyttas ständigt. Det är främst den svaga inledningen av år 2005 som lett till att prognosen reviderats ned. Utvecklingen under senare tid indikerar dock möjligen en mer gynnsam efterfrågebild. Världsekonomin fortsätter öka i god takt, om än något lugnare än år 2004. En tillväxttakt omkring 4 procent under såväl 2005 som 2006 innebär att regeringen bedömer de internationella förutsättningarna för svensk export som relativt goda. Fortsatt god lönsamhet för svenska företag Svensk export och industriproduktion växte mycket snabbt förra året. Efter en kraftig inbromsning kring årsskiftet 2004/05 återhämtar sig nu exporten. Men det är den inhemska efterfrågan, som är den främsta drivkraften bakom tillväxten. Investeringarna har ökat starkt, framförallt bostads- och maskininvesteringarna. Utvecklingen i Nacka av byggandet bidrar här påtagligt till den samlade bilden för landet som helhet. Bland landets i nuläget absolut största byggprojekt, utbyggnaden av Forum Nacka, liksom omvandlingen av Sickla och det samlade bostadsbyggandet har betydelse för hela Sverige. Den låga räntan och den goda lönsamheten hos företagen bidrar till att investeringarna fortsätter att öka. Hushållens konsumtion ökar Regeringen bedömer att hushållens konsumtion nu kommer att ta fart. Såväl god realinkomstutveckling som ljusare arbetsmarknadsutsikter gynnar konsumtionsutvecklingen. I år räknar regeringen med att hushållens inkomster ökar med 2,9 procent för att 2006 stiga med 2,5 procent. Hushållens konsumtionsutgifter väntas därmed öka med 2,0 procent i år och 3,0 procent nästa år. Minskad arbetslöshet genom arbetsmarknadsåtgärder Trots den starkare konjunkturen är arbetsmarknadsläget bekymmersamt. Den öppna arbetslösheten kommer enligt regeringen att uppgå till 5,9 procent i år, dvs. oförändrat jämfört med förra året. Den verkliga arbetslösheten är vida större. Sysselsättningen väntas ta fart nästa år och antalet sysselsatta beräknas öka med 1,3 procent. Regeringen räknar med att hälften av ökningen eller 27 000 personer kommer i den kommunala sektorn. En stor del av denna ökning förklaras av arbetsmarknadsåtgärder, så kallade plusjobb och utbildningsvikariat. En ökad satsning på arbetsmarknadsåtgärder och utbildning leder till att den redovisade arbetslösheten kan sjunka till 4,8 procent 2006. Samtidigt ökar de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna från 2,7 procent av arbetskraften år 2005 till 3,6 procent nästa år. Målet att komma upp i en 80 procentig reguljär sysselsättningsgrad är alltjämt långt borta. Sysselsättningsgraden ligger kvar kring 77 procent under prognosperioden om nuvarande politik fortsätter. Detta är verkligt bekymmersamt för den samlade välfärden nu och än mer framöver. En ny alliansregering behövs för att så snabbt som möjligt öka sysselsättningsgraden. Gradvis ökning av inflationen och timlönen Timlönerna ökar svagare än väntat, 3,3 procent i år och 3,4 procent nästa år. Inflationen väntas i år förbli lägre än 1 procent och stiga gradvis under 2006.
Den kommunala konsumtionen ökar svagt Den kommunala konsumtionen i landet beräknas, enligt regeringen, öka marginellt eller med 0,2 procent i år. En fortsatt god inkomstutveckling tillsammans med de aviserade sysselsättningsåtgärderna bedöms leda till att kommunal konsumtion ökar med 1,8 procent valåret 2006. Åtgärderna bidrar till en fortsatt god utveckling av kommunal konsumtion även under 2007. Avtrappningen av sysselsättningsåtgärderna 2008 leder till att konsumtionen bedöms öka med endast 0,3 procent. Med en ny, borgerlig regering kan denna dämpning mildras. Regeringen bedömer att en god inkomstutveckling tillsammans med en dämpad utgiftsutveckling kraftigt stärker kommunsektorns finanser i år. Inkomsterna förutses fortsätta öka i hög takt 2006, men beroende på att även utgifterna väntas öka starkt förutses finansiellt sparande och resultat 2006 vara närmast oförändrade i förhållande till 2005. De offentliga finanserna stärks något i år och det finansiella sparandet uppgår till 1,4 procent av BNP. Nästa år leder den expansiva finanspolitiken till en minskning av överskottet till 0,7 procent av BNP. Därefter stärks sparandet återigen. Ålderspensionssystemet visar ett stadigt överskott liksom kommunsektorn. Staten däremot visar ett underskott på 41 mdkr nästa år till följda av bl.a. en rad ofinansierade reformer, som lanseras inför valet. Det finansiella sparandet ligger hela perioden under målet på 2 procent av BNP.
Nacka kommuns ekonomi Nacka kommuns resultat under åren 2002-2004 innehöll betydande underskott som medförde sjunkande soliditet och en ökande låneskuld. Vid utgången av år 2004 var soliditeten inklusive ansvarsförbindelser 1 procent och låneskulden var 590 mkr. Underskotten för dessa tre år var sammantaget 171 mkr, vilket kan jämföras med att överskottet för de tre åren dessförinnan (1999-2001) var 322 mkr. Det ackumulerade underskottet för 2002-04 vid beräkning av det s.k. balanskravet, då bl.a. realisationsvinster inte får räknas in, är 284 mkr. Orsaken till de ekonomiska problemen under dessa år har främst varit utvecklingen i det statliga systemet för kostnads- och inkomstutjämning. Systemets utformning gjorde att Nacka 2004 fick betala netto 350 mkr till systemet, från att år 1999 vara nettobidragstagare. Nackas borgerliga majoritet riktade kraftig kritik av den gamla utformningen. De justeringar som senare gjorts i systemet visar att Nacka kommun under dessa år blev kraftigt övertaxerad. Från och med år 2005 har systemet ändrats i vissa delar, vilket innebär att Nackas nettokostnader minskat med ca 100 mkr per år. Den nya kommunallagen ställer högre krav De underskott som ackumulerats ska enligt kommunallagens definition av balanskravet återställas inom tre år – om inte ”synnerliga skäl” föreligger. Prognosen i september 2005 pekar på ett överskott för året på 83 mkr. Det statliga regelverket innebär dock att reavinster inte får räknas med. Detta innebär att kommunen, med nuvarande prognos, beräknas återställa 33 mkr år 2005. Hur stort det överskott för 2005 som får räknas med kommer att vara blir dock inte klart förrän i bokslutet för 2005. Till budget 2006-2007 återstår, givet prognosen för september och alla andra antaganden rörande ekonomin i Nacka och Sverige 2006 och 2007, då 251 mkr att återställa enligt huvudregeln ovan. Enligt detta budgetförslag uppnås inte målet, men eftersom lagstiftningens krav på ”synnerliga skäl” uppfylls utgör detta i sig inget problem. De ”synnerliga skälen” är två. Ett är att underskottet till sin avgörande del uppstått genom en helt orättfärdig utformning under de aktuella åren av det statliga utjämningssystemet. Ett annat är det faktum att verksamhetsnedskärningar och skattehöjningar om sammantaget ca 80 mkr 2006-07 skulle utgöra ett påtagligt hot mot nackabornas välfärd. Hade den omläggning av utjämningssystemet som infördes 2005, istället kommit tre år tidigare, hade det inte funnits något underskott att diskutera. Behovet att stärka soliditeten och vidta möjliga åtgärder för återställande av det ackumulerade underskott har tvingat fram att den skattesänkning, som utlovades för 2006 – när kommunen pressades att höja skatten 2004 – inte kan infrias. En åtgärdsplan för hur ”återställandet” ska åstadkommas måste enligt de nya paragraferna i kommunallagen beslutas av Kommunfullmäktige. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom, dvs. senast i budgeten inför år 2007. Finansiella mål Kommunen måste enligt kommunallagen också besluta om finansiella mål för att få en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Stadsledningskontoret har gjort förslag på långsiktiga finansiella mål. Dessa behandlar verksamhetens nettokostnadsandel (exklusive anläggningsavgifter och realisationsvinster och inklusive finansnetto) i relation till skattenettot, kommunens soliditet, inklusive ansvarsförbindelser, samt nettoinvesteringarna för varje budgetperiod (3 år), exklusive VA-verksamhet och renhållning, i relation till summan av årets resultat (exklusive anläggningsavgifter inom VA) och avskrivningar. Kommunfullmäktige beräknas på sitt sammanträde i december 2005 behandla frågan om finansiella mål för kommunen.
Under perioder med kraftig befolkningstillväxt kan investeringarna bli mycket höga, samtidigt tenderar då också försäljningsinkomsterna att bli höga, detta innebär att kommunen dessa år också kan använda försäljningsinkomster som delfinansiering till investeringarna.
Majoritetens förslag I detta majoritetsförslag till Mål&budget har inarbetats Kommunstyrelsens beslut om ramar från den 13 juni 2005 tillsammans med ny befolkningsprognos, nämndernas förslag till Mål&budget, stadsledningskontorets förslag samt egna överväganden om vad som är en realistisk kostnadsnivå och klok politik för Nacka. Reserven för negativ skatteavräkning under 2006 har justerats från 30 till 23 mkr med hänsyn till utvecklingen under 2005. Inom samtliga verksamheter utom vuxenutbildning föreslås en ram- och checkuppräkning med 1,5 procent, dvs. de ekonomiska förutsättningarna är i stort sett oförändrade inför 2006, då snittet av pris- och löneökningar torde ligga i närheten av denna nivå. Checken för äldreboenden behandlas på samma sätt som övrig verksamhet, d.v.s. uppräkning med 1,5 procent Räddningstjänsten får kompensation för förväntade pris- och löneökningar. Tekniska nämnden tar steget att bli renodlad myndighets- och finansieringsnämnd, då Räddningstjänsten förs över bland övriga produktionsverksamheter till KSVU. Extra insatser görs för att mobilisera det ”sociala kapitalet” i Fisksätra. Områdesnämndernas miljöarbete för utökade resurser jämfört med stadsledningskontorets förslag. I budgetförslaget har hänsyn tagits fullt ut till nämndernas bedömningar om volymökningar inom de allra flesta områden. I övrigt har endast mindre justeringar gjorts av nämndernas förslag. I förslaget finns nya medel avsatta för särskilda satsningar inom Kommunstyrelsen. Detta gäller främst inom områdena miljö, folkhälsa, demokrati, stadsplanering och nya IT-projekt i syfte att effektivisera framtida administrativa områden. Vidare görs en utökad satsning för trygghet och säkerhet och brottsförebyggande arbete. I Nacka ska man kunna åldras i trygghet. Äldrenämnden får i uppdrag att undersöka hur en särskild ”värdighetsgaranti” skulle kunna bidra till kvaliteten inom äldreomsorgen och lämna förslag under första halvåret 2006. En större satsning görs under två år för att över lag förbättra standarden på gångvägar, parker, utomhusbad och den yttre miljön i övrigt. Sammanlagt 9 mkr läggs på Snyggare Nacka. Det år 2005 igångsatta särskilda beläggningsprogrammet för att förbättra vägstandarden inom kommunen fortsätter. Nya regler införs för uttaget av gatukostnadsersättningar i förnyelseområden. Den kostnadsnivå som angivits vid utställning av gatukostnader skall, justerat för ev. generella kostnadsnivåförändringar över tiden, gälla som tak vid debitering efter att utbyggnaden av gata och park genomförts. Detaljplan och gatukostnadsutredning ska regelmässigt ställas ut samtidigt. Vid utbyggnaden i Lännersta 1A+B liksom Lilla Björknäs 1 tar kommunen över kostnaderna för bl.a. strandpromenader, badplatser och ångbåtsbryggor, vilket håller tillbaka de kostnader, som behöver fördelas på berörda fastighetsägare. I investeringsbudgeten reserveras 1 mkr för att kunna medverka till en tekniskt sett modernare, och om möjligt bättre lokaliserad, sammanträdeslokal för kommunfullmäktige. Lämpligen sker samverkan med någon fristående verksamhet, exempelvis biografföretag. Större investeringar görs i idrottsanläggningar i samarbete med föreningar. Älta IP får konstgräs med pengar i budgeten redan 2006 under förutsättning att denna tidigareläggning delvis kan finansieras av Älta IF, som föreslagit just detta. Den planerade investeringen för kylning av ventilationsluften i Stadshuset skjuts på framtiden. Investeringsvolymen, d.v.s. utgifter brutto, budgeteras år 2006 till 358 mkr, 2007 till 386 mkr och 2008 till 314 mkr. Av detta svarar verksamhetslokaler för totalt 427 mkr för hela budgetperioden. För utgifterna har gjorts en generell avdragspost varje år med 50 mkr eftersom vissa projekt erfarenhetsmässigt blir försenade. Dessa belopp är avdragna i de ovan nämnda beloppen. Frågan om Förskole- och grundskolenämndens ändrade tillämpningsregler för familjedaghemsverksamheten i syfte att medge att föräldrar kan ta hand om egna barn (FGN § 91 2005-10-11) omfattas inte av den gemensamma majoritetsöverenskommelsen om Mål&budget 2006-08. Sammanfattning av majoritetens förslag till Mål&budget 2006-2008: 1. Ekonomisk återhämtning Efter tre kommunalekonomiskt svåra år 2002-2004, mycket till följd av det dåvarande statliga utjämningssystemet, har vi kunnat vända utvecklingen under 2005 och fortsätter kraftfullt detta under 2006 och de kommande åren. Effektiviseringar på bred front, i samspel med duktiga chefer och medarbetare liksom fristående anordnare, koncentration på kommunens kärnuppdrag, nya IT-lösningar och arbetsmetoder, liksom en delseger i förändringen av utjämningssystemet, bär nu frukt. Skattesatsen hålls oförändrad 2006. 2. Ledande utbildningskommun Nackas roll som ledande utbildningskommun i landet befästs. Innehållet, kvaliteten och mångfalden förstärks. Uppföljningssystemet fortsätter utvecklas. Alla elever måste mötas utifrån sina förutsättningar och ingen får lämnas åt sidan. Nya skolor kommer till och förutom att ta emot det ökande antalet elever från Nacka ökar inpendlingen av elever från andra kommuner till de utmärkta skolorna här – både kommunala och fristående. Nackas politik gör att ”utbildningsbranschen” blomstrar. 3. Förskolorna byggs ut Barnfamiljer värdesätter Nackas barnvänliga miljö, vilket visar sig i behovet av barnomsorgsplatser. På tre år har 1 000 nya barnomsorgsplatser tillkommit i Nacka och nya förskolor byggs för att möta det fortsatta behovet. Kvaliteten i förskolan ska fortsatt utvecklas. 4. Äldreomsorg – värdig och tillräckligt utbyggd Utvecklingen av både kvalitet och omfattning av äldreomsorgen fortsätter. Ektorpshemmet renoveras i grunden. Nytt särskilt boende i Fisksätra planeras. SeniorForum i Boo fullföljs. Antalet hemtjänsttimmar liksom platser i särskilt boende ökar. Nacka är en kommun där äldre verkligen får den hjälp de fått beviljad. 5. Handikappomsorgen byggs ut Två nya LSS-boenden, Älta och Centrala Nacka, tillkommer med plats för sammanlagt 10 boende. Arbetet med förbättrad tillgänglighet, i enlighet med riksdagsbeslutet, fullföljs. 6. Miljöarbetet stärks Nackas framgångsrika miljöarbete fortsätter. En större bullerkartläggning görs 2006. Inrättandet av nya naturreservat fortsätter. 7. Bostadsbyggandet fortsatt starkt Nacka befäster sin ställning som en av regionens ledande bostadsbyggnadskommuner. Under 2006-2008 beräknas drygt 2 200 nya bostäder bli inflyttningsklara. Inriktningen är tydlig på att främja mångfald vad gäller både upplåtelseformer och bostadsstorlekar. 8. Fokus på trafik och framkomlighet Nackas läge i den växande huvudstadsregionen och nackabornas tillgänglighet till arbete runt om i hela StorStockholm kräver aktivt arbete att både kort- och långsiktigt bevaka trafikfrågorna. Vi arbetar vidare med att förverkliga bättre trafiklösningar vid Danvikstull/Henriksdal (”Danvikslösen”), konvertering av Saltsjöbanan och hopkoppling med Tvärbanan så kapacitet och turtäthet kan förbättras, en ny Skurubro och dessförinnan de förbättringar som är möjliga i nuvarande läge, nytt system med biogasdrivna pendelbåtar längs norra kusten in till City, bilfärja mellan Nacka och Lidingö, en framtida Österled samt nya av- och påfarter till Värmdöleden vid Boovägen. Samarbetet med Vägverket, SL och grannkommunerna – särskilt Värmdö – intensifieras. 9. Trygg och säker kommun Arbetet att stärka kommunens insatser för trygghet och säkerhet, inkl brottsförebyggande arbete, ges ökade resurser. Drogförebyggande insatser fortsätter liksom kampen mot klotter. Samverkan med Polisen intensifieras. 10. ”Snyggare Nacka” Under 2006 och 2007 görs en storsatsning för att förbättra standarden på den yttre miljön i Nacka. Sammanlagt 9 mkr investeras i upprustning av gångvägar, parker, lekplatser, friluftsbad mm. 11. Samspelet med föreningar och idrott utvecklas Genom Områdesnämnderna och Föreningsstödsnämnden utvecklas samspelet med föreningarna – inte minst inom idrotten. Ett särskilt investeringsanslag skapas för stöd till idrottsanläggningar i samarbete med berörda idrottsföreningar. Älta IP får konstgräs i samarbete med Älta IF. Vinterstadion i Saltsjöbaden utvecklas tillsammans med slalomklubben. Nya ”Booladan” genomförs tillsammans med föreningslivet. 12. Kulturverksamheten breddas – musiklokal i Orminge Under de kommande åren sker en omläggning av kulturstödet i syfte att öka bredden och mångfalden. En musiklokal byggs i Orminge 2006-07. 13. Fisksätra utvecklas – ”sociala kapitalet” mobiliseras I både drift- och investeringsbudget reserveras pengar för samspel med föreningar och enskilda som vill bidra till att ta till vara det ”sociala kapitalet” i Fisksätra. 14. Nya principer för gatukostnader i förnyelseområden I samspel med berörda fastighetsägare utvecklas kommunens principer för fördelning av kostnaderna då gator, vägar och parkanläggningar byggs ut i förnyelseområden – framför allt i Boo. Kommunen tar kostnaderna för de anläggningar som bedöms vara till nytta för många fler än de som bor i just detaljplaneområdet. Den kostnadsnivå som presenteras vid utställning av gatukostnaderna blir också låsande för vilka avgifter som senare kan tas ut. Systemet blir därmed mer överblickbart för den enskilde. Ekonomiskt innebär förändringarna en tydlig fördel för kommundelen Boo. VA-utbyggnaden påskyndas, bl.a. i Norra Boo med den nya huvudledningen till Rörsundsviken. 15. Arbete istället för bidrag I kommunens samlade arbete hävdas ”arbetslinjen” hårt. Både inom socialtjänsten och näringslivsarbetet – liksom kommunens förhållningssätt i övrigt – präglas starkt av detta. Välstånd kommer av arbete. 16. VA-taxan sänks Den 1 januari 2006 sänks VA-förbrukningstaxan med 2 procent. Renhållningstaxan kan hållas oförändrad genom den nya avfallsförbränningen. 17. En öppen kommun Arbetet att stärka demokratin fortsätter. Under 2006 görs ett nytt demokratibokslut. Den samlade kommunorganisationens sätt att smidigt möta kommuninvånarna utvecklas vidare. Kontaktcentret liksom webben blir allt viktigare verktyg. Yüklə 2,52 Mb. Dostları ilə paylaş:
|
