Mål & Budget2006-2008 Tjänstemannaförslag

Verksamhetsbeskrivning

Syftet med verksamheten är att skapa förutsättningar för etablering av bostäder och arbetsplatser, såväl på kommunens egen mark som på annan mark. Det sker genom ett antal stadsbyggnadsprojekt som exploateringsenheten ansvarar för att driva. Exploateringsverksamheten omfattar för närvarande ca 90 aktiva stadsbyggnadsprojekt i olika skeden plus 37 som ligger på väntelista och 48 som ska avslutas, totalt 176 projekt.
Ett stadsbyggnadsprojekt omfattar oftast ett separat detaljplaneområde. Projektet initieras genom ett beslut i den styrgrupp för stadsbyggnadsprojekt som utgörs av delar av ledningsgrupperna för Miljö & Stadsbyggnads samt Teknik efter eventuell avstämning i Borgerliga plangruppen. Planeringsfasen börjar med att ett start-PM för detaljplaneprogram eller detaljplan godkänns i KS och fortsätter med program- och detaljplanearbete inklusive olika utredningar, exempelvis rörande gatukostnader. Efter beslut att anta detaljplan och att godkänna genomförandeavtal, gatukostnadsutredning etc vidtar genomförandeskedet när mark byter ägare och olika anläggningsarbeten projekteras, upphandlas och utförs. När de allmänna anläggningarna är genomförda överlämnas dessa till huvudmannen / Tekniska nämnden för fortsatt driftansvar. Projektet avslutas och slutredovisas, oftast när garantitiden för anläggningarna löpt ut.
Stadsbyggnadsprojekten redovisas under kommunens investeringar, men påverkar även driftbudgeten: Investeringar i VA-ledningar för med sig driftintäkter i form av anläggningsavgifter, dessa redovisas även här. Markförsäljningsinkomster i projekten resulterar i realisationsvinster (eller –förluster), vilka förs till finansförvaltningens resultaträkning. De interna utrednings- och administrationskostnaderna i projekten syns dels hos respektive resultatenhet som både en kostnad och en inkomst, och dels som en utgift i respektive investeringsprojekt.
I samband med projektavslutet aktiveras nettoinvesteringar för VA samt gata-park på tekniska nämnden som sedan står för kapitalkostnader och drift och underhåll för de idriftsatta anläggningarna. Underskott i planläggningsarbetet direktavskrivs på kommunstyrelsen.
Exploateringsverksamheten ska vara självfinansierad sedd över en längre period. Viktiga undantag är större infrastrukturinvesteringar som måste skattefinansieras till stor del. Gatukostnadsuttag tillämpas i förnyelseområden, men ofta krävs anläggningar som delvis behöver skattefinansieras. Beräknade kostnader utgör tak för gatukostnadsuttag, det innebär delvis skattefinansiering i projekt där kostnaderna underskattats. VA-taxan ger i dagsläget inte täckning för investeringarna annat än i projekt där infrastrukturen i princip redan är utbyggd. I den mån projekten innebär förädling av kommunalägd mark ger de som regel ett ekonomiskt överskott.
Mängden stadsbyggnadsprojekt är fortsatt mycket stor. Arbetsbelastningen i organisationen är hög, i synnerhet inom exploateringsenheten och på tekniksidan. En modell för prioritering av stadsbyggnadsprojekten har därför

tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen 2007. Modellen resulterar i en lista med aktiva respektive väntande projekt. Listan uppdateras och redovisas i varje tertial. Sedan T1 2008 har inga förändringar gjorts på väntelistan. Övriga förändringar framgår av följande tabell. Siffror inom parentes visar förändring sedan förra tertialet.

Samtliga stadsbyggnadsprojekt