Mål & Budget2006-2008 Tjänstemannaförslag

Resursfördelning SÄN:s förslag

Verksamhet	Ram 2008	Förändring		Ram 2009	Skillnad
		Ramärendet	Nämnd-yttrande		tkr	%
IFO (Barn & Ungdom)	96012	5019	0	101031	5019	5,2
IFO (Försörjningsstöd)	87900	-2115	310	86095	-1805	-2,0
IFO (Beroende)	14300	566	0	14866	566	3,9
Handikapp	232150	19322	10981	262453	30303	13,1
Socialpsykiatri	48095	6720	-1032	53783	5688	11,8
Äldre	449227	41830	11239	502296	53069	11,8
Myndighets- & huvudmannauppgifter	92591	5595	0	98186	5595	6,0
Nämnd & Nämndstöd	6290	157	0	6447	157	2,4
Summa	1026565	77094	21498	1125157	98592	9,6

Utbildningsnämnden

Strategiska mål

Verksamhetsresultat

Läge

OK

Utbildningsnämnden olika verksamheter står inför stora förändringar de kommande åren. För förskolans del i Nacka handlar det om fortsatt utbyggnad av antalet förskoleplatser de kommande tio åren för att motsvara samhällets tillväxt. Dessutom föreslås att vårdnadsbidrag införs 2009. Samtidigt planeras stora reformer på nationell nivå med allmän förskola från tre år och en tydligare utbildningsprofil av förskolans innehåll. En kärnfråga för att kunna bibehålla och utveckla kvaliteten i förskolan är möjligheten att kunna rekrytera välutbildade förskollärare till förskolor i Nacka, såväl enskilda som kommunala. För grundskolan planeras förändringar som bland annat avser tidigare och tydligare mål i år tre, prov i år tre och betygssättning från år sex. Just frågorna om bedömning och betygsättning är viktiga för alla lärare och rektorer i grundskolan. En annan väsentlig kvalitetsfråga är skolornas förmåga att arbeta så att alla elever når så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. I detta ligger både att ge stöd till de elever som behöver det men också att utmana de elever som har möjlighet att nå längre.
Gymnasieskolan står inför mycket stora förändringar när den gymnasiereform som nu är föreslagen införs från år 2010 eller 2011. Den innebär helt ny struktur för yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar. Reformen ställer stora krav på de professionella i skolan och på deras huvudmän. Ändrade behörighetsregler från grundskola till gymnasieskola kommer också att ställa nya krav på grundskolan. Stora satsningar kommer att göras från nationell nivå när det gäller yrkesutbildningar för vuxna från år 2009. Det pågår också ett omfattande arbete i länet kring att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion. Nacka kommun måste vara aktiva i bägge dessa frågor de kommande åren.
Vägledning och information är ett utvecklingsområde för framtiden inom alla skolformer både på nationell och på lokal nivå. Nacka har påbörjat ett intressant utvecklingsarbete om karriärutveckling för alla. Kulturen i förskola och skola är ett annat utvecklingsområde där Kulturnämnden har satsat särskilda medel (kulturpeng) för att alla barn och ungdomar ska få större tillgång till kulturella upplevelser och att få skapa själva med olika kulturella uttryckssätt.
EU har fastställt åtta nyckelkompetenser för framtiden för EU:s medborgare, något som alla utbildningssystem i alla länder bör se till att arbeta in. Nyckelkompetenserna är kommuni­kation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Nacka kommun bör se över sin utbildningspolitiska strategi de kommande åren för att bland annat anpassa den till dessa nyckelkompetenser, så att våra förskolor och skolor ger barn och ungdomar de bästa möjligheterna för framtiden.
Måluppfyllelsen är idag hög på flera områden. De olika utvärderingsverktygen visar att förskoleverksamhet och utbildning i Nacka håller mycket hög klass och ligger mycket väl till vid jämförelser med andra kommuner. Utbildningsnämnden har höga ambitioner för sin verksamhet vilket uttrycks i ambitiösa målnivåer. I den årliga kvalitetsredovisningen från april 2008 finns utbildningsnämndens samlade bedömning av kvalitet, resultat och åtgärder för kommande år. Flera åtgärder för att skapa ökad måluppfyllelse är generella, och tas därför upp här inledningsvis. Specifika åtgärder för olika skolformer tas upp under respektive strategiskt mål och nyckeltal.

• 
  Utbildningsnämnden påverkar verksamheten i förskolor och skolor bland annat genom hur styrsystemen utformas och genom information och kontakter med anordnare. Varje förskola och skola har själva ansvar för att utveckla sin egen verksamhet. Kultur- och utbildningsdirektören har återkommande träffar med förskolechefer och rektorer och ordnar också regelbundet olika former av seminarier inom målområden där åtgärder krävs.
  
• 
  Utvärdering är en viktig del i styrningen. Utbildningsnämnden kommer att utveckla redovisningen ytterligare bland annat i JämförareN för att underlätta analyser och tydliggöra resultaten för såväl anordnare som föräldrar och elever. Användningen av utvärderingsresultat främjas också genom kvalitetspriset Kvalitetshatten som baseras på utvärderingsresultat. När resultaten brister diskuteras utvecklingsåtgärder med berörd förskola eller skola.
  
• 
  Utbildningsnämnden har beslutat att satsa minst en promille av utbildningsbudgeten på forskning och utveckling för att stödja områden där det idag finns brister. Forskningssatsningen kommer att bli ett starkt stöd i kvalitetsarbetet på förskolor och skolor. Bland annat kan duktiga lärare också få utvecklingsstipendium för att dokumentera och sprida sitt goda pedagogiska arbete.
  
• 
  Utbildningsnämnden har beslutat om särskilda insatser för att stödja barns och elevers tidiga språkutveckling.
  
• 
  Beslut har fattats om att förstärka karriärutvecklingen för alla. Målet är att erbjuda alla elever information, utbildning och vägledning för att de lättare ska kunna välja en väg i livet som passar just dem. Systemet införs hösten 2008.
  

Måluppfyllelsen när det gäller maximal utveckling och stimulerande lärande är blandad. I grundskolan och vuxenutbildningen har resultaten utvecklats som önskat, medan däremot gymnasieskolans resultat inte förbättrats. I förskolan och grundskolan nås inte målnivån som utgår från föräldrars och elevers bedömningar, men det fattas i flera fall bara en eller två procentenheter för att målet skulle ha nåtts. Den samlade bilden av verksamheten på detta område måste betraktas som god, vilket också bekräftas av Skolverkets inspektion. Förskolorna har utvecklat nya metoder för att stödja och utveckla barnen och deras lärande. Verksamheterna stimu­lerar i hög grad barn och elever till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling, men gymnasieskolans resultat behöver utvecklas. Det finns också enstaka förskolor och skolor för vilka måluppfyllelsen är sämre.

För reellt inflytande är måluppfyllelsen god då det finns en positiv utveckling när det gäller barns och elevers delaktighet i planering. Mycket arbete pågår inom området och många förskolor och skolor är på god väg. Inom detta mål ingår också information om lärandet till föräldrar och elever, där visar måluppfyllelsen, som utgår från föräldrars och elevers upplevelser, på brister. Även här pågår dock mycket arbete på förskolor och skolor vilket ger förutsättningar för en positiv utveckling.
Måluppfyllelsen när det gäller valmöjligheter bedöms som acceptabel. Den förväntade framtida ökningen av antalet barn i förskoleåldern kräver ett fortsatt aktivt arbete från kommunens sida. Det gäller både arbetet med att utveckla nya förskolplatser som en mer aktiv planering avseende platser i förskoleklass och grundskolans tidiga år.
Måluppfyllelsen för trygg arbetsmiljö är blandad. Här måste varje enskild förskola och skola med låg måluppfyllelse vidta aktiva åtgärder för att alla barn och unga ska känna sig trygga i verksamheterna.
Flera av målområden och möjligheterna att nå målen är också beroende av nationella insatser. Nämnden tar upp detta med nationella företrädare. Det gäller bland annat att utbildningen av förskollärare måste utökas.
Som resultat i nivå med fastställda mål betraktas 95 procent av målnivån. Målnivån är som högst 95 procent för de nyckeltal som baseras sig på kundundersökningen då det alltid finns föräldrar och elever som inte har en klar uppfattning om alla frågeställningar och därmed kan utfallet aldrig bli 100 procent.