Aicpa- special committeé on assurance services



Yüklə 420,41 Kb.
səhifə3/16
tarix17.01.2019
ölçüsü420,41 Kb.
#99882
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   16

2.3 Perspektiv

Ordet perspektiv kan sägas vara synonymt med ordet synvinkel. I forskningssammanhang har perspektiv ofta samma innebörd som synsätt eller utgångspunkt för utredningen. Perspektivet fungerar som en lins genom vilken utredaren betraktar verkligheten och väljer de aspekter som bedöms vara relevanta och viktiga och tolkar verkligheten. Det är för forskaren knappast möjligt att välja föreställningsram, men om denna förhoppningsvis utvecklas i takt med erfarenheter och kunskaper. Utredaren har dock full möjlighet att medvetet välja perspektiv.29 Vi har valt att studera fenomenet utifrån revisorernas perspektiv och utifrån deras åsikter försöka bilda oss en uppfattning om verkligheten och rådande förhållanden. Det är dock av vikt att ifrågasätta det valda perspektivet och se andra möjliga perspektiv. En fråga som kan vara mycket användbar i samband med problemformulering och i syfte att frigöra sig från det invanda sättet att se på ett fenomen är frågan ”varför inte tvärtom?”. I vår undersökning hade alternativet då varit att undersöka kundernas/klienternas uppfattningar och åsikter. Anledningen till att vi valt revisorsperspektivet är att vi var intresserade av att undersöka utbudssidan. Vidare har vi anledning att tro att efterfrågesidan inte är mogen för en undersökning, då det framkommit att de som efterfrågar tjänsterna inte definitionsmässigt vet att det är AS de efterfrågar30.



2.4 Vårt synsätt och strävan efter en objektiv forskning31

Det kan diskuteras huruvida det är möjligt eller ens önskvärt att uppnå objektivitet inom samhällsvetenskaplig forskning. I praktiska forsknings- och utredningssituationer ställs det däremot krav på att undersökningen skall vara så objektiv som möjligt. Frågan är om ett medvetet perspektivval går att förena med kravet på objektivitet.


Objektivitet har flera olika innebörder. Bl.a. kan det betyda

  • Skilj på fakta och värderingar

  • Opartiskhet

  • Förutsättningslöshet

  • Mångsidighet

  • Fullständighet

  • Intersubjektivitet

Objektivitet i betydelsen att skilja på fakta och värderingar innebär att utredarens uppgift är att fastställa fakta som de är, inte fälla omdömen hur de bör vara. Då det i de flesta fall inte går att vara helt objektiv är det viktigt att vara medveten om detta problem. Genom att öppet redovisa vilka värderingar och förutsättningar som styr utredningsarbetet finns det ändå en möjlighet att genom detta förfarande uppnå objektivitet. Detta kan dock vara mycket svårt och problematiskt. Svårigheterna ligger i att dels fastställa vilka dessa värderingar är, dels med att bedöma på vilket sätt de faktiskt påverkar utredningsarbetet


Vår avsikt är att i största möjliga mån genomföra en sådan objektiv utredning som möjligt. Den sekundärdata vi använder oss av består dels av ett antal artiklar, dels information hämtad från AICPAs hemsida och dels från böcker. Därtill har information inhämtats från symposiet vid Amsterdams universitet. Vi är medvetna om att artikelförfattarna i sina skrifter med hjälp av deras förförståelse och deras erfarenhet lägger till sina egna värderingar, genom att de uppfattar och beskriver situationer och händelser utifrån deras för-förståelse. Det innebär att den uppfattning som man har om en företeelse och som erhållits genom t.ex. egna erfarenheter, utbildningar eller annat vetenskapligt arbete. Detta ses som en objektivt given utgångspunkt för sitt eget forskningsarbete. Även fördomar påverkar det förhållningssätt vi har till det som studeras och dessa är socialt grundade subjektiva uppfattningar. Dessa subjektiva uppfattningar är omöjliga att frångå vid forskning varför inte heller den förförståelse som grundar sig i ens utbildningsbakgrund kan sägas vara objektiv. 32 Genom att vi har tagit hänsyn till flera olika artikelförfattares uppfattningar och granskat olika tidskrifter hoppas vi i största möjliga mån kunna eliminera de eventuella subjektiva värderingar som varje enskild författare givetvis har en förmåga att förmedla. Därmed präglas förhoppningsvis vår uppsats av hög grad av objektivitet i avseendet att skilja på fakta och värderingar. Detta då ett ökat antal artikelförfattare leder till att enskilda personers värderingar inte väger lika tungt. Dock bör det i sammanhanget poängteras att det som skulle kunna leda till att vår undersökning i detta hänseende kan ha en viss subjektiv prägel är att flertalet av de författare vars skrifter vi tagit del av har anknytning till AICPA. Det finns en risk att dessa författare inte har förmåga till kritiskt granskning vad beträffar AS, utan endast förmedlar de positiva sidorna. Detta kan leda till att vi fått ett något vinklat perspektiv av AS. Som ett ytterligare led tolkar och värderar vi som forskare det vi läser och hör. Vidare är den angreppsmetod, d.v.s. de frågor som ställs, de begrepp, modeller och teorier som används samt sättet att välja, ordna och analysera observationer samt presentera slutsatser beroende av värderingar. Hur viktigt är det då att genomföra en rent objektiv undersökning, om det nu är möjligt? Enligt den positivistiska skolan är ett av kriterierna att skilja mellan fakta och värderingar. Detta är dock inte fallet vid den hermeneutiska där vi värderingsmässigt befinner oss. Inom samhällsvetenskapen har det riktats en entydig kritik mot den positivistiska traditionen då en värderingsfri och objektiv samhällsvetenskap inte är möjlig. Den tyske samhällsforskaren Jürgen Habermas hävdar att vetenskapligt arbete alltid präglas av de värderingar som forskaren utgår från. Att kunskap och intresse hänger nära samman borde istället betraktas som en fördel. Det jag/det- och jag/du-förhållande till omgivningen i sin roll som samhällsvarelse är det samma som i sin roll som forskare. I båda fallen handlar det om samma jag och det är omöjligt att frigöra sig från dessa värderingsmässiga förutsättningar varför det istället blir av vikt att klargöra vad dessa innebär för undersökningen.33 Här är det en fördel att vi är två som genomfört uppsatsen och vi naturligtvis inte alltid delar varandras värderingar. Att vi dock huvudsakligen genomfört samma kurser på Universitetet har förmodligen bidragit till gemensam kunskap och delat intresse. Detta kan leda till delade värderingar. Det avsnittet i vår uppsats som kommer påverkas mest av våra värderingar är analysavsnittet där vi själva har möjlighet att tycka till. Därför blir det av vikt att vi klargör för läsaren var vi själva tycker till samt var vi faktiskt har belägg för det vi uttrycker.
Om objektivitet istället ses som opartiskhet är det av vikt att observera att partiska utredningar kan leda till förvrängningar av och tillrättaläggande av utredningsresultatet. För att uppnå objektivitet är det viktigt att forskaren förhåller sig opartisk till det studerande.
Vi förhåller oss opartiska till det vi studerar. Uppslaget till vår uppsats erhöll vi från verksamma vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi upplever inte att dessa personer innehar ett önskemål om hur resultatet av studien kommer att te sig. Vidare har vi inget eget intresse av det resultat vi erhåller och därmed finns det ingen risk att utredningsresultatet medvetet tillrättaläggs eller förvrängs i syfte att stödja egna eller uppdragsgivarens intressen. För oss finns inga incitament att på något sätt gynna en viss grupp. Det resultat vi erhåller kan inte användas för att skada någon part.
I betydelsen förutsättningslös innebär objektiviteten att utredningen skall genomföras utan förutfattade meningar eller från början fastlåsta uppfattningar om hur saker och ting hänger samman eller bör hänga samman. Tanken är att forskaren ej skall vara bunden av alltför begränsade antaganden beträffande den studerade verkligheten, önskvärda resultat och/eller angreppsmetoder. Det går inte att vara helt förutsättningslös vid sin utredning då valet av begrepp, föreställningar, normer och värderingar utgör förutsättningar för utredaren i fråga.
Då det ämne vi behandlar i denna uppsats för båda författarna var ett nytt och outforskat område fanns det ingen möjlighet för oss att besitta förutfattade meningar om hur saker och ting hänger samman. Något önskvärt resultat eller angreppsätt är inte heller något vi varit bundna av. Vi är dock medvetna om att man som forskare under processens gång bildar sig uppfattningar och föreställningar om hur saker och ting bör hänga samman och att detta kan komma att påverka den fortsatta undersökningsmetodiken. Hur dessa uppfattningar och föreställningar tar sig i uttryck styrs till viss del av våra förutfattade meningar vilka inte direkt har sin grund i AS. Vi kan t.ex. genom den utbildning vi har inom redovisning skapa oss uppfattningar och föreställningar hur saker och ting enligt oss borde hänga samman och fungera.
Om innebörden av objektivitet är mångsidighet kan objektivitet endast uppnås genom att samtidigt arbeta med flera olika uppsättningar av förutsättningar och föreställningsramar. För den enskilde utredaren är detta ofta omöjligt att genomföra då varje utredare är specialiserad till vissa teorier och begrepp, men också till metoder för undersökningens genomförande.
Vår uppsats kan inte anses vara mångsidig då tidsbristen medför att endast ett perspektiv och en metod har tillämpats. I vårt kapitel i metoden som berör undersökningen redogörs på ett flertal ställen hur alternativa metoder hade kunnat ta sig i uttryck. Dessa stannar dock på detta outforskade stadium vilket är en begränsning för uppsatsen i mångsidighetssynvinkel.
Objektivitet i mening av fullständighet uppnås om ett fenomen beskrivs eller förklaras på ett fullständigt sätt. Innebörden av detta är att inga fakta får förtigas eller medvetet vinklas så att en skev bild av verkligheten uppnås.
Vår avsikt är att på ett så tillförlitligt sätt som möjligt göra en kartläggning av AS. Samtlig information vi får fram är av värde och ingen information vi erhåller skall undantagas utredningsresultatet. Då vi garanterar fullständig anonymitet för våra respondenter finns det inte heller någon anledning för revisorerna att förtiga eller vinkla fakta och därmed hoppas vi kunna ur fullständighetssynvinkeln vara objektiva.
Ses objektivitet som intersubjektivitet är tanken den att två av varandra oberoende forskare med samma förutsättningar och kompetens skall kunna uppnå exakt samma resultat när de tillämpar identiska regler, d.v.s. samma metoder. Resultatet skall således vara oberoende av vem som genomfört utredningen.
Här finns en risk att en identisk forskare inte skulle uppnå samma resultat. Detta då antalet respondenter som svarade på enkätundersökningen uppgick till 18, vilken genomförts på 65 auktoriserade revisorer, får anses vara mindre bra. Detta är dock inte en följd av en partisk metod utan snarare av auktoriserade revisorers vilja att delta i undersökningen. Här fann vi vår uppföljning att dessa ansåg slutet av året för dessa åtaganden vara en tidpunkt som var mindre bra. En grupp som således istället skulle genomföra undersökningen under senvåren skulle förmodligen erhålla en högre svarsfrekvens. Önskvärt är att försöka ta reda på så mycket som möjligt om bortfallet för att så tillförlitliga analyser som möjligt ska kunna genomföras med hjälp av undersökningen. Detta är dock något som är omöjligt i vårt fall. Vad som dock är möjligt är att genomföra en bortfallsanalys där orsaker samt effekter av bortfallet kan diskuteras, vilket även genomförs som en första del i analyskapitlet. Givetvis har vi uppfattningar om vilka som väljer att inte svara men uppfattningarna är i allra högsta grad uppbyggda av värderingar och ej av fakta.

Yüklə 420,41 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   16




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin