Korkusuz, gözüpek, atılgan



Yüklə 0,88 Mb.
səhifə11/119
tarix09.01.2022
ölçüsü0,88 Mb.
#92243
1   ...   7   8   9   10   11   12   13   14   ...   119

Bibliyografya:



BA. TD, nr. 126, 370, 382, s. 350, 843; nr. 788. s. 505-506; TK. TD, nr. 42, 559; 1479 tarihli Tahrir Defteri ve diğer defter parçalan: Turski İz-uori za Bâlgarskata Istorija, K (nşr. N. Todo-rov - B. Nedkof], Sofla 1966; III (nşr. B. Cvetko-va - A. Razbojnikov), Sofia 1972; VII (nşr. St Dimitrov — E. Grozdanova — St. Andreev), Sofia 1986; Evliya Çelebi. Seyahatname, V, 579; F. Ka-nitz, Donau-Bulgarien und der Balkan, l-lll, Leip-zig 1879, bk. İndeks; L. Miletic, Staroto Bâlgars-ko Naselenie üâ Seueroistocna Bâigarija, So­fia 1902; A. İv. Javasov, Razgrad, negovoto arheologicesko i istoricesko minalo, Sofla 1930; W. Stubenrauch, Kulturgeographie des Delior­man, Berlin 1933; V. Marinov, Deli Orman, So­fia 1941; a.mlf.. Proizhod i istoriceska sudba na bâigarskoto naselenie d Ludogorieto XIV-XIX uek, Sofia 1988; J. Eckmann. Razgrad Türk Ağzı, Türk Dili oe Edebiyatı Hakkında Araştır­ma, istanbul 1953; J. Nemeth, Zur Einteilung der Türkischen Mundarten Bulgariens, Sofla 1956; Tayyib Gökbilgin, Rumeli'de Yürükler, Tatarlar oe Eulâd-ı Fatihan, İstanbul 1957, s. 146-149, 315-316; K. Veliki - V. Trajkov. Bâl-garskata Emigratsija uav Vlahia pred Rusko-Tmskata Vojna, 1828-1829, Sofia 1980; I. Ge-orgieva (ed.). Bâlgarskite Aliani, Sbornik et-nografski Materiali, Sofia 1991; C. Jirecek, "Einige Benıerkungen über die Überreste der Petschenegen und Kumanen, Sowie die VÖ1-kerschafter der Gagauzi und Surguci im heu-tigen Bulgarien", Sitzungsberichte der Kö-ninglischen Böhmischen Gesellschaft der Wis-senschaften, Phüos.-GeschichÜiche Klasse, Prag 1889; D. J. Gadzanov, "Vorlâufiger Bericht des Lektors der Türkische Sprache an der uni-versitat Sofia: Reise im Auftrag der Balkan-komission zur türkischen Dialect Studien in Nord-Ost Bulgarien", Arızeiger der Kaiserllc-hen Akademie der Wissenschaften, Phil.-Hist. Klasse, XLVi/5, Jahrgang 1911, s. 28-42; XLV1I/ 3 (19I2|, s. 13-20; S. S. Bobcev. "Za Delior-manskite Turci i za Kâzâlbasite", Sbornik na Bâlgarskata Akademija na Naukite, XX1V/14, Sofia 1931, s. 1-16; Fr. Babinger, "Das Bek-taschi-Kloster Demir Baba", MSOS, XXXIV (1931), s. 1-10; T. Kovvalski, "Les Turcs et la langue hırque de la Bulgarie du north-est", Memoires de la commissiort orientaliste, nr. 16, Krakau 1933, s. 1-28; a.mlf., "Les elements ethniques turcs de la Dobroudja", RO, XIV (1939), s. 66-80; Ö. Lutfİ Barkan, "İstilâ Devir­lerinin Kolonizatör Türk Dervişleri ve Zaviye­ler", VD, II (1942), s. 278-386; Margarita Vasilie-va, "Demografski otnosenija v Razgradsko prez XV-XDC yek", Vekoue (Bâlgarsko İstori­cesko Druzestuo), IH, Sofia 1972, s. 46-5!; Ara Margos - A. Sİmeonova, "Kâsnosrednovekovna crkva pri c. Goljam İzvor, Razgradsko", Muzej i Pametnitsite na Kulturata, III, Sofia 1972, s. 16-19; Ara Margos, "Kâsnosrednovekovna tsârkva v selo Hirsova, Razgradsko", Izuestija na tia-rodnija Muzej-Vama, XIX (XXXIV), Varna 1983, s. 133 135; a.mlf., "Kâsnosrednovekovnite tsârkvi Sv, Dünitâi i Sv. Nikola v Selo Porois-te [Arnaudköy] Razgradsko", ae, XXII (XXXVII), Varna 1986, s. 107-132; F. de Jong. "Notes on Islamic Brotherhoods in Northeast Bulgaria", IsL, LXII/2 (1986), s. 303-308; Elena Grozdano-va, "Naselenieto na Razgradsko, Sumensko i Târgovistko prez XVII vek", İP, XLlII/2 (1987), s. 62-82; Feridun M, Emecen, "XVI. Asırda Balkanların Kuzeydoğu Kesiminde İskân Tip­leri ve Özellikleri Hakkında Bazı Notlar", V. Milletlerarası Türkiye Sosyal ue İktisat Tarihi Kongresi (İstanbul 21-25 Ağustos 1989) Teb­liğler, Ankara 1990, s. 543-550; Machiel Kiel. "Hrâzgrad-Hezargrad- Razgrad, The Vicis-situdes of a Turkish Town in Bulgaria", Tur­aca, XXİ-XXI1I, Paris 1991, s. 496-562; T. Ko­vvalski v.dğr.. "Deli Orman", El2 (İng.), II, 202-203'


Yüklə 0,88 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   7   8   9   10   11   12   13   14   ...   119




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin