”…om man vill komma ifrån denna utsugning, får man förändra äganderätten till produktionsmedlen”
Yüklə 0,51 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- V.KÄLLOR OCH LITTERATUR
IV.SLUTSATSERGustav Möller var från sina ungdomsår och genom hela sitt liv påverkad av det marxistiska idéarvet. Under 1910-talet kom Möller till uppfattningen att samverkan med den borgerliga vänstern för att driva igenom en reformpolitik som stärker det folkliga stödet för socialdemokratin, d.v.s. ministersocialism, var att föredra framför en demonstrationspolitik som inte kunde genomföra något förrän man nått majoritet – en åsikt han drev mot den dåvarande partivänstern. Samtidigt fruktade han en utveckling mot en principlös konjunkturpolitik där man säljer bort viktiga programpunkter för att genomföra delar av sitt program. Han menade att kapitalismen skapar antikapitalistiska krafter, som kan kanaliseras även genom partier som inte kallar sig socialistiska. Det centrala för att skapa socialismen var upplysnings- och agitationsarbetet – att sprida socialismens tankeinnehåll genom starka, orubbliga organisationer. Han motsatte sig en våldsam revolution om den inte var i nödvärn för att genomföra vad en socialistisk folkmajoritet beslutat, vis av erfarenheterna från inbördeskrigets Finland, där revolutionen slagit sönder produktionsapparaten. Möller menade även att man skulle komma att behöva de ekonomiskt och tekniskt skolade i produktionens omdaning – något man inte skulle kunna få på frivillig väg utan att omställningsprocessen skedde fredligt. Efter att en majoritet av folket övertygats om socialismen, skulle en expropriationslagstiftning genomföras som möjliggör socialisering av industrierna, och förstatligandet skulle sedan ske successivt och planmässigt. Därefter skulle utsugningen avskaffas genom att människor avstängdes från att leva på räntor. De olika argument och tankegångar Möller prövat under 10-talet smälte samman till ett övergångsprogram till socialismen i valpamfletten Socialiseringsproblemen 1920. Socialiseringens främsta syfte var att komma förbi anarkin i produktionen och skapa en mer förnuftsmässigt organiserad produktionsordning. Industriråd med representanter för staten, arbetarna och konsumenterna skulle självförvalta de olika industrigrenarna. Ersättning skulle lämnas till de nuvarande ägarna, en ersättning som vid socialiseringsprocessens avslutning skulle återföras till samhället genom beskattning. Dessa idéer blev grunden till den socialiseringsnämnd som tillsattes samma år, och vars öde Möller skulle komma att beklaga – den socialiseringsprocess han ville se kom aldrig igång. Detta ledde till att Möller i början av 30-talet kom att överge handlingsprogrammet från 1920 för att inta en mer sökande inställning till socialiseringen – en de många stegens socialisering, där varje form av ökning av det allmännas egendom och det allmännas kontroll över enskild egendom innebar ett steg mot ett socialiserat samhälle. Planhushållningen av arbetsmarknaden blev central som en början till en mer samhällelig ordning av ekonomin, och utbyggnaden av socialförsäkringssystemet och de offentliga verksamheterna ingick också i Möllers socialiseringsstrategi. Vid programrevisionen 1944 motsatte sig Möller kraftigt avskaffandet av utsugningsbegreppet i partiprogrammet. Han menade att socialpolitiken och fackföreningsrörelsen var kryckor för socialdemokratin – som enligt honom aldrig skulle överge socialiseringstanken. Möller hyste sitt liv igenom en stor skepsis mot den borgerliga staten, som han sökte olika former för att bemästra så att regering och riksdags beslut om reformer inte förvrängdes i de administrativa apparaterna. Generella reformer föredrogs före selektiva, nya strukturer och befordringsvägar skapades, den politiska makten ökades på den juridiskas bekostnad. Många menar att denna skepsis mot byråkratin saknades hos dem som sedan fick ansvaret för välfärdsstaten, vilket fick till följd att byråkratin återfick sin makt. Gustav Möllers ideologi är ett koncentrat av vad som betecknas som den ”klassiska socialdemokratin”, den ideologi som var partiets grund fram till 1944 och som varit ett av de två ben det stått på sedan dess. Han såg en förening av demokrati och privatkapitalism som en olöslig paradox, och menade att socialdemokratins uppgift var att förbereda arbetarklassen att genomföra den samhällsförvandling som ersatte det kapitalistiska lönearbetet med ett högre och ädlare samhälle än det nuvarande – socialistiskt samhälle byggt på frihet och likaberättigande. V.KÄLLOR OCH LITTERATURAdler-Karlsson, Gunnar, Funktionssocialism (Uppsala 1967) Antman, Peter, ”Möllers andra agenda – om offentliga tjänster och socialisering”, Arkiv nr 75-76 (Lund 1999), 1-31 Bernhardsson, Bo och Kolk, Jaan (ed.), Det nödvändiga uppbrottet, En debattbok om 80-talets socialdemokratiska politik (Stockholm 1981) Björk, Kaj, ”Bevan och Möller”, Tiden 1951(Stockholm), 321-326 Branting, Hjalmar, Socialdemokratiens århundrade I-II (Stockholm 1905)
Casparsson, Ragnar, Saltsjöbadsavtalet i historisk belysning (Stockholm 1966) Djilas, Milovan, Den nya klassen (Stockholm 1957) Erlander, Tage, 1901-1939 (Stockholm 1972)
Erlander, Tage och Palme, Olof, ”Till minnet av Gustav Möller”, Tiden 1970 (Stockholm), 453-456 Forser, Tomas, ”Jag har speglat århundradet” – en bok om Per Nyström, historikern, publicisten, ämbetsmannen (Stockholm 1996) Gustafsson, Bo, I övermorgon socialism (Stockholm 1981) Hansson, Per Albin, Demokrati (Stockholm 1935) Hirdman, Yvonne, Vi bygger landet (Stockholm 1979)
Höglund, Zeth, Lyrik och lovtal (Stockholm 1944) Jonsson, Tomas, Att anpassa sig efter det möjliga (Göteborg 1998) Jonter, Thomas, Socialiseringen som kom av sig: Sverige, oljan och USAs planer på en ny ekonomisk världsordning 1945-1949 (Stockholm 1995) Jönsson, Nine Christine och Lindblom, Paul, Politik och kärlek: En bok om Gustav Möller och Else Kleen (Stockholm 1987) Karleby, Nils, Socialismen inför verkligheten (Stockholm 1931) Klockare, Sigurd, Den unge Per Albin – marxisten (Stockholm 1974) Korpi, Walter, Arbetarklassen i välfärdskapitalismen (Stockholm 1978) Lewin, Leif, Planhushållningsdebatten (Uppsala 1967) Liedman, Sven-Eric, Från Platon till Gorbatjov (Stockholm 1991) Lindgren, John, Från Per Götrek till Per Albin (Stockholm 1936) Lindhagen, Jan, ”Vad Marx verkligen sagt”, Tiden (Stockholm 1971), 507-509.
Marx, Karl och Engels, Friedrich, Det kommunistiska partiets manifest (på tyska 1848, Stockholm 1903) Möller, Gustav, Socialiseringsproblemen (Stockholm 1920)
Möller, Gustav och Hansson, Per Albin, Stormklockepolitiken under kritisk granskning (Stockholm 1916) Nordin, Rune, Socialism, Idéer och utveckling (Stockholm 1984) Nothin, Torsten, Från Branting till Erlander (Stockholm 1955) Nyström, Per, I folkets tjänst: Historikern, journalisten och ämbetsmannen. Artiklar i urval 1927-1983. (Stockholm 1983) Palme, Olof, ”Folkhemstanken” ur En levande vilja (CD) (Stockholm 1996), spår 15. Rothstein, Bo, ”Gustav Möller, välfärdsstaten och friheten”, Tiden 1984 (Stockholm), 599-605
Schüllerqvist, Bengt, Från kosackval till kohandel: SAP:s väg till makten (Stockholm 1992) Socialistisk Debatt, Föreningen, Från Palm till Palme: Den svenska socialdemokratins program 1882-1960. (Stockholm 1972) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, Hvad vilja socialdemokraterna? (Stockholm 1986) Söderblom, Anna Lisa, Grön ungdom under röda fanor (Stockholm 1945) Thullberg, Per, ”Möller, Fritz Gustav”, Svenskt Biografiskt Lexikon, band 26 (Stockholm 1989), 231-240. Vennerström, Ivar, Vad vill den socialdemokratiska vänstern (Stockholm 1916) Åsard, Erik (ed.), Makten, medierna och myterna: Socialdemokratiska ledare från Branting till Carlsson (Stockholm 1996) 1 Ur tal av Gustav Möller vid arbetarkongressen i Köpenhamn den 21-23 januari 1920, återgivet och angivet som den ”möllerska utopin” i Jönsson, Nine Christine och Lindblom, Paul, Politik och kärlek: En bok om Gustav Möller och Else Kleen (Stockholm 1986), 414-415. 2 Gustafsson, Bo, I övermorgon socialism (Stockholm 1981), 17. 3 Antman, Peter, ”Möllers andra agenda – om offentliga tjänster och socialisering”, Arkiv nr 75-76 (Lund 1999), 7. 4 Forser, Tomas, Jag har speglat århundradet – En bok om Per Nyström (Stockholm 1996), 65. Artikeln skrevs 1933 i tidskriften Ateneum. 5 Ibid, 66. 6 Skildringen av marxismen är gjord med vissa tillägg efter Nordin, Rune, Socialism, Idéer och utveckling (Stockholm 1984), 81-91. 7 Återgivet och översatt i Branting, Hjalmar, Socialdemokratiens århundrade (Stockholm 1906), 331. 8 Lindhagen, Jan, ”Vad Marx verkligen sagt”, Tiden (Stockholm 1971), 508. 9 Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, Hvad vilja Socialdemokraterna? (Stockholm 1986), 1. 10 Branting, 351. 11 Återgivet i ibid, 351. 12 Återgivet och översatt i ibid, 351-352. 13 Dessa tre stycken om Bernsteins bok är ett sammandrag ur ett referat i ibid, 352-355. 14 Ibid, 355. 15 Ibid, 355. 16 Återgivet i ibid, 358. 17 Ibid, 359. De övre fyra styckena är en sammanfattning av Brantings referat, 355-359. 18 Ibid, 360-361. 19 Lindhagen, Jan, Socialdemokratins program II: Bolsjevikstriden (Stockholm 1972), 262. 20 Branting, Hjalmar, ”Varför arbetarrörelsen måste bli socialistisk” ur Socialism och demokrati, Ett urval av Alvar Alsterdal och Ove Sandell (Stockholm 1970), 19-21. Originalets kursiveringar. 21 Korpi, Walter, Arbetarklassen i välfärdskapitalismen (Stockholm 1978), 93. 22 Ur Branting, Hjalmar, Tal och skrifter I, Socialistisk samhällssyn (Stockholm 1929), återgivet i Korpi, 93-94. Originalets kursiveringar. 23 Beskrivningen hämtad från ett resonemang med Lindhagen i november 1999. 24 Fritt efter Nordin, Rune, Socialismen, Idéer och utveckling (Stockholm 1984), 195-200. 25 Ibid, 199-206. 26 Ibid, 208. 27 Jönsson/Lindblom, 554. 28 Fakta i detta avsnitt kommer från Thullberg, Per, ”Möller, Fritz Gustav”, Svenskt Biografiskt Lexikon, band 26 (Stockholm 1989), 231-240. 29 Uppgifterna ur Jönsson/Lindblom, 311-316. 30 Ibid, 554. 31 Ibid, 71-75. 32 Ibid, 75. 33 Ur en uppsats Möller skrev om R. F. Berg under 50-talet, återgivet i ibid, 76-77. 34 Ur Möllers dagbok från 1903, återgivet i ibid, 80. 35 Ibid, 83-84. 36 Ibid, 84. Originalets kursivering. 37 Enligt ibid, 136. 38 Söderblom, Anna-Lisa, Grön ungdom under röda fanor (Stockholm 1945), 68. 39 Jönsson/Lindblom, 134. 40 Ur en brevväxling med Gerda Andersson, sedermera Möller, återgiven i ibid, 128. 41 Söderblom, 77. 42 Ibid, 86. 43 Ibid, 187. 44 Ibid, 195-198. 45 Ibid, 60. 46 Ibid, 104-105. 47 Jönsson/Lindblom, 137. Ur brev till Gerda Andersson. 48 Ibid, 136. 49 Ibid, 174-180. 50 Ibid, 134-136. 51 Ibid, 130. Ur brev till Gerda Andersson. 52 Söderblom, 237-238. 53 Jönsson/Lindblom, 117. 54 Ibid, 167. 55 Ibid, 190. 56 Ibid, 170. 57 Ibid, 228. 58 Ibid, 171-172. 59 Ibid, 217. Ur en Tidenartikel samma år. 60 Ibid, 219. Ur en Tidenartikel 1917. 61 Ibid, 265-269. 62 Lindhagen, 67-68. 64 Ibid, 53. Kautskys artikel citerad i Möllers artikel. 65 Ibid, 55. 66 Ibid, 56. 67 Ibid, 59. 68 Ibid, 60. 69 Ibid, 61. 70 Ibid, 64. 71 Det kan påpekas att detta ju förverkligats under efterkrigstiden genom de borgerliga partiernas långtgående anpassning till de socialdemokratiska ståndpunkterna för att få det kapitalistiska systemet att fungera. I Dagens Nyheter 30 december 1999, sidan A 12, står att läsa om hur EU-kommissionen vill tvinga de stora mobiltelefonföretagen att låta konkurrenter utnyttja deras lediga nätkapacitet för att öka konkurrensen på marknaden. Trots Adam Smiths ”osynliga hand” krävs alltså statliga tvångsåtgärder för att kapitalismen ska klara av att sköta till och med sin paradgren – att genom konkurrens mellan olika producenter hålla priserna nere för konsumenterna! 72 Jönsson/Lindblom, 221. 73 Se Socialistisk Debatt, Föreningen, Från Palm till Palme: Den svenska socialdemokratins program 1882-1960 (Stockholm 1972), 37-38. 74 Vennerström, Ivar, Vad vill den socialdemokratiska vänstern (Stockholm 1916). 75 Karleby, Nils, ”Är en minimilönelag en socialistisk åtgärd?”, Tiden 1916 (Stockholm), 234. 76 Djilas, Milovan, Den nya klassen (Stockholm 1957). Problematiken har även tagits upp under 90-talet av Andreas Pettersson i ”Den politiska klassen” ur Om socialdemokrati och vägval (Stockholm 1996), 167-178. 77 Återgivet i Jonsson, Tomas, Att anpassa sig efter det möjliga (Göteborg 1998), 137. 78 Antman, 6. Återgivet ur Marxsällskapets stadga. 79 Lindhagen, 53. 80 Enligt en resolution från Socialdemokratiska Ungdomsförbundets kongress 1914 återgiven i Möller, Gustav och Hansson, Per Albin, Stormklockepolitiken under kritisk granskning (Stockholm 1916), 14. 81 I en artikel i Stormklockan beskrev Höglund motionen som ”25 % antimilitarism”. Möller och Hansson ställer den retoriska frågan om riksdagsgruppen då ägnar sig åt ”0 % socialism”, då ingen, inte ens i ”partivänstern” lagt en socialiseringsmotion. De frågar även om en motion om socialisering av sockerindustrin skulle bli ”5 % socialism”, eftersom sockerindustrin är 5 % av produktionen! 82 Möller/Hansson, Stormklockepolitiken, 68. Spärrad text och kursiveringar från originaltexten. 83 Ibid, 69. 84 Ibid, 70. Felstavning i originalet. 85 Ibid, 71. 86 Ibid, 71. 87 Ibid, 71. 88 Ibid, 72. 89 Ibid, 72. 90 Ibid, 76. 91 Ibid, 76. 92 Ibid, 73. 93 Jönsson/Lindblom, 234. 94 Återgivet i ibid, 243. 95 Återgiven i Möller, Revolution och socialism, 66. 96 Ibid, 65. 97 Ibid, 68. Notera likheten mellan vad motionen betecknar som ”revolutionerande statssocialistiska åtgärder” och vad som i senare debatt kom att betecknas som planhushållning eller funktionssocialism! 98 Ibid, 67. 99 Ibid, 71. Notera att ”leva på pengar” tolkas som en motsats till att ”leva på arbete” – kapitalism råder m.a.o. så länge mervärdet tillfaller privata intressen, oavsett om detta sker i form av aktievinster, bankränta eller någon annan form. 100 Ibid, 76. 101 Ibid, 77. Notera hur denna linje gick i rak motsats mot bolsjevikernas 1917 – man koncentrerade sig på den revolutionära agitationen i stället för propagandan – upplysningsarbetet (Lindhagen, Bolsjevikstriden, 58.). Partiets avantgarde hade privilegiet att definiera hur en politik i folkets intresse såg ut, sedan man väl tagit massan till bruk för den revolutionära urladdningen. 102 Ibid, 78. 103 Nothin, Torsten, Från Branting till Erlander (Stockholm 1955), 18. 104 Ibid, 16. Återgivet ur Värner Rydéns anteckningar från en diskussion den 13 november 1918 mellan ett antal betydande socialdemokrater i riksdagsgruppens förtroenderåd, partistyrelsen och de fyra statsråden. 105 Ibid, 17. 106 Ibid, 17. 107 Jönsson/Lindblom, 273-274. 108 Återgivet i Lindhagen, 37. 109 Jönsson/Lindblom, 276. 110 Ibid, 243. 111 Återgiven i Möller, Revolution och socialism, 80-100. 112 Lindhagen, Jan, Socialdemokratins program I: I rörelsens tid 1890-1930 (Stockholm 1972), 114-115. 113 Möller, Revolution och socialism, 83. 114 Ibid, 82-83. 115 Lindhagen, Socialdemokratins program I, 113. 116 Enligt Norstedts Uppslagsbok (Stockholm 1985), vars hela uppslagsord revolution lyder: ”(lat) omstörtning av el uppror mot det bestående samhället el rådande förh. Genomgripande förändring.” 117 Möller, Revolution och socialism, 84. 118 Ibid, 90. 119 Ibid, 91. 120 Sammanfattning ur ibid, 94-95. 121 Ibid, 96. 123 Begreppet kommer från Gunnar Adler-Karlsson, som i Funktionssocialism (Uppsala 1967) menar att denna form av socialism varit den ledarskiktet tillämpat, även om de aldrig brukat begreppet. Funktionssocialismen handlar om att socialisera ägandets funktioner snarare än att överlåta den rent juridiska äganderätten. Termen liknar i stort det som ryms inom begreppen planhushållning och socialreformism. 124 Möller, Gustav, Socialiseringsproblemen (Stockholm 1920), 3. 125 Ibid, 4. 126 Ibid, 4. 127 Ibid, 5. 128 Ibid, 7. 129 Ibid, 7. 130 Ibid, 8. 131 Ibid, 8. 132 Ibid, 9. 133 Ibid, 10. 134 Ibid, 11-12. 135 Ibid, 14. 136 Ibid, 14. 137 Ibid, 16. 138 Ibid, 16. 139 Ibid, 16. Detta är orden från R. F. Bergs privatsekreterare (se ovan)! 140 Ibid, 17. 141 Ibid, 17. 142 Ibid, 18. 143 Ibid, 22. 144 Ibid, 22. 145 Ibid, 24. 146 Ibid, 25. 147 Jönsson/Lindblom, 281. 148 Ibid, 283. 149 Sammanfattning av ibid, 307-308. 150 Olof Palme sade i ett tal om ”Folkhemstanken” 1971 att ”Vi kommer att stå öppna vare sig det blir strid eller samförstånd, det är inte vi som väljer”. Palme, Olof, ”Folkhemstanken” ur Yüklə 0,51 Mb. Dostları ilə paylaş:
|