I. INLEDNING 4
1.1 Syfte 5
1.2 Teori/metod 6
1.3 Material 6
1.4 Forskningsläge 8
1.5 Den svenska socialdemokratins självförståelse 9
1.5.1 Marx och Lassalle 9
1.5.2 Socialdemokrati 11
1.5.3 Bernstein och Kautsky 12
1.5.4 Revolution och reform 16
II. CENTRALA PROBLEM HOS MÖLLER 20
2.1 När vi började (1884-1918) 20
2.1.1 Två porträtt av fattigdomen 20
2.1.2 Ungdomens strider 20
2.1.3 I utvecklingens egna tjänst 26
2.1.4 Mellan demonstrationspolitik och principlöshet 32
2.1.5 Kriget och socialismen 36
2.1.6 Den sociala revolutionen 38
2.1.7 Sammanfattning 43
2.2 I väntan på arbetarmajoritet (1919-1932) 44
2.2.1 Socialiseringsfrågan 1920 44
2.2.2 En ny socialpolitik 51
2.2.3 Den trista 20-talspolitiken 52
2.2.4 Socialiseringsnämnden 54
2.2.5 Från kosackval till kohandel 55
2.2.6 Planhushållningsdebatten 57
2.2.7 Sammanfattning 61
2.3 Från fattighus-Sverige till social-Sverige (1933-1951) 62
2.3.1 Krisuppgörelsen och Saltsjöbadsavtalet 62
2.3.2 De sociala reformerna 66
2.3.3 Möller och byråkratin 68
2.3.4 1944 års programrevision 70
2.3.5 Partiledarvalet och vägen ut ur regeringen 73
2.3.6 Systematisk agitationsverksamhet 74
2.3.7Sammanfattning 76
III. ARVET EFTER MÖLLER 78
3.1 Folkhemmet och marxismen 78
3.2 Möllers ”spänningsproblem” 82
3.3 Möller och kvinnofrågan 84
3.4 Bilden av Gustav Möller 86
IV. SLUTSATSER 89
V. KÄLLOR OCH LITTERATUR 90
”Det socialistiska samhället är en högre och ädlare organisation än det nuvarande. Utvecklingen måste ske i takt med de ekonomiska och kulturella framstegen och byggas upp av en arbetarklass som ständigt höjer sin materiella, intellektuella och moraliska nivå och som genom disciplin gör sig duglig för sin stora uppgift att avlösa lönearbetet i kapitalismens tjänst med samarbete mellan fria och likaberättigade delägare.”1