O`zbekiston respublikasi oliy va o`rta maxsus ta`lim vazirligi



Yüklə 2,57 Mb.
səhifə8/22
tarix23.10.2017
ölçüsü2,57 Mb.
#12033
1   ...   4   5   6   7   8   9   10   11   ...   22

Vokabeln


das Mittelalter - o’rta asr,

der Weltruhm - dunyoga mashxur,

wirken - ijod qilmoq,

der Herrscher - hukmdor, podshox,

der Hugel - tepa, do’ng,

errichten - асос солмок; барпо этмок;

allerbeste - энг яхши

das Gerät - 1. асбоб, 2. идиш.

ausstatten - таъминламок

verfügen - бирор нарсага эга булмок

das Kentnisse - билим

versammelten - йигмок, тупламок

klug - аклли

herausgeben - нашрдан чикармок





Übung 2. Antworten Sie auf folgenden Fragen!




  1. Wann und wo lebte Mirso Ulugbek?

Mirso Ulugbek lebte ------------------

  1. Wessen Enkel war Ulugbek?

Er war -----------------------

  1. Wer war Muhammad Taragai?

Muhammad Taragai war Herrscher von ---------------------.

  1. Wofür sorgte er?

Er sorgte ---------------- in seinem Lande.

  1. Was machte er samarkand als Wissenschaftler?

Als Wissenschaftler machte er Samarkand ---------------

  1. Was baute er auf einem Hugel bei Samarkand?

Auf einem Hugel baute er -------------------.

  1. Womit war das Observatorium ausgestaltet?

Das Observatorium war mit ------------

  1. Was baute er in den größten Städten seines Reiches?

Er baute --------------------

  1. Welche Fächer unterrichtete man in diesen Medressen?

In diesen Medressen -------------------

  1. Wo studierte man die Werke von Ulugbek?

Die Werke von Ulugbek studierte man ----------------.
Übung 3. Geben Sie den Inhalt des Textes mit eigenem Worten wieder!

Übung4.Übersätzen Sie diese Wörter ins Deutsche! Dann konnen Sie die
Das Partizip

SIFATDOSH
Nemis tilida fe`lning sifatdosh shakli ikki xil: sifatdosh I (Partizip) I) va sifatdosh II (Partizip II). Sifatdosh I fe`l negiziga -(e) nd qo’shimchasini qo’shish orqali yasaladi.

Masalan:
schreibend — yozayotgan


lesend— o’qiyotgan

arbeitend .— ishlaetgan


Sifatdosh 1 = fe`l negizi+-(e) nd qo’shimchasi


SIFATDOSH II NING YASALISHI
Sifatdosh II fe`l negiziga ge- prefiksi va -(e) t yoki -(e) p suffiksini qo’shish bilan yasaladi.


Sifatdosh II-ge- prefiksi +fe`l negizi+






+

-(e)t










qushimchalari




-ep






Sifatdosh II o’zbek tilidagi -gan suffiksi bilan yasaladigan o’tgan zamon sifatdoshiga mos keladi: sagen-—gesagt — aytilgan; gehen — gegangen — borgan.

Sifatdosh II ning yasalish usuli fe`l turiga bog`liqdir:

1. Nemis tilida kuchsiz fe`llar sifatdosh II shaklini ge - prefiksi va -(e)t suffiksi bilan yasaydi:


fragen — gefragt (so’ramoq, so’ralgan)

lernen — gelernt (o’qimoq, o’qilgan)

hoffen — gehofft (umid qilmoq, umid qilingan)

glauben — geglaubt (ishonmoq, ishonilgan)


2. Kuchli fe`llar esa ge- prefiksi va -en suffiksi, hamda o’zagidagi unlilarini o’zgartirish bilan yasaydilar.
singen — gesungen (ashula aytmoq, ashula qilib aytilgan)

nehmen — genommen (olmoq, olingan)

schreiben — geschrieben (yozmoq, yozilgan)

helfen — geholfen (yordamlashmoq, yordamlashilgan)


3. Ajraladigan old qo’shimchali fe`llarda ge- prefiksi old qo’shimcha bilan fe`l negizi o’rtasida qo’yiladi:
aufschreiben — aufgeschrieben

ankommen — angekommen


eintreten — eingetreten

ablegen — ahgelegt

zuschlagen — zugeschlagen
4. Ajralmaydigan old qo’shimchali fe`llar ge- prefiksini olmaydilar;
benehmen — benommen

gefallen — gefallen

erzählen — erzählt

verlaufen — verlaufen

zerstören — zerstört
5. -ieren suffiksli fe`llar ham ge- prefiksini olmaydilar:
studieren — studiert

korrigieren —- korrigiert

diktieren— diktiert

reparieren — repariert


SIFATDOSH
Nemis tilida fe`lning sifatdosh shakli ikki xil: sifatdosh I (Partizip) I) va sifatdosh II (Partizip II). Sifatdosh I fe`l negiziga -(e) nd qo’shimchasini qo’shish orqali yasaladi.

Masalan:
schreibend — yozayotgan


lesend— o’qiyotgan

arbeitend .— ishlayotgan


Sifatdosh 1 = fe`l negizi+-(e) nd qo’shimchasi


SIFATDOSH II NING YASALISHI
Sifatdosh II fe`l negiziga ge- prefiksi va -(e) t yoki -(e) p suffiksini qo’shish bilan yasaladi.


Sifatdosh II-ge- prefiksi +fe`l negizi+






+

-(e)t










qushimchalari




-ep






Sifatdosh II o’zbek tilidagi -gan suffiksi bilan yasaladigan o’tgan zamon sifatdoshiga mos keladi: sagen-—gesagt — aytilgan; gehen — gegangen — borgan.

Sifatdosh II ning yasalish usuli fe`l turiga bog`liqdir:

1. Nemis tilida kuchsiz fe`llar sifatdosh II shaklini ge - prefiksi va -(e)t suffiksi bilan yasaydi:


fragen — gefragt (so’ramoq, so’ralgan)

lernen — gelernt (o’qimoq, o’qilgan)

hoffen — gehofft (umid qilmoq, umid qilingan)

glauben — geglaubt (ishonmoq, ishonilgan)


2. Kuchli fe`llar esa ge- prefiksi va -en suffiksi, hamda o’zagidagi unlilarini o’zgartirish bilan yasaydilar.
singen — gesungen (ashula aytmoq, ashula qilib aytilgan)

nehmen — genommen (olmoq, olingan)

schreiben — geschrieben (yozmoq, yozilgan)

helfen — geholfen (yordamlashmoq, yordamlashilgan)


3. Ajraladigan old qo’shimchali fe`llarda ge- prefiksi old qo’shimcha bilan fe`l negizi o’rtasida qo’yiladi:
aufschreiben — aufgeschrieben

ankommen — angekommen


eintreten — eingetreten

ablegen — ahgelegt

zuschlagen — zugeschlagen
4. Ajralmaydigan old qo’shimchali fe`llar ge- prefiksini olmaydilar;
benehmen — benommen

gefallen — gefallen

erzählen — erzählt

verlaufen — verlaufen

zerstören — zerstört
5. -ieren suffiksli fe`llar ham ge- prefiksini olmaydilar:
studieren — studiert

korrigieren —- korrigiert

diktieren— diktiert

reparieren — repariert


Themen der Stunde: Die Umweltprobleme in Deutschland.Das Perfekt.Das Perfekt mit „sein“

Mashg`ulot vaqti soat

Talabalar soni

Mashg`ulot shakli

Amaliy

Mashg`ulotning rejasi

1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.

2.Leksik material ustida ishlash

3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish

4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish



Darsning maqsadi

1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va malakalarini shakllantirish

2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.

3. Grammatik mashqlar ustida ishlash


Ta`lim berish usuli

Amaliy

Ta`lim berish shakli

O’qituvchi – talaba va talaba – talaba

Ta`lim berish vositalari

Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar

Ta`lim berish sharoiti

Auditoriya

Baholash

Talabalar rag’batlantiriladi


Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi


Ish jarayonlari vaqti

Faoliyatining mazmuni

O’qituvchi

Talaba

I. bosqich

1.Org Moment:

5 Minut


2.Gesprächstunde

5. Minut


1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.

1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.

1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi.

1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash mezonlarini e`lon qiladi.



Tinglaydi.

Savollarga javob beradi.



II. bosqich

Abfragung: 5.Min

2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil etish.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi.

2.2 Talabalarni guruxlarga

bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi.


Topshiriqni bajarishda “Loyxa” ketma – ketligini tuzatadi va testlarni echib mashqlar ustida ishlaydi.

Kichik gruxlarga bo’linib matn ustida ishlaniladi.Diologik nutq orqali muloqftga kiradi



III.bosqich

Neues Thema

3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash lozimligini aytadi.

3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon qiladi.

3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.

3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy darsga tayorlab kelishni aytadi.



Matnni tinglaydi . o’qiydi va va lug`at ustida ishlaydi, mashq ustida ishlab uni yozma bajaradi.



Die Umweltprobleme in Deutschland
In Deutschland werden allein auf den Autobahnen pro Jahr 160 000 Tonnen giftiger Straßenstaub erzeugt. Zu diesen Reifen – und Fahrbahnabrieb kommen nach 700 000 Tonnen Streusalz, 3 500 Tonnen Blei und weitere Millionen Tonnen Schwermetalle, Giftstoffe und Abgasrückstände, die über die Luft und das Fahrbahnwasser in der Landschaft verteilt werden. Nach den Wäldern sterben die Böden. Über 100 000 Bäume verlieren die deutschen Großstädten Jahr für Jahr durch das Auto ihr Leben. Für 60% der Bevölkerung ist der Verkehrslärm die stärkste Umweltbelastigung. Der ruhigste Ort auf der Straße ist inzwischen das Autoinnere. Die halbe Wohnung als Lärmschutzwall. Fenster öffnen streng vermeiden. Der Naturschutz ist in Deutschland ein offizielles Staatsziel, das seit 1994 auch im Artikel 20a des Grundgesetzes verankert. Deutschland ist Vertragsstaat der wichtigsten internationalen Abkommen zum Naturschutz.
Vokabeln zum Text:

die Autobahn- avtostrada (avtomobil qatnovi uchun maxsus qurilgan katta yo’l)

der Straßenstaub-

Streusalz-

das Reifen- shina

der Fahrbahnabrieb-eski ko’prikdagi yo’l

der Giftstoffe- zaharli modda

Fahrbahnwasser-

der Verkehrslärm- transport shovqini

der Lärmschutzwall- shovqindan himoya qiluvchi devor



PERFEKT NING YASALISHI VA QO’LLANISHI
Perfekt (perfekt) fe`lning o’tgan zamon suhbat formasidir. U asosan jonli tilda, savol-javoblarda va qisqa xabarlarda qo’llanadi.
Perfekt haben va sein yordamchi fe`llarining Präsens va asosiy fe`lning sifatdosh II shaklidan yasaladi.



haben




fe`llarining hozirgi zamoni

+

asosiy fe`lning sifatdosh ii shakli

sein




singular




plural

ich habe

du hast




gefragt


wir haben

ihr habt

sie haben sie haben




gefragt

er




hat

sie

es




singular




plural

ich habe

du hast




gegangen


wir sind

ihr seid

sie sind

sie sind






gegangen

er




ist

sie

es

Perfekt li gaplarda yordamchi fe`l tuslanib ikkinchi o’rinda keladi, mustaqil fe`l esa sifatdosh II shaklida gapning oxirida turadi. Masalan: Ich habe diesen Roman gelesen.

Perfekt da yordamchi fe`llardan qaysi birini qo’llash ko’pincha asosiy fe`lning xususiyatiga bog`liq. Quyidagi fe`llar haben bilan ishlatiladi:

1. Hamma o’timli fe`llar: sagen, fragen, nehmen, diktieren, lesen, schicken, schreiben, essen.


Er hat die Postkarte schon geschickt.
2. Hamma o’zlik fe`llar: sich freuen, sich setzen, sich ansehen sich waschen, sich anziehen:
Er hat sich seinen Mantel angezogen. .

Niemand hat sich verspätet.


3. SHaxssiz fe`llar: es schneit, es regnet, es- scheint, es blitzt, es donnert, es dunkelt:

Es hat gestern geschneit.


4. Hamma modal fe`llar: ktsnnen, drfen, mögen, sollen, wollen, müssen:

Hast du es unbedingt gewollt?
5. Tinch holatni bildiradigan ko’pgia fe`llar: schlafen, warten, sitzen, träumen, gehorchen, lachen:

Das Kind hat geschlafen.

Wir haben lange auf dich gewartet.
6. be- prefiksli ko’pchilik fe`llar: bekommen, begehen, behalten, benehem, beschreiben, u. a.

Wir haben einen Brief aus Dresden bekommen.


7. -ieren suffiksli fe`llar: gratulieren, korrigieren, phantasieren, spazieren, diskutieren, u. a.

Er hat seinem Freund zum Fest gratuliert.


8. Ayrim o’timsiz fe`llar: arbeiten, helfen, leben, antworten, beistimmen, u. a.

Der Student hat richtig geantwortet.

Sie haben den Bauern geholfen.

sein yordamchi fe`li perfektda quyidagi fe`llar bilan qo’llanadi:


1. Harakat-holatni anglatuvchi o’timsiz fe`llar: laufen, gehen,
fahren, rennen, schwimmen, fliegen, springen, umziehen:
Mein Freund ist schon fortgegangen:
Wir sind in eine neue Wohnung umgezogen.
2. Holat o’zgarishini bildiradigan o’timsiz fe`llar:
aufstehen, wachsen, erwachsen, einschlafen, sterben, erlö­schen:

Er ist fest eingeschlafen.

Wir sind um 6 Uhr erwacht.
3. sein, werden, bleiben, begegnen, folgen, geschehen, pas­sieren, gelingen fe`llari: .

Es ist kalt geworden.

Ich bin ihm auf der Straße begegnet:

Was ist hier passiert?




Themen der Stunde: Die Umweltprobleme in Usbekistan.Das Perfekt.Das Perfekt mit „haben“

Mashg`ulot vaqti soat

Talabalar soni

Mashg`ulot shakli

Amaliy

Mashg`ulotning rejasi

1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.

2.Leksik material ustida ishlash

3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish

4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish



Darsning maqsadi

1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va malakalarini shakllantirish

2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.

3. Grammatik mashqlar ustida ishlash


Ta`lim berish usuli

Amaliy

Ta`lim berish shakli

O’qituvchi – talaba va talaba – talaba

Ta`lim berish vositalari

Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar

Ta`lim berish sharoiti

Auditoriya

Baholash

Talabalar rag’batlantiriladi


Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi


Ish jarayonlari vaqti

Faoliyatining mazmuni

O’qituvchi

Talaba

I. bosqich

1.Org Moment:

5 Minut


2.Gesprächstunde

5. Minut


1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.

1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.

1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi.

1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash mezonlarini e`lon qiladi.



Tinglaydi.

Savollarga javob beradi.



II. bosqich

Abfragung: 5.Min

2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil etish.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi.

2.2 Talabalarni guruxlarga

bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi.


Topshiriqni bajarishda “Loyxa” ketma – ketligini tuzatadi va testlarni echib mashqlar ustida ishlaydi.

Kichik gruxlarga bo’linib matn ustida ishlaniladi.Diologik nutq orqali muloqftga kiradi



III.bosqich

Neues Thema: Der Umweltschutz. Das Partizip

3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash lozimligini aytadi.

3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon qiladi.

3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.

3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy darsga tayorlab kelishni aytadi.



Matnni tinglaydi . o’qiydi va va lug`at ustida ishlaydi, mashq ustida ishlab uni yozma bajaradi.


Die Umweltprobleme in Usbekistan

Das Aufwirbeln von Staub in die Atmosphäre ist in Usbekistan alltäglich. Ursachen sind Sandstürme in der Kara-Kum und der Kysyl- Kum – Wüste. Der austrockende Arallsee verkompliziert die Situation.

Die Luftverschmutzung bedroht die ganze Umwelt und wirkt sich schädlich auf die Gesundheit die Bevölkerung aus. Eine hohe Luftverschmutzung gibt es in Almalik, Bekabad, Tschirtschik, Angren. Auch hier sind die Hauptursachen die Industrie.

Jahr für Jahr werden Millionen Tonnen gefärliche Gase und Giftstoffe in die Luft abgegeben. Angesichte der Dringlichkeit dieses Problems hat die Usbekische Regierung eine reihe von Umweltschutzgesetzten angenommen.


Vokabeln zum Text:
das Aufwirbeln-ko’tarilish

der Staub- chang

die Ursache - sabab

austrockende- quriyotgan

verkompliziert- qiyin

die Situation- vaziyat

die Luftverschmutzung- havoning ifloslanishi

die Gesundheit-so’g’lik

der Giftstoffe- zaharli modda

die Dringlichkeit- qoldirib bo’lmaslik, kechiktirib bo’lmaslik



angesichte-sababli, uchun
PERFEKT NING YASALISHI VA QO’LLANISHI
Perfekt (perfekt) fe`lning o’tgan zamon suhbat formasidir. U asosan jonli tilda, savol-javoblarda va qisqa xabarlarda qo’llanadi.
Perfekt haben va sein yordamchi fe`llarining Präsens va asosiy fe`lning sifatdosh II shaklidan yasaladi.



haben




fe`llarining hozirgi zamoni

+

asosiy fe`lning sifatdosh ii shakli

sein




singular




plural

ich habe

du hast




gefragt

wir haben

ihr habt

sie haben sie haben



gefragt

er




hat

sie

es




singular




plural

ich habe

du hast




gegangen


wir sind

ihr seid

sie sind

sie sind




gegangen

er




ist

sie

es

Perfekt li gaplarda yordamchi fe`l tuslanib ikkinchi o’rinda keladi, mustaqil fe`l esa sifatdosh II shaklida gapning oxirida turadi. Masalan: Ich habe diesen Roman gelesen.

Perfekt da yordamchi fe`llardan qaysi birini qo’llash ko’pincha asosiy fe`lning xususiyatiga bog`liq. Quyidagi fe`llar haben bilan ishlatiladi:

1. Hamma o’timli fe`llar: sagen, fragen, nehmen, diktieren, lesen, schicken, schreiben, essen.
Er hat die Postkarte schon geschickt.
2. Hamma o’zlik fe`llar: sich freuen, sich setzen, sich ansehen sich waschen, sich anziehen:
Er hat sich seinen Mantel angezogen. .

Niemand hat sich verspätet.


3. SHaxssiz fe`llar: es schneit, es regnet, es- scheint, es blitzt, es donnert, es dunkelt:

Es hat gestern geschneit.


4. Hamma modal fe`llar: ktsnnen, drfen, mögen, sollen, wollen, müssen:

Hast du es unbedingt gewollt?
5. Tinch holatni bildiradigan ko’pgiia fe`llar: schlafen, warten, sitzen, träumen, gehorchen, lachen:

Das Kind hat geschlafen.

Wir haben lange auf dich gewartet.
6. be- prefiksli ko’pchilik fe`llar: bekommen, begehen, behalten, benehem, beschreiben, u. a.

Wir haben einen Brief aus Dresden bekommen.


7. -ieren suffiksli fe`llar: gratulieren, korrigieren, phantasieren, spazieren, diskutieren, u. a.

Er hat seinem Freund zum Fest gratuliert.


8. Ayrim o’timsiz fe`llar: arbeiten, helfen, leben, antworten, beistimmen, u. a.

Der Student hat richtig geantwortet.

Sie haben den Bauern geholfen.

sein yordamchi fe`li perfektda quyidagi fe`llar bilan qo’llanadi:


1. Harakat-holatni anglatuvchi o’timsiz fe`llar: laufen, gehen,
fahren, rennen, schwimmen, fliegen, springen, umziehen:
Mein Freund ist schon fortgegangen:
Wir sind in eine neue Wohnung umgezogen.
2. Holat o’zgarishini bildiradigan o’timsiz fe`llar:
aufstehen, wachsen, erwachsen, einschlafen, sterben, erlö­schen:

Er ist fest eingeschlafen.

Wir sind um 6 Uhr erwacht.
3. sein, werden, bleiben, begegnen, folgen, geschehen, pas­sieren, gelingen fe`llari: .

Es ist kalt geworden.

Ich bin ihm auf der Straße begegnet:

Was ist hier passiert?




Themen der Stunde: Kampf gegen den Terrorismus. Das Plusquamperfekt.

Mashg`ulot vaqti soat

Talabalar soni

Mashg`ulot shakli

Amaliy

Mashg`ulotning rejasi

1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.

2.Leksik material ustida ishlash

3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish

4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish



Darsning maqsadi

1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va malakalarini shakllantirish

2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.

3. Grammatik mashqlar ustida ishlash


Ta`lim berish usuli

Amaliy

Ta`lim berish shakli

O’qituvchi – talaba va talaba – talaba

Ta`lim berish vositalari

Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar

Ta`lim berish sharoiti

Auditoriya

Baholash

Talabalar rag’batlantiriladi


Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi


Ish jarayonlari vaqti

Faoliyatining mazmuni

O’qituvchi

Talaba

I. bosqich

1.Org Moment:

5 Minut


2.Gesprächstunde

5. Minut


1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.

1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.

1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi.

1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash mezonlarini e`lon qiladi.



Tinglaydi.

Savollarga javob beradi.



II. bosqich

Abfragung: 5.Min

2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida matnni disk orqali talabalarga etkazish va ular bilan birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil etish.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi.

2.2 Talabalarni guruxlarga

bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi.


Topshiriqni bajarishda “Loyxa” ketma – ketligini tuzatadi va testlarni echib mashqlar ustida ishlaydi.

Kichik gruxlarga bo’linib matn ustida ishlaniladi.Diologik nutq orqali muloqftga kiradi



III.bosqich

Neues Thema: Der Umweltschutz. Das Partizip

3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash lozimligini aytadi.

3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon qiladi.

3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.

3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy darsga tayorlab kelishni aytadi.



Matnni tinglaydi . o’qiydi va va lug`at ustida ishlaydi, mashq ustida ishlab uni yozma bajaradi.


Der Kampf der Republik Usbekistan gegen den Terrorismus.

Die weltumfassende Gesellschaft kämpft gegen denTerrorismus. Weil der Terrarismus trägt immer die grosse Bedrohung den ganzen Menschheit, erwirbt immer mehr aktiven Formen. Darum nennt man den Terrorismus, der Pest des XXI Jahrhundertes , kann nicht von den gleichgültigen Leuten mit den reinen Gedanken, einschließlich auch unser Volk lassen.

Die Abgeordneten Oliy Mashlis der Republik äussern die volle Unterstützung den festen und zielgerichteten Bemühungen der internationalen Koalition, aller progressiven Kräfte auf der Erde, die die Ausmerzung auf den Terrorismus lenken. Sie unterstützen auch allseitig und berücksichtigen die einmütige Willensbekundung unseres Volkes den Antrag des Präsidenten unseres Landes I.A.Karimow, am 5. Oktober dieses Jahres gemachten, und die deutliche Position im Kampfe mit internationalen Terrorismus klar ist, in dem Interview den Korrespondenten der usbekischen nationalen Agentur.geäusert hat.

Es ist gut bekannt, und darüber benachrichtigte der Präsident der Republik Usbekistan, dass der internationale Terrorismus, vergleichbar mit ungeheuer Drach, den Kopf in verschiedenen Regionen der Erdkugel hebt, trägt die Bedrohung ganzer weltumfassenden Zivilisation.

Der Präsident der Republik Usbekistan Islam Karimow in den eigenen Reden auf der 48. Tagung der Generalversammlung der UNO in 1993, im Buch " Usbekistan auf der Schwelle XXI des Jahrhundertes; die Bedrohungen der Gefahrlosigkeit, die Bedingungen und die Garantien des Progreßes", verlegt in 1997 und veröffentlicht in einer Reihe von den Ländern, auf Istanbulischem Sammit in 1999, auf dem Sammit der Generalversammlung der UNO im 2000, sowie in einer Reihe von den eigenen Auftreten auf internationalen Tagungen warnte die weltumfassende Öffentlichkeit darüber mehrfach, daß das Territorium(Gebiet) Afghanistans zum Herd Terrorismus umgewandelt wird und brachte die konkreten Vorschläge nach dem gemeinsamen Kampf mit der drohenden Gefahr vor. In August 2000 hat Oliy Mashlis ein Schreiben(Umlauf) übergenommen hat , in dem alle Staaten aufgefordert hat, zum Kampf mit internationalen Terrorismus vereinigt zu werden.

Leider die internationale Gesellschaft hat zu diesen Rufen über die reale Bedrohung des Terrorismus die gehörige Aufmerksamkeit nicht geschenkt. Und nach unmenschlichen terroristischen Akten, die am 11. September 2001 in New-York und Washington vollkommen sind, wurden die führenden Länder der Welt an der Spitze USA zum Kampf gegen dieses Übel vereinigt.

Unser Volk erprobte auf sich einiege Male dieses Unglück , darum, konnte unser Volk imKampfe gegen den Terrorismuss nicht an der Seite bleiben.Ebendeshalb vereinigen wir mit allen progressiven Kräften im Kampfe gegen den Terrorismus.
Vokabeln zum Text:

die Gesellschaft - jamiyat

kämpfen - kurashmoq

die Bedrohung – qo’rqitish

die Menschheit- insoniyat

der Pest - vabo

der Abgeordnete- deputat

die Unterstützung – himoya, qo’llab - quvvatlash

die Bemühung- urunish

die Koalition-ittifoq

lenken- boshqarmoq, yurgizmoq

1. Antworten Sie auf die Fragen:

1. Was kann die gleichgültige weltumfassende Gesellschaft nicht lassen?

2. In Welcher Position der Abgeordnete Oliy Mashlis steht im Kampfe mit Terrorismus?

3. Worüber warnte der President der Republik Usbekistan Islam Karimov in den eigenen Aktionen die weltumfassende Gesellschaft?

4. Wozu hat der Terrorismus der weltumfassenden Öffentlichkeit geführt ?

5. Was demonstrierte unser Volk im Kampfe gegen den Terrorismus?
2. Bilden Sie einen Dialog zum Text.
3. Vollenden Sie die Vorschläge(Sätze):

Ebendeshalb

Darum

Deswegen
Übung 4. Setzen Sie satt der Punkte die entsprechende Wörter.



Die Abgeordnete Oliy Mashlis haben die Unterstützung … geäussert..

Der Präsident Usbekistans Islam Karimow in den eigenen Aktionen(Auftreten) warnte … mehrfach.

Die Bedrohung des Terrorismus kann(darf) … nicht zugeteilt.
4. Wählen Sie aus den Zeitschriften und Zeitungen die Mitteilungen über den Kampf der weltumfassenden Gesellschaft gegen den Terrorismus aus.
5. Entscheiden Sie das Kreuzworträtsel.
1. Der Rand der Erde bei dem Wasser (Ufer)

2. Der besiedelte Punkt in der ländlichen Gegend (Land)

3. Die Zeit der Rast zwischen den Stunden (Pause)

Das Plusquamperfekt

Plusquamperfekt fe’lning o’tkan zamon shakli bo’lib, haben va sein ko’makchi fe’llarining imperfekti va mustaqil fe’lning partizip II sidan yasaladi. Haben va sein ko’makchi fe’llarining plusquamperfektda qo’llanishi perfektdagidek bo’ladi.


Konjugationstabelle

Singular

Plural

Ich hatte gesagt
Du hattest gesagt
Er hatte gesagt


Wir hatten gesagt
Ihr hattet gesagt
Sie hatten gesagt



Konjugationstabelle

Singular

Plural

Ich hatte gesagt
Du hattest gesagt
Er hatte gesagt


Wir hatten gesagt
Ihr hattet gesagt
Sie hatten gesagt



8.Die Festigung der Stunde:

Übungen zum Thema:

Übung 1. Gebrauchen Sie folgende Sätze im Plusquamperfekt

  1. Der Lektor trägt die Zensuren ins Klassenbuch ein.

  2. Er fährt mit der Metro.

  3. Sie wäscht ihre Wäsche.

  4. Sie lädt ihre Freunde zum Geburtstag.


Übung 2. Schreiben Sie folgende Sätze in der Vergangenheit

  1. Er geht in die Poliklinik. Er ist erkrankt.

  2. Er nimmt die Medizin ein. Der Arzt hat sie ihm geschrieben.

  3. Sie gießt die Blumen. Sie hat sie vor kurzem gepflanzt.

  4. Das Kind wäscht sich die Hände. Es ist eben nach Hause gekommen.


Übung 3. Bilden Sie 5 Sätze im Plusquamperfekt

Fragen zum Thema:

1.Wie bildet man das Plusquamperfekt?

2. Was bezeichnat das Plusquamperfekt?

3. Nach welchen Regelungen wird die Hilfsverben im Plusquamperfekt gebraucht?



Themen der Stunde: Die Kunst. Das Futur I und Futur II.

Mashg`ulot vaqti soat

Talabalar soni

Mashg`ulot shakli

Amaliy

Mashg`ulotning rejasi

1. Mashg`ulotga yangi leksik materialni kiritish.

2.Leksik material ustida ishlash

3.Leksik materialni talabalar nutqida qo’llashga o’rgatish

4. Talabalarni o’qish texnikasini nazorat qilish



Darsning maqsadi

1.Talabalarni yangi leksik material yuzasidan ko’nikma va malakalarini shakllantirish

2. Grammatik materialni darsga kiritish va grammatik materialni amalda qo’llash ko’nikmalarini shakllantirish.

3. Grammatik mashqlar ustida ishlash


Ta`lim berish usuli

Amaliy

Ta`lim berish shakli

O’qituvchi – talaba va talaba – talaba

Ta`lim berish vositalari

Kitob, konspekt loyihasi, tarqatmali materiallarva slaydlar

Ta`lim berish sharoiti

Auditoriya

Baholash

Talabalar rag’batlantiriladi

Amaliy mashg`ulotning texnologik xaritasi


Ish jarayonlari vaqti

Faoliyatining mazmuni

O’qituvchi

Talaba

I. bosqich

1.Org Moment:

5 Minut


2.Gesprächstunde

5. Minut


1.1o’quv mashg`ulotining mavzusini, maqsadini, o’tkazish tartibini e`lon qiladi.

1.2Mavzu bo’yicha talabaning bilimlarini faollashtirish maqsadida test-so’rov o’tkazish.

1.3Mavzu bo’yicha tayanch iboralar va amaliy mashg`ulot mavzusi, rejasiga izox beriladi.

1.4Mashg`ulotni o’tkazish shakli va baholash mezonlarini e`lon qiladi.



Tinglaydi.

Savollarga javob beradi.



II. bosqich

Abfragung: 25.Min


2.1 Ta`limning nazariy asoslari texnalogiyasi asosida matnni disk orqali d talabalarga etkazish va ular bilan birgalikda auditoriyada xorda ishlab chiqishni tashkil etish.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qayd qiladi.

2.2 Talabalarni guruxlarga

bo’lish orqali amaliy mashg`ulotni tashkil etadi.

O’qituvchi talabalarga murojat qiladi va eng to’g`ri javoblar hamda fikirlarni qqayd qiladi.


Topshiriqni bajarishda “Loyxa” ketma – ketligini tuzatadi va testlarni echib mashqlar ustida ishlaydi.

Kichik gruxlarga bo’linib matn ustida ishlaniladi.Diologik nutq orqali muloqftga kiradi



III.bosqich

Neues Thema


3.1 Mavzuda qo’yilgan savollar va ularning yoritilganiga o’qituvchi yakun yasaydi. (xulosa qiladi) aytilmagan tamonlari ustila ishlash lozimligini aytadi.

3.2. guruxlarga o’zaro baxolash natijalarini e`lon qiladi.

3.4. tavsiya qilingan adabiyotlarni o’rganadi.

3.5. o’z – o’zini nazorat qilish uchun savollar beriladi. Kelgusi mavzu e`lon qilinadi va amaliy darsga tayorlab kelishni aytadi.



Matnni tinglaydi . o’qiydi va va lug`at ustida ishlaydi, mashq ustida ishlab uni yozma bajaradi.



Das Thema: Die Kunst




Kunst ist eine der Tätigkeiten des Menschen, durch die er Werke schafft oder Dinge tut, die einen bestimmten ästhetischen Wert haben, und für die er eine besondere Begabung braucht (z. B. Malerei, Musik und Literatur) .

Das Wort Kunst bezeichnet im weitesten Sinne jede entwickelte Tätigkeit, die auf WissenÜbungWahrnehmungVorstellung und Intuition gegründet ist (Heilkunst, Kunst der freien Rede).  

Kunst ist ein menschliches Kulturprodukt, das Ergebnis eines kreativen Prozesses. Das Kunstwerk steht meist am Ende dieses Prozesses, kann aber seit der Moderne auch der Prozess selbst sein. Ausübende der Kunst im engeren Sinne werden Künstler genannt.

Man versteht unter Kunst vor allem die Ausdrucksformen der Schönen Künste.
- Bildende Kunst mit den klassischen Gattungen Malerei und GrafikBildhauereiArchitektur und etlichen Kleinformen sowie seit dem 19. Jahrhundert dem Kunstgewerbe oder Angewandte Kunst genannten Grenzbereich zum Kunsthandwerk

- Musik mit den Hauptsparten Komposition und Interpretation in Vokal- und Instrumentalmusik

- Literatur mit
den Hauptgattungen EpikDramatikLyrik und Essayistik

- Darstellende Kunst mit den Hauptsparten TheaterTanz und Film

- Oper als Verbindung aller Künste: MusikDarstellende Kunst (Schauspielerei), Bildende Kunst (Bühnenbild), Literatur (Poesie)
Vokabeln zum Text:

die Kunst - san’at

die Tätigkeit - faoliyat

der Werk - asar

schaffen - yaratmoq

die Malerei - rassomchilik

die Kultur - madaniyat

bildende Kunst - tasviriy san’at

das Kulturprodukt - madaniy asar

das Ergebnis - samara

kreativ - ijodiy

das Kunstwerk - san’at asari

der Künstler - san’atkor


Yüklə 2,57 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   4   5   6   7   8   9   10   11   ...   22




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin