Plenum den 15 april 2013 kl. 13. 00

Första behandling

1Godkännande av avtalet med Botswana om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 13/2012-2013)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Det är dags för ytterligare ett avtal av skattenatur och jag tar på nytt gärna tillfället i akt att sprida lite ljus över frågor som inte hör till lagtingets vardag.

Botswana med sina två miljoner invånare är idag på sätt och vis en ekonomisk framgångssaga med knappt åtta procents arbetslöshet och ett BNP som i stort sett har vuxit varje år sedan självständighetsförklaringen från Storbritannien 1966. Skälet till det är den privata diamantindustrin som hållit landet under armarna och idag utgör en tredjedel av BNP och sjuttio procent av exportintäkterna. Trots det är det problemen som definierar Botswana och inte vilka problem som helst. Landet är världens hårdast drabbade av immunsjukdomen aids. Som mest har uppemot 40 procent av befolkningen under femtio år varit smittade. Även ekonomin vilar egentligen på en rätt svag grund och blir inte bättre av att man tror diamanterna tar slut om 20 år. Botswana är också en skatt när det gäller nationalparker, t.ex. finns hela Afrikas största bestånd av savanndjur i Botswana.

Det är landet i korthet. Men Botswana är mer än så. Det är också nummer 41 på listan över länder med vilka Norden nu har avtal om informationsutbyte i fråga om skatteärenden. Med bland annat dagens framställan som grund blir det svårare att undvika beskattning i fortsättningen. Det är ett viktigt arbete.

Myndigheterna i Norden rapporterar numera om indirekta effekter där nettoinflödet för betalningsströmmar ökat de senaste åren. Totalt kan det handla om mycket stora belopp. De nordiska ländernas skattemyndigheter får i och med avtalet med Botswana, tillgång till information om personer och företag som försöker undvika att betala skatt på inkomster och kapitalinvesteringar. Avtalet bidrar också till att avslöja tillgångar som inte har rapporterats i hemlandet.

Fru talman! Mot bakgrund av detta föreslår finans- och näringsutskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder ikraft i landskapet Åland till de delar avtalet och protokollet faller inom landskapets behörighet. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

2Ungdomsarbetslöshet och risk för marginalisering

Landskapsregeringens svar (S 3/2012-2013-s)

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. spörsmål (S 3/2012-2013)

Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen och bordläggas till ett plenum som hålls tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Ärendet kan bordläggas på begäran av två ledamöter.

Diskussion. Lagtingsledamoten Katrin Sjögren får först läsa upp klämmen.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Liberalerna har ställt en relevant fråga om ungdomsarbetslöshet och risk för marginalisering. Vi hoppas på en livlig debatt.

Hänvisade till ovanstående ställer vi enligt vad i 37 § lagtingsordningen föreskriver till landskapsregeringen följande spörsmål: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att minska ungdomsarbetslösheten samt förebygga marginaliseringen?

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! För det första vill jag säga att arbetslöshet i allmänhet och ungdomsarbetslöshet i synnerhet inte är något den här regeringen tar lätt på. På samma sätt som oppositionen så vill vi alla våra unga väl och jag välkomnar en debatt kring detta viktiga område. Som ni säkert minns så diskuterade vi just den här frågan ganska ingående i budgetdebatten i december.

Även om vi på Åland har den högsta sysselsättningsgraden i Europa och även den lägsta arbetslösheten så håller jag med spörsmålsställarna att för den individ som inte har hittat sin plats i samhället eller den person som är arbets- eller sysselsättningslös är ett slöseri med resurser både ur ett mänskligt och samhällsmässigt perspektiv.

De senaste arbetslöshetssiffrorna visar att i mars var den öppna arbetslöshetsgraden 3,7 procent varav för unga 9,3 procent. Nivåerna sjunker jämfört med förra månaden men februari har alltid varit den månad på året där arbetslösheten är som störst och arbetsmarknaden sett som dystrast ut. Men tyvärr är arbetslöshetssiffrorna fortfarande högre jämfört med samma tid i fjol, men den är på 3,7 procent just nu.

Som jag sagt ett antal gånger både i den här salen och i media så ser vi några större positiva satsningar och investeringar på Åland som kommer skapa många nya arbetstagare. Dessa satsningar kommer även medverka till att det blir en rörelse på arbetsmarknaden där personer som varit arbetslösa en längre tid kan hitta sin plats och få en ny chans i något företag där någon annan slutar. Jag kallar det för en Maxinge-effekt, och vad består den då av?

Tittar vi på den åländska arbetsmarknaden ur ett kort perspektiv ser vi att Maxinge öppnar om 10 dagar, ingen vet riktigt vad det kommer innebära för arbetsmarknaden idag förutom att det kommer kräva många nya arbetstagare med tanke på köpcentret håller öppet alla veckans dagar och långa dagar.

Vi vet idag att S-Markets etablerande i Möckelö skapade cirka 50 nya arbetsplatser och den 9 juni öppnar de en butik till i Godby.

Vi vet att flera bolag inom livsmedelssektorn går bra och expanderar och att de ser positivt på framtiden. Likaså inom industrin och tillverkningsindustrin, där finns flera bolag som just nu räknar på nyinvesteringar och har en hel del expansionsplaner.

Inom turismen händer en hel del, Smakbyn har öppnat och flera hotell ligger i startgroparna att eventuellt börja byggas.

Hur ser då utsikterna för 2013? Den betydande osäkerheten i den internationella ekonomin gör sig också även påmind på Åland. Alla prognoser beträffande utvecklingen av sysselsättningen under 2013 är synnerligen osäkra. Om efterfrågan på arbetskraft minskar drabbas vissa delar av arbetskraften särskilt hårt. Det gäller exempelvis ungdomar och personer med nedsatt arbetsförmåga. Bland annat dessa grupper behöver ägnas särskild uppmärksamhet för att motverka tendenser till marginalisering och utslagning från arbetsmarknaden. I takt med att befolkningen och arbetskraften åldras är det av central betydelse att på alla plan verka för att så många som möjligt kan behålla sin arbetsförmåga så länge som möjligt.

Vad gör vi då? I budgeten för 2013 finns upptaget 500 000 euro för sysselsättningens främjande. Med det som finns reserverade från tidigare år ligger resurserna för åtgärder på samma nivå som de senaste åren. Medlen används för de sysselsättningsfrämjande åtgärder som faller inom ramen för AMS:s verksamhetsområde. Åtgärderna är dels projektinriktade, dels stödinriktade. Anslaget kan ytterligare användas för anställning av tillfällig personal med uppgift att bearbeta arbetsmarknaden för att underlätta för utsatta grupper eller enskilda att komma ut på den öppna arbetsmarknaden, motverka ”flaskhalsar” på arbetsmarknaden eller i övrigt bidra till att uppfylla de sysselsättningspolitiska målsättningarna.

AMS upphandlar två större projekt samt ett antal vägledande kurser för att främja sysselsättningen och stimulera arbetsmarknadsintegrering. Under våren 2013 anordnas bland annat följande:

- Ett projekt i samarbete med museibyrån för underhåll av byggnader och kulturmarker.
– Ett nytt grepp för unga arbetslösa prövas med början i april genom kursen ”Livet är ett göra-det-själv-projekt”, där fokus är på att stärka självförtroendet och självkänslan, vilket är väldigt viktigt.
– En kortkurs arrangeras som heter ”Våga välja väg” som riktar sig till vuxna personer som är arbetslösa.
– Förutom dessa så finansierar vi även några större projekt såsom Emmaus Byggretur och Katapult.

AMS håller även vägledande kurser och jobbsökarkurser för personer som varit längre arbetssökande, en på våren och två på hösten. Sysselsättningsstöd kan beviljas för:

1)anställning,
2)arbetspraktik,
3)läroavtalsutbildning,
4)deltidsarbete och
5)start av företagsverksamhet
Så jag vill redan nu säga att regeringen driver många olika projekt och gör många insatser för att förebygga marginalisering.

Men det är ingen hemlighet att det finns riskgrupper som exempelvis yrkesbytare med hälsoproblem, unga med anpassade läroplaner, inflyttade med bristande kunskaper i svenska som kräver speciella och mer krävande insatser. Vi vet också att män har generellt större svårigheter på arbetsmarknaden än kvinnor på Åland. Särskilt unga män utan yrkesutbildning.

Antalet unga arbetslösa under 25 år har i genomsnitt under den senaste åtta åren legat på drygt 70 personer men har under det senaste året ökat till i genomsnitt cirka 100 personer. Arbetslösheten för unga män ligger i genomsnitt högre än för kvinnor. Däremot måste vi vara så ärliga och säga att vi hittills har varit förskonade jämfört med hur det ser ut i övriga världen och Europa. Antalet ungdomar som varit utan sysselsättning längre än tre månader är inte och har inte varit så jätte många.

Det är dock oerhört viktigt att vi gör allt vi kan och lite till för att motarbeta arbetslöshet och visst finns det mörka moln på himlen trots att vi ser ljust på framtiden. ÅSUB har skruvat upp bedömningen för helår 2013 till 3,6 procent från 3,1 procent, vilket för landskapets budget tillsammans med indexjustering gör att arbetslöshetsersättningar om 2 600000 euro troligtvis inte håller. Det måste vi dock komma tillbaka i höst med när vi sett hur sommaren, konjunkturen och Maxinge-effekten påverkat Åland.

Det är lönsamma företag som står för ryggraden i den åländska ekonomin. Långsiktiga, trygga arbetsplatser finns bara i företag som genererar vinst och går bra. Det är egentligen inte svårare än så, det svåra är för företagen att göra just det och sedan hitta personer som vill, kan och fungerar efter företagets förutsättningar och behov. Jag har sagt otaliga gånger ifrån den här talarstolen att trygga arbetsplatser aldrig kan lagstiftas fram.

Sysselsättningspolitik genomsyrar mycket av de vi gör dagligen i regeringen. Det spänner över flera områden alltifrån näringspolitiken till den sociala sektorn och till utbildningen.

Kunskap och innovation är en förutsättning för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt samhälle. Jag är helt övertygad om att det kommande tio åren inte kommer se ut ungefär som de tio vi just lämnat bakom oss. Det håller på sker stora förändringar i världen. För bara några år sedan flyttade tillverkningsindustrierna sina produktioner till låglöneländer men nu börjar vi se hur de flyttas tillbaka. Tyvärr ur ett sysselsättningsperspektiv så ersätts människan mer och mer av maskiner, robotar och automatiska lösningar som utför produktionen dygnet runt, alla årets dagar.

Utmaningen blir att hänga med i den snabba kunskapsutvecklingen och vidareutbilda och nyutbilda ålänningar för framtidens utmaningar. Fler ”robotoperatörer/programmerare” är framtiden inom industri och tillverkning. Samtidigt som tjänstesektorns behov kommer öka, där kunskap, innovation, forskning, design och utveckling kommer bli ledord.

Framtidens sysselsättningspolitik måste gå hand i hand med utbildningspolitiken, som måste gå hand i hand med företagens behov. Förr kunde man utbilda sig till vad man ville och det fanns ofta ett jobb att få inom den branschen, jag är inte helt övertygad om att det kommer att vara så i framtiden.

Vi ser redan idag högt utbildade duktiga akademiker som har svårt att få jobb inom vissa sektorer samtidigt som det skriks efter arbetskraft inom andra högkvalificerade områden.

Samtidigt som vi utbildar människor för att få ett jobb måste vi även uppmuntra till och visa att eget företagande också kan vara ett livsalternativ redan i tidig ålder. Där tycker jag Ålands näringslivsprojekt Ungt entreprenörskap och Sommarlovsentreprenörer är ett lysande exempel. Två projekt som vi finansierar till största delen. Vi måste i tidig ålder uppmuntra till kreativitet, initiativförmåga och entreprenörskap.

För att förebygga marginalisering är det även jätteviktigt att vi arbetar med integration. Ibland får vi höra i debatten om att inflyttade kostar mycket att inkluderas i samhället. Jag skulle vilja svänga på den tanken. Tänk på hur mycket vi investerar i våra åländska ungdomar, först nio år i grundskola, sedan ofta tre år till i gymnasiet för att ytterligare bekosta tre-fyra-fem år till på högre nivå. Det betyder 15-16 år på skolbänken, om vi då investerar några års utbildningsinsatser på inflyttade som redan har en kompetens så är det oerhört billigt och samhällsekonomiskt. Vi måste ta tillvara våra inflyttade ålänningars kunskaper och värdesätta deras kompetens bättre. Satsning på integration, språk och validering av deras utbildning är en billig investering. Regeringen satsar det här året ca 800 000 euro på integration, det kan minister Lindholm berätta mer om.

Gällande lagstiftningen så kan jag berätta att vi har satt igång arbetet med revideringen och förnyelse av landskapslagarna om arbetsmarknadspolitik och sysselsättningsfrämjande utbildning under det här året samt lagen om arbete i rehabiliteringssyfte. Dessutom ska studiestödslagen också ses över under mandatperioden. Tyvärr ligger utbildningsminister Johan Ehn i magsjuka idag annars vet jag att han skulle hållit ett långt anförande utgående ifrån hans ämnesområde som han behärskar ypperligt eftersom utbildningspolitiken är som en huvudnyckel för att motverka utanförskap för våra ungdomar.

I Europa och Finland har begreppet ”ungdomsgaranti” blivit ett modeord de senaste åren. I rådets rekommendation föreslås att åtgärder där ungdomar inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning får ett erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

I den finländska varianten av ungdomsgarantin som sjösattes vid årsskiftet 2012-2013, går den finska regeringen längre än de målsättningar som sattes upp i EU:s rekommendationer. I Finland har regeringen gått in för målsättningen att säkerställa att unga hittar en väg till utbildning och arbete och blir på så sätt delaktiga i samhället. Genom garantin erbjuds en utbildnings-, praktik- eller arbetsverkstadsplats eller ett jobb för personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under 30 år inom tre månader från arbetslöshetens början eller efter examen.

Jag är beredd att säga att den åländska modellen för arbetsmarknads-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken fungerar således enligt konceptet för ”ungdomsgaranti” redan idag.

Det innebär att det för alla arbetslösa arbetssökanden görs upp en individuell plan. Unga under 25 år som varit arbetssökande i mer än tre månader erbjuds en arbets-, praktik-, studieplats eller en sysselsättningsfrämjande åtgärd. Vi jobbar förutom det jag nämnt tidigare idag även med följande:
- Vi har cirka 30 procent fler studieplatser än vad det går ut elever från grundskolan.
– Landskapsregeringen strävar efter och jobbar för att vuxenutbildningsinsatser i Ålands gymnasium bereds.
– För att minska avhoppen och felvalen i studierna har landskapsregeringen dels erbjudit utbildningsalternativet Yrkesstarten och dels öppnat möjligheten att höja grundskolebetyg.
– Inom ramen för Ålands folkhögskolas ettåriga utbildning, NYA-linjen har skolan i samarbete med yrkesstarten vid Ålands yrkesgymnasium, Katapult och Ungdomslotsen tillhandahållit undervisning i matematik, svenska, engelska och fysik för att möjliggöra höjning av vitsorden i grundskolans lärokurs.
– För att öka inflyttade elevers möjligheter till integration och en positiv språkutveckling, stöder landskapsregeringen ekonomiskt kommunerna i deras uppdrag att ordna särskild undervisning i svenska för elever med annat modersmål.

Till slut vill jag säga några personliga reflektioner och tankar riktat till arbetssökande ungdomar och till företagen på Åland.

Vi har alla ett ansvar, föräldrar, skolor, myndigheter, politiker och näringsliv att hjälpa, stötta och sporra våra ungdomar att hitta sin plats i samhället. Men det yttersta ansvaret har dock varje individ själv över sitt liv och det ansvaret kommer man inte undan.

Till dig som är arbetssökande vill jag säga några saker. Sök inte bara jobb på företag som letar arbetskraft, ta kontakt med de bolag du är intresserade av. Ta med en CV, knacka på eller ring och erbjud dig och dina tjänster och berätta varför just du behövs i deras företag. De flesta arbeten tillsätts inte via arbetsförmedlingen, de tillsätts mellan arbetsgivare och arbetssökande utan inblandning av samhället.

Gör ett bra intryck, läs på om företaget, visa att du är engagerad och visa att du vill jobba på den arbetsplatsen. Ta hjälp av någon och skriv en CV, skriv den inte som alla andras, gör den personlig, berätta vem du är, vilka drömmar du har. Tänk på vilka bilder du lägger upp på dig själv på bloggar, instagram eller Facebook. Jag känner inte till någon arbetsgivare som inte googlar den tilltänkta arbetssökanden och ibland kan en bild säga mer än tusen ord och vara avgörande om du får jobbet eller inte.

Jag skrev ett debattinlägg för några veckor sedan som fått en del kritik. Jag kallade det 100-10-1. Jag uppmanade en arbetssökande att ringa 100 samtal, gör man det man få gå på 10 intervjuer och en intervju skulle leda till ett jobb. Det gäller dock för dig att ringa de där 100 samtalen och inte ge upp, du får inte sluta efter att du ringt det 61:a samtalet och fått ett nej, jag vet att det är svårt och tungt men ge inte upp, du behövs där ute.

Till alla företagare vill jag även säga några saker. Ni måste bli bättre på att svara när en arbetssökande hör av sig. Har ni inget arbete att erbjuda just nu, kom med positiv kritik och uppmuntra den arbetssökande att fortsätta söka, men framförallt svara på deras ansökan. Se den arbetssökande som den individ han eller hon är, det kunde vara din son eller din dotter.

Jag avslutar där, herr talman, även om jag har några sidor kvar, tiden har runnit ut. Jag återkommer.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi känner alla till att det görs väldigt många åtgärder. Man har gjort de här åtgärderna under flera år. Samtidigt konstaterar landskapsregeringen i sitt svar att på bara ett år har ungdomsarbetslösheten under 25 år ökat med 40 procent från i medeltal 70 unga kvinnor och män till 100. Vi måste fråga oss om vi gör rätt saker.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är klart att man alltid kan göra mer och det ska vi absolut göra. Vi kan stärka studiehandledningen i gymnasiet, vi kan se till att sätta in stödinsatser men i grund och botten så måste det finnas företag som behöver arbetskraft. Näringspolitiken är oerhört viktig. Näringsklimatet behöver gynnas så att man kan och vill anställa flera människor. Det här är ingenting som görs över en kafferast eller i en handvändning utan det är ett långsiktigt arbete där företag behöver klara av att generera vinst för att på så sätt också kunna växa och skaffa sig flera anställda. Det är ett jobb som är jätteviktigt. Vi kan inte trolla fram arbetsplatser, vi ska inte göra det heller, utan de ska växa organiskt.

Tittar man på Åland ur ett större perspektiv så har vi oerhörda förutsättningar just nu. Jag tänker på Maxinge, S-Market och Byggvaruhuset som bygger ut just nu, det kommer att finnas arbetsplatser där ute.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag håller med om att basen för arbeten är ett livskraftigt näringsliv. Jag tycker ändå att landskapsregeringens svar är lite väl enögt. Man pratar inte om de sociala problem som finns, man pratar inte om andra aktörer och man pratar inte om den här kraftsamlingen som man faktiskt gör på rikssidan, där man har med tredje sektorn, kommunerna och grundskolan. Jag saknar ett perspektiv i landskapsregeringens svar.

Minister Fredrik Karlström, replik

Det görs mer än det som står i landskapsregeringens svar, dialog förs med kommunförbundet och mycket görs av tredje sektorn. Även om det låter mycket med en 40 procentig ökning så är det fortfarande en handfull personer som vi pratar om och som har varit arbetslösa längre än tre månader. Det har inte ökat så katastrofalt mycket som man vill framhålla. Med tanke på de positiva saker som vi ser i horisonten, med företag som expanderar, så finns det en plats för ungdomarna som är långtidsarbetslösa. Det betyder inte att vi ska sätta oss ner och vara nöjda och tycka att vi har gjort någonting bra, långt därifrån. Vi lever i en tuff och osäker tid där vi ändå har det bra på Åland jämfört med många andra ställen i Europa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Det är intressant att lyssna på näringsministerns inlägg om hur vi ska göra och utforma våra CV. Det har väl en och annan gjort några gånger så kanske vi har den kunskapen här i salen.

Att säga att vi inte har så många som är långtidsarbetslösa, ministern sade ungefär 40 personer, så målsättningen måste vara att en ungdom som är arbetslös är en för mycket. Minister nämner AMS och deras arbete. Det första som åtminstone jag personligen reagerade på är att man arrangerar passiva kurser, jobbsökande kurser. Enligt mitt sätt att se så borde AMS ta en mer modern och mer aktiv och kanske aktivt mera söka upp jobb åt ungdomarna än att passivt ha dem på kurs och berätta hur man ska söka jobb.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag delar den uppfattningen. I verksamhetsplanen för det här året gav jag AMS uppmaningen att man behöver vara mer aktiv mot företagen och fråga vad företagen har för behov av arbetskraft framöver och var företagen eventuellt behöver någon ny person. AMS har fått en uppmaning från näringsministern att bli mera aktiva och jobba inte bara mot de arbetssökande utan fokusera lite mera arbete mot företagen, leta upp och erbjuda personer som skulle kunna passa in i olika företag på Åland. Vi vet ju att vi har cirka 2 400 företag på Åland. Om en bråkdel av de företagen skulle anställa någon till så skulle det här inte vara något problem, det gäller bara att företagen gör det.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Det var ju trevligt att höra att ministern delar min uppfattning. Vi tänker kanske mycket lika i de här frågorna. Det är roligt att höra att ministern verkligen vill modernisera sättet på hur man ska arbeta på AMS, från passivt till aktivt uppsökande. Vi vet att vi har den moderna teknologin redan idag, arbetsplatserna finns där och ungdomarna behärskar alla medier idag. Man behöver inte gå en kurs på AMS där man berättar var man ska hitta jobb, det sköter nog ungdomarna om.

Vi ser fram emot att resurserna allokeras om och att det satsas mer på den uppsökande verksamheten än den passiva kursverksamheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag är lite inne på samma tema. I slutet av svaret skriver man: ”Unga under 25 år som varit arbetssökande i mer än tre månader erbjuds en arbets-, praktik-, studieplats eller en sysselsättningsfrämjande åtgärd.” Fungerar faktiskt det här tillfredsställande? Fixar man fram praktikplatser så det räcker?

Minister Fredrik Karlström, replik

Praktikplatser är viktiga. Det är ett bra sätt för personer som har varit arbetslösa en längre tid att komma in på marknaden och kunna skriva en rad till i sitt CV och visa att man har varit aktiv. Det förutsätter också att det finns vettiga praktikplatser hos företag att ta del av. Praktikplatser tillsätts väldigt ofta. Ibland är det lyckat, ibland är det mindre lyckat och det är ett jobb som tar mycket tid från arbetsförmedlingen. Även där tycker jag att man kan bli bättre, absolut. Man kan sälja in till företagen att den här möjligheten finns. Jag tror det är många företag som inte vet om att den möjligheten finns. Diskussionen som förs när det gäller sommarjobb är om det rätt att ta in en praktikplats under sommaren när företag har behov då borde de istället anställa sommarpersonal. Så det finns två sidor på det myntet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! För att spinna vidare på den tråden, vilka ekonomiska resurser avser landskapsregeringen att sätta för att hjälpa till med praktikplatserna? Vi vet att det är många som kanske inte besöker AMS tillräckligt ofta och lätt faller utanför det här systemet. Hur ser resurserna ut för den uppsökande verksamheten?

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Resurserna i det här fallet är faktiskt inte det största problemet. För det finns resurser för praktikplatser. Däremot är tillräckligt med företag som har möjlighet att ta emot praktikanter en bristvara. Ett företag som tar emot en praktikant får avsätta ganska mycket tid, kraft och energi för att handleda den här personen. Jag har börjat föra en dialog med företagen om de skulle kunna tänka sig bli mer intresserade att anordna praktikplatser om de kanske fick en handledarpeng? Om man tar en eller flera praktikanter så kunde man få en viss ersättning från samhällets sida till företagaren som tar hand om praktikanten och man som får in en arbetslös ungdom i sysselsättning. Det är en väg som jag själv gärna skulle se att vi går vidare på. Men det finns vissa saker kvar innan vi är i mål med det.