Plenum den 19 januari 2015 kl. 13. 00

Remiss efter bordläggning

3Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)

Diskussionen som bordlades 14.01.2015 fortsätter. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! När det här ärendet först var på lagtingets föredragningslista, dvs. godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor, så kände jag en viss mättnad och likgiltighet.

Under årens lopp har det passerat många liknande konventioner medan verkligheten fortfarande är lika bister och grym för kvinnorna. Jag kände inte någon större entusiasm över det här ärendet.

Sedan fick jag låna den här konventionstexten. Jag vill inleda med att säga att jag tycker att alla lagtingsledamöter borde läsa den här texten. Den innehåller rejält med kunskaper om situationen och om vad man måste göra för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmen. Det som är speciellt med den här kommissionen kan man läsa på sidan 20 under kapitel 4.3, samhälleliga konsekvenser.

För det första: ”Konventionen är den första europeiska juridiskt bindande konventionen som ingriper mot våld mot kvinnor och våld i hemmet. Där konstateras att avskaffandet av våld mot kvinnor har ett starkt samband med uppnåendet av faktisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessutom definierar konventionen genus uttryckligen som samhälleligt uppbyggda roller och beteendemönster som en del av de strukturer som diskriminerar kvinnor.”

Det vill säga, den här konventionen är juridiskt bindande för myndigheter på statlig, regional och nationell nivå för de stater som undertecknar konventionen och ger sitt bifall, följaktligen också de åländska myndigheterna.

För det andra, för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmen så krävs att vi får faktisk jämställdhet, dvs. att män och kvinnor har samma rättigheter och att pojkar och flickor har samma rättigheter och skyldigheter.

För det tredje, så definieras genus uttryckligen som samhälleligt uppbyggda roller och beteendemönster. Det är alltså inte frågan om biologiska könsroller och att tro att vissa egenskaper biologiskt och rent arvsmässigt skulle vara manliga och kvinnliga, tvärtom. Allting är föränderligt. Genus bygger alltså på sociala konstruktioner.

Dessutom betyder det här att vi har en könsmaktordning, ett sådant genussystem där män är överordnade kvinnor och kvinnor diskrimineras därför strukturellt, man kan säga genomgående i hela vårt samhälle.

Jag fortsätter: ”I konventionen konstateras att våld mot kvinnor är strukturellt och uttrycker den ojämställdhet som historiskt råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män. För att ändra detta krävs en insats av alla samhällssektorer. Konventionen stärker sålunda förståelsen av våld mot kvinnor och våld i hemmet som ett samhälleligt strukturellt problem”. Alla som säger ”nej, jag slår inte min hustru” eller hur man nu vill ju uttrycka sig, så det handlar inte om den enskilda individen utan det är ett politiskt fenomen. Det är ett samhälleligt strukturellt problem som har skapats under många, många hundra år.

Jag fortsätter; ”samt som diskriminering av kvinnor och inte bara som ett problem på den individuella nivån och den individuella nivån. Konventionen stärker strävanden att reagera helhetsmässigt på våld mot kvinnor genom omfattande åtgärder och principer på alla samhällsområden. Den betonar också att våld mot kvinnor och våld i hemmet är oacceptabelt.”

Det här var bara ett kort brottstycke ur den här konventionen. Man kan egentligen inte säga att det är julafton för jämställdhetskämpar eller hur minister Valve uttryckte sig. Det är en viktig grund för att vi nu på alla samhällsområden kan vidta relevanta åtgärder för att öka jämställdheten i vårt samhälle.

I mångt och mycket så handlar det om lagstiftning, men det är inte detta som kommer att förebygga våldet mot kvinnor och våld i hemmen. Det är just att uppnå faktisk jämställdhet.

Hur ändrar man strukturen att öka jämställdheten? Ja, man måste ändra normer, könsroller och beteendemönster som vi idag alla tenderar att upprepa hela tiden. Mönster som på något sätt är könade och som vi kanske omedvetet upprepar för vi inte är kunniga och vi reflekterar kanske inte så mycket över de här frågorna.

Strukturen upprätthålls genom de så kallade härskarteknikerna som man kan lyssna på ikväll här om man är intresserad. Den dominerande gruppen i det här sammanhanget har lärt sig att osynliggöra problematik som gäller kvinnors underordning, de har också lärt sig att förlöjliga och bestraffa kvinnor som försöker opponerar sig och dubbelbestraffar dem som på något sätt försöker att ändra både på sig själv och på samhället. Dessa härskartekniker ingår i den här strukturen överordning och underordning. Jag kan ge många exempel på det om någon inte förstår vad det betyder.

Våldets omfattning och hur det tar sig i uttryck finns mycket väldokumenterat i den här konventionen.

Talmannen

8 minuter!

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman, men den här diskussionen tänker jag faktiskt genomföra för det här är de största brotten mot mänskliga rättigheter över hela världen som drabbar män, kvinnor och barn.

Det är skräckinjagande när man läser hur stor andel av flickor under 15 år som på olika sätt utsätts för sexuellt utnyttjande eller sexuella handlingar från vuxna.

Vi vet att undersökningen ”Hälsa i skolan på Åland” visar att flickorna inte mår bra. Jag tror att det var upp till 40 procent som upplevde att de hade blivit utsatta för våld, hot om våld eller sexuella trakasserier.

Detta är ett exempel på åskådliggörande. Ansvariga män börjar prata med varandra när en kvinna håller ett anförande. Det är ett klassiskt exempel på härskarteknik, kan man säga.

Fru talman! Det är ett reellt problem i våra skolor och i vårt samhälle att så många kvinnor rätt ofta blir utsatta för olika typer av speciellt sexuella trakasserier. Det brukar ofta bemötas med; ”nå, inte är det så farligt”. Det är på något vis kvinnan som är problemet och som inte är villig att acceptera. Flickor som blir mobbade i skolan av pojkar som använder sig av sexuella uttryck, mönster eller handlingar, de kan få höra; ”nej, men han tycker bara om dig egentligen”. Allt detta är absurt och det är ofta flickorna som det är fel på konflikten kommer i daga.

Olika typer av vård räknas upp här. Det finns psykiskt våld enligt artikel 33, fysiskt våld enligt artikel 35, sexuellt våld enligt artikel 66 och sedan artikel 40 om sexuella trakasserier. Låt mig läsa upp detta: ”Parterna ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att säkerställa att alla oönskade former av verbalt, ickeverbalt eller fysisk beteende av sexuell karaktär som har till syfte eller följd att en persons värdighet kränks särskilt genom att skapa en skrämmande, fientlig, förnedrande, kränkande och stötande miljö kan leda till straffrättsliga eller andra rättsliga sanktioner.”

Under några veckor har man på You Tube kunnat se en filmatisering av en julfest i en av stadens högstadieskolor. På You Tube kan man uppleva precis det som står i den här artikeln om sexuella trakasserier. Jag tror att det är viktigt att utskottet går in på djupet i de här frågorna, tittar på den här filmen och granskar den men gärna med sådana som kan genus och som kan avläsa koderna och normerna. Det är väldigt viktigt att kunna avläsa vad som händer på julfesten. Det är ingen som tillsvidare har ansett att det här är det viktigt att debattera. Jag tycker att det är ganska givet att det inte kan få vara så här. Det finns fler åsikter så jag uppmuntrar utskottet att titta närmare på det här.

Det här är inte sättet vi uppnår jämställdhet i skolorna, inte faktisk jämställdhet. Det är tvärtom ett uttryck för en mycket stor ojämställdhet. Det är både skrämmande och en otrygg miljö för flickor men också för pojkar. Det är inte förvånande att så många flickor mår dåligt i skolan om det här är det normsystem som gäller.

Det är viktigt att synliggöra problematiken och det är viktigt att ta kvinnor och flickor som upplever detta på allvar och inte osynliggöra dem och säga; ”nå, nå, du ska inte ta det så allvarligt”. Tvärtom, det ska tas allvarligt och det ska föras upp till diskussion. Annars får vi inte faktisk jämställdhet, annars får vi inte respekt för kvinnor, vilket ltl Gunnar Jansson efterlyste som viktigt för att skapa förebyggande skyddsåtgärder.

I den här konventionen påförs vissa uppgifter; specialiserade skydds- och stödåtgärder. I Mariehamn har vi ett så kallat skyddshem, men det fungerar inte, för kommunerna tycker inte att de behöver garantera den servicen till sina invånare.

I riket har man tagit den här konditionen på allvar. De har införts en rikslag från i år, den 1 januari, som gör att varje kvinna, oberoende av var hon är i landet och blir utsatt för våld eller hot om våld, kan söka sig till första bästa skyddshem och staten betalar för skyddet. Den lagen borde vi med det snaraste också få på Åland.

Det andra är att man efterlyser nödtelefoner eller stödtelefoner. Det har gjorts försök på Åland men det fungerar inte tillfredsställande. Det system vi har kan man säkert ha, men vi borde ha möjligheter att lokalt få akut hjälp via telefoner.

Sedan, fru talman, finns det krav på generella stödåtgärder. På socialkansliet ska det finnas psykisk och annan rådgivning, ekonomiskt bistånd och rätt till boende osv.

Fru talman! Social- och miljöutskottet gjorde ett bra försök att ta upp de här frågorna i samband med budgeten. Sedan försvann frågorna. Man kan säga att de osynliggjordes i finansutskottet som inte brydde sig om att diskutera frågorna. Nu finns det en ny chans för utskottet som jag önskar lycka till i den här frågan.

Jag vet att det enda vi ska göra är att ge vårt bifall eller inte. Jag tycker att den här konventionen, och det som den innehåller, ska ändå uppfyllas av landskapsregeringen och det här är ett tillfälle som är viktigt att utnyttja för att vi åtminstone ska nå några steg på vägen till faktisk jämställdhet.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag har ingenting som jag vill gå emot i det här anförandet. Jag vill bara tacka ltl Sundback för det underbara anförandet.

Under helgen har jag faktiskt sett videoupptagningen av julfesten. Jag tycker verkligen att det är värt en debatt.

Sedan vill jag också understöda att alla ledamöter borde få den här förordningen utdelad till sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med ltl Sundback. Det finns ingenting annat än bifall till det här. Man måste göra ett mycket djupare jobb i utskottet och titta på vad man i praktiken ska göra för att uppnå jämställdhet vad gäller inom vår egen behörighet, budget, lagstiftning och annat. Det gäller att man inte bara bifaller slentrianmässigt utan att man fördjupar sig och gör ett stort jobb och ger sedan ett betänkande vidare som berättar vad man ska göra för att åstadkomma ett mer jämlikt samhälle. Det här är ett mycket viktigt ärende.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag tror på ltl Runar Karlssons ambition i det här ärendet. Han har tidigare visat på stort engagemang och kunskap och han har t.ex. tagit upp stalking. Det finns också här. Den här konventionen innehåller i stort sett alla verktyg som ett samhälle behöver för att uppnå faktisk jämställdhet, men det kräver ett långsiktigt och systematiskt arbete och en vilja att se saker som de är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag håller med ltl Sundback, den här konventionen är väldigt heltäckande. För en jämställdhetskämpe som ltl Sundback som har hållit på i det här parlamentet sedan 1979 och har lyft de här frågorna så kommer det nu en fullständig katalog över alla de åtgärder som man behöver göra.

Mycket har vi gjort här. Vi har inte problem med könsstympning och tvångsäktenskap osv. I andra ändan av skalan finns det saker som vi har kvar att göra och uppmärksamma och lära oss för att uppnå, som Sundback säger, verklig jämställdhet.

Jag tror att Åland har kommit ganska långt. Vi är förhållandevis ganska medvetna om man jämför med hela den skala som nu kommer att skriva på eller har skrivit på den här konventionen.

Från åländsk sida kunde man lyfta fram detta och hävda att vi är långt komna och kanske försöka få den här platsen i den övervakande kommittén som förkortas GREVIO. En ålänning kunde kanske nomineras till den kommittén, det tycker jag att man borde undersöka. Det skulle vara intressant att höra Sundbacks åsikt om det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det är lätt att prata om könsstympning och tvångssterilisering som skräckexempel. Det är svårare att se vardagsförtrycket, vardagsförolämpningar och förminskningar som regelmässigt drabbar kvinnor. Även om vi i relation till vissa andra länder, långt borta från oss, har kommit långt så är det inte tack vare Åland. Det är nog tack vare Sverige och sedan Finland. Jag har varit med när åtgärder har bemöttes med uttrycket; ”det behövs inte någon jämställdhetslag emedan jämställdhet redan råder”.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! I flera skeden av utvecklingen av jämställdhetspolitiken har man trott att nu har vi jämställdhet. Det där citatet har också jag läst. Det beror på att man helt enkelt inte har kunskap om vad nästa skede i utvecklingen är. Det var därför som jag tog upp att det finns många som är bakom oss i utvecklingen. Vi är ändå bland de regioner i världen som kanske är allra mest jämställda. När man har den kunskapen så medför det att man ser hur mycket som finns kvar att göra. Vore det inte en idé för Åland att visa framfötterna och verkligen försöka komma med i den övervakande kommittén och exportera åländsk jämställdhetspolitik? Det skulle också stärka politiken lokalt och sätta fokus på det politikområdet lokalt här på Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Om jag fick välja så är det inte min första prioritering. Det är också ett sätt att osynliggöra problematiken igen.

Kvinnor och flickor kan dagligdags utsättas för hot om våld eller våld eller för sexuella trakasserier. Det är inte lämpligt att små flickor i skolor blir kallade för horor. Det är ett uttryck för den underordning och underordning som vi har i samhället. Man har på något vis den känslan av att man kan uttrycka sig så om en klasskamrat. Varifrån kommer det? Inte kommer det från lekis och dagis. Det kommer från vuxenvärlden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Fru talman! Tack för en engagerad debatt i dagarna två. Jag gläds över den här konventionen. Jag gläds över alla de timmar som har lagts ner i olika kommittéer och det har faktiskt gett resultat att en mängd osunda företeelser förbjuds om så regionalt. Det om något är en arbetsseger för jämställdheten.

Vi kan minnas hur exempelvis HBT-frågor har haft otroligt svårt att hitta in i folkrätten, bland annat i människorättskommittén, de kom in först i slutet av nittiotalet.

Här har vi en regional konvention där genusteori förs in. Jag tycker, liksom tidigare, att det är rätt häftigt.

I remissdebatten väcktes frågan om hur landskapsregeringen har uppfyllt och vill uppfylla konventionen syfte. Låt oss inledningsvis fokusera på portalartiklarna dvs. 1A-C.

Projektet jämställd barnomsorg är på gång vilket vi har jobbat med sedan 2009. Det här arbetet slutförs under de närmaste två åren. Efter uppföljning och utvärdering har inriktningen på projektet delvis ändrats. Under arbetets gång upptäcktes det bland annat att vårdnadshavare, men också beslutsfattare som vi, behöver få mera kunskap. Den som vill fördjupa sig kan bekanta sig med jamstalldbarnomsorg.ax. Det här är ett normkritiskt arbete, i artikel 6 anda, som problematiserar det som jag står och representerar här, nämligen maskulinitet.

Det här projektet riktar sig främst till de vuxna och det ger dem kunskaper och verktyg att jobba med genus och jämställdhet. Projektets målsättningar är att ge barn 100 målsättningar, 100 möjligheter istället för 1:1.

Värt att notera är att i nordiska sammanhanget lyfts vårt barnomsorgsarbete upp som ”good practice.” Det har fått en hel del positiv uppmärksamhet. Det nyaste i projektet är tre pilotdagisar, varav två startades upp under 2014 i Mariehamn och ett tredje är på gång på landsbygden.

Vi kan också nämna projektet ”fair sex” på gymnasialnivå. Det projektet påbörjades av denna regering 2012 i ett samarbete med Ålands fredsinstitut och det är ett unikt koncept som är framtaget på Åland. Vi har på Åland utvidgat det till att omfatta också jämställdhetsplanering t.ex. jämställdhetsgrupper på gymnasiet.

Det attitydförändrande arbetet är högt prioriterat. Varför kommer jag att återkomma till.

Projektet Jämställd fritid går ut på att inkludera underrepresenterade grupper, t.ex. medborgare med funktionsnedsättning, inflyttade. Fokus är här på fritidssektorn som får verktyg och kunskap för att förebygga diskriminering och jobba för en jämställd fritid (Art 1B). Det finns knappast något annat ställe i världen där det offentliga erbjuder utbildning och kompetensutveckling i dessa frågor utan att föreningen i fråga behöver betala avgift för det.

Tjej- och killgruppsverksamhet finns idag i kommunernas regi. De är viktiga.

Ända sedan 1999 har det hållits 250 utbildningar och seminarier och utbildningar inom ramen för ”Kvinnofrid”. Det har dels varit generella utbildningar och dels riktade, till socialen, hälsovården. Vi har dessutom ett samarbete med Nationellt kvinnocentrum i Uppsala angående Kvinnofridslinjen, dit både anhöriga och utsatta kan ringa dygnet runt och få svar av professionella med tystnadsplikt. Det är lokalsamtalsavgift, landskapet betalar resten.

Till Tallbacken kan utsatta och anhöriga ringa dygnet runt för att diskutera, fråga och få goda råd. Det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite.

Mera om förverkligandet av artikel 1 B. Landskapsregeringen har sammanfört alla ombudsmän till en förstärkt ombudsmannamyndighet där kön är en av flera diskrimineringsgrunder. Vi kommer inom kort att kungöra en förordning om ombudsmannanämnden som siktar på bästa möjliga sammansättning för att undanröja diskriminering på Åland. Det kan i sammanhanget vara värt att informera om ÅSUB:s undersökning om inflyttade som publicerades idag. En av frågorna som ÅSUB hade ställt till Ålands inflyttade var; upplever du dig som diskriminerar? Och i sådana fall, på vilken grund? Som kuriosa kan berättas att ungefär 1/4 av respondenterna svarade att man upplever sig diskriminerad, vilket är samma tal för ålänningar i stort i en undersökning som gjordes för några år sedan, även om diskrimineringsgrunderna där var annorlunda, ifall någon vill fördjupa sig.

Landskapsregeringen tittar dessutom på hur vi kan öka jämställdheten i den här salen som vi befinner oss i just nu inför valet 2019. I valreformsarbetet är jämställdhet en av tre viktiga frågor. Det innebär att vi under 2015 kommer att titta på hur vi kan öka medinflytande för kvinnor såsom det formulerats i artikel 1B. Arbetsgruppen för valreform kommer att presentera ett delbetänkande i slutet av 2015.

Hur har vi det med internationellt samarbete om vi tittar på artikel 1C? Det nordiska samarbete, främst det som Åland har ägnat sig åt med Finland, Sverige och Norge, har varit väldigt viktigt. Danskarna har en lite annan uppfattning i jämställdhetsfrågor.

Hela kvinnofridsprojektet på Åland inleddes som ett EU-projekt där vi genom kontakter i Sverige anhöll om medel från DAPHNE-fonden. Det var så program för omhändertagande och referensgruppen uppkom. Man kan säga att hela grunden för det åländska jämställdhetsarbetet, som vi känner det idag, uppkom genom internationellt samarbete.

Landskapet har ordnat EU-konferenser för kvinnofrid under projekttiden. Vi har under ordnat tre nordiska konferenser på temat kvinnofrid, där också statsmakten genom landshövdingen varit aktiv.

Låt oss då lämna de tre portalparagraferna och titta lite på de andra: Artikel 4: Lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att främja kvinnors rätt att leva utan våld. Såsom nämndes så är attitydförändringsarbete oerhört viktigt för att upptäcka och åtgärda och även styrdokument för hur myndigheterna ska arbeta. Under 2015 ska polissektorn prioritera arbetet mot våld i nära relationer och använda sina resurser till det, allt enligt budget 2015, godkänt av detta lagting.

Ltl Sundback lyfte frågan om trygghetslarm vilket avvecklades av tidigare polismästaren. Här kan jag konstatera att vi bör titta på trygghetspaket för de åländska kvinnor som är utsatta. Den här frågan har polisstyrelsen börjat titta på. Jag är säker på att frågan kommer att fördjupas ytterligare. Huruvida det just är ett sådant trygghetslarm som har funnits tidigare, det vill jag inte föregripa, men polisstyrelsen ska titta på lika lösningar.

Artikel 5 handlar om statens skyldigheter samt extraterritorialitet som vi nämnde i föregående remissdebatt.

När det gäller artikel 6, har vi genusteoretiskt förhållningsätt då vi införlivar och utvärderar konsekvenserna av konventionen? Ja, vi har det i styrdokumenten och i riktlinjerna. Rent konkret kommer detta fram då alla lagförslag ska genomgå en genuskonsekvensbedömning enligt riktlinjerna.

Om vi blickar framåt, vad vill den här regeringen satsa på för att utveckla jämställdhetsarbetet? Projektet ”Ett jämställt Åland” påbörjas i år och pågår tre år. Utbildningsprojektet riktar sig till hela Ålands offentliga sektor och strävar till att undanröja diskriminerande strukturer, t.ex. att kvinnor och män tas lika mycket på allvar, att deras ärenden får en lika gedigen beredning och att tjänstemän är lika uppmärksamma på kvinnor, mäns, flickors och pojkars problem. För detta projekt finns 300 000 euro reserverat i tre år.

På kommande är också ett familjefridscentrum som för närvarande behandlas av de åländska kommunerna. Det är alltså ett erbjudande från landskapet till kommunalsektorn. Det blir samordnad experthjälp för personer som utsatts för våld i nära relationer. Ett kompetenscenter för hela Åland, där vi involverar polisen, ÅHS och socialvården. ATV (alternativ till våld) är tänkt att bli en del av denna samverkansmodell vars grund skulle vara Tallbacken. Här har vi gruppterapi för män med våld- och aggressionsproblem gentemot sin partner. Denna gruppterapi är inte överbelastad såsom påstods tidigare i remissdebatten. Projektet har pågått sedan 2004 i samarbete med ATV i Oslo.

I familjefridscentrum skulle t.ex. erbjudas skyddat boende, barnahusmodellen, expertrådgivning, säkerhetsplan, samtal med våldsutsatta barn, våldsscreening, gruppterapi för våldsutsatta, socialvård, polisskydd och handledning.

Avslutningsvis, fru talman, allt jämställdhetsarbete innebär attitydförändring. Landskapsregeringen anser att utbildning och kunskap är de viktigaste förutsättningarna för lösningarna. Det hoppas jag också att vi har visat, med tanke på vad vi satsat på och det vi avser satsa på. Tack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack till ministern som nämnde ”fair sex” som jag personligen tycker att är ett lysande program. Det borde dock fortsätta och börja tidigare. Vi har fortfarande också mycket problem med sexuella trakasserier och liknande redan i högstadiet. Enligt mig så skulle man kunna sätta in projektet ”fair sex” eller liknande program redan i sjuan. Finns det några planer på att fortsatta eller utöka det här programmet?

Minister Wille Valve, replik

Jag stöder för egen del när det gäller att utveckla projektet ”fair sex” så att man också kunde ha projektet i högstadiet. Nu är det här ett ärende under beredning vars exakta detaljer jag inte känner till. Utbildningsministern har kunskap i detta ärende.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Vad gäller ”fair sex” och tjej- och killgrupper så har de verksamheterna initierats i Ålands fredsinstitut, men de kommer nog att fasas ut nu och arbetet kommer att ha ett innehåll. Det betyder att de här verksamheterna blir lite husvilla.

Det stämmer att kommunerna har ansvar för tjej- och killgrupperna och det har inte varit särskilt framgångsrikt. Alla kommuner har inte tagit upp pengar. När man har försökt samordna tjej- och killgrupper över kommungränserna så har det inte varit möjligt. Trots att det finns många flickor och pojkar i de yngre tonåren som skulle vilja gå i de här grupperna så har det lett till att de inte har fått möjlighet till det. Så det är väldigt välkommet om landskapsregeringen ser till att det här får en fortsättning. Tjej- och killgrupperna har en viktig betydelse när det gäller att förebygga våld.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Sundback. Jag hajade lite till när jag hörde ltl Sundback berätta att det inte har lyckats gå att samordna tjej- och killgrupper över kommungränserna. Det låter märkligt. Det tar jag med i det fortsatta arbetet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Man kanske inte behöver haja till. Det är ju inte ovanligt med problem när det gäller samarbete mellan kommunerna. Det har med pengar att göra och kanske ointresse i det här sammanhanget.

Jag tror, som ltl Igge Holmberg, att de här insatserna måste sättas in redan i högstadiet för där tycks de största problemen finnas när det gäller sexuella trakasserier och kränkningar. Det är möjligt att man måste göra jämställdhetsplaner i de här skolorna för att för att få lärarna att delta i arbetet med att sprida kunskap och att få till stånd verkliga förändringar och inte bara några små ad hoc projekt nu och då. Det ska vara kontinuerligt arbete.

Minister Wille Valve, replik

Jag delar uppfattningen om att planer är ett väldigt viktigt redskap för att åstadkomma resultat.

Vad gäller killgrupper kan jag som kuriosa berätta att jag har själv hörts av en tjejgrupp med det uttryckliga syftet att få reda på hur en killar tänker, vilket var en väldigt intressant upplevelse. Den gången fanns det åtminstone deltagande med från hela Åland.

Men, som sagt, jag tar med mig detta inför det fortsatta arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag hade dålig framgång här med fredsinstitutets ordförande när jag frågade om det inte skulle vara skäl för Åland att försöka komma med i den här expertgruppen som enligt artikel 66 ska finnas och övervaka parternas tillämpning av denna konvention. Jag tror man kunde få fram en sådan resurs här på Åland. Någon gång kunde vi visa framfötterna och exportera den kunskap och det engagemang vi har här på Åland. Jag skulle vilja höra kansliministerns åsikt om att göra en sådan framstöt och försöka bli en av de här 10 till 15 representanter i GREVIO, som den här expertgruppen heter.

Minister Wille Valve, replik

Ja, jag har lyft den här frågan med de ansvariga tjänstemännen. Med risk för att det här låter som extremt skryt så har vi upplevt att vi har varit ganska långt fram i jämställdhetsarbetet i våra kontakter med ifrågavarande organ. Vi har givetvis bidragit mycket till det arbete som organet har gjort, vi har varit inkluderade i det arbetet och då har vi kommit fram till att den nytta vi skulle ha av att vara formella medlemmar nog mera skulle vara formell än att vi skulle få impulser för jämställdhetsarbetet. I de kontakterna har vi konstaterat att vi har en helt annan medvetenhet på Åland jämfört med hur det är på rikssidan idag. Bara hur de här frågorna debatteras i lagtinget talar för sig själv om man jämför med hur frågorna debatteras i riksdagen.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vill påstå att så är det. Även om det finns saker kvar att göra också här på Åland så är vi långt framme, åtminstone i medvetandet. Då kanske det skulle vara skäl att erbjuda det engagemanget och den kunskapen att hjälpa andra. Det skulle också lokalt stärka det här politikområdet. Jag tycker att man kunde överväga att tillsammans med till exempel fredsinstitutet erbjuda sitt engagemang för att ingå i den här expertgruppen. Många gånger kan det handla om mycket annat och mycket grövre saker än det som vi sedan länge har lämnat bakom oss. Om man kan uppträda som en vision om hur det kan bli och skapa en målbild för de andra staterna som jobbar med de här frågorna så gör man ganska stor nytta.

Minister Wille Valve, replik

Det var en mycket tänkvärd kommentar från ltl Danne Sundman. Jag tror att det är en typisk fråga som social- och miljöutskottet kan fördjupa sig i.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Bordläggning

4Ny blankettlag om bostadsbidrag

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 4/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 21.01.2015. Godkänt.

Bordläggning

5Förslag till första tilläggsbudget för år 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 21.01.2015. Godkänt.

För kännedom

6Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2014

Finans- och näringsutskottets redogörelse (FUR 1/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 21.01.2015.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 21.01.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.