Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30


Talmannen Replikskiftena är avslutade. Ltl Brage Eklund



Yüklə 0,61 Mb.
səhifə11/11
tarix15.01.2019
ölçüsü0,61 Mb.
#96877
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ska försöka på fem minuter avverka tre budgetmotioner men är det så att jag inte hinner så tror jag att jag lämnar den som blir kvar till utskottet att titta på.

Hållbart Åland. Vi hade en diskussion här igår mycket om hållbart Åland 2051 och många var positiva och det har vi från Ålands Framtid varit också. Vi har förenat oss med en gemensam skrivelse från utskottet till lagtinget som lagtinget omfattar i sin helhet och därför blev jag lite förvånad när jag öppnade budgetboken och såg att man inte överhuvudtaget har beaktat i skrivningarna i budgeten det beslut som ett enigt lagting har tagit.

Den skrivning lyder som följande: ”De fyra hållbarhetsprinciperna skall inte tolkas bokstavligen utan närmast ses som riktlinjer för det framtidaarbetet. Det finns behov av att kontinuerligt se över och justera principerna att erfarenheterna av deras tillämpning erhålls. Vidare skall landskapsregeringen utarbeta en femte hållbarhetsprincip, som beaktar behovet av en ständig och jämn BMP tillväxt i samhället samt att vikten av alla näringsgrenar och konkurrenskraften bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden.



Det är inte hållbart att reglera förutsättningarna för en sektor på ett sådant sätt att verksamheten bara flyttar eller läggs ner på Åland och bedrivs i Ålands närområden istället. Det här är ett förslag från motionen att man inför det här och byter ut det tredje och fjärde stycket i budgeten.

Sen har jag en motion om den samlade socialservicen KST där klämmen lyder att regeringen utreder ett komparativt syfte, en organisations modell där berörda delar av den sociala servicen överförs till regeringens ansvarsområde. Det här är ingen hemlighet att vi från ÅF har lyft fram det här att det bör ligga inom landskapsregeringens ansvar. Vi har också i motionen lyft upp att ÅHS kan vara huvudman för den här delen.

Man har sett i tidningarna idag att det är ganska stor oenighet om man vill lyda enligt kommunalförbundet eller om man vill att det ska ligga under landskapsregeringen. Därför tror jag att för att komma fram i det här så borde det göras en jämförelse eller utredning över hur det skulle se ut om det ligger under landskapsregeringen. I annat fall är det risk att det här KST blir ingenting och det skulle vara synd för vi motsätter oss inte reformen som sådan när det gäller den här sociala servicen utan många har sagt flertal gånger och i olika sammanhang. Så det finns behov av att man samordnar det här. Jag kan säga att redan 2004-2005 så hade jag en motion som byggde på att man bör titta på, jag kan läsa upp klämmen där att social- och miljöavdelningens förvaltningsområde för att utreda hur enskilda kommuner kan garanteras högkostnadsskydd inom specialomsorgen inom ramen för en delreform av landskapsandelarna.



Det byggde på att bl.a. Eckerö Kommun m.fl. jag tror att också Sunds Kommun var drabbade så att special klienter som kostar kommunerna väldigt mycket och de drabbades ekonomiskt p.g.a. det här. Då byggde vi på den här principen att man ska gemensamt ta hand om de här klienterna till den delen som kostnaderna överstiger en normal klientkostnad. Det här föll till intet men KST bygger egentligen på samma princip idag som den här motionen gjorde då.

Infrastrukturministern Thörnroos var inne på avgifter och där har vi också lagt en finansmotion. Det är att införa biljettautomater för införande av passageraravgifter. Det bygger ju på att man borde beakta passagerare som åker på färjorna idag och de borde betala en avgift precis som jag får betala om jag åker med buss från Eckerö så borde passagerarna betala en avgift när man åker färja.

Klämmen lyder i syfte att sommaren 2015 införa passageraravgifter på skärgårdsfärjorna utreder landskapsregeringen ett system för biljetthantering med automater i hamnarna. Jag fick ett visst stöd från infrastrukturministern när hon sade att det går mot personavgifter på sikt. Biljettautomater i tekniken finns idag att man kan få det där.

Tack, talman. Nu har jag avverkat alla tre.



Minister Carina Aaltonen, replik

Tack så mycket! Jag tycker att det är ganska intressant och glädjande att Ålands Framtid verkligen engagerar sig i det här med hållbart Åland till 2051. Hela tanken bakom hållbarhetsstrategin är ju att ställa om Åland så att vi fortsättningsvis har ett konkurrenskraftigt och bärigt samhälle med livkraftiga företag så att vi kan bibehålla och kanske utveckla också den här välfärden som vi har. Man måste ha det i åtanke att som man säger här i sin kläm att man ska reglera förutsättningarna för en sektor så att den bara flyttas eller läggs ner på Åland. Det är ju inte avsikten, men är det inte hållbart så kan man ju inte heller fortsätta med den sektorn.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Hela den här motionen bygger på att det är ett enigt lagtingsbeslut som ligger till grunden för det här så det borde inte vara något bekymmer från övriga partier och lagtingsledamöter att omfatta den här ändringen i budgeten eller klämmen att man byter ut de här styckena till det som egentligen lagtinget har fattat beslut om.



Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det här ska vi naturligtvis titta noggrannare på. Det är ju så att de här fyra hållbarhetsprinciperna som finns i budgeten, det tog ungefär 20 år för Chalmers ungefär 100 forskare från hela världen att ta fram så att på månader be utarbeta den här femte hållbarhetsprincipen. Vi måste titta närmare på det under nästa år när vi får en hållbarhets strateg till landskapet så att den verkligen överensstämmer med de övriga principerna. Jag har lite betänkligheter när det gäller en ständig och jämn BMP tillväxt. Är det verkligen hållbart på sikt? Vi vet ju att tillväxten har stått stilla nu i Finland och många delar i Europa. Det går inte att ha några trolleriformler för det.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Utgångsläget och arbetsmetoden borde utgå ifrån de hållbarhetsprinciperna som man har fastställt i lagtinget. Man kan ju inte vidhålla det. Det bygger ju exakt på samma sak men med lite mjukare tolkning av hållbarhetsprinciperna plus att man har lagt till en femte. Så det är det som måste vara utgångsläget när landskapsregeringen jobbar vidare med de här hållbarhetsprinciperna.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tänkte överraska och tala lite om KSP. Jag funderade väldigt länge som centerpartist vad jag tycker jag om det här. En samordning av socialtjänsterna och spetsområdena, är det bra eller dåligt? När jag funderade på att vad är det som är fokus för mig, är det den enskilda människan, de svagaste av alla eller är det kommunen. Vad är det som är viktigaste? För mig är det faktiskt när det gäller de här utsatta så är det faktiskt den enskilda människan. Jag vill att vården och hanteringen och hjälpen kring dessa som nu berörs av det, att den ska vara jämställd på Åland. Jag vill att den ska gälla på hela Åland. Jag vill inte att i Brändö eller i Kumlinge eller Geta ska behöva skäm hatten över huvudet när du har en son eller dotter som kräver vård för missbruk och som påverkar kommunens budget väldigt negativt. Jag vill komma bort från det stenålderstänket.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att vi har samma tankesätt och centern gick till vals på samma i det som Ålands Framtid framför idag, att den här samordningen av KST ska ligga under landskapsregeringen. Och att man har ändrat sig nu får centern står för, men jag delar infrastrukturministern Thörnroos åsikt att det är individen som ska ligga i centrum. Jag tror också att det är förhållandet mellan individen och kommunen som också måste fungera.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, det är sant att centern gick till val på att vi trodde att den bästa organisationsformen, den förnuftigaste var under landskapsregeringen. Vi har haft en diskussion. Vi har resonerat oss framtill det här och jag säger så här, jag vågar tala för partiet, att för oss är det väsentligaste att individen kommer i centrum. Hur det organiseras är nu för oss en sekundär fråga. Speciellt när man hör hur många familjer runtom på Åland som har det svårt, hur många som lider, hur svårt många socialarbetare har som inte har den här spjutspetskompetensen som är omöjlig att upprätthålla om man inte jobbar med samma saker dag efter dag. Jag menar vi måste också våga se framåt och låt inte kommungränserna vara ett hinder. Låt oss skapa möjligheter. Sätt individen i centrum.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det finns ingenting i den modell som vi förespråkar att det skulle bli sämre förhållanden och sämre för kommunerna. Det finns ingenting som säger att det skulle bli sämre. Vi har samma grundtanke att individen ska ha det bra och ha det bäst och att man jobbar för individens bästa. Och som jag sade när jag läste upp en motion från år 2004-2005 så då var utgångsläget precis exakt detsamma, att individen ska ha det bra och man ska inte hamna i en sämre ställning för att en kommun har ekonomiskt dåligt ställt och att man belastar kommunen ekonomiskt. Skillnaden är att centern har ändrat och att man tycker att ett kommunförbund är starkare att driva medans vi anser att det är bättre under landskapsregeringen och ÅHS.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Mika Nordberg

Fru talman! När lagtingsledamoten Brage Eklund citerade att Eckerö borna också får betala för att ta bussen till stan som jag måste begära replik. Det är ju så att skärgårdsborna om de också vill ta sig till staden så får ju också betala för bussen som går ifrån Hummelvik, Långnäs eller Svinö för att ta sig till staden. Problemet är bara det att Eckeröborna kan åtminstone promenera till bussen. Det kan inte skärgårdsborna.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Om ledamot Mika Nordberg skulle läsa motiveringarna i förslaget när det gäller passageraravgifter så står det att bofasta i skärgårdskommunerna bör helt eller delvis ges befrielse från avgift. Utan det är övriga passagerare som far ut i skärgården som vi vill avgiftsbelägga. Det är inte skärgårdsborna. De har sitt årskort eller i annat fall åker passagerarna fritt.



Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det var i de facto för anförandet jag begärde min replik på och inte kanske exakta ordalydelsen i en motion. Däremot undrar jag om ledamoten Brage Eklund delar den här synen på att skärgårdstrafiken är en förlängd landsväg eller är det någonting annat.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det står också i motiveringarna. Jag kan citera ”allmänt ses skärgårdstrafiken som förlängd landsväg i syfte att göra skärgården tillgänglig och levande. Det är en målsättning som de allra flesta ställer sig bakom. Även Ålands Framtid.”



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Jag stressar lite för jag ska vara klockan fyra på ett sammanträde och jag hoppas att jag inte drar på mig några repliker. Jag kan ju förstås låta bli att svara så då blir det kort.

Jag vill till sist säga att den här budgetdebatten började bra. Lantrådet och finansministern höll anföranden som var ganska humanistiska. De talade om vilket samhälle vi vill ha. De talade om vilka grupper de månar om särskilt i den här budgeten. Det uppskattar jag och mitt parti väldigt mycket. Nu har den här frågan om de svagaste grupperna i samhället och deras ställning ifrågasatt. Det har ifrågasatts och t.o.m. påståtts att det har blivit sämre för vissa grupper under den här mandatperioden. Alltså grupper som är i behov av stöd. Jag hoppas att det här är någonting som finansutskottet utreder och att vi får fakta också för att diskutera den här saken.

I det sammanhanget har också det här sjukdomskostnadsavdraget nämnts. Nu har det varit tyst om det sedan vi hade diskussionen förra gången och nu sätter man ifrån oppositionen liv på den här brasan igen och det är antagligen med tanke på det kommande valet. Jag tycker att det är en ganska billig politisk poäng. Men för at vi ska få fakta så hoppas jag att det här är någonting som finansutskottet utreder. Vi i majoritetsblocket har ju fått se ganska avslöjande siffror om hur det här fungerar eller hur det inte fungerar.

Sen fru talman, när det gäller generellt ålänningarnas ekonomiska situation så har ju den här relativa fattigdomsgränsen höjts från ungefär 10 000 till 15 000 i året. Det har alltså skett i vårt samhälle sedan år 2004. En ganska god utveckling. Om man läser ÅSUB:s rapport så är inkomstskillnaderna på Åland förhållandevis små. Det betyder alltså att vi har haft en ganska god och jämlik samhällsutveckling. Det här är sådant man kan läsa i ÅSUB:s rapport och jag hoppas att utskottet verkligen fördjupar sig i det här.

En annan mycket viktig fråga är våldet i vårt samhälle. Särskilt det våld som riktas mot kvinnor och som baserar sig på en arkaisk uppfattning om mannens överhöghet och där väldigt många tydligen ännu inte har insett att det finns ingen sådan naturlig ordning.

Jag skulle gärna hoppas att utskottet också satte stor vikt vid det här. Nu finns det bara en kvinna i utskottet, men som jag sade så är det ett mansproblem. Det är på tiden att männen tar tag i den här frågan. Måste det behöva hållas på, på det här sättet? Bulta på kvinnor, barn och på varandra. Dessutom det här sexualiserade våldet. Det är ju inte om jag får säga normalt att män som inte stöder den här typen av beteende så visa vad ni vill. Visa att ni är goda exempel. Ta avstånd, offentligen.

Här nämns också äldreomsorgsprogrammet och lagen. Då vill jag bara skryta lite. År 1997 den 16 mars lämnade jag in en motion om en äldreomsorgslag. Det var för att man skulle bo hemma eller i sin hemkommun. Det här upprepade jag 2003 till 2004. I båda fallen röstades den ner. Alla har varit emot det förutom socialdemokraterna. Nu har socialdemokraterna i Finland infört en äldreomsorgslag. Och nu är lagtinget beredd. Ibland så måste man gå långa krokvägar för att komma till resultat.

Utskottet kan gärna titta på den här äldreomsorgslagen. Den blev kanske inte så fantastisk, att vilket syfte ska en lag på Åland ha. Ska den ge den här standarden? Och ska folk kunna bo hemma så då måste vi ha lagstadgade stödrättigheter. Ska man ha hjälp med städning, ska man få ha dator osv. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag delar ledamot Barbro Sundbacks åsikt när det gäller våld mot kvinnor i samhället. Jag tolererar inte överhuvudtaget våld. Allra minst på kvinnor och barn. Så det tar jag avstånd ifrån, men jag tycker inte om när man uttrycker att det är männens och att det hela tiden generaliseras, som att alla sysslar med det här. Det är obetänksamt och nedvärderande när man tar alla män över samma kam. Jag accepterar absolut inte våld på kvinnor och barn eller våld överhuvudtaget. Jag fråntar mig den här generaliseringen.



Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, kvinnorna har tagit avstånd ifrån det i decennier. Men inte har vi makt över den här frågan. Vilka är det som har makten i den här frågan? Det är de män som inte vill ha det här. Utnyttja den då.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa ledamot Barbro Sundback vi har ju förut haft den här typen av replikskiften i den här salen. Vi vägrar från männens sida att känna oss kollektivt skuldbelagda, för vi förmår inte heller över andra mäns varande eller icke varande i hemmen och den typen av våld. Vad kan ledamoten Sundback begära mer än att centerns gruppledare Runar Karlsson ägnar stor del av sitt gruppanförande till att belysa det här och det bevisar att centern tar avstånd från den typen av övergrepp som pågår tyvärr i samhället. Vad begär egentligen ledamoten Sundback? Vill ledamoten ha männen ut på gatorna och protestera mot männens beteende eller vad önskar ledamoten?



Ltl Barbro Sundback, replik

Jag önskar att männen tar den här frågan på allvar, att ni skolar er och att ni omsätter den norm ni har i handling.



Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ledamot Sundback, en stor del av vår skoluppfostran innefattar ju respekt för andra individer. Vi kan ju inte tro att skolvärlden på det viset missar budskapet till alla elever och för med sedan den här typen av information vidare så att jag måste igen säga att jag är besviken att ledamot Sundback vill skuldbelägga männen som ett kollektiv.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag vet inte hur mångt det är gången meddelar jag från den här talarstolen att jag tar avstånd från våld. Sen övergår jag till det jag hade tänkt säga.

Ungdomspolitik är det sista området av de områden som jag ansvarar för på min avdelning. Det är det området som idag tilldelas de minsta resurserna och som kanske är ett av de svåraste områden att hantera på en specifik avdelning. Därför för att vad är ungdomspolitik? Vad är ungdomsfrågor? Det är tvärsektoriella frågor som sträcker sig över i princip samtliga områden som ministrarna i landskapsregeringen ansvarar för.

Ett mycket tydligt exempel på just den frågan är det som jag belyste här i ett tidigare anförande också dvs. kartläggningen över ungdomar och de resurser som finns för den här typen av ungdomar som riskerar eller redan har fallit mellan stolarna i ett samband där man då inte har varken utbildning studieplats eller arbete.

Det här var ett samarbete som vi gjorde mellan min kulturbyrå som ansvarar för ungdomsfrågor, socialavdelningen och näringsavdelningen. Det vi fick fram var en utredning som visade på hur arbetet fungerar. Om det fungerar bra, mindre bra och framförallt visar det på att de resurser vi har idag de kommer att räcka väldigt långt i det här sammanhanget om vi bara ser till att man börjar samarbeta väldigt mycket mera tydligt än vad man gör idag. Fortsättningen blir nu att det här arbetet ska koordineras från utbildningsavdelningens sida och var och en av myndigheterna ska se till att man utför de utgifter som man enligt lag är ålagd att göra. Då kommer det här att fungera väldigt bra. Det som kommer att behöva göras är att ibland överbrygga frågetecken och ibland kanske föreställningar om att tystnadsplikt råder och sådana här saker.

Det som det här också belyste är att vi behöver titta på alternativ för den här gruppen och kanske också för andra grupper när det gäller utbildningsalternativ som vi har varit inne på tidigare. Här kan det vara så att våra treåriga utbildningar idag som trots att de är yrkesinriktade blir lite väl teoretiska. Här behöver vi ha mera lärande i arbete. Kanske kortare utbildningar. Och kanske också lärlingsutbildningar på ett annat sätt än det som vi har i dagsläget. Allt det här kommer vi att lägga in nu också övervägande i det utbildningspolitiska programmet som kommer att jobbas fram på parlamentarisk bas fram till och med mars det här året.

Utöver kartläggning jobbar vi också med att förverkliga det ungdomspolitiska program som togs av landskapsregeringen här under den här våren. Det var inget nytt ungdomspolitiskt program, utan det var en uppdatering av det ungdomspolitiska programmet som togs fram av den förra landskapsregeringen och som vi upplevde att vi inte hade kommit till slut med. Jag vill där lyfta framförallt inflytande frågorna som kommer att vara andra stora fokusområdet som vi kommer att lyfta från utbildningsavdelningens sida under det kommande året när det gäller ungdomsfrågor. Vi kommer att fortsätta jobbet med att skapa olika typer av arenor, möjligheter för ungdomar att vara med och ha åsikter och inflytande över de områden som är specifikt inriktade till ungdomar, men också generellt så att ungdomar ska uppmuntras till mer aktivitet inom det politiska arbete och inom samhällsbyggandet. Vi stöttar också upp elev- och studeranderåden och ett arbete som framförallt nu har pågått på socialvårdsbyrån med barnkonsekvens analyser, som kommer att genomföras under det här året. Det kommer att väldigt intimt höra samman med inflytande frågor och diskussioner när det gäller ungdomspolitiska programmet.

Så det här är de frågor som vi framförallt kommer att jobba med ungdomspolitiskt under det året som finns kvar av den här mandatperioden.

Jag vill också passa på att säga om den här diskussionen om motionen om ett studeranderegister, så upplever jag att problemet inte är så svårt om man kan bygga det på frivillighet. Då kan det finnas ett kryss eller en ruta som man kan kryssa i på en blankett där man medger att man kan göra det här. Då torde vi kunna få det här. Vi har också diskuterat ett samarbete tillsammans med Ålands Näringsliv för att hitta en form för det här.

Tack, fru talman.



Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Så som minister Ehn vet så har jag jobbat mycket och har en brinnande engagemang för de här ungdomarna, som lätt faller mellan stolarna. Jag håller med minister Ehn om att vi har bra med resurser och att direktiven ofta gör att det kan bli tydligare. Framförallt så som jag har tjatat om en utbildningssamordnare som jag tror kan sättas på befintlig personal och om man tar en ungdom som resurs till den här ungdomslotsverksamheten.

Jag tjatade tidigare om lagstiftning och ungdomslagen, som Finland gjorde om för att man skulle ha en mer uppföljningsansvar. Jag har förstått på minister Ehn att det skulle göras direktiv att man måste meddela till en utbildningssamordnare när en ungdom hoppar av en utbildning.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Frågan om ungdomslag har vi tittat lite på och det finns också ve i kartläggningen och ett resonemang kring det. Jag tänker inte avvisa den tanken framåt helt och hållet ärligt talat. Det kan hända att vi för att få ett tvärsektoriellt arbete att fungera måste också lagstifta kring det. Mitt första steg är att precis som ledamot Winé nu beskriver få det att fungera genom att man tydligt i budgetskrivningar och andra styrdokument visar hur man vill att det ska löpa på. Därför att jag har den grundinställningen att det inte spelar någon roll om det är lag eller om det finns i andra dokument så länge vi får det att fungera. Jag tycker också att det har visats, t.ex. ungdomsgarantin på finska sidan har visat sig att det blev kanske inte blev så lyckad insats därför att resurserna saknades för att genomföra det man tänkte så att slutresultatet blev ett annat än vad som var målsättningen. Vi försöker nu i första hand att skapa ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och andra berörda i det här sammanhanget.



Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Mycket av de t här med ungdomslagen som jag nämnde tidigare är just det här tvärsektoriella. Jag läste den här utrapporten ” Bättre att stämma i bäcken än i ån” med Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, som räknade hur mycket man vinner med tidiga insatser. Där pratade de om den tvärsektoriella logiken jämfört med stuprörs logiken och hur mycket man vinner på det. Det här visar också när tre avdelningar slås ihop och blir tillsammans. Det här är en jätte viktig sak och jag tycker att det är bra att man ser möjligheten för jag tror att när man pratar om ungdomar och arbete med dem så är det tvärsektoriella arbetet det viktigaste och att det fungerar. Sen också hur man gör det är jätte viktigt.

Kort om ungdomsgarantin i Finland och resurserna. Det är det att här har vi resurserna och här kan vi göra mycket mer och att man inte bara sätter ett program som ska göras utan att vi först tittar på vad vi har för resurser. Tack för ett bra jobb.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ledamoten Winé och jag är överens om hur vi hanterar de här frågorna. Det handlar väldigt mycket om vilken målsättning man sätter och hur man kommer kommunicerar det och hur man får det här att flyta. Jag delar fullt ut det här. Vi är inte vana att jobba på det horisontella planet utan vi hamnar väldigt snabbt in i ett lodrätt tänkande därför att det är det traditionella sättet att styra en organisation. Här har vi otroligt mycket att lära i framtiden, att få saker att flyta på ett bra sätt och ibland så är det praktiska hur man gör det och inte beskrivningarna över organisationen som är det väsentliga. Ibland måste man också göra den här organisationsförändringen för att faktiskt få det att fungera. Därför för att det blir för krångligt annars.

Tack, fru talman.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det gläder mig att minister Ehn betonar lärlingsmetoden eller instrumentet som ett viktigt redskap för att möta den utmaning vi har att föra våra ungdomar från skolvärlden in i yrkesrollen och genom att det finns så pass många yrken fortfarande i dagens samhälle där vi har nytta av lärling. Då tänker jag på byggnadssektorn, VVS, plåtslageri etc. Så borde lärlingssystemet kunna nyttjas i större och högre grad. Så jag hoppas att det ska bli en allvarlig analys av det i det kommande utbildningspolitiska programmet så att vi kan se en utökad satsning på det. Samtidigt vill jag betona, enligt åländskt modell. Därför för att det finns nu erfarenheter från lärlingsländerna. De traditionella som tyder på att det dyker upp avarter så fort det finns subvention från samhället med i bilden.



Minister Johan Ehn, replik

Diskussionen kring lärande i arbetet som det ju handlar om i lärlingssystemet är någonting som har varit väldigt aktuellt här på Åland den senaste tiden. Inte bara här utan också egentligen i hela Norden för man samma resonemang. Intresset för yrkesutbildningar, rena yrkesutbildningar har varit på dalande både i Sverige, Finland och här på Åland under senare tid. Man väljer hellre en utbildning på gymnasialstadiet som leder till möjlighet att ta sig vidare. Det här måste vi råda bot på genom att just titta på att kunna få in mera av det praktiska lärandet i utbildningarna. Första steget vi gör nu är att i läroplans grunder för vår yrkesutbildning tar in att det blir flera timmar som de ska ut och göra sin praktik. Utmaningen vi har är att vårt näringsliv är så litet. Så varje person som ska ut kommer också att vara en belastning på det korta perspektivet i företaget, men en vinst i det långa perspektivet. Det är den här dialogen som vi nu under utbildningspolitiska programmet framtagna ska göra med näringslivet om hur man kan göra det här.



Ltl Harry Jansson, replik

Tack, för den redogörelsen minister Ehn. Det förefaller som att den här frågan är i trygga händer. Jag tror att vi alla här i salen är överens om att varje ungdom som vi kan rädda från arbetslöshet och därmed utsatthet är ju en framgång för samhället. Jag ser med förväntan fram emot resultatet över utbildningspolitiska programmet i den här delen.



Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Man ska sen komma ihåg också att till början kan man tycka att ett lärlingssystem skulle vara lämpligt för de som vi inledningsvis pratade om. Det är samtidigt så att lärlingssystemet är ett mycket krävande system. Det kräver en väldigt stor insats från den enskilda individen så att det också kan vara så att genom att skapa de här alternativen ger en möjlighet för andra att stiga på det här och vi frigör resurser på det hållet för att då kunna stötta och ge mera stödundervisning och annat som kan behövas på annat ställe. Så att det är absolut så att de här frågorna måste man analysera noggrant och man kan inte heller bara göra så att i Tyskland har man gjort på ett sätt och så lyfter man in det här, utan vi måste hitta ett system som är anpassat för de åländska förhållandena och som sker i samförstånd med de åländska företagen för vi vet ju redan att vid t.ex. inom sjöfarten har ett mycket aktivt samarbete med dem, men där har vi hamnat i en situation där vi betalar vi också väldigt mycket för den praktik som ska göras och det kommer att vara ett bekymmer för oss om vi ska införa det på ett generellt sätt.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Anders Eriksson, replik

Jag måste säga att med tanke på att jag tror att jag har lämnat två motioner om lärlingssystemet så det är som ljuv musik att höra det här och speciellt när man pratar om att man ska ha ett lärlingssystem som är anpassat till åländska förhållanden. Det var inte det jag begärde ordet eller replik för utan det var just det här med kompetensregistret över studerande. Jag var orolig. Trots att minister Ehn har varit väldigt flitig i den här debatten och jag trodde inte att det skulle nämnas, men minister Ehn kom in på det till sist och jag uppfattade det som så att man tydligen har varit i kontakt redan med Ålands Näringsliv så det verkar bli en snabb expediering. Jag tänkte att jag kanske t.o.m. får en motion godkänd innan jag dör. Det vore ju någonting nytt. Det här som minister Ehn sade att det kräver frivillighet. Det är riktigt. Den uppfattningen har jag kommit framtill också. Det finns faktiskt ansökningar som man gör till myndigheter och det har jag gjort själv där man ska kryssa i om man vill ha marknadsföringsmaterial, men det är ju ett fritt val.



Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Kontakten med Ålands Näringsliv togs redan för ett år sedan. Vi har under de här tre åren haft återkommande sommar ungdomsforum för ungdomar med särskilt fokus på ungdomar som studerar på borta plan. Vi har kört det i augusti och det har varit hyffsat välbesökta. Vi har haft mellan 30-50 ungdomar per gång och där kom den här biten upp och det finns ett väldigt stort intresse hos näringslivet att få de här bitarna. Det här är någonting som har varit på gång under ett år. Man har lite tittat på juridiken kring det men vi är inte klara med exakt hur man ska lägga upp de här bitarna. Så vi kan säga som så här att motionen är väl godkänd innan den skrevs.



Ltl Anders Eriksson, replik

Det låter helt dysannolikt. Det tyder på att ministern inte var på plats när jag presenterade det här ärendet för det är så att upprinnelsen när jag fick den här idén så var när föräldrarna var inbjudna till Ålands Lyceum så pekade yrkesvägledaren att det här var ett bekymmer att man inte kan följa med vart eleverna tar vägen och att det skulle man ha väldigt stor nytta av i skolan. Dagen efter råkade jag träffa en företagare och hade det här fortfarande snurrande i huvudet. Det var en IT-företagare som hade problem med att få tag på personal här. Ett plus ett blev i mitt fall två då att vi borde få till stånd ett sådant här register. Men ingen är gladare än jag om man får det här på plats och till på köpet får motionen godkänd. Det är fantastiskt.



Minister Johan Ehn, replik

Vad gäller godkännande av motioner så är det någonting som lagtinget sysslar med och inte jag som minister, så det får ledamoten Eriksson diskutera med kollegorna i lagtinget och framförallt kanske i finansutskottet. Det är rätt ovanligt att man får kända motioner godkända som redan är igång startade men det kan hända att lagtinget gör ett undantag i det sammanhanget.

Jag tror att jag var på väg in för att replikera när det här diskuterades. Jag råkade höra men jag var inte på plats, men hann inte få en replik på det. Annars hade jag kunnat ge det redan då. Men nu har informationen kommit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Lärlingsutbildningen och dess utveckling är intressant och som det nämndes så har vi motionerat från Ålands Framtids sida om det här att man borde ha ett större fokus på det. Det uppfattar vi att är någonting som regeringen delvis jobbar med. Ministern var inne på det att man ser det som problematiskt om det är så att man ska ge någon form av ersättning till de här företagen i de branscher som inte gäller sjöfarten. Är det inte ändå så att om man flyttar ut mer av den praktiska utbildningen på företagen så borde det frigöras resurser också om man ser på undervisningstimmarna vid skolorna där den praktiska undervisningen ligger idag. Finns det inte en koppling där?



Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Ja, till vissa delar finns det en koppling men frågan är om det räcker till. Därför att en undervisningssituation i skolan är betydligt större grupper än vad man antagligen hamnar i när man sätter in den här resursen till ett företag. Där blir det kanske ofta att man jobbar i betydligt mindre grupper än det. Jag ser det inte som en omöjlighet utan snarare som en möjlighet. Vi har sagt att det som har varit viktigt för oss nu är att vi gjorde en stor reform eller vi fick en reform av gymnasieskolan gjord precis innan den här landskapsregeringen tillträdde. Den skulle vi så att säga lotsa i hamn när det gäller organisationen och nu börjar arbetet med att skapa innehållet i det här på ett allvarligt sätt. Inte så att utvecklingen har stått stilla men det här är ganska stora reformer. Man ska göra förändringar och det är ett nytt sätt att tänka på hur man tillgodogör sig kunskap och därför har vi inte heller kunnat sjösätta någonting heller utan påbörjat arbetet och diskuterat hur man ska göra det.



Ltl Axel Jonsson, replik

Det är bra att vi är överens när det gäller det, men ser man också till möjligheten att flytta ut den praktiska utbildningen på till företagen så handlar det också om att även om man kommer till mötes i den efterfrågan som finns ifrån näringslivet att man mera anpassar utbildningen efter näringslivets behov. Då är det också motiverat att kräva från näringslivets sida att man också gör en lite större insats med de större insatser som frigörs just med tanke på att det blir mindre undervisningstimmar i skolorna i kombination med att näringslivet skjuter till så borde det här vara en framkomlig väg. Det finns det många exempel på som vi har visat från Ålands Framtids sida framförallt Österrike och Tyskland, men också runt omkring oss och vi hoppas att man har ett stort fokus på det här och genomför också förändringar på det här området eller åtminstone lägger grunden för de inför nästa regering.



Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi har försökt att jobba väldigt långsiktigt med utbildningspolitiken från regeringens sida och också jobba block överskridande eller regeringsöverskridande till opposition därför för att jag tror att framgången inom åländsk och finländsk utbildningspolitik är det att man inte har låtit bli ett slagträ där man slår varandra i huvudet om vad som är bäst och där man får saker som förändras från år till år. Därför vill jag nu se till att en utbildningsdelegation som ska jobba med att över alla parti gränser med representanter från kommunerna, med representanter för näringsliv och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ta fram ett program som ska jobba till 2025 och dessutom använder vi oss nu utav expertkunskaperna i arbetsgrupper för att ta fram grundmaterialet för att få fram så bra förslag som möjligt. Här finns det här med lärande i arbete och lärlingsbiten som är en mycket viktig del i det här sammanhanget.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Mats Perämaa

Tack, fru talman! Euforin över privatiseringarna i skärgårdstrafiken är stor och sett ur de förväntningar på inbesparingar som presenteras i budgetförslaget så är det givetvis bra om man kan spara pengar rent siffermässigt där. En liten oro finns det ändå hos mig. Vi tror oss kunna konstatera att vi har den situationen nu att icke åländska rederier gör en stark inbrytning på den här marknaden om vi kallar det så och vi befarar att besättningarna kommer så småningom att bli icke åländska. Det ger förstås effekter på skatteintäkter och liknande i framtiden. Vi vill för förtydlighetens skull säga att vi har ingenting emot privatisering i princip, men vi tycker givetvis att det skulle vara att föredra att åländska rederier kunde vara det som är verksamma också på den här planen, alltså att bedriva rederiverksamhet i skärgårdstrafiken.

I den bild som lantrådet presenterade här i går sade hon att 110 personer berörs av privatiseringarna i skärgårdstrafiken. Vi har de facto just nu ett fartyg m/s Doppingen som bedrivs av ett icke åländskt företag och där har vi kommit till det att fem av sex personer är icke ålänningar. Endast en person är kvar ombord som betalar sin skatt till en åländsk kommun. Jag vet att det här är en väldigt kraftigt förenklad modell men en sjättedel av 110 personer om vi skulle komma till det motsvarande för hela personalen så skulle det betyda att endast 18 ålänningar skulle vara kvar som anställda på fartygen och 92 personer skulle vara bosatta och skattebetalare någon annanstans.

Givetvis om vi skulle komma till det här så kommer det här inte att gå obemärkt förbi. Det här är kanske att gå för långt i diskussionen men landskapsregeringen avser att kompensera kommunerna för skattebortfall via skatteavdrag. Det här är en åtgärd om vi kommer till det här som skulle påverka vissa kommuners skatteintäkter väldigt dramatiskt.

Så det som jag önskar är att finans- och näringsutskottet skulle kunna se på det här om det kunde vara möjligt inom EU:s regelverk och inom de upphandlingslagar som vi ska leva efter, att ändå i ett litet samhälle som det åländska rikta upphandlingar till lokala företag. Det är kanske omöjligt, men jag skulle vilja att man en gång för alla tittar på det här ordentligt och också samtidigt bedömer om man här på Åland med åländska rederier kunde ha en tillräcklig konkurrens för att uppnå det syftet som man önskar. Jag tror att vi alla skulle föredra att då när vi privatiserar så skulle det vara åländska rederier som bedriver verksamheten och också ålänningar anställda ombord på fartygen. Jag önskar att utskottet fördjupar sig i den frågan.

Sen väldigt kort till den budgetmotion som gällde inbesparingar. Vi föreslog i en budgetmotion att man skulle spara 500 000 euro på trafikavdelningens allmänna förvaltning. Vi tycker att det är skäligt att be utskottet att titta på det här förslaget noggrant för när vi läser och tittar på bokslutet för trafikavdelningens allmänna förvaltning från bokslutet 2011 så då hade vi en kostnad för verksamheten under det momentet på 689 680 euro. Nu det femte och fjärde året efter 2015 så föreslår landskapsregeringen en total kostnad för samma avdelning på 1 698 000 euro. Alltså en ökning på en miljon euro. En miljon upp och 146 % upp i anslag på den avdelningen. Det är säkert så att det finns några naturliga förslag. Det finns säkert någon delorsak till det här, men det är ju en sån massiv kostnadsökning så det här bör man titta på. Vi vill veta är det konsultutgifter som har drivit upp kostnaderna eller är det någonting annat. Så finansutskottet bör ha ett bra svar på det här. Tack.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Och tack för det anförandet ledamoten Perämaa. Vad gäller konkurrensutsättningen och inbesparingen på just det aktuella området så vet vi ju att det rör sig om minst 2,5 miljon euro på årsbasis. Jag ska vara ärlig och säga att i de bästa av världar så skulle jag gärna vilja se att alla våra fartyg drevs av åländska redare. Men tyvärr är det så att när man verkar på en fri marknad att det är svårt att styra vem som får upphandlingen och inte. Jag känner inte exakt till m/s Doppingens personal, var de bor men jag tror mig veta att m/s Skarven som är ett avsevärt större fartyg med flera arbetstagare så jag i princip de flesta om inte alla är skrivna på Åland och företaget som sådant har också Kumlinge som hemkommun. Så vackert så. Jag återkommer.



Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Ja, det är bra att det nämns det här med Skarven. Det är ett åländskt rederi och många ålänningar tjänar sitt värv där. Så det är inget problem. Det är tvärtom snarare bra det och jag önskar att vi kunde nå den situationen med flera fartyg, men det tycks ju som att i de upphandlingar som har inletts så tycks det som att det är rederier som uppenbarligen syftar till att bemanna fartygen med icke åländskt personal som ligger bäst till. Det är den bilden man får. Det ligger ett år i upphandlingen. Vi har egentligen samma åsikt här. Jag skulle vilja att man en gång för alla penetrerar frågan att kan det på något sätt vara möjligt att inte kringgå förstås men att finna något undantag i de allmänna reglerna om att på den fria marknaden har alla samma möjligheter. Eftersom vi är ett litet ö samhälle där vi är så beroende av den här trafiken och också av arbetsplatserna.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, det är faktiskt förvånansvärt stort det här intresset som har utvecklats för skärgårdstrafiken och det visar ju också att trafiken som sådan går att bedriva på marknadsmässiga villkor. Det tycker jag är bra. Vi har tidigare haft också trafik där det i princip inte har funnits någon konkurrens pga. att det inte har funnits tillgängligt tonnage. Så är det så att utskottet vill fördjupa sig i den här frågan, så ser jag fram emot att få ta del av de slutsatser som utskottet har kommit fram till.



Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, det vi önskar är att vi en gång för alla diskuterar det för oaktat så är det så att om vi kommer till den situationen att huvuddelen av personalen icke är ålänningar. Det kommer säkert att vara personer som kan bedriva trafiken riktigt bra. Ålänningar är jätte duktiga sjömän, men det finns andra människor som är väl så duktiga som sjömän. Om ett 100 tal personer inte längre skulle betala sin skatt till en åländsk kommun så kommer det att ha konsekvenser som kommer att märkas. Vi är förmodligen väldigt överens i den här frågan egentligen. Det är bara frågan om att se om det finns möjlighet att genomföra det som vi är överens om.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Vtm Roger Jansson

Fru talman! Mina föräldrar lärde mig att våld mot människor, mot barn, kvinnor och män är oacceptabelt. Det här har jag i min tur lärt mina barn med framgång. Det är orimligt och orättfärdigt att då skuldbeläggas för vissa andra människors våld mot andra människor. När det sker, så är det vårt gemensamma ansvar, mäns och kvinnors i vårt samhälle.

Fru talman, nu är jag sist på talar listan och då faller ju det här att talarkonferensens uttalade respekt gentemot övriga talare eftersom sådana inte finns. Så enligt min partiordförande så kör jag min vanliga 45 minuter då. Nej, skämt åsido. Allvaret följs av skämt som följs av allvarligt.

I debattens sista flämtande minuter så ville jag återgå till sidan 89 Ålands Hälso- och Sjukvård som jag berörde i mitt tidigare anförande och det tog hela fyra och en halv minut när det gällde strejken. Så det ska jag inte gå in på. Det problemet har vi att hantera de närmaste dagarna och förhoppningsvis inte veckorna. Jag ska ge information kanske går som en chockvåg genom salen när det gäller ÅHS, men inte så som ni tror. Jag har i den ena informationen velat att finans- och näringsutskottet berör och det andra är det som står på sidorna 89-91. Först den här informationen. Ålands Hälso- och Sjukvård kostar alltså netto 82,2 miljoner euro varav driftskostnaderna är 83,1 miljoner euro. Investeringarna 6 miljoner och intäkterna 6,8 miljoner. 82,2 miljoner alltså. I riket är det här kommunalkompetens. I stort sätt hela den här kostnaden skulle ligga på de åländska kommunerna om vi hade samma fördelning av ansvar som man har där.

Jag har räknat att drar man av den statsandelen som kommunerna får i riket så blir det kvar 50 miljoner euro per år som våra kommuner skulle belastas med. Jag bryr mig inte om att lägga på gymnasiestadiets kostnader som är på samma räknesätt och ungefär 15 miljoner, sammanlagt 65 miljoner. Jag håller mig bara till den här 50 miljonerna. Hur mycket skulle det påverka våra kommuner? Kommunalskatterna är ungefär 100 miljoner och 1 procent på kommunalskatten på Åland är 5,5 miljon. Så 50 miljoner euro skulle behövas höja kommunalskatteprocenten med 9 procentenheter. Sen kommer gymnasialstadiet på det netto. Det betyder att om vi skulle ha samma kompetens här på Åland som i rikskommunerna så skulle vi ha 27 procent i skatt om jag räknar bort gymnasialstadiet. Vart vill jag komma med det här? Jag vill komma med det här till att vi har en hög kommunalskatt på Åland. Det har jag sagt tidigare. Jag vill komma till en annan sak, som också är viktig. Vad betyder klumpsumman för Åland? Är den låg eller är den hög? Kära vänner. Vi har råd att betala alltså det här varje år med det som vi får i skatteåterbäring, som egentligen borde vara en kommunalskattebelastad kommunalservice. Så det är skäl att tänka på gång på gång att kommunernas situation på Åland är helt annorlunda. Den är egentligen helt fantastisk och det är tack vare det ekonomiska system vi har. Inte talar jag för det ekonomiska systemets fortbestånd när det gäller ekonomin av det skälet att jag ser att det åländska samhället kunde utvecklas betydligt om vi skulle ha styrning över våra inkomster. Alltså vår beskattning. Nog om det.

Så till den andra frågan som jag vill hänföra till finans- och näringsutskottet och den var jag lite inne på tidigare men tiden tog slut, vilket den gjorde nu igen. De här 83 miljonerna som är driftskostnaden för ÅHS är alltså 47 procent av landskapets totala driftskostnader. Självfinansieringsgraden på den har varit tidigare ungefär 11-12 procentenheter. År 2013 så var den nere på 9,1 procent. Till år 2015 sjunker den till 8,3 procent. Eftersom den beräknade ÅHS intäkten fortsätter att ligga på 6,8 miljoner euro. Varav hälften ungefär är patientavgifter och hälften är sådant som man plockar inifrån externa betalare. Vi har haft en diskussion inom ÅHS om att följa omställningsbudgeten och att försöka höja det här och inte komma till något resultat tyvärr. Inte med hjälp av oppositionen och inte nu inom regeringspartierna. På sidan 91 skriver landskapsregeringen ÅHS intäkter skall justeras stegvis under åren 2015-2016. Förslag till hur man kan öka intäkterna som helhet inklusive avgifter och högkostnadsskydd tas fram. Vem ska göra det här? En avgiftsgrupp som ÅHS styrelse har tillsatt har kollapsat. Vem ska göra det här arbetet? Nu är inte landskapsregeringen här att svara på det här, men det är en fråga som jag fortsätter att ställa. Tack.



Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är alltid intressant med siffror när det gäller det här med kommunala skatter och vad det skulle vara om kommunerna skulle ha samma åtagande som i riket. Det måste finnas andra förklaringar än just den förklaringen som vicetalman Jansson funderar på. Jag vet att jag själv har kontrollerat min egen hemkommun hur det är ställt med servicen och man kan konstatera att både inom äldreomsorg och barndagvård och skolor så vida överstiger personal tätheten jämfört med vad man har i riket. Jag kan ta som exempel vårt eget vårdhem Sunnanberg och av de 24 platserna som finns där så skulle 10 inte vara institutionsvård om man riktigt strikt skulle följa de ramar och riktlinjer som man har i riket. Vilket skulle dramatiskt sänka kostnaderna förstås när det gäller äldreomsorgen. På samma sätt är det i våra egna skolor att det finns t.o.m. sådana skillnader att vi har 40 procent mera lärare i våra skolor än vad man har i vissa i riket.



Talmannen

Tiden är ute!



Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för de synpunkterna ledamot Karlsson. Det är så att vi alla som är intresserade av kommunal-, landskaps- och statlig ekonomi så bör vara öppna i de här frågorna och diskutera hur det verkligen är. Ledamot Karlsson har någon gång påpekat att den effektiva skatteprocenten i hans hemkommun i Saltvik egentligen är någonting på 10-12 procent. Där skiljer vi oss också ordentligt från rikets kommuner, så det gör att vi inte heller egentligen utgående från det kan göra några sådana här jämförelser över hur det ser ut. En kommun som Mariehamn som inte har dessa motsvarande avdrag som landsbygdskommunerna har så där är skillnaden inte sådan, men ändå har vi en hög skatteprocent.



Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är ju så att landskapsandelssystemet är nog generöst till kommunerna. Det ska medges. Det fast de flesta kommunerna tycker att de får för lite, men tittar man på andelssystemet så är det generöst och det beror ju förstås på att landskapet har haft god ekonomi och det beror säkert på sin tur att dagens system som vi har med avräkningsbelopp och s.k. flitpeng som man kallar det. Det har varit hyggligt för Åland om vi säger så. Tillsammans med andra inkomster som PAF, Posten och spelskatt. Så därför brukar jag säga att jag är något tveksam till att förändra det systemet som vi har men att det är klart att allt ska ha sin utveckling. Och som det ser ut nu så har man nog det hyggligt ställt på Åland och kommunerna.



Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Ja, jag brukar säga att i förhållande till rikets kommuner så lever de åländska kommunerna i ett himmelrike och när det blir skarpare läge på Åland vilket det egentligen inte har blivit ännu utan vi har väldigt mycket pengar, men det börjar bli lite sämre än vad det har varit förut. Då upplever vi det som ett jätte stort problem. I riket har man gått igenom bantningskurer som inte alls överhuvudtaget har gjorts här på Åland både när det gäller statlig och kommunal verksamhet. Då är det klart att om man säger att små kommuner klarar sig hyfsat idag så det beror bara på de stora landskapsandelarna. Inte alls på den egna skattekraften och det är naturligtvis i längden ett ohållbart system. Så därför måste man ju krympa den kommunala kostymen också. Jag kan tänka mig att man har 16 kommuner kvar men man måste krympa den kommunala kostymen. Det kommer inte att gå att fortsätta på det här sättet. Tack.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade.



Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag begärde ordet när vicetalman Roger Jansson sade att han var sista talaren och skulle passa på att prata i 45 minuter. Det är alltid intressant att lyssna på vicetalmannen men kanske inte så länge. När jag nu en gång begärde ordet så måste jag säga någonting och den här sista repliken var ganska intressant med tanke på den debatt vi hade under första dagen om hur mycket man har effektiviserat på finska sidan jämfört med på åländska sidan. Då sades det faktiskt på fullt allvar ifrån landskapsregeringsbänken att man har sparat betydligt mera här och att man har otroligt effektiv förvaltning.

Det har ändå varit lite konstig budgetdebatt tycker jag. Vi har ju haft ett nytt system den här gången och vi har i ett antal år haft en sak indelning. Man har följt avdelningarna och nu har allt diskuterats som en helhet, men jag tror inte det är orsaken till att vi har haft lite annorlunda debatt. Jag tror att TEHY strejken har lagt lite soli på stämningen. Därför tror jag att det har diskuterats ganska lite vård som vicetalman var inne på. Det har också diskuterats ganska lite jämställds frågor och löner osv.

Det har varit väldigt mycket ämnen som de facto inte har berört budgeten och jag råkar höra till de som tycker att diskuterar man budget diskuterar man ekonomi så diskuterar man siffror och anslag. Det är väl kanske åtgärder mot kvinnovåld som har varit den frågan som har fått den största uppmärksamheten och det är absolut en viktig fråga. Det är inte tal om annat, men i sedvanlig ordning kom det lite avarter och som vicetalman Roger Jansson sade så tycker jag det också är rätt märkligt av ledamoten Barbro Sundback att man då igen tar tillfället i akt och skuldbelägger alla män.

Jag sade att det var lite konstig debatt. Mitt svar på den frågan jag ställer är att vi har lite för lite fakta på bordet för att kunna faktiskt föra en riktigt noggrann ekonomisk debatt. Jag vet att utvecklingen går i den riktningen att man ska diskutera de stora linjerna och man ska inte påta i detaljer och det är ett bra tänk. Jag tror att för att man ska förstå helheten så bör man också känna till detaljerna. Därför hoppas jag och jag vet att den här budgetdebatten kommer att utvärderas i talmanskonferensen men jag hoppas att man också gör det i finans- och näringsutskottet och i de olika partierna.

Jag ser att vissa börjar gäspa så jag ska inte dra ut på det här. Jag har inte dragit över de här fem minuterna och jag tänker inte göra det nu heller, men jag vill hänvisa till budgetmotion nr 12. Där vi, när det gäller den s.k. kommunservicereformen skriver att vi ber att regeringen utreder i komparativt syfte en organisations modell där berörda delar av den sociala servicen överförs till regeringens ansvarsområde. Liberalerna har en ganska likartad motion. Ett hopp tändes för mig med tanke på den kompromiss vi gjorde runt Vårdö bron. Där var ju positionerna rätt låsta och det var på väg att bli ganska mycket prestige i det ärendet men det kändes för mig och för Ålands Framtid väldigt bra att vi kunde få en samsyn. Vi tappade ett år men man får väl glädjas åt det som är positivt. Nu får vi svar på de frågorna vi vill ha och kunde man också ta och utreda det här i komparativt syfte så skulle vi också ha svar på de frågorna. Jag tror faktiskt att man skulle vinna oerhört mycket på den här reformen. Tack, talman.



Ltl Harry Jansson

Tack, herr talman! Jag ber kollegorna notera att jag är ganska tystlåten i den här debatten så jag tyckte att jag kan ta mig friheten att förlänga den några minuter. Maximalt fem minuter. Nu tickar det här för replik, men jag hoppas att jag får anförande.

Vad som jag tycker att finans- och näringsutskottet måste titta närmare på det är faktiskt den offentliga sektorns storlek. Jag tycker att det inte får när vi avslutar den här debatten om en stund framstå som så per automatik att hela parlamentet anser att Ålands offentliga sektor är alltför stor d.v.s. att det finns en ineffektivitet för det är ju det som alltid fick kritiken mot den ofantliga sektorn går ut på. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet gör en analys varför den åländska offentliga sektorn är större i dagsläget jämfört med den finska och svenska motsvarande områdena. Jag förmodar att man kommer att hitta en hel del förklaringar såsom den köptjänst förändring som har skett både i Finland och i Sverige. Tar vi den svenska debatten med friskolor, äldreomsorg som bedrivs i kommersiellt syfte osv. med de brister som har uppstått så finner man där en förklaring till att andelen offentligt anställda gått ner i det svenska samhället. Samtidigt är ju finansieringen över den offentliga budgeten fortsatt på samma nivå indirekt. Så det är den här typen av förklaringsmodeller som vi bör få med oss in i den fortsatta debatten.

När det gäller den kommunala socialtjänstmyndigheten i och med att Ålands Framtid upprepar gång på gång att vi gick till val för tre år sedan och vi på centern ville ha det på ett sätt och nu har vi gått med på att vi ordnar det via ett kommunalförbund d.v.s. att Ålands Omsorgsförbund förändras till ett mer omfattande förbund. Det är många aspekter som talar för det, dels tanken på den kommunala självstyrelsen d.v.s. att det är kommunerna som själva tillsammans tar de faktiska besluten om hur kommunala socialtjänstmyndigheten ska fungera. Det är ju en kommunal demokrati. Här handlar det återigen om det som vår gruppledare Runar Karlsson brukar påminna om, det handlar om att kommunerna sätter rätt människor i KST:s styrelse och i fullmäktige. Då fungerar det. Men man får inte ha det som någon slags tredje klassens kategori för sådana som inte får andra förtroende poster. Rätt representation så kommer det här att bli bra.

Jag tycker också att det är dags att glömma organisationsformer och fokusera på varför vi behöver KST år 2014 och framåt. Tänk på individen. Tänk på de utsatta. Så då kommer vi vidare i den här debatten.

När det då gäller den kritik som är riktat mot KST så är det ju någonting som vi från centern tar i högsta grad i beaktande i fortsättningen. Jag tycker inte att man ska döma KST innan vi har helheten klar för oss, d.v.s. hur har landskapsregeringen tittat på hur den ekonomiska konsekvensanalysen kommer att slå mot enskilda kommuner? En del får det mycket bättre, en del får det mycket sämre. Det måste naturligtvis in en helhetsbedömning här. Vi har personal tryggheten. Det är givet att ingen anställd ska behöva känna att den här reformen kommer att leda till arbetslöshet. Särskilt inte med tanke på det behov som fortsatt finns inom de här utpekade socialvårdsområdena. Så innan vi har dömt ut KST ska vi avvakta och se hur ser den slutliga framställningen ut som innefattar både ekonomi och juridik.

Till sist herr talman, den motion som Ålands Framtid har lagt här den här nr 1 som handlar om det här med dumpning av toalettavfall. Jag stöder till fullo tankegångarna bakom den och jag tycker att det är bra att man i och med Ålands utsatta läge mitt i Östersjön. Det är bra att vi är aktiva och det är tragiskt att Ryssland, Polen och Tyskland tillåter fortsatt dumpning av toalettavfall och förhindrar ett globalt ansvarstagande. Det är märkligt också att vi år 2014 och framåt fortfarande under ett antal år kommer att ha de här flytande lyxhotellen då vars passagerare accepterar att man skiter ner de miljöer man besöker. Hur långt har vi kommit i hållbarhetstänket hos en del individer? Skulle jag själv besöka en sådan kryssare så skulle jag se till att deras koncept var miljömässigt ordnat. Så det är en besvikelse att det finns passagerare som tänker så kortsiktigt. Samtidigt herr talman, det är klart att för de enskilda pensionärer som vi pinar med att göra dyra avlopps satsningar uppe på torra land långt från allt vad vattendrag heter. Det är klart att de undrar varför de ska straffas när man då får begå på det här sättet ute till havs. Precis bara någon kilometer ifrån där de själva ska satsa oerhört dyrt och stort. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vad gäller dumpningen av avfall i Östersjön så där är vi nog helt av samma åsikt. Vi har diskuterat det i utskottet otaliga gånger och är precis lika upprörda. Åland fungerar ju som en kratta för Östersjön så det kommer in i alla våra vikar. Det är inte roligt med tanke på den fruktansvärda algblomningen som var här i somras. Där behöver vi ta krafttag till.

Min fråga gällde egentligen, rätt representation i KST. Vad menar ledamoten Harry Jansson? Vem är rätt?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Frågan är berättigad. Min rätt är personer som är tillräckligt insatta i den egna kommunens göranden och låtanden med direkt ansvar tillbaks till kommunens beslutande organ så att man slipper gå omvägen med som förekommer i vissa kommunalförbund idag, att man särskilt måste be sitt kommunala ombud att komma in till möten i kommunala organen för att få reda på vad som pågår i kommunalförbundens verksamhet. Det är ju där vi har fått den här kommunikations-bryggan som har varit förödande i och med att ombuden inte har lyckats förmedla tillbaks till primär kommunen. Informationen om varför har det skett, t.ex. kostnadsökning. Så vi måste få folk som kan sin egen kommun och har den ansvarsställning så att de också kan utgräva sig direkt ansvar.



Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Där är vi helt av samma åsikt ledamot Harry Jansson och jag. Jag tänker på den budget också som socialvården tar bara för Mariehamns Stad så är den ju ganska tuff post att sitta på t.ex. som ordförande för socialnämnden och det är en stor del av den verksamheten som nu går över till KST. Kvar blir bara barnomsorgen och äldreomsorgen. Det är en mycket ansvarsfull post och det är ett ärofyllt uppdrag, ett viktigt uppdrag och ett uppdrag där man kan ha förankring i sin styrelse och framförallt där de verkställda besluten tas.



Ltl Harry Jansson, replik

Rimligtvis ska det ju utgående från det som ledamot Kemetter summerar finnas en intresserad skara politiker som redan i och för sig kan ha tunga poster, men som inser att deras medverkan kommer att behövas för att få den här helheten att fungera. Alla inser ju naturligtvis att uppbyggnaden av en ny organisation kommer att ta både tid och kraft och har vissa utmaningar. Men vi har ett ansvar inför de utsatta individerna som vi måste vara beredda att ta som beslutsfattare.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag ska haka på det här med KST. Det är ju så att verkligheten blir ju om det blir ett kommunalförbund så blir det ju bestående av en styrelse som administrerar och som blir beslutande i det här och de kommunernas särställning och det som ledamot Harry Jansson pratar om nu så det är de stora kommunerna som kommer att bestämma. De här små kommunerna kommer inte att få någon post i inom varken styrelse eller ha någon bestämmande rätt. Det har ju visat sig med tiden att det här önskemålet som ledamot Jansson nämner att man ska ha engagerade politiker som sitter i styrelsen. Det har väl varit målsättningen hela tiden att det ska vara det, men det har visat sig att de här kommunalförbunden lever ju ett eget liv. Den här anknytningen till de här ansvariga inom kommunstyrelserna har ju aldrig fungerat. Vad är det som säger att det kommer att göra nu?



Talmannen

Tiden är ute!



Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa ledamot Brage Eklund. Vi hörde just från den här talarstolen vicetalman Jansson förklara hur sjukvården står inför stora utmaningar och vad som väntar. Samtidigt som vi konstaterade i ett annat replikskifte att vi inte diskuterar sjukvården speciellt trots att det tar nästan hälften av våra verksamhetsutgifter. För vi in den här delen av socialvården i ÅHS så skulle det försvinna in i det tomrum som har uppstått i debatten. Vi skulle inte ha möjlighet att diskutera. Det skulle komma oerhört från de som berörs. Också på kommunalnivå. Så det här ger trots allt en bättre insyn från de kommunala och därmed från de som sist och slutligen berörs av det hela.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det är ju så att verkligheten säger ju att det finns delade åsikter i kommunerna idag med hur den här huvudmannen för den här organisationen ska se ut och då tycker jag att man borde kunna för att komma till något ställe göra den här utredningen som vi begär i vår motion att man gör ett komparativt syfte, en organisationsmodell där berörda delar av den sociala servicen överförs till landskapsregeringens ansvarsområde. Man kan utreda det här. Då har man två alternativ, som man skickar fram så får vi se vad som blir bättre eller inte. Jag är skeptisk till den här kommunförbundsmodellen och det visar sig långt tillbaka att det inte fungerar i verkligheten. Även om man har de målsättningar som ledamoten Jansson säger, så har det inte fungerat. Det finns inte ett kommunförbund som hittills har fungerat bra och jag vet att det finns delade meningar inom centern också. Det har ju framförts tidigare åtminstone. Om man har enats nu så är det ju bra, men det har varit delade meningar om basen med det bästa i det här målet. Därför bör man göra en jämförande undersökning.



Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag vill nog starkt ta avstånd från ledamoten Eklunds fördömelse av att alla kommunalförbunden fungerar dåligt. Det är verkligen att generalisera så man kan bli häpen. Vem kan kräva att t.ex. skoldistrikten norra och södra Ålands kommunalförbund att de ska kunna sköta sin verksamhet bättre än vad de har gjort under alla tider. Så man ska akta sig för generaliseringar. Vad gäller t.ex. vid behovet att vidare utredningar, bästa ledamot Eklund, har vi inte utrett den här frågan tillräckligt? Tänker vi på att liberalerna började under förra mandatperioden att titta på det utgående från sitt koncept. En ny regionförvaltning kan vi väl säga och nu har den nuvarande regeringen i tre år arbetat fram en modell i samförstånd med berörda kommuner. Så nu är väl dags att sätta ner foten. Och kanske bäst för ledamoten att inse att demokratin måste ha sin gång.



Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet?

Diskussionen är avslutad.

Presidiet vill framföra sitt tack till lagtingsledamöterna och till ministrarna för att man har respekterat de önskemål om tidsbegränsningar som talmanskonferensen har kommit överens om. Talmanskonferensen kommer både avseende den frågan om tidsbegränsningarna och om upplägget av denna budgetdebatt i år som är annorlunda än tidigare, att föra diskussioner om det inför framtiden.

Kan förslaget att remittera ärendet nr 1 på föredragningslistan och ärende nr 2 på föredragningslistan till finans- och näringsutskottet omfattas?

Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.


Andra behandling

2Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)


Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.


Fortsatt enda behandling

3Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19a/2013-2014)

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)



Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)


Till grund för behandlingen ligger finans- och näringsutskottets betänkande nr 19a/2013-2014. Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Vid detaljbehandlingen kan lagtinget antingen omfatta finans- och näringsutskottets klämmar eller vidbli sitt tidigare beslut utgående från lagtingsledamot Gun-Mari Lindholms kläm förslag. Andra förslag kan inte framställas.

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! I egenskap av viceordförande i finans- och näringsutskottet har jag fått i uppdrag att presentera betänkande FNU 19a/2013-2014. Lagtinget beslutade ju senast att foga tilläggsklämmar till finans- och näringsutskottets betänkande. Det innebar att närings- och finansutskottet sammanträdde för att behandla det här och slutkontentan utav den behandlingen var då att utskottet enhälligt omfattade det beslutet med några redaktionella justeringar. Herr talman, de redaktionella justeringarna består i att man lade till tre stycken att och ändrade några i ordföljden. Tack.



Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Enligt 75 § 5 mom. i arbetsordningen blir lagtingets beslut gällande om finans- och näringsutskottet omfattat detta. Föreslår finans- och näringsutskottet ändringar besluter lagtinget antingen omfatta dem eller att vidbli sitt tidigare beslut som jag redogjorde för. Andra förslag kan inte framställas.

Kan lagtinget omfatta de av finans- och näringsutskottet föreslagna klämmarna? Klämmarna är omfattade.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

4Förslag till lag om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland

Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)


Ärendet upptas till behandling vid plenum 24.11.2014.


5Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar

Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)


Ärendet upptas till behandling vid plenum 26.11.2014.


Plenum slutar


Nästa plenum hålls 24.11.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.



Yüklə 0,61 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin