Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Hilander, replik

Tack, fru talman! Minister Thörnroos nämner det här med stabiliseringsfräsning. Det tycker jag visar på avdelningens vilja att titta på nya metoder som verkligen är framgångsrika och att man verkligen vågar pröva på något nytt. Det här är något som vi lätt kunnat renovera eller grundförbättrat våra vägar med minimala trafikstörningar och det tycker jag är väldigt positivt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Jag har också påtalat för avdelningen och jag vet att de har försökt i samband med att man planerat stabiliseringsfräsningar att ta kontakt med respektive kommun och fråga om de har något projekt på gång och om det är möjligt att göra det tillsammans för då blir det billigare. Jag har också förstått att man är glad över de korta trafikstörningarna som blir. Däremot finns det en del entreprenörer i jord- och schaktbranschen som har visat något mindre glädje kring det här projektet eftersom de blir av med delar av sina jobb. Det är ju så att man ändå måste försöka se till helheten och vad som är det bästa för alla. Annars kommer vi ingenstans.

Ltl Johan Hilander, replik

Tack, talman! Sedan till kortrutten. Det visar ju också på det här gedigna arbetet med drifttimmar och arbetstimmar, att det fanns massor att göra och att kanske att det går att göra lite till. Det stora är att nu har vi kommit ett steg och nu kan vi gå in på nästa steg. Privatiseringen är på gång och det är mycket bra arbetat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte också beröra den här kortrutten och östra och västra Föglö. Ledamot Jansson var inne på den här frågan och jag måste ställa frågan att är det meningen att man blir presenterad ett förslag med totala ekonomiska kalkyler och att det är ett färdigt och genomarbetat förslag som kommer hit. Vi vet ju att lagtinget ännu inte har behandlat kortrutten och det här kortruttsmeddelandet ligger egentligen i finans- och näringsutskottet och där har man inte behandlat det och gått in för vilken inriktning man ska ha i den här kortruttsutbyggnaden.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Det är rätt och riktigt att finans- och näringsutskottet ännu inte har behandlat meddelandet som landskapsregeringen har gett, men då behöver man också komma ihåg att vad ett meddelande är. Ett meddelande är en viljeyttring. En viljeyttring från landskapsregeringens sida en avsikt förklaring där man talar om att i den här riktningen avser vi gå. Så det vill jag vara tydlig med.

Sedan när det gäller östra och västra Föglö och Prästösund och även andra stora infrastrukturella projekt så är det min absoluta övertygelse att dessa skall föras till lagtinget för fortsatta och fördjupade diskussioner efter att man har ett faktamaterial att ta ställning till.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag skulle också vilja fråga ministern då att i västra Föglös del där man beaktar miljökonsekvensbedömningen och kostnadskalkyler, kommer man också att ta ett tunnelprojekt i den här jämförelsen?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det har tidigare funnits tunnelundersökningar med, men i det projektmeddelandet som nu ligger hos finans- och näringsutskottet där finns tunnelprojektet inte med. Utan man tittar på olika förkortade restider genom att bygga ut edera från västra Föglö eller från fasta Åland, men man har ett tunnelmaterial som man kan använda i samband med miljökonsekvensbedömningen som jämförelsekalkyl. Det är den uppfattningen som jag har från avdelningens sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är intressant när infrastrukturministern Thörnroos räknar upp de olika projekten och säger att det ska göras sakligt och det ska göras korrekt annars kan vi få besvär efteråt. Det tror jag är väldigt viktigt att komma ihåg. Hon nämnde också en miljökonsekvensbedömning på östra Föglö och i ett replikskifte kom hon fram till att det här är inte bara miljön det här handlar om utan det är betydligt vidare. Också det håller jag med om. Det här är helt rätt. Det ska göras sakligt och det ska göras korrekt, men tydligen gäller det inte alla projekt för jag har själv gång på gång pekat på att tittar man på lagstiftning och speciellt förordningen så ska det också vara en miljökonsekvensbedömning också för Vårdö bron. Där upplever jag att man mer eller mindre har viftat bort den biten. Så min fråga är: Varför ska det göras sakligt och korrekt i vissa sammanhang men inte i andra?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vet inte riktigt vad man ska svara på de insinuationer som ledamoten Anders Eriksson kommer med, som att processen kring Vårdö bron inte skulle vara laglig och korrekt. Jag blir nästans stum, men bara nästans. Alla de undersökningar och alla de beredningar kring en renovering eller kring en nybyggnation av Vårdö bron har beretts på ett sakligt sätt och enligt det regelverk som landskapsregeringen har. Vad gäller miljökonsekvensbedömning eller inte vid Vårdö bron har ansvarig myndighet ÅMHM svarat att deras bedömning i nuläget är att det inte är aktuellt med en miljökonsekvensbedömning i det aktuella fallet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var värst vad infrastrukturministern blev förnärmad, men det brukar väl vara så att petar man någonstans där det gör ont så piper någon till. Om vi tittar på Vårdö bron. Det är ett betydligt större projekt än vad ett färjfäste är på östra Föglö både kostnadsmässigt och miljömässigt. Jag kan försäkra infrastrukturministern att jag inte vill och jag kommer inte att höra till de som besvärar mig. Det brukar jag inte göra överhuvudtaget. Jag är bara orolig för att man väldigt lättvindigt har förbisett miljökonsekvensbedömnings lagstiftning och framförallt förordningen. Den dagen det dyker upp att det tydligen ska göras en miljökonsekvensbedömning på Vårdö bron så har vi ytterligare tappat tvål. Så det finns ingen anledning att bli förnärmad. Jag ställer frågan; varför sköter man vissa projekt sakligt och korrekt men andra inte?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Inledningsvis vill jag passa på att påminna ledamoten Anders Eriksson om att repliker ska vara kopplade till huvudanförande och mig veterligen har jag inte nämnt någonting om Vårdö bron i mitt huvudanförande. Jag vill absolut säga att avdelnings tjänstemän inte handhar något av de ärenden som där ankommer. Varken lättvindigt eller på något annat slarvigt sätt. All beredning som görs vid avdelningen görs sakligt och korrekt. Det gäller Vårdö bron och det gäller andra investeringar som vi gör i det dagliga arbetet. Sen kan det säkert någon gång som på alla andra ställen uppstå ett misstag eller ett missförstånd. Det är ju så att den som aldrig har gjort ett misstag har heller aldrig gjort en upptäckt. Jag är trött på att höra de insinuationer som är på avdelningens tjänstemän. Kontinuerligt mer eller mindre så hackas det på dem. Jag skulle uppskatta om lagtinget kunde respektera tjänstemännen också på trafikavdelningen för vad de är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! De här miljökonsekvensbedömningarna som nu pågår om vi tänker på den sydöstra skärgården, östra Föglö osv. Jag har deltagit i alla och jag tycker att det har varit väldigt bra diskussioner och bra dialoger som har förts. Det kom fram ett litet missförstånd i ett tidigare replikskifte här, men jag får inte nämna några motioner eller replik så därför tar jag det senare. Det saknas i budgetboken någon skrivning om Sottungatrafiken och konsekvenserna som kan bli för den kommunen vid eventuella omläggningar genom att det är bara östra Föglö och inte mer skrivet om vart den ska. Det är ganska viktigt att man har allt med för att det här är ju som med domino-brickor när man petar på en så faller alla och då gäller det östra Föglö, västra Föglö och Sottunga. Alla de måste falla på plats något när i god synkronisering. Det är viktigt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack, ledamoten Torsten Sundblom som ju är väl införstådd och har en stor kunskapsbas speciellt vad gäller projekten i Föglö. Det är tacksamt att få ta del av det också både här i salen och utanför. Vad gäller Sottunga trafiken så tycker jag själv att det är väldigt tråkigt att jag inte här och nu kan säga att exakt så här ska fartygen gå till Husö, Kyrkogårdsö, Kökar, Överö osv. Orsaken till att jag inte kan göra det är att det delvis anhängig gjort av var på östra Föglö färjfästet placeras och huruvida Överö kommer att finnas kvar eller inte. När vi vet var på östra Föglö färjfästet placeras då vet vi också huruvida Överö kommer att finnas kvar eller inte och då får vi fortsätta med Sottunga, Husö, Kyrkogårdsö och Kökar.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ja, så är det ju. Det är ju ingenjörerna som kan den här frågan och hur de har räknat, vad de har kommit fram till för resultat och miljökonsekvensbedömningen, det är ju det som kommer att tala om hur det kommer att bli. För mig är det nog viktigast att arbetet kommer igång mera konkret. Jag tycker ändå att det kunde ha varit något skrivet i budgeten just om att den här lösningen oberoende om hur den ser ut måste komma någonting för Sottunga och det här med västra Sottunga. Oberoende vart man kör om det är till östra Föglö eller Överö så är det en vinst att flytta färjfästet. Det är bara så, för där är det grunt i det gamla och båtarna växer så det är bara vinst att flytta det. Allt borde synkroniseras.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill vara tydlig med att det inte är av nonchalans eller icke respekt för Sottunga, Husö-bor och Kyrkogårdsö-bor och andra i den regionen. Det har ingenting med det att göra. Utan vi har helt enkelt valt att lägga de stora pusselbitarna på plats först, välmedvetna om att de andra måste följa sen. Huruvida vi sen och när vi ska börja bygga och om vi ska bygga på Sottunga, det tar jag inte ställning till här och nu för det beredningsarbetet är ännu inte påbörjat. Det finns ju också en begränsning hur mycket beredningsarbete och undersökningar avdelningens tjänstemän samtidigt kan arbeta på med. Å ena sidan vill man från lagtinget ha snabbare beslut och andra sidan vill man dra ner den allmänna förvaltningen med extra antal procent så det är en svår balansgång. Jag vet att de jobbar intensivt och jag tycker att de är duktiga. Jag är stolt över mina tjänstemän.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicetalman Roger Jansson

Fru talman! Bästa kollegor och åhörare. På grund av den uppkomna situationen så ska jag ägna hela mitt anförande idag inför denna mycket glesa församling här på min höger kant åt ÅHS och det gör jag i egenskap av viceordförande i ÅHS styrelse vid sidan av mitt uppdrag här i lagtinget. ÅHS driftsbudget slutar på 83 miljoner euro av totalt 170 miljoner euro för landskapet. Alltså alldeles strax under 50 procent och diskussionen här i budgetdebatten om ÅHS har nästan varit noll. Trots att det är nästan 50 procent av våra verksamhetskostnader.

Jag ska börja med den situation som har uppkommit igår kväll och som kommer att eskalera i morgon. Förhandlingarna hos riksförlikningsmannen strandade igår klockan 21:00. I den strejk som nu med nästan 100 procents säkerhet inträder i morgon kl. 14:00 när knappt 400 sjukskötare lämnar sina arbeten. I den strejken finns bara förlorare. Förlorare är 28 000 ålänningar, förlorare är alla 1 000 ÅHS anställda och förlorare är alla 400 medlemmar i TEHY Åland. Förlorare är landskapsregeringen och förlorare är lagtinget. Förlorare är vi alla. Hur stora förlorare var och en kommer att vara vet vi inte idag. Men situationen är mycket allvarlig. Riksförlikningsmannen Lonka lämnade igår en skiss till lösning. Den kunde inte accepteras av TEHY Åland och därför är vi nu i en mycket skarp situation. På tidningarna Nya Åland och Tidningen Åland har vi idag läst om den presskonferens som ÅHS ledning höll igår och som visar på allvaret i situationen.

Klinikchef Birgitta Hermans på primärvårdskliniken hänvisar särskilt till de 400 ålänningar som vårdas i hemvård idag, alltså sjukvård i hemmet. Vi har idag 40 sjukskötare som sköter om dem. Vi kommer att ha tillgång till 4-5, alltså 10 procent framöver. Birgitta Hermans bedömer läget som mycket allvarligt. Chefen för akuten Petter Westerberg uttrycker sig att inte bevilja skyddsarbete är ett hasardspel med ålänningarnas liv och hälsa. Där befinner vi oss nu, kära vänner. Vi har alltså till delar samhällsfarlig strejk. Samhällsfarligheten styrs av rikslagstiftning, men den är inte särskilt användbar i den här situationen. Däremot kan vi vädja till alla parter eftersom vi har risk för liv genom situationen på akuten, genom situationen inom hemsjukvården, genom situationen på röntgen och hela ÅHS organisationen, att skyddsarbetet kommer att vara nödvändigt. Bollen om skyddsarbete ligger till 100 procent hos TEHY Åland efter att förhandlingarna hos riksförlikningsmannen har avbrutits. På hur lång tid vet vi inte. Inom ÅHS kan vi bara vädja till att tillräckligt skyddsarbete accepteras. Annars kommer situationen att bli sådan att vi inte kommer att klara av det. De önskemål som TEHY Åland har i konflikten så är förståeliga, men av en sådan storhetsgrad att de inte utan att alla förhandlingar tas om i landskapet kan klareras.

Det var om strejksituationen. Jag ska gå över tiden, som man brukar säga på BB med kanske en minut med respekt för talmanskonferensens rekommendation.

ÅHS kostnader har på sidan 89 som ni ser i budgeten stigit med 10 procent på 2 år. Alltså 5 procent per år. Långt över inflationen och så här kommer det att fortsätta. Vård utom Åland, specialiseringen inom hälso- och sjukvården, sjukdomsutvecklingsbilden hos medborgarna, allt kommer att innebära att det här blir en större och större belastning. Samtidigt går självfinansieringsgraden ner för att landskapsregeringen inte har förmått samla sig till hur självförsörjningsgraden ska tillmötesgås. Självförsörjningsgraden på 2 år går ner från 9,1 procent till 8,3 procent. Det här kan man inte fortsätta med. Tack.

Talmannen

Inga repliker begärda.

Ltl Åke Mattsson

Fru Talman! Jag kommer att hålla mig till ett ärende och en fråga. Det är polisen och polisens organisation just nu på Åland.

Polisen har genomgått en stor organisationsförändring framförallt de senaste åren, men det här är någonting som har pågått ganska länge. Man har anpassat ålderdomliga strukturer men man har även anpassat sig efter omkringliggande regioner, samhällets normer och krav. Myndigheten har helt andra krav på sig idag än då när jag började som sommarpolis år 1975. Då var polisens ord i princip lag. Endast någon enstaka svensk ifrågasatte konstaplarna vilket kunde resultera i ett bryskt ingripande som svar. Busarna kunde hållas i förvar i flera veckor för att utreda ganska harmlösa brott och för att bli sommarpolis krävdes en kort intervju och så var man anställd. Då frågade man inte efter utbildning och kompetens på den tiden. Idag är läget glädjande ett helt annat. En plats på polisskolan är en vinstlott. Polisen har ett högt anseende i hela Norden och arbetsuppgifterna är noga reglerade i lag.

Rättigheterna men framförallt skyldigheterna som poliserna har. Det har också inneburit att byråkratin är mer omfattande. Man ska kunna motivera varför man inte har ingripit och varför man har ingripit. Allt ska finnas till pappers. De här utmaningarna har man hanterat under åren och man är i fas med det.

Nu börjar läget bli allvarligare. Polisen kräver en allt större specialisering och spetskompetens för att hantera dagliga rutiner och utmaningar, som blir allt större. Lösningen på det här har varit i våra kringliggande regioner att man har gjort till större polismyndigheter. Ser man på den svenska sidan så har man gått över till en enda polismyndighet idag och man har indelat det sedan i sju polisregioner. År 1965 var det 500 polisdistrikt i Sverige.

I Finland har man gjort en omstrukturering det s.k. Pora 3 och den genomfördes 1 januari 2014. Det är idag 11 distrikt i Finland. Avsikten med den här omstruktureringen är att man i Finland ska spara 25 - 30 miljoner euro årligen på lednings-, förvaltnings- och stödfunktioner.

Det finns fler orosmoln. Tullen minskar på personal, resurser för övervakning och punktinsatser minskar därmed och detsamma gäller gränsbevakningen där det också minskas på personal. Det aviseras att det här eventuellt kommer att fortsätta. Centralkriminalpolisen som tidigare deltog i alla större narkotikautredningar och som kunde vara motor och driva olika saker i olika sammanhang så har ingen personal stationerad där utan det är någon som kommer hit när det är speciella utredningar. I och med den här Pora 3 organisationen så är det också så att mera brottsutredningar ligger idag ute på polismyndigheterna som ekonomiskbrottslighet osv.

Ytterligare hot som vi inte kan påverka är att riksmyndigheterna ger sig på rättsväsendet, att åklagarmyndigheternas och domstolarnas budget kommer att anpassas efter rådande budgetläge i Finland. Med andra ord så kommer det att göras nerskärningar.

Vi känner också av att vi har en egen lagstiftning här på Åland, vi har blandad behörighet. Framförallt när det gäller den egna lagstiftningen så har polismyndigheten många gånger svårt att få rätt tillämpningsanvisningar om hur man ska hantera de här frågorna.

Polisen fick fem tjänster indragna i budgeten för 2013, det här tillsammans med att mellan 5-10 tjänster beroende på vem man pratar med har försvunnit från fältet de senaste åren för att klara byråkratin inom det. Det innebär att det är betydligt mindre poliser kvar på fältet idag. Man ser dem. Man ser insatserna, men det är utryckningsenheterna och beredskapspoliserna som hela tiden ligger i beredskap för snabba insatser. Man kan göra trafikrazzior och man kan göra små ingripanden på stan, men organiserade och planerade stora insatserna som kan behövas göras så har man kanske inte möjlighet att göra idag i den omfattningen som man vill. Det här gör att man flyttar polispersonal på rätt ställe. Narkotikagruppen och utredarna för våld mot barn har inte kunnat ägna sig till fullo åt de uppgifter de har utan har i många fall blivit bortplockade från sina specialuppgifter för att bistå poliserna ute på fältet och hålla en beredskapsinsats som behövs där.

Ålands polismyndighet är bara ett Micro distrikt i det här sammanhanget. Men trots det så har de ibland uppgifter som finns på en hel stat i andra områden i och med att vi har självstyrelse inom ganska många områden.

Jag vill framhålla att det här inte är en myndighet i kris. Men vi ska vara medvetna om att vi får den polistrygghet vi är villiga att betala för. Kriminella blir allt mer förslagna och individens integritet blir viktigare även för dem som begår brott. Det här kräver avancerade metoder och teknik. Och det kräver tidsödande dokumentation. Minde pengar ger mindre poliser på gatan och stängda telefonväxlar och det har diskuterats obemannat polisstation på nätterna.

När det gäller det här årets budget, så vill man satsa på det här med specialuppgifter. Inför 2015 så kommer man att ta in två extra polistjänster vid inledningen som kommer att som specialuppgift att jobba med ungdomspolisverksamhet, förstärka och förbättra det området och dessutom kommer man att arbeta mot våld i hemmen.

Jag vill att man här i salen ska vara medvetna om de problemen man har inom polismyndigheten och vad man har att brottas med framöver. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! I och med att ledamot Mattsson nu har en unik insikt i polisens arbete i egenskap av ordförandeskap för den nya polisstyrelsen. Hur ser ledamoten på inrättandet av polisstyrelsen och dess funktion? Hur fungerar det? Jag har förstått att ledamoten är lite partisk. Hur ser ledamoten på den språkliga utvecklingen? Jag vet att polisstyrelsen aktivt har börjat ta itu med svenska språkets ställning inom polisen, d.v.s. kontakter med myndigheter i Finland i övrigt och med de problem som har funnits med fortbildning på svenska etc. Ge kommentarer runt den frågan, tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller språkfrågan, så berörde jag den inte överhuvudtaget och jag förkortade ner det och jag tänkte ta en kort kommentar kring det här anförandet. Vi har tittat på utbildningen och där är det en stor utmaning idag att grundutbildningen är man tillfreds med och det fungerar bra. Specialutbildningen har det varit stora problem med och det kommer att bli större, beroende på de här stora distrikten. Studenterna kommer att hålla en egen utbildning och den blir ju naturligtvis på finska. Vi ser på möjligheterna vad högskolan kan göra och om vi måste börja starta egna utbildningar här på Åland. Det blir väldigt dyrt att genomföra det dessvärre. Jag upplever i och med ett byte av polismästare att den gamla polismästaren också arbetade mycket för språkfrågan, men det är ännu ett steg framåt för vi har fått en mycket kompetent tjänsteman på den tjänsten just nu som är insatt i de här frågorna, brinner för dem och kommer att jobba för dem.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, för den redogörelsen. När det gäller den här fortbildningen så är det förstås intimt kopplat till karriärmöjligheten att vi också kan ha åländska polisbefäl i framtiden. Så det är en oerhört central fråga. Hur ser ledamoten på behovet av både tilläggsresurser och förändrad lagstiftning för att möjliggöra en ännu bättre satsning på polisens utbildningsmöjligheter? Är det där det brister att det är pengar eller är det också lagstiftning som vi också skulle behöva förändra?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det kräver både och. Vill man från polisens sida gå de här utbildningarna utan det är frågan om en helhet som man måste se och man måste ha polisen med sig om man ska ordna en egen utbildning och om vi ska kunna driva en utbildning på finska sidan och få finska poliser med, det vet jag inte heller. För det är ganska svårt att utbilda två eller tre polisbefäl här på Åland. Det är synnerligen en komplex fråga. Vi har inte fördjupat oss i det, i det här skedet, utan det är mer det här operativa arbetet när det gäller register, vilka register det finns att se över och vad kostar det. Där är det frågan om kostnad där t.ex. utlänningsregistret som för närvarande är på finska och man måste jobba på finska. Det kostar ungefär 2 miljoner euro att få det översatt i den form den är idag. Man föreslår att man ska vänta på nästa register. Man talar om ett enda register.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Lite positivt ska jag också säga om poliserna. Ledamoten Mattsson talade om det arbetet de gjorde ute på fältet och jag har upplevt det som skärgårdsrepresentant och när jag ser hur det fungerar i skärgården att det har blivit en förbättring under de senaste åren just med det att poliserna dyker upp, man ser de där lite mer regelbundet än vad det var tidigare och det uppskattas för det har funnits ett behov och jag tycker att det är bra att det skett en förbättring på den biten. Fast de har snålt med resurser.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Ja, det finns också med i budget skrivningarna att man ska beakta skärgårdens behov i samtliga fall. Det är också en enskild polis som har gjort ett projektarbete kring det här hur man ska vara ute på fältet och i skärgården. Det har lyfts i polisstyrelsen och det har diskuterats. Det behöver vara en polis som håller i det här och det är tanken att man under 2015 ska se till att någon har det och att den driver det framåt för annars kan det falla i glömska igen. Det är glädjande att höra att det fungerar så pass bra som det gör och det är Ville Holmberg som gjorde det här Röd Oktober-projektet som han kallar det som har visat sig fungera väldigt framgångsrikt. Det är också ett namn som vi kan ta med oss.