Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Även vi i Ålands Framtid är bekymrade över den språkliga utvecklingen inom polisen. En fråga som har diskuterats och som har belyst den här problematiken är ju de datasystem som har funnits inom polisen. Hur har utvecklingen fortskridit där?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Där är det glädjande för det var med vapenregistret som det var lite problem inledningsvis att få på svenska, men det har nu kommit på svenska. Man har i princip blivit lovad eller garanterad att alla nya register som kommer är tvåspråkiga från början och att de ska fungera på det sättet. Vi har också en diskussion om hur det blir med körkortsregistret om vi ska gå in i det finska systemet för att kunna tillmötesgå alla EU-krav och om vi kan hantera det själva eller om det blir otroligt dyrt och att man ska välja vilka strider man tar i självstyrelsefrågor men där måste man vara på det klara att det måste vara ett helt svenskspråkigt och då kanske man kan ha nytta och att det blir en win-win effekt där.

Med de gamla registren är det svårt att komma vidare med. Det är väldigt höga kostnader för att översätta dem och frågan är om det är värt det ifall det kommer nya efter några år.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om man lyfter blicken lite och ser på framtiden och på hur vi ska hantera den här utvecklingen i det stora hela så är det klart att i en situation där en stor del av lagstiftningen skrivs och lagstiftas från ett annat håll än från den här salen, så innebär det en utmaning och den språkliga utvecklingen vi ser i Finland. Hur ser polisstyrelsens ordförande på de utvecklings möjligheterna framöver, att inom ramen för det system vi lever med idag och den lagstiftningen som regerar oss och att faktiskt ha en fungerande polismyndighet på svenska? Eller är det så att vi måste i större utsträckning kunna befoga över den lagstiftningen själva för att kunna samarbeta med t.ex. den svenska polismyndigheten just för att få självstyrelsens viktigaste syfte uppfyllt, alltså en svenskspråkig polismyndighet på Åland.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag upplever att det har varit en förändring under den tiden som jag har varit borta från polisen, att det ett tag hade varit en viss förfinskning men att den här polisstyrelsen i den sammansättning som den är idag så tar det här språkproblemet på allvar. De signaler vi har fått därifrån och de kontakter som vi har haft så här långt är bara positiva. Det finns en viss oro också från de svenska språkiga distrikten i Finland att backar Åland ur så kommer den svenska utbildningen helt att falla och att så länge vi är kvar där så finns det en utbildning där. Det är ganska komplexa lagstiftningar, som det handlar om i det här sammanhanget och också här i Finland att man ser till att det normalt är i harmoni med Sverige och övriga EU-länder. Så några större farhågor ser jag inte att vi inte skulle klara oss själva. Det är mera distriktets litenhet som är ett problem idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ledamoten Mattsson för det anförandet. Jag tänkte kommentera två saker. Det kom ju ett ganska ruttet budgetförslag från Finlands Regering där man föreslog att det skulle skäras ner rejält i rättsväsendet. Vilket sett till Ålands andel av rättsväsendet hade fått stor betydelse. Jag tog upp det här med justitieministern och jag fick då bekräftat att det här förslaget fick man bort. Det blev inga radikala inbesparingar på rättsväsendet. Den här typen av besparingar är regeringen väldigt kritisk och skeptisk mot. Det leder i praktiken för den som hamnar i det åländska rättsväsendet att personbrott idag prioriteras men däremot om du blir lurad vid ett bilköp t.ex. så kan du räkna med att ärendet hamnar ganska långt ner på listan och att behandlingstiden är väldigt lång för det. De här nedskärningarna hade inte gjort det bättre om man säger som så.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är glädjande att det fungerar bra på det området i alla fall och det har funnits en viss oro hos polisen. Det kanske kommer att sätta sina spår i alla fall på lite längre sikt. Men att just nu så tycks det vara i hamn med den frågan. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Ja, faktum är att på lång sikt så delar jag många delar av ledamoten Åke Mattssons analys. Tillväxt i samhället är inte enbart av godo om vi ser till brottsstatistiken så står den i direkt proportion till befolkningsökningen. Ju mer folk vi har desto mer dumheter hittas det på. Det här tror jag att kommer att ställa nya krav på organiseringen av Ålands Polismyndighet och hur vi prioriterar resurserna på längre sikt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det har vi absolut och varför jag lyfte det här, som kanske skulle ha framkommit i anförandet är att många gånger tittar man på hur antalet polistjänster som vi har på Åland i förhållande till befolkningen och det är lätt att se att vi har väldigt mycket polistjänster här. Men börjar man se kring regioner så ja, vi har väldigt mycket poliser på Åland i förhållande till Finland, men börjar man se till Sverige, Norge och andra länder så är det inte så polistätt här. Vi har en väldigt duktig poliskår som upprätthåller den trygghet som vi trots allt har här på Åland idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill också uttrycka mitt stöd och min respekt för det arbetet som ungdomspolisen gör och jag tycker att det är väldigt viktigt och det visar sig att det har fått bra genomslag när det gäller våra ungdomar och man har stor respekt för ungdomspolisen. Så det tycker jag är ett bra grepp. Nu hörde jag dessvärre inte hela ledamoten Mattssons anförande, men jag vill tangera en fråga som var upp igår och det handlar om hur det fungerar i dagsläget med de här överfallslarmen. Fungerar det som det är tänkt? Vet ledamoten Mattsson det?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var en bra fråga. Jag tänkte igår att jag ska ta reda på det, men det måste jag säga att det vet jag faktiskt inte. Jag tror att det är mer tekniskt det inte fungerar. Däremot så ser polisen framemot att det ska fungera.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det skulle vara angeläget att lagtinget skulle få reda på den frågan för från liberalernas sida är vi väldigt intresserade av det och det här var en fråga som vi drev under förra mandatperioden och som av vissa praktiska svårigheter att få att fungera. Så det skulle vara bra om vi skulle få reda på det i en eller annan form.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Ja, vi är helt överens i den frågan och vi har som sagt en tjänst som kommer att tillsättas från årsskiftet som ska jobba med våld i hemmet. Så vi ska förstärka det området och det här är ju sådana frågor också som ligger inom det området. Man får gå fram och ta itu det här problemet. Det är ju inte bara att förhöra och straffbelägga de som gör brott, utan det är också så att man ger en trygghet åt de kvinnor och barn som är utsatta för den här typen av trakasserier. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! I det sista anförandet och framförallt i replikskiftena så visar egentligen hur långt vi har kommit när det gäller värnandet om vårt svenska språk. Vår lagtingsman Mattsson, polisstyrelsens ordförande sade att det bara är att översätta ett register kostar 2 miljoner euro och alla ruskade på huvudet här i salen och tyckte att det var ganska dyrt. Men tittar man på bakgrunden så är det ju faktiskt en självstyrelse vi har internationellt garanterad, som har i syfte och mål att vi ska kunna verka och fungera på svenska. Kommunikationerna med Finland ska ske på svenska men verkligheten är här nu att vi har en egen myndighet som inte fungerar på svenska och vi står och bekymrar oss över att vi har en 2 miljoners kostnad för att översätta ett register. Nog måste det väl ändå vara en finsk skyldighet att se till att sådant här fungerar och det måste drivas på det sättet för annars hamnar vi riktigt snett.

Det här är ett exempel av många och som jag brukar säga att all praktisk självstyrelsepolitik har gått till stånd. Tyvärr.

När det gäller sjuksköterskekonflikten, numera sjuksköterskestrejken så har vi från Ålands Framtids sida sagt internt att vi inte vill strö salt i såren. Vi har blivit hånade t.o.m. av lantrådet att vi bara ville spara på sjuksköterskorna. Jag valde att inte svara på det. Jag svarade inte ens på det p.g.a. konflikten. Jag tror att det är viktigt att alla tar sitt ansvar i den situation vi befinner oss i nu. När den ena efter den andra har tagit upp den här frågan så känner jag att vi kanske borde säga ett par ord också från vår sida. Vi är förstås bekymrade. Jag håller med mycket av det som vicetalman Roger Jansson sade och där synnerligen allvarligt läge, när de som ansvarar för vården börjar prata om att det är ett hasardspel med ålänningarnas hälsa. När vi har diskuterat den här frågan i lagtingsgruppen så har vi sagt att vi tycker att det är beklagligt att man inte har tagit arbetsvärderingsbiten på allvar tidigare men ändå på tanke på vad jag sade om den här frågan inledningsvis, att vi inte vill strö någon salt i såren, så jag kommer inte att säga desto mera utan önskar båda parter lycka till för vi har ett farligt läge och det här måste lösas så snabbt som möjligt.

Jag vill istället fru talman, gå in på en av de motioner som vi har och det handlar om kompetens register för studerande. Det är ju så att hundratals elever utbildas från åländska gymnasieprogrammet varje år. De flesta söker sig ut i världen för studier. Bygger upp en värdefull kompetens. Vi tror att betydligt flera av dessa åländska ungdomar skulle kunna återvända till Åland bara man fick en liten påstöt hemifrån.

Samtidigt har vi konstaterat b.la. på den partiledardebatt vi hade här med lagtinget i början där vi diskuterade näringslivsfrågor att när det gäller IT-sektorn så går det inte att få tag på kompetens utan åländska företag får istället öppna filialer både i Finland och i Sverige för att få businessen att rulla. Så vår tro är att det skulle vara värdefullt om det gick att följa de åländska ungdomarna när man har flyttat iväg för studier. Ett sätt att göra det här skulle vara att kanske bygga upp en kunskapsbas där man skulle kunna matcha. Det gäller också myndigheter, det gäller företag och det gäller kompetenta ungdomar. Studiestödsregistret vore kanske det naturliga verktyget. Bara man kan handha det på ett sådant sätt att det uppfyller de regler som finns i personregister lagstiftningen. Det har också visat sig att ifrån utbildningssektorn så skulle man gärna vilja veta vart de åländska ungdomarna tar vägen, vilka utbildningar de tar och vilka kompetenser som finns. Så sammanfattningsvis när det gäller den här biten så är det någonting som skulle vara bra för utbildningssektorn, det skulle vara bra för den åländska arbetsmarknaden, det skulle vara bra för åländska ungdomar och sist och slutligen bra för hela det åländska samhället. Så jag hoppas att finans- och näringsutskottet förutsättningslöst kan titta på den här biten.

Vi har blivit beskyllda också under debatten för att vi inte preciserar utan Ålands Framtid vill bara spara, men vi preciserar inte någonting och vi är inte konkreta. Vi har ett konkret förslag av flera i motion nr 4 där vi tycker att landskapsregeringen kunde gå ner i antal. Det här är inget personligt, vill jag säga utan vi har konstaterat och vi har lyft den här frågan flera gånger tidigare och vi tror att det är viktigt att ledamöterna själv föregår med gott exempel, att man gör jobbet med mindre resurser. Det är viktigt. Då har vi fått höra att det har funnits väldigt mycket. När det gäller kansliministern, kommunernas socialtjänst var den sista som framfördes tidigare. Det var fastighetsverket och allt det här har flyttats bort. Så sammanfattningsvis så är det faktiskt nästan en halv miljon som man kunde spara om man skulle ha kört igång med sex ledamöter i stället för sju inklusive lantrådet.

Jag väljer att sätta punkt där.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller språkfrågan så var det medvetet att jag höll tillbaks lite där för vi har ju en ny polismästare som har jobbat med de här frågorna i riket och suttit med i grupper där man har utrett de olika språkproblemen inom polismyndigheterna och den här sammanslagna Supura 3 som har tagits fram och olika strategier hur den tvåspråkigheten ska bibehållas i de stora distrikten. Jag tror inte att man ska rusa händelserna i förväg, utan ge vår nya polismästare möjligheten att utnyttja de kontakterna och den kunskap och den insikt de har i de här frågorna. Det är samma sak som man sade med det här utlänningsregistret och gamla tröga register som inte fungerar idag. Det är inte endamålsenligt alla gånger heller att man kanske måste vara resonlig och välja sina strider att var man ska göra de här översättningarna. Ska man invänta de nya och se till att det fungerar och övervaka det ordentligt och att allt nytt ska fungera istället för att ge sig på gammalt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det finns, med all respekt kollegan Mattsson, ett litet tanke fel här. Visst är det så att den nya polismästaren säkert har jobbat med de här frågorna på rikssidan, men det är otroligt stor skillnad när man jobbar på Åland, för här är vi enspråkigt svenska. Här skall vår förvaltning vara enspråkigt svenskt. Här ska kommunikationerna med Finska myndigheter och åländska myndigheter fungera på svenska. Det är det som gäller här. Jag tror inte vi kan luta oss tillbaks och vänta på de erfarenheter man har gjort på rikssidan, för där är det kört för det svenska språket enligt mitt synsätt. Jag blir lite skrämd när man pratar om att här har vi en kostnad på 2 miljoner euro och de flesta lagtingsledamöter ruskar på huvudet och tycker att det är mycket pengar. Det är inte vårt ansvar att se till att det här ska fungera. Det är rikets ansvar.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är det som vi också utreder inom polismyndigheten. Vad har vi för rätt att kräva från riket och vad ska de stå för när det gäller t.ex. epost, olika kommunikationer som finns inom myndigheten när vi har självstyrelse och egen polismyndighet? Är det myndigheten som ska ha det eller är det riket? Det är mycket utav den här servicen som kan tolkas att det ska vara självstyrelsen som ska stå för de delarna själva. Det är väldigt stora komplexa register som kanske ska byggas upp. Det här har vi inte fördjupat oss i, men varför jag lyfte fram det här är inte en enkel fråga och därför tycker jag att ifall någon här i salen ställer en fråga om det och jag kanske svarar undvikande, så är det för jag anser att vi ska nöja oss med det att vi har en ny polismästare, som är kompetent och insatt i de här frågorna. Hon driver svenska språkfrågan framåt och jag tror att hon kommer att lyckas och ha framgång i sitt arbete. Efter vad jag sett hittills. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det hoppas jag också. Hon ska ha menen. Vi har en internationellt garanterad självstyrelse. Språket skall vara svenska emellan finska och åländska myndigheter. Det behöver vi inte utreda. Det vet vi att är på det sättet. Så ska det vara. Verkligheten är en annan. Jag noterar att den förre polismästaren sade att man inte fick tillräckligt stöd ifrån landskapsregeringen när det gäller de här frågorna. Det här är inte polisstyrelsens ordförandes uppdrag. Det här är inte den nya polismästarens uppdrag. Utan det är landrådets och de högsta politiska företrädarna som måste se till att självstyrelsen fungerar i praktiken. Annars är vi snart i samma situation som man är i Svenskfinland och igen som jag har sagt flera gånger tidigare. Det är en oerhörd skillnad på Svenskfinland och Åland där vi har vår självstyrelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan sympatisera med grundtanken att locka hem arbetskraft och jag tycker att vi har ett väldigt bra bolag på Åland när det gäller IT. Vi har PAF, Concilia, Crosskey och Carus. Det finns en uppsjö. Det jag tror att man borde satsa på är utbildningen på Högskolan och där börjar vi ju få en riktigt bra utbildning på IT sidan och där behöver vi satsa på och försöka ha någon slags dialog med arbetsmarknaden. Jag är mera tveksam till ett register och jag undrar eftersom det är ganska hårt reglerat vilka register man får föra och när det gäller personuppgifter och sådana saker att det tror jag faktiskt kan bli problematiskt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är tacksam för att ledamoten Sjögren sympatiserar med tankarna. Ursprunget i den här motionen ska jag säga precis hur det var. Det var en information för föräldrar som hade elever som var på väg att sluta gymnasiet. Där sade yrkesvägledaren i sin presentation att det är synd att man inte kan följa med och veta vart eleverna tar vägen. Det skulle vi ha stor nytta av. Man borde kanske försöka få studiestödsregistret och fylla den här funktionen.

Dagen efter pratade jag med en företagare just om den här IT frågan och då hade jag det här och låg i bakhuvudet och personen där menade att det vore enormt värdefullt om man skulle veta vad det finns för kompetens och vad det finns för kompetenta åländska ungdomar utanför. Vi pekar ju till sist just på det i vår motion att vi måste se att det här i så fall om man skulle gå in för det här, att det uppfyller den lagstiftning, personregister lagstiftningen b.la. som gäller.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tror som sagt var att det kanske inte låter sig göras och här kommer det röster som säger att man måste ha stöd i lag för att kunna föra någon slags personregister. Det är en evig fråga det här och det är ganska strängt i en pågående samhällsdebatt om vad man ska föra för register och vad det ska innefatta för personuppgifter. Så det är tveksamt om det har stöd i lag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är lite trist om vi ska stå här i lagtinget redan och skjuta sönder idéer. De som jag har pratat med så tycker att det är en god idé och det tycker jag förstås själv också. Jag är lite jävig i ärendet det erkänner jag, men jag tycker att det är så pass god idé att man förutsättningslöst kunde titta på det här. Det går väl som det brukar gå att motionen förkastas och om ett eller två år så kommer det i form av en landskapsregerings förslag, men bättre sent än aldrig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I likhet med ledamot Anders Eriksson så tycker jag också att det är ett bra förslag, det här med ett kompetensregister. Jag tror att de administrativa frågeställningarna som dyker upp här, de går säkert att ordna. Om man får ett medgivande från de studerande som berörs. Jag tror att alla skulle gagnas av en sådan helhets bedömning. Så vi ska inte haka upp oss på formaliteterna i det här skedet. Utan vi ska se hur man kan hantera det, men det finns ju alltid förstås en kostnad. Så ni har mitt indirekta stöd i det här skedet för den tanken med ett register. När det däremot gäller att minska på antalet ministrar, med tanke på våra ambitioner på det internationella området och med tanke på att försöka ha en extern politisk avdelning och därmed minister som höjer Ålands profil. Ålands Framtid har också motionerat om att vi ska vara mer aktiva på den internationella arenan. Så jag tycker att det skulle vara synd att ta bort den kraften, som finns i nuvarande ministär d.v.s. att ha en person som är mer fokuserad på extern politiska frågor.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det ligger absolut någonting i det. Jag skulle inte vara ärlig om jag skulle säga någonting annat, men det som ändå har varit det viktigaste för oss är ju att vi har hela tiden försökt peka på det och det diagram som jag har presenterat i vår gruppanförande att andelen av de offentligt anställda på Åland är för stor om vi jämför oss med omkringliggande länder. Vi måste alltså göra någonting. Det är vår utgångspunkt. Jag kan t.o.m. ha respekt för att man kan se olika på den saken. Vi tror att det är ganska viktigt att man börjar uppifrån. Precis på samma sätt gjorde vi i början på 90-talet om jag inte missminner mig så tror jag att ledamoten Harry Jansson var näringschef. Då hade vi fyra ministrar och ett lantråd. Uttryckligen av det motivet att skulle vi få någon förståelse för sparåtgärder ute i förvaltningen så måste vi föregå med gott exempel och det är ju ganska logiskt när man tänker efter.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack! Jag kommer mycket väl ihåg det behovet av sanering, som infördes i början på 90-talet och också ministerantalet. Med facit i hand kan vi säga att det gick ganska bra men jag tror att vi har fått efter det mycket mer komplicerad verklighet att hantera och att verkställa makten i självstyrelsesystemet till följd av EU-frågan inte minst och särskilt om vi ska ha ambitioner i övrigt på det internationella området, som jag hoppas att vi tillsammans skall ha i fortsättningen. Jag tror inte att det är bra. Sedan är det väl ofrånkomligt att vi är underdimensionerade i självstyrelsens kärnverksamhet och med det menar jag de här hjärtefrågorna. Där har vi för lite folk och det är kopplat också till ministerfrågan. Medan vi däremot har varit oerhört duktiga på att bygga ut basservicen i samhället. Där kommunerna och ÅHS m.fl. är starka inslag och det är väl där som vi har ett bekymmer om vi ska börja dra ned. Det kommer att träffa också basservicen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var ett bra erkännande när ledamoten Jansson säger att det gick relativt bra med fyra ministrar och ett lantråd och han sade att det fanns ett behov av sanering då. Det fanns ett behov av sanering, visst gjorde det de. Det finns det också nu om man tittar på siffrorna. Problemet är ju att vi ser på siffrorna så väldigt olika. Jag kan hålla med om att saker och ting har blivit mera komplicerat efter EU-medlemskapet. Också det är sant, men mycket har gjorts komplicerat av politikerna själva. Man har inte haft en vilja till att förenkla och tänka fritt utanför boxen. Utan det har blivit otroligt mycket att man kopierar dem lösningar som man har gjort främst i Finland och i Sverige med de kostnader och de problem som det har medfört. Därför står vi där vi står idag. Det finns definitivt ett behov av sanering också nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! I samband med diskussionen om BM 4 berör det eller försvarade kollegan Eriksson också BM 3 där det sagts att den ekonomiska situationen kräver krafttag för att minska landskapets verksamhetsutgifter. Därför bör verksamhetsutgifterna nästa år minskas med 5 procent. Det innebär ju då på 170 miljoner euro att 8,5 miljon euro som ska sparas år 2015. Då undrar jag att hur hade ni tänkt att det skulle fördelas de här 8,5 miljonerna?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag sade i mitt anförande att ser man på den här gula boken som är till hälften tunnare än vad budgeten var när vicetalman Roger Jansson och jag gjorde upp dem, så finns det rätt lite information om vad respektive enhet gör. Det är ganska svårt. Jag erkänner helt öppet att vi inte har haft tid och vi har inte haft möjligheter och vi har inte ens valt på basen av det budgetförslag som regeringen lade fram till detaljerade sparförslag som vi har gjort tidigare under åren, men även då hade vi samma diskussion att det var alltför lite detaljerat. Vi vill peka på en riktning och vi vill gärna ta del i landskapsregeringens arbete och vi kommer att jobba om vi får folkets förtroende enligt de riktlinjer vi har sagt nu.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, för den synpunkten av tillbaka dragandet av förslaget. Jag är extremt intresserad av ekonomisk verklighet liksom ledamoten Eriksson så har jag tittat lite närmare på det här. Vi hade alltså år 2011 1807 anställda i landskapsförvaltningen enligt bilaga 2. Det finns vissa brister i den. År 2015 har det gått ner till 1661. På fyra år minus 8 procent alltså. Jag har försökt plocka ut vad som är byråkrati arbete och vad som är kontorsbundet arbete av de här och kommit fram till att det är ungefär 230 s.k. byråkrater i landskapsförvaltningen och ungefär 170 i de fristående enheterna. Alltså sammanlagt 400 stycken. Skulle vi då dra ner 5 procent på dem så skulle det vara 20 stycken. Det är ungefär 1-1,5 miljon euro som vi skulle spara på det. Då återstår ännu 7 miljoner att spara. Är det alls realistiskt?