Plenum den 19 november 2014 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är intressant att diskutera alternativa finansieringsformler för kulturarvet. Det som jag skulle vilja ha en redogörelse för av kulturministern är det som har varit på tapeten under flera år nämligen att vi skulle ha en museilag. Hur gör ministern den bedömningen? Är det något som är inaktuellt? Har vi inget behov av det eller finns det annat som man vill sätta krut på? Hur har man diskuterat i landskapsregeringen?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Beredningen av en museilag har pågått under det här senaste året samtidigt som det har pågått ett arbete där vi har också tittat på organisationsstrukturen på hela avdelningen. När jag fick den första presentationen från avdelningschefen kring hur han såg att man då skulle strukturera om avdelningen framåt så insåg jag att vi borde få den diskussionen till slut och kunna sätta ner foten i den, vilket vi håller på att gör nu precis här under hösten för att sen avsluta beredningen av just museilagstiftningen. Därför att den blir helt och hållet beroende på av vilken organisationsmodell man använder sig av också. Därför försökte jag lite kort beskriva att tankegångarna finns. Lite likt den budgetmotion som liberalerna har i det här sammanhanget om att urskilja museidelen till att bli någonting som skulle vara mera fond- eller stiftelselikt, men där man kör samman flera museer och inte bara Ålands Museum utan på sikt också samlar många sevärdheter på ett och samma ställe.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Min andra replik går till diskussionen kring att trygga och säkra alla barn och ungdomars tillgång till fritidsaktiviteter. Det kommer jag också vidare in på i mitt anförande men när det gäller diskussionen kring en avgiftsfri grundskola så vill jag också lyfta den diskussionen till gymnasial stadiet och det faktum att det är överhuvudtaget ingen avgiftsfri skola och att det finns vissa bekymmer där för elever att klara sin skolgång.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Nu nämnde jag kanske inte just grundskolan och gymnasieskolan i mitt anförande men jag väljer ändå att svara på det i det här sammanhanget. Gymnasieskolan i sig är avgiftsfri. Det måste vi komma ihåg. Undervisningen där är avgiftsfri. Däremot har vi en situation där man får köpa sina studiemedel själv. Vi kommer nu utgående från det vi nu har sett i den här första delen av ÅSUB:s utredning kring ekonomiskt utsatthet och inväntar på den sista delen som kommer i mars och att efter det dra slutsatser kring vad det är för åtgärder som ska göras. Vi har den möjligheten att också använda oss av studiestödet och studiestödslagen för att komma vidare med att stötta på ett vettigt sätt. Vi har ett glapp där mellan 16-17 år där man fortfarande sitter med ett barnbidrag. Jag vill be om att återkomma när vi har gjort analysen. Vi är inte på det klara med de exakt konkreta lösningarna. Vi har nu fått ett underlag som gör att vi kan göra bättre förslag till beslut också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! I budgeten och också i debatten har vi diskuterat ungdomar i de här ekonomiskt utsatta familjerna. ÅSUB har ju gjort en utredning kring det där familjens ekonomi är svag och då får barnen och ungdomarna i de här familjerna det ganska tufft. De här barnen säger att de inte klagar på det som de får. De får nog allt de behöver och de tigger inte om mera pengar och saker. De avstår från aktiviteter för att spara pengar. De låter bli att åka buss eller att fika med sina vänner. Ibland om de blir tillfrågade så svarar de nej, men det finns också familjer i vänskapskretsar som vet att vi ska inte fråga den här kompisen för att det blir ändå ett nej. Det finns ungdomar som undviker situationer där det märks att man inte har rätt kläder eller rätt saker för då leder det till mobbning.

Alla ungdomar och barn tycker det är roligt med klassresor och utflykter men deltagandet är inte självklart. Det förutsätter ibland att man ska ha fickpengar eller att det kostar en liten slant. Vilken socialklass man tillhör kan ha stor inverkan på vardagen. Det påverkar vem man umgås med och kan bidra till utanförskap. Det påverkar deras tro på framtiden.

Det var en del citat ur ÅSUB:s rapport. Det här är ganska allvarligt. Jag tror inte att man alltid tänker på de små beslut som man fattar när man försöker vara en aktiv förälder eller ansvarig klassförälder. Man säger att man samlar in 10 euro per termin. Det går ju bra. Nej, det går inte bra. Ja, det är bara 20 euro om vi far nu på den här klassresan till Sverige. 20 euro för den här familjen är ganska mycket. Igår kväll var det en debatt på Facebook kring den här jultidningen stjärnan. Det var bara 6 euro man skulle lämna in. Då var det en lång debatt om en mamma som sade att jag har inte råd eller den här turnén när man ska springa Unicef rundan och du ska samla in sponsorer. Jag har inte råd att sponsorera mitt barn var det en mamma som sade det på Facebook och genast var det massor med andra mammor som sade, men jag kan sponsorera ditt barn. Har man tänkt på vad man utsätter sina barn för i en sådan debatt men också den där känslan att inte kunna ge sina barn det här. Det är tungt. Nu finns det alltså forskning som visar att vi har barn och ungdomar som lever på det här sättet på Åland. Grundskolan ska vara avgiftsfri. Som klassförälder och som före detta lärare så har jag alltid sagt att vi samlar inte ihop pengar. Man har ingen skyldighet att betala för att delta. Om man ordnar någonting för att samla in för att göra någonting så ska det vara någonting som alla kan vara med på och man ska inte heller kunna betala sig från de här aktiviteterna.

Det är allvarligt och vi måste alla börja säga till. Man är inte en sämre förälder för att man inte har råd, utan vi ska skapa sådana aktiviteter som alla har råd att delta i. Det är avgörande.

Kulturen skulle jag också kort vilja tala lite om. Den har en stor betydelse för innovation. Kulturaktiviteter ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skapar kraft. Innovation och nytänkande blomstrar i samspelta miljöer. Det här är skolmiljön. Skolmiljön ska vara en grogrund för just sådan kreativitet och entreprenörskap. Därför måste vi utöka samarbetet mellan gymnasiet, musikinstitutet, folkhögskolan men också den tredje sektorn. Det för att studeranden ska få mera undervisning. Inte bara idrott och hälsa utan också kultur. Idag i 2015 års budget är kreativitet en tyngdpunkts område. Det var jag jätte glad över att få läsa. Ska man nu lyfta in det här samarbetet med musikinstitutet och folkhögskolan så är det också alltid en arbetsfråga för lärarna och som vi vet i debatten med strejk och annat så är det ju lika lön för lika arbete. Därav min replik till ministern. Är det så att folkhögskolan ska ha helhetsarbetstid så är det också dags för musikinstitutet att få diskutera lika lön för lika arbete.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, det är fel att ledamoten Kemetters goda inlägg inte blir kommenterad från salen. Därför att när det gäller budskapet om föräldrar vars ekonomiska utsatthet gör att de inte kan hjälpa sitt barn i vardagen så är en tragedi som pågår hela tiden. Däremot så är min personliga uppfattning att nutidens lärare är mycket mer försiktiga med att på något sätt utsätta familjerna för den här typen av situationer. Jag har upplevt att på senare år så undviker man konstant att försätta familjerna i sådana här situationer. Utan tvärtom för oss andra föräldrar som kanske har en bättre situation så är det nästan en plåga att den typen av aktiviteter vi istället ska kompensera. Så jag tycker att det har skett en förbättring.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Tack, ledamot Harry Jansson. Jag vet att i lärarföreningen uppmärksammade vi det här när jag jobbade aktivt och vi har på norra Åland, södra Åland och i staden så har vi gång på gång tagit upp det här. Om ledamoten nu upplever att det har skett en förändring så tycks det verkligen ha skett en förändring. Jag har själv barn som går i högstadiet, lågstadiet och på dagis att ju äldre de blir desto högre blir de här summorna. Det är 20-30 euro på högstadiet, 10 euro på lågstadiet och det är inte bara det utan det är föräldraföreningar och aktiviteterna som nu börjar bli dyra. Mariehamns Stad har höjt sina hyror vilket gör att hallpriserna har stigit och varav i sin tur har kostnaderna stigit. Så det är många bäckar små som gör att det till sist blir för tufft. Det här behöver vi uppmärksamma. Vi är i en sådan ekonomisk situation själva och folk vet att du minsann har möjlighet att betala så skulle det vara bra att man till just till den föräldern säger att nej, vi ordnar annat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag fortsätter min tanke med ett hållbarhetsperspektiv i mina budgetanföranden. Igår ekonomi och miljö, idag fortsättningsvis miljö, men det sociala perspektivet som huvudfokus.

Jag vill redogöra för budgetmotioner som berör socialjour, miljökampanj på dagis, unga på gymnasialstadiet som lever under knappa förhållanden, klara besked när det gäller tandvården och en ny grundskolelag.

Först vill jag säga att jag delar vicetalman Jansson bedömning och analys när det gäller avsaknad av debatt om hälso- och sjukvården. När vi gjorde upp den nya ÅHS lagen så tog man bort verksamhetsplansinstrumentet. Tidigare var det inte heller så jätte stor diskussion men det finns i paragraf 26 i ÅHS lagen att en uppföljning av hälso- och välfärd ska göras i början av mandatperioden till varje lagting och där ska det dras upp riktlinjer för den långsiktiga hälso- och sjukvården. Det har vi ogjort ännu under den här mandatperioden.

Vi har i landskapet haft en barnskyddsjour i drygt 6 år. En naturlig utveckling skulle vara att utvidga barnskyddsjouren till en komplett socialjour. Det har varit en uttalad målsättning under flera år i landskapets socialvårdsplan och ytterligare en pusselbit skulle läggas till för att få en komplett socialvård. Det är nämligen inte endast vid barnskyddsärenden som det finns behov av socialarbetare utanför kontorstid, utan även inom äldreomsorg, missbrukarvård och handikappservice skulle det vara nödvändigt. En socialjour är nödvändig så att det alltid skulle finnas tillgänglighet till socialarbetare.

Rapporten "Ekonomiskt utsatthet och social trygghet" kommer att färdigställas under våren. En delrapport har publicerats som baserar sig på intervjuer med utkomststödstagare och barn som lever i dessa familjer. I delrapporten framkommer det att vårdnadshavare i högre grad förväntas delta i kostnader som sker i anslutning till dagis- och skolverksamhet. Unga som lever i ekonomiskt utsatta familjer och som går på gymnasialstadiet kan vara extra utsatta eftersom utbildningen inte är en avgiftsfri utbildning. Själva skolan är avgiftsfri men skolmaterialet på andra stadiets utbildning är mycket dyrt.

Jag anser att en handlingsplan behöver utarbetas med konkreta åtgärder för de studerande som är i behov av ekonomiskt stöd.

Tandvården då talman! Tandvårdens utveckling behöver en sammanhållen politik och en klar strategi. Det behövs riktade åtgärder till de med störst behov och de med små inkomster. De äldre, speciellt de inom olika former av äldreboenden, är också en viktig och växande målgrupp. En politisk uppdragsbeskrivning och kostnadskalkyl för olika servicenivåer av tjänster bör tas fram. Möjligheten att nyttja systemet med servicesedlar och tandvårdschecker bör analyseras. Vi vill ha information, diskussion och inflytande över den framtida tandvården. Därför vill vi att meddelande innefattande en framtidsstrategi för mun- och tandvården tillställs lagtinget under våren.

Talman! Barn som växer och utvecklas är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier. Den så kallade cocktaileffekten oroar forskare världen över. Det som händer när ämnen från produkter, mat och inredning blandas i våra kroppar. Hormonstörande ämnen är vanliga i vardagsprodukter. Det är ämnen som är skadliga för oss människor, men de hamnar också i naturen där de har en stark negativ miljöpåverkan.

På dagis är barnen utsatta för ungefär samma kemikalier som hemma fast ibland i ännu högre utsträckning, visar forskningen. Det kan bero på att problemmaterial som skumgummi och mjukgjord PVC är särskilt vanliga på dagis. Jag vill se ett riktat miljöprojekt i samarbete med miljöorganisationerna inom tredje sektorn ”Operation giftfritt dagis”. Där inomhusmiljön i åländska daghem kartläggs och konkreta handlingsplaner tas fram för att sanera daghemmen med siktet inställt på en så giftfri miljö som möjligt för barnen. Bygger vi upp en kunskapsbas kan vi genom inköp och upphandling välja det bästa alternativet ur kemikaliesynpunkt, ta fram förbättringsåtgärder för att minska exponeringen av miljögifter i dagismiljö, väcka förståelsen för att vanliga vardagsprodukter kan läcka farliga kemikalier och att man som konsument kan göra skillnad i sin egen närmiljö genom att göra aktiva val.

Slutligen, vill vi liberaler ha en ny och modern grundskolelag. Den åländska grundskolelagen har inte genomgripande moderniserats på snart tjugo år. Behovet är uppenbart. Barn och ungas rättigheter till grundläggande utbildning regleras i lagen. Ett utvecklingsarbete är ständigt pågående med exempelvis revideringar av läroplanen och bedömningsgrunder, men nu behövs en revidering av hela lagstiftningen. En tydligare lagstiftning underlättar även lärarnas arbete. En moderinsering av lagstiftningen borde reglera och förtydliga t.ex. rättigheter för elever i behov av olika former av stöd och stödundervisning, avgiftsfri undervisning, en modern religionsundervisning, elevernas inflytande, rätt till en trygg studiemiljö, hemspråksundervisning och även elevens skyldigheter bör regleras tydligare i lag. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack, ledamot Katrin Sjögren för att åtminstone någon säger något ord om ÅHS, som ju faktiskt är 47 procent och 83 miljoner av landskapets driftskostnader på 177 miljoner euro. Någon har föreslagit att man ska minska det med 5 procent alltså att ÅHS verksamhet ska skäras ner med 4 miljoner euro. För övrigt så står det i budgeten att oberoende om vi har en verksamhetsplan eller inte så var diskussionen inte aktivare då än vad det är nu tyvärr. Här finns alltså på sidan 89-91 Driften och på sidan 167-168. Investeringarna på det här är väldigt stora områden. Åtskilliga informationer finns om förändringar och utveckling av verksamheten. Det finns alla möjligheter att diskutera. Varför inte? Jag anklagar inte ledamoten Sjögren på något sätt utan lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag delar den uppfattningen att det blir fel och att det är sällan vi politiskt diskuterar en av de politiska frågorna som ålänningarna värdesätter allra högst. Beträffande investeringarna så tror jag att där kanske det inte finns så mycket diskussioner. Man kan gnälla om varför är inte Gullåsen längre på väg osv. men det skulle vara jätte intressant att ha en sådan här hälsopolitisk debatt hur man jobbar förebyggande och vad vi har för hälsoutmaningar så jag delar den uppfattningen. Det finns understöd för en sådan debatt i gällande lagstiftning också.

Vtm Roger Jansson, replik

Talman! Gullåsen har gått i historien, men man planerar en geriatrisk klinik med rehabiliteringsverksamhet. Två saker. På sidan 91 finns angivet om fokusområden som ÅHS har för 2015. Det är bemötandet av patienterna och det är vård utom Åland. Vård utom Åland är ju en fortsatt växande problematik. Över 10 procent av driftskostnaderna går till och tendensen är att det kan bli ännu mera när specialiseringen ökar ännu mera inom hälso- och sjukvården och vi har inte förmågan att upprätthålla egna specialiteter i tillräcklig grad pga. vår litenhet och pga. brist på yrkesfolk osv.

En annan sak som diskuteras här är nödvändigheten av höjning av avgifterna och högkostnadsskyddet. Det är en svår politisk nöt som också borde diskuteras här.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller vård utom Åland så delar jag också den uppfattningen att vården blir allt mera specialiserad. Där finns det också ett viktigt arbete att göra, en viktig sak att diskutera om när man når skärningspunkten till vad vi ska göra hemma. Man har ju tagit hem vissa saker. Det förutsätter att vi har kirurger t.ex. opererar axlar, knän osv. Så absolut det finns viktiga saker att diskutera politiskt och kanske också det viktigaste av allt att hur vi lockar hit folk. Hur ska vi få yrkeskunniga människor som får vården att snurra runt på Åland? Det är en viktig och väsentlig sak. Jag brukar säga att ÅHS är som en humla. Den borde egentligen inte kunna flyga i ett sådant här litet central sjukhus. Trots det så levererar vi väldigt god vård. Avgifterna är en sak för majoritetspartierna och vi räknar med att ni kommer med besked.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag tycker ändå att ledamot Katrin Sjögren har en intressant ansats när hon håller sina anföranden att utgå från det hållbara Åland när hon tar fasta på budgeten för nästa år. Jag skulle vilja se lite större penseldrag. Hur ska vi nå en social hållbarhet? Hur ska vi ställa om samhället och våra egna liv? Hur ska vi göra så att människor håller ihop och inte blir sjuka och inte kanske behöver lika mycket omsorg som idag? Däremot så blir det väldigt fragmenterat när vi kommer in på socialjour, gymnasialstadiets elever, tandvården, giftfritt dagis osv. Jag skulle gärna försöka svara på några av de frågorna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nu är det yttre ramarna på det viset. Vi har en budgetdebatt. Jag har en budgettext att förhålla mig och jag har fem minuter per anförande. Jag har ändå försökt varit väldigt konkret och konstruktiv i mina budgetmotioner och här är det saker som jag vill trycka på nya saker som jag vill föra in. Sen vet jag att det får något styvmoderligt behandling i finans- och näringsutskottet som har en mammut uppgift framför sig, men det här är saker som kommer att driva och som jag kan följa upp sen med åtgärdsmotioner och insändare och allting. Jag tycker att de är fina förslag och de vill jag gärna marknadsföra.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det tycker jag också och därför finns de redan i budgeten. Om vi tittar på socialjouren så på sidan 21 lyfter vi upp att vi kommer att överväga att ha krav att socialjour ska ordnas dygnet runt när vi nu går in för att ta fram en ny socialvårdslag. Gymnasialstadiets elever, de som är ekonomiskt utsatta, det tittar vi också på nästa år hur man ska kunna stöda med datorer, räknare och tekniskt utrustning.

Tandvården. Där vill liberalerna ha en framtidsstrategi. Jag vill gärna se konkreta åtgärder och därför har vi fört fram två konkreta förslag på det.

Beträffande giftfritt dagis så är det ju en kommunal fråga men det är också fullt möjligt att man kommer till landskapsregeringen och söker om PAF stöd t.ex. om man vill göra sådana här pilotprojekt inom tredje sektorn och det tycker välkomnar jag också.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Om jag börjar med tandvården, så tycker jag att det här är en stor och viktig fråga. Jag tycker att landskapsregeringens uttalanden spretar betänkligt. Jag vill ha ett meddelande till lagtinget där jag får veta hur man tänker sig. Nu vill man utvidga tandvården och man vill införa servicesedlar, skulle det då inte vara på sin plats att vi får diskutera den här frågan ordentligt. Det spretar i det som landskapsregeringen skriver.

Jag hittar ingenting om gymnasialstadiet. Det här var ytterligare en aspekt som jag ville lyfta fram att det finns unga på gymnasialstadiet som lever under knappa förhållanden. Jag har en känsla för det att det står om fritidsaktiviteter och det står om grundskolan, men ingenting om gymnasialstadiet och de här äldre barnen glöms bort. Så det ville jag lyfta fram.

Socialjour kan vi förverkliga utan lagstiftning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ledamot Katrin Sjögren tar upp tandvården i en av sina motioner och efterlyser ett meddelande. Den socialdemokratiska målsättningen är ju den att vi ska ha allmän tandvård. Det betyder inte att all tandvård ska skötas inom ÅHS, men det betyder det att den är en viktig del av den allmänna hälso- och sjukvården. Det vill säga att samhället på något sätt är involverat och tar ett ansvar för allas munvård.

I den här liberala motionen så tycker jag att det är en inriktning på behov, att det är bara de som har de största behoven och de minsta inkomsterna. Det är en ganska stor skillnad. Det är inte en nordisk modell. Är det målsättningen att vi inte ska ha allmän tandvård enligt liberalerna?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det är det absolut inte ledamot Sundback. Det jag säger är att jag vill diskutera den här frågan på ett ingående och djupt sätt i lagtinget. Det vi säger från liberalernas sida och det jag kan förstå är precis landskapsregeringens delvis målsättning och majoritetens målsättning att lyfta in de med störst behov först. Där har vi varit kritiska till att man införde allmän tandvård i skärgården. Nå, det kan man verkligen diskutera om det verkligen var så, men vi hade gärna sett att man plockade in äldre inom institutionsboende först i allmän tandvård. Också de med minsta inkomster som man har skrivningar om nu. Så skulle vi ha prioriterat. Sen är det mycket möjligt att om vi har pengar att servicesedlar och nyttjande av den privata sektorn kan komma i fråga, men det ska finansieras också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är ett stort framsteg om liberalerna faktiskt är för allmän tandvård och att det är bara frågan om vägen dit och vilka grupper och i vilken ordning man ska prioritera dem. Det tycker jag låter väldigt bra. För den här skrivningen andas mera sådan här behovsprövning. Mer någon slags fattigvård än allmän tandvård som är mer den nordiska modellen. Det är inte mera komplicerat än så att det är regeringens målsättning och framförallt socialdemokraternas långsiktiga pga. det stora motstånd vi har haft mot det här bl.a. från liberalerna så har det varit svårt att nå längre. Det här är en av de vårdformer som inte är så dyra faktiskt. Där betalar patienterna också en del.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det där stämmer överhuvudtaget inte det som ledamoten Sundback nu framför. Jag kan leta upp och bevisa åt ledamoten Sundback. Insändare och ställningstagande från liberalernas sida. Det är ju socialdemokraterna som har ändrat sig. Nu kan socialdemokraterna tänka sig servicesedlar eller tandvårdscheckar och utnyttja den privata verksamheten till att alla ålänningar skulle få en bastandvård. Det handlar också om och har hela tiden handlat om hur man ska finansiera det och då har liberalernas inställning varit hela tiden att när man utvidgar så kan man börja med de som har mest behov. Vi har lyft fram de äldre där det faktiskt är så att allt fler äldre har egna tänder. Det skulle vara en grupp som vi skulle behöva få in i den allmänna tandvården och också de som har små marginaler. De tycker vi att man ska prioritera i hela det här paketet. Sen vill vi ha ett meddelande, en framtidsstrategi. Leverera så att vi får diskutera.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Ledamot Katrin Sjögren tar också här upp en viktig fråga om framtagande av en plan om att sanera våra daghem. När vi pratar om att sanera våra daghem då låter det väldigt hemskt som om att det skulle se väldigt illa ut. Till viss del håller jag ju med. Det är väldigt mycket farliga kemikalier och som småbarns förälder vet man hur man väljer olika tvättmedel och man väljer olika klädesplagg, mjukmedel och det ena och det andra. Hur fungerar våra daghem idag? Jag har ingen statistik på det hur man har förverkligat det här men det är kanske någonting som ledamoten känner till. Det enda jag kan stöda är en plan på hur våra daghem ser ut och där våra små medborgare vistas.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag håller helt med. Det är en ganska utmanande rubrik på hela det här projektet Operation giftfritt dagis. Det här kan jag inte heller ta äran av mig. Det här är en idé som jag har kopierat från naturskyddsföreningen i Sverige. Allt mer börjar man prata om det här med kemikalier i vår vardags miljö med cocktaileffekten och att vi har gränsvärden inom alla områden men vad får det för betydelse när allt kommer in i våra kroppar och när det kommer in i små kroppar och när det finns i nappflaskor, i leksaker, skumgummi, flamskyddsmedel och i tandkräm. Så det här blir nästa stora miljö diskussion om hur vi doppas i kemikalier. Jag tror inte att det är någon alarmerande sak, men jag tror att det skulle kunna vara ett projekt som bra skulle kunna drivas av natur- och miljö t.ex. att man skulle bistå kommunernas dagis.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Med det förtydligandet så förstår jag hur ledamoten Katrin Sjögren tänker och det tror jag att väldigt många i vårt samhälle tänker idag. Tänker man då tillbaks på vår uppväxt och vad vi har utsatts för så då blir man ju ännu mer rädd. I dagsläget testar man ju och får fram resultat, men man testar ju väldigt lite av det material som används.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Precis så är det. Vi har kanske tusentals olika kemikalier och av dem är ett tusental analyserade. Så att det här är helt nytt forskningsområdet och det gäller att vara observant för att med basal kunskap så kan man undvika ganska mycket. Jag tycker att det skulle vara ett bra startskott och jag vet att man har intresserat sig och haft föreläsningar och workshops från Ålands Natur och Miljö när det gäller kemikalier i vår vardag. Så det skulle sitta som en hand i handske i ett PAF finansierat projekt och Ålands Natur och Miljö skulle kunna vara huvudman och om man riktade ett projekt från politikernas sida så skulle man kunna hjälpa dagisarna att tänka på de här sakerna.