Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! God morgon bästa kollegor! Jag kommer i mitt första inlägg idag att kommentera några grundläggande aspekter i det åländska autonomisystemet. Euro och cent är viktiga, men lika viktigt för mig är att slå vakt om självstyrelsesystemets långsiktiga hållbarhet.

Efter att nyligen besökt den tyska ön Sylt värdesätter jag i ännu högre grad än tidigare det åländska nationalitetsskyddet med dess olika hörnpelare. Tänk att verka som politiskt ansvarig för ett ö-samhälle där särskilt de yngre generationerna är tvungna att flytta eftersom de inte har råd att konkurrera med euro-starka köpare utifrån. Ibland med inslag av spekulanter vars långsiktiga vinstmål ytterligare driver upp fastighets- och markpriserna.

Det är inte lätt att skapa det perfekta samhället och inte heller vårt eget jordförvärvsskydd är till alla delar bäst för alla och envar vid varje tidpunkt, men sammantaget är denna del av vårt nationalitetsskydd en garant för att vi aldrig till fullo kan råka ut för Syltbornas upplevelser. Med ordvalet ”till fullo” avser jag det faktum att den åländska prisnivån som bekant ändock är hög om vi beaktar den egna befolkningens storlek.

När det gäller nationalitetsskyddets utveckling är det väl ingen större överraskning att vi inom centern sedan länge känt frustration över att arbetet med Gun Carlson-kommitténs arbete fortfarande, efter alla år som gått, ligger kvar på tjänstemannanivå. För egen del är jag fortfarande övertygad om att det bästa vore att tillsätta en ny parlamentarisk kommitté som vägledare och referensgrupp för det tjänstemannaarbete som nu redan pågått i två års tid.

Bästa kolleger! Det är av största vikt att vi ifråga om nationalitetsskyddet har en i princip total enighet om hur mekanismerna ska hanteras på lång sikt. Striden inom den förra regeringen där liberalerna valde att köra över centerministrarna ifråga om det s.k. strandvillkoret, finns säkert i färskt minne hos oss alla. Det är inget bra exempel på hur vi ska hantera självstyrelsens grundpelare.

Fru talman! För Åländsk center är det nu hög tid att Ålands politiska inflytande inom EU tryggas genom en egen plats i Europaparlamentet. Likalydande tongångar har vi hört från denna talarstol gång på gång under de senaste snart decennierna, under snart 20 år av EU-påverkan. Lagting efter lagting har krävt och agerat men hittills har framgången uteblivit. Finland har å sin sida gett det ena löftet efter det andra om hur landet ska verka för Ålands ”rättmätiga krav” på EU-nivå. Vi ålänningar har visat upp ett enormt tålamod med tanke på hur EU-medlemskapet påverkat både vår vardag och samhällsekonomi.

Fru talman! Idag vet vi att alla andra vägar till en åländsk parlamentsplats är och förblir stängda förutom en enda, Finlands s.k. nationella kvot, dvs. det antal platser landet tilldelas inom ramen för unionsfördraget.

EU är idag ett samarbete där djungelns lag tycks styra mycket av handlandet. Jag tänker i första hand på den senaste tidens alla räddningspaket, hur många parter av euro-länderna gjort sig skyldiga till närmare 60 fördragsbrott vid hanteringen av sina ekonomier. Betänk därtill hur euro-gruppens hela räddningspaket till Grekland m.fl. har tagits på sådana grunder som strider direkt mot flera av EMU-fördragets grundläggande principer.

Samtidigt har EU-kommissionen inte dragit sig för att dra lilla Åland inför EU-domstolen och hota med rättsliga repressalier medan samma byråkrater låtit de stora elefanterna dansa på ett sätt som nu hotar att få hela EU-bygget att rämna.

Vi ålänningar måste, fru talman, erhålla det jag väljer att kalla för ett ”politiskt försvar” som komplement till den rätt att försvara oss inför EU-domstolen som vi uppnådde i samband med Lissabon-fördraget 2010. En plats i Europaparlamentet är helt avgörande för Ålands del, särskilt i ett läge där Svenska Folkpartiets möjligheter att upprepa Carl Haglunds framgång i senaste EU-val måste betraktas som ringa.

Under Ålands snart 20 år av EU-medlemskap har Europaparlamentets makt sakta men säkert förstärkts, nu senast via Lissabon-fördraget med stärkt inflytande på ett 40-tal nya rättsområden. Det är denna demokratiska församling autonoma Åland behöver och i den ska vi ha en egen på förhand garanterad plats.

Fru talman! Inom kort får lagtinget Kroatiens anslutningsakt till EU på våra bord. I och med att vi har den tyvärr trista erfarenheten att Åland lyckas påverka sin EU-position enbart i situationer där vi haft någon form av förhandlingsutrymme, finner vi det från centerns sida nödvändigt att i samband med Kroatien-frågans behandling åter aktualisera kravet på en åländsk EU-plats. Från centerns sida hoppas vi att ett samlat lagting ser lika allvarligt på frågan. Tack!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack kollegan Jansson för ett gott inlägg i den högre allmänpolitiska internationella nivån med Ålands plats i sammanhanget väl redogjort för. Jag har dock en fråga och det gäller den första frågan om Gun Carlson-kommitténs resultat för drygt tre år sedan. Kollegan föreslår att det skulle tillsättas en ny parlamentarisk grupp som stöd för ett tjänstemannaarbete inom landskapsregeringen. Jag har fått bekräftelse från lantråd och flera ministrar att det här arbetet nu ska drivas fram och det ska läggas fram lagframställningar till lagtinget i enlighet med Gun Carlson-kommittén. Kunde vi inte vara nöjda med det beskedet och invänta resultatet som rimligen bör komma under första halvåret av 2013.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Jag, kollegan Roger Jansson, att det säkert är ett möjligt handlingsalternativ att vi ”bara” inväntar tjänstemannaberedningen, vad den kommer fram till. Vi vet bästa kollegor att det har hänt en hel del på markfrågeområdet och nu finns det tankar om tusen bäddar etc., som kommer att ställa helt nya krav på planering även om Gun Carlson-kommittén naturligtvis även tog upp den frågan. Samtidigt som vi väver in det faktum att det finns en rad kreativa tankar ute på marknaden, hur jordförvärvsskyddet ska kunna kringgås, i och för sig på ett lagligt sätt, men ändå lite i gråzonen, så skulle jag tro att det hade varit till fördel om vi kunde haft det parkerat och diskuterat i en ny kommitté. Jag är rädd att när vi får ett färdigt lagförslag hit så får vi mer politik in i det här. Det vore önskvärt med tanke på den här frågans vikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det var ett intressant anförande på flera punkter och jag håller med ledamoten Jansson när han säger att det enda sättet att få en plats i EU-parlamentet är att få en av Finlands platser, ur den finländska kvoten. Allt annat är bara skådespel, att man skulle förhandla om någon extra plats för Åland, det håller jag med om. Det är intressant när ledamoten Jansson säger att vi har möjligheten att göra någonting när anslutningsfördraget med Kroatien ska behandlas. Samma resonemang förde kollegan Jansson och jag en gång i tiden när det gällde Lissabonfördraget. Där föll centern tyvärr i gropen och inte riktigt stod upp för de möjligheterna som vi hade. Jag tolkar det så att jag tror att ledamoten Jansson och jag är överens om att det enda som biter, om vi ska få vår berättigade EU-parlamentplats, är att spela ut det internationella kortet. Vi missade det när Lissabon-fördraget skulle antas, men kan vi göra gemensam sak när det gäller Kroatienfördraget vore det bra.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Ja, vem skulle vilja avstå från möjligheten att kommentera ledamot Anders Erikssons kloka synpunkter. Det är helt rätt, jag tror att vi har en samsyn i den här frågan. Problemet för lagtinget och centergruppen i samband med Lissabonfördraget 2010 var att skulle lagtinget ha valt att säga nej så hade vi de facto ställt oss utanför unionen. I alla fall centergruppen var inte villig att kasta ut oss i den osäkerheten. Naturligtvis skulle det ha satt en stor politisk press på Finland som EU-nation, men de facto skulle vi ha varit utanför. På det viset är Kroatien-frågan betydligt mindre dramatisk. Det blir mer frågan om en internrättslig fråga mellan Mariehamn och Helsingfors, men likväl kommer det sett ur Finlands perspektiv att framstå som ett bekymmer och därmed har vi i den frågan en förhandlingsmån, som jag personligen och jag hoppas hela centergruppen stöder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Från liberalernas sida delar vi inte, som påpekats flera gånger, landskapsregeringens slutsats beträffande kommunerna och Gullåsen-avgifterna. Liberalerna diskuterar på samma vis som Jomala kommundirektör. Landskapsregeringen anser att kommunerna har skyldighet att ersätta för kostnader för vården vid ÅHS’ geriatriska klinik, den s.k. Gullåsen-avgiften. Med kirurgisk precision ska kommunerna betala 141,07 euro per person.

Det har också aviserats att vårdplatserna ska minskas på nya Gullåsen med 25 procent, från 80 till 60 platser. Hur ser det ut på Gullåsen idag? En del av de äldre som har varit där i många år är ett faktum som ändras. Målsättningen för vården idag är att människor inte ska vara i åratal på institutioner. En annan del av de äldre är klinikfärdiga och där betalar kommunerna rejäla extra avgifter för att man inte har adekvata vårdplatser åt sina kommuninvånare. Det kommer också kommunerna att fortsätta att göra, betala för klinikfärdiga patienter.

En del av patienterna behandlas redan med rehabilitering och modern geriatrik. De betalar också kommunerna för i dagsläget trots att de faktiskt är en del av specialsjukvården. Tar jag min egen kommun som exempel, Mariehamn, så har vi under flera år betalat väldigt mycket för klinikfärdiga patienter. Det har rört sig om 100 000-tals euro, upp till en halv miljon euro per år. Nu har staden investerat 15 miljoner euro i Trobergshemmet och de senaste uppgifterna som jag har är att det inte finns en enda klinikfärdig patient som kommer från Mariehamn i dagsläget. Som kuriositet kan nämnas att minskande landskapsandelarna utgör i princip den skattehöjning som ledande socialdemokrater föreslår i stan.

Det är självklart att landskapsregeringen och majoriteten driver sin egen agenda och sin egen politik, men man frångår den inslagna linjen som inte var särskilt politisk och här har liberalerna satt upp ett finger, faktiskt en hel hand, att man inte gör det som var tanken. Meningen var att landskapsandelssystemet skulle utvärderas, man skulle sätta igång så fort man hade statistikuppgifter för 2011. Avsikten var att se vad det får för konsekvenser för landskapsandelssystemet när man gjorde de här förändringarna i hälso- och sjukvårdslagstiftningen, att kommunerna inte behöver betala för den specialiserade åldringssjukvården.

Meningen var att förändra också lagstiftningen när det gäller samarbetsunderstödet och liberalerna tror att samarbetsunderstödet precis som vicelantrådet sa, inte är vettigt i sin nuvarande form, det uppmuntrar inte tillräckligt kommunerna att samarbeta över kommungränserna. Till viss del beror det på att stödet är relativt nytt och inte helt inarbetat. En stark bidragande orsak är att stödet endast ges ut som en kostnadsersättning på basen av redovisade kostnader. Stödet behöver därför omformas så att det ger en mera stimulerande effekt och därmed ökar intresset för kommunerna att utöka samarbetet.

Det finns även behov att skapa ett regelverk för att långsiktigt kunna hantera kommuner som hamnat i ekonomiska svårigheter som inte enbart beror på tillfälliga exceptionella omständigheter utan på strukturella problem. Det fanns medel i 2012 års budget för det här utvecklingsarbetet på finansavdelningen, men av någon outgrundlig anledning har man helt lämnat det spåret. Det tycker liberalerna är väldigt, väldigt synd. Det finns en möjlighet till kreativitet och nytänkande för att man ska omforma landskapsandelarna och ha rejält med samarbetsunderstöd och morotspengar. Det är en chans man nu försitter och det kan bli ödesdigert för hela samhällsservicereformen, det är liberalernas uppfattning.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är osäker på vart pilen var riktad i det här anförandet, men jag vill ännu en gång klargöra vad gäller Gullåsen-avgiften, så att det inte blir något missförstånd. Landskapsregeringen gör det som var tanken redan i medlet av 1990-talet, alltså för en 17-18 år sedan när man uppmanade kommunerna att bygga för långvården så att Gullåsen så småningom skulle kunna avvecklas.

Patienterna har bestått av två delar. De geriatriska specialsjukvårdspatienterna, som i alla tider har varit där kortare tider och så långvårdspatienterna. På senare år har de varit uppdelade på två grupper, långvårdspatienter med rätt att vara där och klinikfärdiga långvårdspatienter. Den första gruppen, geriatriska specialsjukvårdspatienterna, finns alltså kvar. De är dem som fortsatt skulle ha kostat kommunerna tre miljoner i året.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jo, man kan säkert diskutera på det viset. Vtm Roger Jansson har rätt i sin argumentation. Jag tycker ändå att det är en argumentation som består av enbart siffror, man glömmer bokstäverna. Skulle man ha reviderat landskapsandelssystemet, skulle man ha reviderat samarbetsunderstödet, skulle man ha haft särskilt understöd, haft klar lagstiftning för det skulle vi ha haft en helt annan diskussion. Det vi befarar nu är att kommunerna backar, man ser till sina egna minskande landskapsandelar och det tror inte liberalerna är bra för hela samhällsservicereformen. Det skulle ha varit mycket bättre om man gjort grundarbetet och kunnat presentera en framåtsyftande lagstiftning som skulle ha stimulerat kommunerna till samarbete. Tänk vad fantastiskt om det arbetet skulle ha pågått, då skulle det ha funnits rejält med morotspengar, men minskade landskapsandelar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Först till oron kring samhällsservicereformen. Jag vill göra ett klart och tydligt uppdrag för alla åländska kommuner, att driva det projektet vidare, utgående från att det finns en insikt hos de flesta kommuner om att den här situationen som vi har nu inte kan fortsätta. Det behövs en modernisering och förnyelse av alla system. När det gäller samhällsunderstödet så har det varit en dålig efterfrågan på det, kanske vi har marknadsfört det för dåligt. Därmed inte sagt att det inte finns samarbete mellan kommunerna, det finns väldigt många samarbeten som har funnits, är under förberedelse och jag tror att processen kommer att göra det ännu tydligare.

När det gäller Gullåsen-avgiften ännu en gång, ledamoten nämnde Mariehamn, skulle man ha tagit medeltalet för de senaste fem åren skulle Mariehamn ha betalat 1,9 miljoner. Nu hamnar Mariehamn att betala 1 588 000 med det här systemet. Mariehamn är de facto en av vinnarna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen har fått ett klart uppdrag när det gäller att sätta igång samhällsservicereformen, men det är väldigt få som vet vart vi ska gå. Vi menar ändå och vi hävdar från liberalernas sida att landskapsregeringen kan styra, man är på rätt spår med digitala agendan, med den tekniska och sociala sektorn, men tänk om det hade funnits rejält med morotspengar, då hade vi fått en helt annan diskussion. Jag är också rädd att när man presenterar ett förslag kommer det ändå att sågas av kommunerna om man inte är delaktig i processen. Det skulle ha varit ett helt annat, mycket mera sympatiskt upplägg.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Till först vill jag bemöta ledamot Sundmans påstående om 1 000 bäddar. Jag har kikat på näringsministerns förslag och jag har fått reda på vilka idéer näringsministern har om att utverka 1 000 bäddar. Det skulle vara tacksamt om han kunde informera oss när han informerar regeringspartierna. Det skulle vara intressant att höra hans intentioner. Tyvärr råkar det inte vara så. Som ledamot Anders Eriksson berättade fick vi idén om 1 000 bäddar och sedan fick vi höra den första gången av landskapsregeringen i lantrådets presentation av budgeten. Det slog faktiskt till hastigt. Från regeringspartierna sägs att vi har fått reda på att landskapsregeringen ska presentera 1 000 bäddar men det är inte sant. Det står ingenting i röda boken varken om 1 000 bäddar eller några satsningar på turistsidan i sådana här stora proportioner, men däremot står det om 1 000 kor. Var idéen har kommit nu helt plötsligt i landskapsregeringen får de stå för själva.

Landskapsregeringen har som målsättning att budgeten ska vara i balans 2015. Det är inget fel i det. Vi från Ålands framtid önskar detsamma, men helst en aning fortare. Vi har kanske olika åsikter om hur det ska ske. Jag läste i Svenskt näringsliv att England har skurit i den offentliga förvaltningen med fem miljarder pund under 2012. De ska skära ytterligare under 2013 med åtta miljarder pund. Allt detta för att få ner kostnaderna i den offentliga förvaltningen. Vad vill jag säga med det? Jo, exakt vad landskapsregeringen borde göra. Se över sina egna verksamheter först förrän man påför kommuner och enskilda skattebetalare ansvaret för att få budgeten i balans. Om inte det räcker då först kan man föra en dialog om att övriga ska vara med och finansiera landskapets underskott.

Jag ska ge ett par exempel på landskapsregeringens svåra beslutsångest. Under ett års tid har man inte kunnat bestämma sig för vilken verksamhet som ska flyttas ut till naturbruksskolan. Istället hyr man upp dyra kontorslokaler i centrum av Mariehamn. När man läser skrivningen i årets budget kan man få uppfattningen att tanken att utlokalisera delar av förvaltningen inte är så stor, men så länge som upphyrning av lokaler pågår, borde det vara aktuellt att placera någon av verksamheten i egna oanvända lokaler. Tanken borde vara av stort intresse.

Det andra exemplet är det som en av våra motioner handlar om, utmanarrätter. Det står i landskapsregeringens program om ”möjligheten att införa utmanarrätter prövas”. Min motion, vari jag också kommer att meddela en ändring i allmänna skrivningarna enligt klämmen, går ut på att man ”för att främja privatisering av offentlig verksamhet ska möjligheten att införa utmanarrätt prövas under året”. Jag går inte in i detalj på vad utmanarrätt betyder, men i korthet går det ut på att man kan utmana verksamheter som landskapsregeringen bedriver i sin egen regi, dock inte sådana verksamheter som kanske är lagstadgade och som är tvingande att ha ett ansvar av landskapsregeringen eller kommunerna. I korthet bygger det på det. Detta borde vara en möjlighet att testa och se om man kan få ner kostnaderna i de verksamheter man har under landskapsregeringens regi.

Inget är skrivet i budgeten om ett nytt målprogram för det åländska skogsbruket. Det förra målprogrammet gällde 2002-2006 och man kan egentligen inte använda det. Det åländska skogsbruket är en viktig tillgång. Vi har idag två verksamma bolag som köper och förädlar den åländska skogen. Det borde vara i landskapsregeringens intresse att ha ett målprogram som skulle vara dagsfärskt och inte sex år gammalt. Det borde vara dags att presentera ett nytt målprogram under denna mandatperiod. Det borde inte ta sex år att skriva ett nytt. Fortfarande får man samtal från företagare som ansökt om stöd eller bidrag till projekt, som man är beredd att satsa på, men de får inget svar från landskapsregeringen. Svaret från landskapsregeringen dröjer, det kan ta upp till 5-6 månader och jag har även företagare som har väntat åtta månader på att få svar på om man är beviljad eller inte. Det är inte alldeles så länge sedan som minister Karlström stod här och sade att det inte får ta längre än tre månader förrän man ska få svar på en ansökan, men fortfarande pågår den här processen att man inte kan ge svar i tid. Det betyder många gånger att projekten kanske faller i glömska, man skjuter på framtiden eller i annat fall så läggs projekten ner totalt. Tack fru talman!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Inte är det värt att slösa tid på en som kommer med goda idéer och konstatera att flera har dem i sina tankar. Vi bara reagerade i regeringsblocket när vi för en tid sedan var på ett näringspolitiskt seminarium där näringsministern redogjorde för 1 000 bäddar-idéen och berättade hur arbetet hade startats upp. Det kan vara att hjulet uppfinns på två håll och då är det bara att gratulera att vi har sådana goda förmågor på flera håll, både i opposition och regering. Låt oss tillsammans verka för den här utvecklingen och få turistnäringen på banan igen tillsammans med branschen. Där har jag stor respekt för det kunnande och den erfarenhet som ltl Eklund har, att Ålands framtid kan vara behjälpliga att få den näringen att ta ny fart.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tror att vi båda kanske har samma tankar om hur viktigt det är att få turismen och framför allt de anläggningar som bedriver turism i sådant skick att de är attraktiva. Det här med 1 000 bäddar, jag var inte på det seminariet när näringsministern presenterade det och jag hade inte sett det förut och jag tror inte att någon av oss hade sett det. Om det nu föll så att vi har samma idéer så är det bra och då kan vi hoppas på ett snabbt förverkligande. Vi backar upp det. Tack, fru talman!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det är jättebra att näringsministern jobbar för flera bäddar. Det är ingen nyhet, det här fanns också under min period som näringsminister, alltså från branschen ett krav på att det behövs flera kvalitetsbäddar för att vi ska kunna driva turismen bättre på Åland. Jag tror att en som har myntat det här uttrycket är Mikael Kraft, Havsvidden, som vi alla säkert har hört och lyssnat på. Det är bra om Ålands framtid har samma inställning som regeringen har i den här frågan. Det här är någonting som vi verkligen behöver om vi ska gå vidare och utveckla turismen.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Det är säkert samstämmighet i det här, så att turismen går framåt. Man förvånar sig lite över att regeringen inte har bemödat sig om att skriva någonting i röda boken om dessa 1 000 bäddar. 1 000 kor står det väldigt mycket om och i omställningsbudgeten och i den här budgeten, men 1 000 bäddar står det ingenting om. Sedan kommer jag in med en enda motion som har ett ökat anslag. Den kommer jag att presentera då, men där frågar man sig om man skulle höja anslagen om man vill höja bäddantalet istället för att minska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag kommer att återkomma i mitt huvudanförande i morgon om näringsavdelningen och mycket av det som ledamot Eklund tar upp. Kort vill jag säga att målprogrammet för skogen har högsta prioritet. År 2013 hoppas jag att det ska finnas klart och färdigt. Vi vet att det är några år gammalt och det är inte acceptabelt.

Handläggningstiderna är någonting som jag under det senaste året har påpekat ett antal hundra gånger, vi måste snabba upp handläggningstiderna. Det är någonting som jag personligen driver och jobbar stenhårt för. Jag tycker att tre månader till och med är för länge. Det kan få ta sex veckor innan man får ett svar. Det jobbar vi vidare på. Det finns gamla strukturer och det finns en uppsjö av administrativa åtgärder som behöver göras med tanke på laglighetskontrollen för Leader som tar oerhört mycket resurser från näringsavdelningen fastän det inte tillför så mycket tillväxt. Det här är saker som kommer att ändras, framför allt 2014 med det nya EU-programmet.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag förlitar mig på att minister Karlström är snabb i sina handlingar och har många idéer och därför tror jag att jag får se ett målprogram för Ålands skogsbruk i slutet av 2013. Det är dags, det får inte vara sådana glapp mellan målprogrammen för så pass viktig näring är det. När det gäller handläggningstiden är det så att de delar som berör näringsministern så är det ändå under hans ansvar att han ser till att handläggningen levs upp till den tid som anses skäligt. Det är inte skäligt när en företagare ska vänta 5-8 månader på ett svar om man får ett stöd eller inte. Jag hoppas att han sätter ner foten och en gång för alla rättar till det.