Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om vi får samarbeta lite här så kan jag svara på en fråga som vtm Viveka Eriksson ställde till minister Thörnroos. Orsaken till att det inte har gjorts tidigare är att det har funnits giltiga avtal och kontrakt som löper ut. Det är det man försöker tajma så att det blir så bra som möjligt. Jag sade i mitt huvudanförande igår att det är ca 47 tjänster totalt som det berör inom landskapsförvaltning. Sedan har minister Thörnroos rett ut hur det ser ut på sjösidan. För att vara exakt så är det 47,25 tjänster som föreliggande budget minskar med och det motsvarar ungefär 2,5 miljoner euro när det får full ekonomisk effekt. Det får det inte 2013 utan man får räkna med att det är 2014 och framåt som det slår fullt ut ekonomiskt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Tack för den förklaringen. Jag fick det intrycket igår att det skulle vara på trafikavdelningen, 47 personer sade vicelantrådet då och det är förstås väldigt många personer. Vi kommer att följa det, hur går det med det här arbetet och vad blir sedan de slutliga inbesparingarna? Det är inte alldeles lätt, man ska tänka på att det är människor som ligger bakom som har de här tjänsterna. Man måste göra det med största möjliga hänsyn när man gör förändringar. Det vet jag, jag kan prata av egen erfarenhet, för det var också många tjänster som försvann under vår tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Till den delen vtm Erikssons anförande rör sig om väghållningen och plogandet av vägarna så ligger just den uppgiften i arbetsgruppen som är tillsatt den 7 november, ärende nr 61. Jag rekommenderar att läsa det. Det är en sådan service som vi medborgare tycker att är mindre angeläget att det ligger intill den servicepunkten där vi bor. Det kan med all fördel föras på t.o.m. någon privat entreprenör. Det här kommer vi kanske inte att se ett resultat av nu när snön faller inför den här säsongen, men kanske redan inför nästa säsong, när vi har anledning att få plogare hem, ska det vara skött på ett annat sätt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Jag har noterat och vi har noterat att också vägar finns under den tekniska arbetsgruppen, men vi föreslår här att det blir ett särskilt arbete när det gäller vägarna. Vägarna är så avgränsade, det är ett så tydligt uppdrag och där kunde man också nå ett väldigt konkret resultat. Risken är nu när det är ihopblandat med annan teknisk serviceverksamhet, att planerar man alltför stort så missar man möjlighet att ha en stegvis utveckling. Vägarna ser vi som en möjlig stegvis utveckling i samhällsservicereformen som vi ganska snabbt konkret kunde få ett resultat på. Närservicen måste ändå fungera även om man på ett centralt sätt styr, organiserar och upphandlar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Jag ska chocka infrastrukturministern med att ge henne lite beröm till att börja med. Det gäller anslagen för investeringar i vägunderhållet och nya vägar och framför allt att man fortsätter att satsa på gång- och cykelvägar. Vägunderhållet har varit alldeles för mycket eftersatt under en ganska lång tid så vi har ganska mycket som ligger och pyr, som väntar på att någonting ska hända.

Sedan berörde vtm Viveka Eriksson det jag i princip tänkte säga och som jag hade ett replikskifte om förut med infrastrukturministern om samordningen med vägunderhållningen och plogningen. Det är inget nytt från Ålands framtids sida, vi har påpekat det här många, många gånger att man måste börja titta över den här delen och spara pengar. Vi har nämnt det tidigare att man förstår att någonting är fel när det är tre olika entreprenörer som kommer till Eckerö och plogar vägarna. En som kör kommunala vägar, en som kör bygdevägar och en som kör huvudvägen. När de kör bygdevägarna och kommer till stora vägen så tar man upp plogen och kör tomma några kilometer och sedan sätter man ner plogen och kör igen.

För mig är det väldigt svårt att förstå att det inte kan planeras så att man bjuder ut det här samlat till en entreprenad i samarbete med kommunen. I en företagsvärld skulle inte det här få existera och fortgå år efter år som det här har gjorts. Det är att slösa med pengar, det kallas rent och ram resursslöseri. Jag hoppas nu att man en gång för alla tar tag i det här. Om det inte händer i år så måste det hända nästa år, att man ser bara en enda entreprenör som kommer och gör allting. Det lovar gott, men jag tror det inte förrän jag ser det. Det har pratats om det här förut.

När det gäller vägbyggnader vill jag fråga en sak, man är ju lite knutpatriot när det gäller vägbyggnadsanslag, de brukar höra till att varje ledamot försöker förivra sitt eget vägprojekt till hemkommunen. Det har jag aldrig gjort förut, men den här gången måste jag börja ifrågasätta om ingen har åkt på vägen ut till Degersand, Eckerö Torp-vägen. Det är nästan så att man inte hålls i en bil längre, kör man med en traktor där så är det risk för att man ramlar ur fast man har hytt. Där bör man titta på prioriteringsordningen. Är det inte dags att man gör någonting åt den vägen när man ändå ska prioritera anslag och vilka som är mest motiverade att renovera?

Sedan till motion nr 6, som jag har lämnat in och det är ett anslag stryks i sin helhet. Det gäller anslaget i 48.01.70 Anskaffning av arbetsbåt. Det finns en enkel motivering att i tider med ansträngt budgetläge så kan man inte göra sådana här utsvävningar. Det måste finnas möjlighet att samarbeta, att åka med sjöbevakningen, oljeskyddet och övrig verksamhet som pågår eller hyra båtar vid tillfällen när man behöver. Det är helt att kasta bort pengar, 250 000. Det är enkelt att med hjälp av oppositionen stryka det här, när ni nu har uppbackning.

Sedan vad gäller planering av vägar och vägbelysning i samband med nybyggen. Just nu håller man på och bygger en gång- och cykelväg ner till Käringsund, det får vi tacka för. Det kommer att bli en förlängning av den tidigare gång- och cykelvägen ända ner till turistbyn. Vi har belysningssystemet i Eckerö ganska väl utbyggt för att ha trevnad och trivsel bland kommuninvånarna. Det här blir en automatisk fortsättning ner till Käringsund, men när man bygger gång- och cykelvägen nu så görs det ingen planering för belysningen. Det som har gjorts nu är att ett bolag har lagt ner rör färdigt för att dra kabeldragningen, men man har också kunnat sätta fundamenten klara för stolpar i samarbete med kommunen, som hade kunnat bekosta fundamenten. Sedan hade det varit kommunens sak att sätta dit stolpar och belysning när man har ansett sig ha råd.

Det är inte bara där, det har varit vid andra stora vägbyggen genom Eckerö samma sak. Man har färdigt släntat och allt och sedan börjar man gräva upp slänten igen för att dra ner kablar för vägbelysning.

Sedan ett hastigt överslag när det gäller investeringar för kommunala vägbyggen. Jag vet inte om jag har räknat rätt, jag kanske har missat någon, men ca en miljon är kommunerna beredda att satsa på kommunalvägar. Som vi vet idag är kommunala bidraget för investeringar i kommunala vägar ca 300 000 i extra anslag om man får 30 procent i bidrag. Jag vet inte vad det har varit, men jag har i huvudet att det har varit runt 30 procent som man har fått.

Det här är lite av de tankar som jag hade runt vägtrafiken. Jag hoppas att när det gäller påpekanden som jag gjorde framför allt på underhållssidan att man kan påskynda det här. Tack!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det känns bra ledamoten Eklund. Jag känner att vi har en samsyn och det finns en vilja från regeringsbänken och också uppenbarligen från oppositionen att vi tillsammans ska arbeta vidare. Jag beklagar om vi från avdelningens sida har misslyckats vad gäller belysning och annat. Jag känner inte till detaljerna, men jag ska tala med mina tjänstemän och efterhöra deras åsikt. Det är viktigt.

Vad gäller väginvesteringen, som vi nu har dragit upp till fem miljoner, så vill jag också vara tydlig och säga att det är den samlade landskapsregeringen som har varit enig om att vi vill satsa på vägar för att det behövs. De är i dåligt skick, men också för att det är en ren sysselsättningsbefrämjande åtgärd. Jag har alla kollegor med mig och de ska också ha lite ros idag. Tack!

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag får tacka för den informationen och än en gång tacka för det förhöjda väganslaget. Det är roligt att man åtminstone inom den här delen har tagit ett grepp och ser behovet av att få vägarna i skick och underhålla dem. När det gäller underhåll så börjar man skjuta det framför sig kommer snöbollseffekten, snart kommer allt på en gång. Det är alltid bättre att ta lite undan för undan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack ledamot Eklund för ett fint anförande. Det är bra att ledamot Eklund lyfte fram de här vägarna och att det är tre olika aktörer som gör samma sak. För mig har det blivit sinnebilden för behovet av den samhällsservicereform som vi diskuterar i ett större sammanhang. Det om någonting visar att vi verkligen behöver ha en genomlysning av all offentlig service på Åland. Om ledamot Eklund och alla andra tänker efter så finns det väldigt, väldigt många områden som det görs precis likadant inom. Det är dubbelarbete, trippelarbete osv. som kunde göras mycket enklare och med mycket bättre kvalitet och man skulle få rätt sak på rätt nivå och på rätt plats gjorda med de mest moderna instrumenten tillhanda.

När det gäller den tekniska sektorn och vägarna har kommunrundan, som regeringen har gjort nu, visat att det är det som intresserar mest ute i kommunerna. Kommunerna känner en rädsla att det ska försvinna, men här tror jag faktiskt att kommuner kan och bör ta ett större ansvar.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ja, jag vet inte om det är rätt att säga att det behövs en samhällsservicereform för att få ihop samsynen och samarbetet, men i min värld som ministern brukar säga, så kanske det ordnas ändå utan en samhällsservicereform. Jag är inte emot reformen som sådan. Landskapet ska vara huvudman för att organisera det så det är helt okey för mig, men det här kan vi jobba med ändå. I den privata världen måste man vara mer aktiv när det gäller sparåtgärder. Man kan inte vänta på att någon annan ska sköta det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Eklund för ett bra anförande. Jag delar helt synen om att vi behöver komma tillrätta med bekymren när det gäller plogning osv. och få en större helhet som samordnas. Jag undrar också eftersom ledamot Brage Eklund och partiet ofta pratar om att cementera redan befintliga strukturer. Kan man inte också i det här sammanhanget se att det finns fördelar med att ha större helheter också i andra strukturer, t.ex. kommunala sammanhang.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tror inte att jag har sagt att man ska cementera strukturer, det är inget som säger att man blir bättre på en sak bara för att man blir en större organisation, om det gäller det som ledamot Petri Carlsson menar i samhällsservicereformen, att man kan samordna och göra tjänsterna tillsammans. Jag pratar om värdkommuner också, en liten kommun kan också vara värdkommun för de stora. Det är ingenting som säger att det måste vara en centralkommun eller en storkommun som gör det här. Det kan vara en form för en liten kommun att få överleva, att man tar på sig ansvaret för vägunderhållet. Det är inget självskrivet att man ska räkna med att det bara är centralkommunen som ska dra fördelar av en samhällsservicereform. Det kan lika fort vara Geta, Eckerö eller någon annan randkommun.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Jag vill ta ordet ett tag för att lite i folkbildningssyfte förklara två saker, som det brukar heta. Dels har vi kostnadskostymen inom skärgårdstrafiken som ser ut som den gör och dels varför det dröjt ända tills nu med att adressera problemet. För att begripa nutiden och framtiden måste vi förhålla oss till historien. Det är nämligen på grund av gamla beslut som Ålands lagting och landskapsregering nu måste hantera skärgårdstrafiken med viss kraft.

Jag behöver kanske inte berätta för er som sitter här att våra utmaningar idag härstammar från tiden före 1993 då dagens klumpsummesystem infördes. Jag gör det ändå för jag märker att många ålänningar inte riktigt begriper varför läget är som det är. På tiden före klumpsumman betalade Finland för den åländska infrastrukturen och där var det direkt omdömeslöst att inte bygga ut skärgårdstrafiken så mycket det någonsin var möjligt på den tiden.

Medan denna utbyggnad av trafiken pågick genomgick den betydligt större färjtrafiken en utveckling som dittills helt saknat motstycke. De stora spelarna investerade i nytt tonnage i en rasande fart och sökte såklart samtidigt personal med alla till buds stående medel. Lönerna gick rätt upp i taket till stundtals osunda nivåer. De stora och på den tiden mäktiga sjöfacken gjorde sitt jobb och pressade rederierna på ännu högre löner. Facken hade urstarka förhandlingspositioner och drog sig inte för att utnyttja dem, vilket är självklart och hedervärt. De gjorde sitt jobb. Åland tvingades att hänga med för att inte riskera den stora färjtrafikens utveckling.

Mitt i denna sörja bland hårdsatsande rederier, hungriga fackförbund och sjömän med jättelöner, står vår skärgårdsflotta som består av alldeles för stora fartyg och alldeles för höga löner. Detta visste de allra flesta och dessutom accepterade man det eftersom klumpsummesystemet snabbt skapade ett överskott, som lätt kunde användas för att täcka de stigande kostnaderna. Det är inget fel i det tankesättet heller. Skattepengar som man får ska ut i samhället och arbeta och sker det i löner till de anställda är det aldrig ett dåligt alternativ.

Så småningom eller med början 2008 knackade verkligheten på. Den ekonomiska flytkraften försvann och inbesparingar måste till. Ungefär där är vi idag. Hur man hade kunnat göra annorlunda förr vet jag inte, men jag är övertygad om att man måste göra en omställning idag. Till följd av skenande driftsutgifter måste skärgårdstrafiken förutsättningslöst ses över liksom många andra områden som vi har under vår förvaltning.

Trafikavdelningen har inlett detta arbete och även inlett en ambitiös förstudie för att fatta de riktiga och kloka besluten. I den måste ingå den demografiska utvecklingen i skärgården och på övriga Åland. I den måste också ingå miljömässiga avväganden, arbetsrättsliga verkligheter, sjösäkerhetsmässiga krav. Allt detta ska ställas mot en samhällsekonomi, som just nu är osäkrare än någonsin efter att klumpsummesystemet blev verklighet 1993.

Ltl Torsten Sundblom antydde i sitt anförande att finans- och näringsutskottet visat ett svalt intresse för att behandla den åtgärdsmotion, som ltl Sundblom m.fl. skrivit och som efterlyser ett extra anslag från riket för anläggandet av en hamn någonstans på östra Föglö. Han har till viss del rätt. Motionen har inte behandlats, men huvudsakligen av tidsskäl, fast inte bara. Jag har personligen svårt att se hur vi kan begära extra anslag för att finansiera något så diffust som en hamn någonstans på östra Föglö. Det är alldeles för inexakt för att begära extra anslag för. När och om den utredning som nu pågår ger stöd för att det är därifrån, gärna en exakt plats, kortrutterna ska ledas, ska jag med glädje se till att möjligheterna av ett extra anslag behandlas i finans- och näringsutskottet.

Jag vill också uttrycka centerns gillande för satsningar på glesbygdsvägar. Det är i många avseenden en riktig, ekonomisk, klok och framåtriktad regionalpolitik.

Lika klokt är det att hålla fokus på flygtrafiken mellan Stockholm och Mariehamn. Som utvecklingen ser ut idag måste vi göra allt i vår makt för att skapa förutsättningar för det åländska näringslivet och dess fullständigt livsviktiga kontakter västerut. Den dag vi slutar göra affärer tvingas vi till mycket värre åtgärder än att stuva om lite i en huvudsakligen välfungerande trafik som även efter de omstuvningarna fungerar i stort sett bra.

Med detta vill jag från centerns sida uttrycka vår uppskattning för det jobb som infrastrukturministern Veronica Thörnroos, rederichef Kaj Jansson och all annan inblandad personal genomfört. Det är ett styvt jobb att rationalisera, förbättra och spara samtidigt som kurser mot framtiden måste ligga fast. De har i offentligheten fått utstå påhopp som inte är värdiga och beskyllningar som angränsar till kränkande trots att det de gör syftar till att göra så att vår egen plånbok ska räcka längre än idag, nu när Finland har slutat per automatik betala räkningarna. Tack!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Starten på ledamoten Petterssons anförande, som härrörde sig till tiden före klumpsumman, höll jag inte riktigt med att vi byggde ut trafiken obegränsat. Det fanns två olika idéer, det fanns tjänstemän som jobbade med att bygga kortrutten från första början, men det fanns också politiker som tyckte att det var bekvämt att åka lång väg och komma ganska nära in mot tätorten direkt. Här är det två saker som arbetat lite mot varandra.

När vi går vidare mot externa anslaget så är det regeringen som bereder framställningen till extra anslag och det är där man motiverar allt man ska göra. Det som är skrivet i åtgärdsmotionen är för att få igång regeringen, att de gör den här hemläxan och kommer med en framställning. Där motiverar man vad man gör och hur man gör.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Att man inte var överens på Åland när man började planera för skärgårdstrafiken utgick jag närmast ifrån. Varför skulle man vara så hemskt annorlunda på den tiden jämfört med vad vi är idag. Vilket som var rätt eller fel har jag väldigt svårt att ha en uppfattning om, men jag inser vikten av att vi med kraft tar tag i de här sakerna.

När det handlar om det extra anslaget så tycker jag inte att man kan komma med en begäran, eller ens en behandling i ett finans- och näringsutskott kring ett extra anslag på så diffusa grunder, som det här ändå vilade. När vi sedan har fått en klarare linje på vad vi vill för någonting, vad vi vill bygga och hur det ska gå till, ser jag inte några problem med att man då behandlar det på nytt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som utskottsmedlem har jag ingen rätt att berätta vad andra medlemmar har sagt i utskottet, men jag har rätt att säga vad jag själv har sagt. Jag har med ganska stor kraft försökt komma till den situationen att utskottet skulle behandla motionen om extra anslag som ligger där, men inte varit framgångsrik. Så mycket kan jag säga. Utskottsordförande har helt fel när utskottsordförande säger att man inte kan eller ska diskutera extra anslaget som en finansieringsmöjlighet i skärgårdstrafiken bara för att paketet, som man ska ansöka om, inte finns. Det är fullständigt fel. Extra anslaget finns som en del för finansiella verktyg som finns utgående från den självstyrelselag som trädde i kraft 1993. Att inte ens diskutera på förhand huruvida skärgårdstrafiken är ett infrastrukturprojekt, såsom elkabeln, så att man kan diskutera om det är en möjlighet för den framtida finansieringen är fel. Jag tycker att utskottet har begått ett stort fel där.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa är en strukturerad och vältalig medlem i utskottet. Normalt vill han bygga sina beslut på faktaunderlag så långt det någonsin är möjligt. Jag vidhåller igen att underlaget för att diskutera ett eventuellt extra anslag inom ett utskott är för svagt såsom det är just nu. Jag vill också tillägga att vi hade beredskap och vi har fortfarande som mål att diskutera detta när vi har mera detaljer kring det. Jag vill också påminna om att vi inte direkt har haft oändliga sjöar med tid i vårt utskott. Det har nog den nya lagtingsordningen sett till. Det finns också flera motioner än den om extra anslaget, som vi inte har hunnit behandla av rena tidsskäl.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack fru talman! Det var egentligen på grund av en annan orsak som jag begärde ordet, men jag ska ändå gå in på det här med extra anslaget först. Extra anslag och möjligheten enligt självstyrelselagen att begära det, det är en stor sak om vi vill finansiera någonting som kostar mycket pengar och som vi behöver ha resurser till. Det vore bra att diskussionen förs under tiden före och under tiden som man bereder framställningen på regeringssidan. Det är inte så dramatiskt som utskottsordförande Pettersson tycker, att man inte kan diskutera den bara av några principskäl. Det är viktigt att lagtinget ger signaler till landskapsregeringen att de arbetar vidare och försöker få fram en framställning om det extra anslaget.

En sak till, om vi använder möjligheten till extra anslag så betyder det också att vi då signalerar att behovet är än större, att vi behöver få avräkningen korrigerad. Begäran om extra anslag förstärker argumentet för att få avräkningsbeloppet korrigerat, omförhandlat och höjt, som vi är berättigad att få.

Med den fru talman, ska jag nu gå in på det som jag tänkte säga och som jag begärde ordet för. Det handlar om det att jag har skrivit en motion om slopandet av budgetmoment. I budgetframställningen föreslås ett nytt moment för införskaffandet av en arbetsbåt. Det är anledningen till budgetmotion nr 31. Ur framställningen kan jag citera: ”Båten avses användas gemensamt i första hand av trafikavdelningen och polismyndigheten.” Vad jag kan utläsa av framställningen är det ingen egentlig polisbåt som föreslås, en polisbåt som polisen helst vill ha.

Det finns ett flertal samhällsägda båtar, som i många fall används mycket lite. Jag anser att det vore bättre att organisera samanvändandet av de båtar som ägs av samhället än att köpa en ny båt, som mest kommer att ligga vid kajen. Enär den planerade båten inte är en polisbåt för patrullering att användas av polismyndigheten, kan anslaget anses som obehövligt och därav utgå. Vid uppgifter som eftersök och draggning kan samarbete mellan polis och gränsbevakning vara ett bra alternativ, dessutom har sjöräddningen båtar. Det finns också flera präktiga arbetsbåtar som är stationerade på flera platser runtom på Åland och lyder under oljeskyddet. Det är väldigt fina arbetsbåtar där det finns gott om rum att jobba i och väldigt ändamålsenliga för sådana jobb. Jag anser att dessa båtar mycket väl kan användas mera.

För trafikavdelningens behov kan oljeskyddets båtar samt miljövårdsbyråns nya båt nyttjas. Att gemensamt nyttja de båtar som redan finns är bättre än att investera i en båt för 250 000 euro som kräver resurser i driftsbudgeten kommande år. Vad som behövs är att användandet samordnas samt en prioriteringsordning vem som har första prioritet om två behöver båten samtidigt. Enligt mitt sätt att se är prioriteringen enkel. Polisen först!

Med detta föreslår jag att moment 48.01.70 Anskaffning av arbetsbåt utgår ungefär som Ålands framtids motion, men med lite andra argument.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamot Sundblom fortsätter diskussionen om extra anslag. Det är två saker som jag vill påminna om i det sammanhanget. För det första så under de här åren, 2013 och 2014, så lyfter vi det största extra anslaget som vi någonsin har gjort, den s.k. Finlandskabeln. Jag tror att det inte är så speciellt klokt att just nu komma in med en ytterligare ansökan. För det andra så är extra anslag absolut ett alternativ för finansiering av kortruttsutbyggnaden, men då måste vi ha den s.k. helhetsplanen för vi kan inte komma med ett enskilt projekt. Det fyller inte kriterierna för det som vi kallar för extra anslag. Genom historien har vi haft en viss försiktighet så de projekt som vi för fram ska också uppfylla de kriterier som är angivna för extra anslag. För att klara skärgårdstrafiken måste vi presentera helhetsplanen som minister Thörnroos har aviserat att ska komma fram i slutet på nästa år.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Om man är lite minnesgod kan man gå lite tillbaka i tiden. Projekt 77 var som en flerstegsraket där man blev beviljad anslag vartefter, Självstyrelsegården, muséet, Arkipelag samt en lantrådsbostad som senare inte byggdes. Det är likadant med kortrutten, vi kan mycket väl se det som en flerstegsraket. Gör hemarbetet, ta upp förhandlingarna och kom till lagtinget, begär det här extra anslaget och få att under ett antal år så betalar man ut till de olika projekten en viss del.

Varför jag tidigare under föregående mandatperiod låg lågt med begäran om extra anslag var att jag ville ro Finlandskabeln i hamn. Nu är Finlandskabeln i hamn så nu är det helt rätt att gå ut och börja arbeta på en framställning om extra anslag. Det här tror jag att kanske Ålandsdelegationen också går in för.