Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Kollegan Harry Jansson, som nu lämnar talarstolen, inspirerar ofta till debatt. Denna gång har han inspirerat mig på två punkter, som jag vill ta i ett anförande istället för i en replik eftersom jag till största delen har samma åsikter som ltl Harry Jansson. Det ena gäller jordförvärvslagstiftningen. Jag är i likhet med kollegan Harry Jansson besjälad av att jordförvärvsregelverket vi har fungerar och utvecklas och att det finns en balans i utvecklingen. Jag satt också med i den s.k. Gun Carlson-kommittén. Till den delen är vi helt på samma våglängd.

Däremot är jag inte av den åsikten att vi behöver någon ny parlamentarisk kommitté. I kommitténs betänkande, där alla partier var med, så finns det färdigt tänkta tankar. Särskilt när det gäller jordförvärvslagstiftningen, hur man ska reformera den för att den ska vara den balanserande faktorn för utvecklingen och utgöra det skydd som den var tänkt att göra för det svenska språket på Åland och indirekt också skydd för språket, genom att se till att produktionsmedlen är i åländska händer.

När det gäller det som ltl Harry Jansson bekymrade sig om, den kreativitet som finns på fältet, så delar jag också den farhågan. Det är alltid svårt att hänga med från myndighetens sida. Den som vill kringgå lagstiftningen är väldigt kreativa. Det finns de fall där det är fel det som görs och de tankar som förs hos dem som söker, men det är också många fall där man kanske ska låta en utveckling ske. Där tänker jag främst på en extern kapitalisering av turistanläggningar, typ Havsvidden.

Den utvecklingen måste vi låta ske och det har man beaktat i kommitténs betänkande, där man för ett resonemang kring hur man med en kombination av byggnadslagens 11 §, som nämndes i lantrådets anförande och jordförvärvslagens möjligheter att ställa villkor, kan tillåta sådana saker, men ställa sådana villkor att effekterna av satsningen blir samma som produktionsmedlen, alltså marken skulle vara kvar i åländsk ägo. Det är det som är hemligheten, det är nyckeln till att kunna göra ändringen och ändå inte skada de syften som jordförvärvslagen hade.

Ingen parlamentarisk kommitté behövs, det är redan färdigt tänkt. Jag vet hur vi i självstyrelsepolitiska nämnden också har fått redogörelse för att det här nu är något som man allokerar resurser till inom förvaltningen och kansliminstern har redogjort för hur tankarna går.

Jag vill säga att om man känner från regeringens sida eller från lagtingsgruppernas sida, det här gäller alla lagtingsgrupper, ett behov av att föra dialog om det här kan de göra det i självstyrelsepolitiska nämnden, som är en arena för just sådana här diskussioner. Jag vill också säga till regeringen att man är välkommen dit om man behöver inhämta politisk vägkost. Då kan man diskutera med alla partier. Det är som en stående parlamentarisk kommitté kan man säga.

Jag är för min del till freds med hur man jobbar vidare med det här. Jag är inte till freds med historien, att man lämnade det då när det var färskt. Det var tråkigt, men det ska vi inte älta mera, den degen har stelnat för mig.

Den andra saken jag ville nämna och det ltl Harry Jansson också var inne på, är den digitala agendan. Där kan man också ha många farhågor om utvecklingen. Ni vet att jag har varit en av de stora förespråkarna för att man skulle ta stora steg och vara tidigt ute och kanske t.o.m. leda utvecklingen på det här området. Nu har det gått 12 år och vi står i princip kvar där vi var då, om man uttrycker sig lite krasst. Det betyder att man då inte var så mycket efter, men nu är vi ganska långt efter utvecklingen. Nu har den tagit fart på många håll.

Det har den stora fördelen, om man vill se det så, att vi inte har gjort en massa misstag som de andra har gjort, de som vill hänga med i utvecklingen. Det är alltid fördelen om man är lite sent ute. Gustaf Eriksson visste också vad segelsjöfart var och man visste hur segelsjöfarten fungerade, därför var det framgångsrikt. Det är lite åländskt över det här, att vara lite efter och kanske nu ta steget när man kan överblicka, när tekniken har landat och hamnat på plats.

Jag vill bara säga en sak om det och det är att det viktiga är att inse att vi har ett enormt kunnande på Åland, om det sedan är utspritt på många få personer och delar av företag, men vi borde ta tillvara det i första hand istället för att förlita oss på krafter utifrån. Vi har ett enormt kunnande på Åland, särskilt per capita. Lyssna på de åländska aktörerna, det är mitt råd.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag brukar ta kollegan Danne Sundman på allvar och jag gör det nu också. Därför har jag svårt att förstå hans argument att vi nu har tänkt färdigt, det behövs ingen kommitté. Min erfarenhet är den omvända, i politiken har man aldrig tänkt färdigt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nej, tänkt färdigt sade jag inte, men tänkt tillräckligt på den nivån. När det gäller partierna emellan så har man tänkt tillräckligt i det här betänkandet om jordförvärvslagstiftningen och visar på de lösningar, som man sedan givetvis måste smida vidare på. Det är grovt tillyxat. Den här kombinationen av verktyg ska ni använda och sedan gäller det förstås att implementera det i lagstiftning och principer och regelverk, men till den delen är jag överens med kollegan Jansson att det inte har tänkts färdigt. Det är så när det här är på plats måste man fortsätta att tänka för nästa utvecklingsfas. Det är ett ständigt tänkande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag förstod att det fanns kollegor som tycker att mitt tjat om parlamentarisk kommitté börjar räcka, men jag förvånar mig alltid över rädslan över parlamentariska kommittéer. Vi har goda exempel på varför de behövs och när det gäller jordförvärvslagstiftningen gjordes det ett bra arbete för ett antal år sedan, men flera av dem som var aktörer inom den kommittén har lämnat politiken. Det är svårt för de partier som inte har representation i dagens lagting att veta hur Gun Carlson-kommittén resonerade.

Sedan tycker jag, bästa kollegan Danne Sundman, att man lägger ett ganska stort ansvar på två tjänstemän att uttolka i efterhand, fyra år senare, hur kommittén resonerade 2007-2008, vad tänkte man i detalj? Det är klart, känner sig landskapsregeringen och ministrarna trygga med att de kan leverera och tolka allt vad Gun Carlson-kommittén tyckte och tänkte kommer vi att vara trygga också.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nog tror jag att man kan tolka ut en hel del, särskilt i grova drag, hur kommittén har tänkt. Om det finns en detalj där man är politiskt osäker så har man för det första landskapsregeringsbordet, där ministrarna för alla partier sitter, men sedan har man också, om man är osäker och vill ha en ännu bredare förankring, självstyrelsepolitiska nämnden, som absolut kan ta sig an och vara medlare i de här frågorna. Därav mitt välkomnande, man borde ha en låg tröskel, kanske ingen alls mellan självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen i sådana här frågor, tvärtom, man ska ta tillfället i akt att förankra det med självstyrelsepolitiska nämnden, om det är något man känner sig osäker på eller annars också. Som sagt det är att betrakta som en bestående parlamentarisk kommitté i de här frågorna. Jag har ingenting emot parlamentariska kommittéer, men man ska inte fördröja saker ytterligare genom att ha en ny kommitté, som börjar om från början. Jag tror inte att det behövs helt enkelt, det här går att göra på annat sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag delar ltl Danne Sundmans uppfattning att digitala agendan är ett stort jobb som ska göras. Säkert också att vi kan dra erfarenheter av andras misstag, det måste man göra. En stor utmaning är det. Det gäller också den uppfattningen att vi har väldigt mycket kompetens på Åland, vi har många företag som har mycket kompetens att erbjuda. Den stora utmaningen blir att när man ska bygga ett så här stort system, som ska fungera både för landskapet, kommuner, verk osv. så ska man ändå göra det möjligt för många små att vara med och konkurrera. Det kommer att bli en stor utmaning som är jätteviktig.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är viktigt att göra det på ett sådant sätt att små åländska aktörer kan vara med och konkurrera och ta del av arbetsmängden, men också kunna forska och utveckla sig själva. Det här blir produkter som man sedan kan sälja vidare så att pengarna vi satsar blir kvar i näringslivet. Har man insyn i vilket gytter av olika system, standarder och metoder som används och på vilken utvecklingsnivå man är på är det klart att det inte är någon lätt sak att vända den här utvecklingen och få allt gemensamt. Man måste nog ta många små steg mot en gemensam målbild. Jag svingar klubban i kommunstyrelsen i Lemland, som kanske är den kommun som har kommit allra längst i e-förvaltning. Jag ser vilka utmaningar det har varit och vilka problem vi har haft. Vi började i den ändan att vi tog en ny arkivplan och det visade sig vara framgångsrikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Jag tänkte beröra ett av de viktigaste elementen vi har i vår vardag, det som kan vara avgörande för att nya medborgare flyttar till Åland och att också våra barn som har varit borta och studerat kommer hem tillbaka. Det som också kan vara avgörande att det kan bli turistanläggningar här och för att turister ska komma hit. De som söker stillhet och ro varför söker de sig hit? Det som är central trygghet är någonting vi kanske borde föra in i den här debatten. Vad kan vara bättre än att ha en trygg och säker miljö för våra barn att växa upp i.

Av våra enskilda behov kommer tryggheten väldigt högt. Det kanske är mat och vatten som kommer före. Det här är någonting som inte är unikt här, över hela världen vill man ha trygghet, framför allt i vår omgivning söker man det.

Det kan vara olika vad känslan av trygghet är, för vissa kan trygghet vara mat för dagen, det kan vara boende för sig själv och sin familj, men det kan också vara att man får gå hem från krogen kl. tre på natten. Belysning över närområdet kan också ha med trygghet att göra. Det används också i andra sammanhang, en trygg anställning, ett tryggt samhälle, alla vill jobba för tryggheten. Jag tror inte att det någonsin finns någon som har sagt att man är emot tryggheten, att man kommer att jobba emot det.

Vad har vi politiker för roll här? Jo, den är väldigt central, där kommer också en budget i balans. Vad handlar det om? Jo, det är en trygghet för framtiden. Jag ska kanske inte föra in Grekland och andra länder i det här, men de har definitivt inte samma trygghet som vi har här. Vi kan se fram emot framtiden med tillförsikt.

Med tanke på budgeten som är lagd nu så har man gjort ett regimskifte, man har strukturerat upp den. Det är ingenting som är unikt utan redan förra regeringen arbetade väldigt hårt med det här. Därför kan vi vara ganska stolta över det.

Det finns en gräns på hur mycket skatt vi vill betala för tryggheten och det kanske vi måste ta i beaktande. Där kommer det också in en annan sak, det behöver inte alltid kosta pengar att göra en trygg miljö. Ska vi marknadsföra oss som en trygg miljö så måste vi beakta det väldigt långt. Trafiken är ett väldigt billigt område när det gäller tryggheten. Där har jag gärna sett att man skulle ha jobbat lite mera.

Anledningen till att jag gör det här inlägget i debatten är en undersökning som trafiksäkerhetsverket har gjort angående allmänhetens inställning till rattfyllerister. Då framkom det att rattfyllerister är det man fruktar mest i Finland i trafiken av allt. 60 procent uppgav att de är rädda för rattfyllerister. Det är intressant att man också svarade att var femte har en gång anmält rattfyllerister och man är också benägen att anmäla bilister för rattfylleri. Det här är en sak som vi borde titta på, att vi får en säkrare och bättre trafik.

Går man vidare här så kanske man borde titta över vår lagstiftning när det gäller den biten. Man borde göra en konsekvensanalys av lagstiftningen också, bidrar det till tryggheten i samhället. Hur är det t.ex. med kameraövervakningen? Det är tryggheten och saksäkerheten som är inom vårt behörighetsområde när det gäller polisen t.ex. Ska vi ta det på allvar och jobba med den frågan borde man lyfta fram det lite bättre. De flesta vill ha kameraövervakning, tycker att det är okey också politiskt, men man vill ha ett regelverk som fungerar där. Det borde vi kanske titta på. När kan vi ha kameraövervakning och hur ska man göra med materialet i frågan?

Bästa lagtingsledamöter, jag ser fram emot att vi jobbar mera med trygghetsfrågorna, att det ska bli ett brain för Åland i framtiden.

Talmannen

Den inledande allmänna diskussionen är därmed avslutad.

Minister Veronica Thörnroos

Fru talman! Bästa ledamöter! Nu har vi kommit till trafikavdelningens område och jag är både glad och stolt över det föreliggande förslaget, som finns på ert bord. På det övergripande planet arbetar vi med att ombilda avdelningen till en infrastrukturavdelning. Med infrastruktur avser vi alla system för transport av varor, personer, energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse, bostäder och samhällsplanering.

Från tidigare har vi igångsatt ett arbete med avdelningens interna organisation. Vi har det nu så väl på plats att vi har tre olika byråer. Vi har en trafikbyrå som beställer trafik, både färj-, buss och annan trafik. Vi har en produktionsbyrå som utför både vägunderhåll och sjötrafik och sedan har vi också en allmän byrå, som i huvudsak handhar tillstånd och frågor relaterade till fordon.

Bästa ledamöter! Den här budgeten för trafikavdelningen är väldigt speciell. Den är väldigt speciell helt enkelt för att vi nu har satt ner foten, dragit ner bromsen, kalla det vad ni vill och fått stopp på de konsumtionsutgifter som tidigare stigit alltför kraftigt. Konsumtionsutgifterna minskar, visserligen med blygsamma 0,7 procent, men i alla fall, det är ett trendbrott. Då ska man också veta att löner och bunker stiger. I förslaget för budget 2013 räknar vi med bunkerpris på 91 cent. I 2012 års budget hade vi 68 cent. Bara det gör en skillnad på 1,2 och 1,5 miljoner. En cent är i dagsläget mellan 60 000 och 65 000 euro. Vi är glada att det arbete som avdelningen har gjort, ett hårt och tufft arbete, äntligen nu börjar visa resultat, hela Åland till fromma.

Vad gäller överföringsutgifterna ser vi en moderat förändring på 4,5 procent. Tittar vi lite längre i backspegeln ser vi att kostnadsökningen mellan 2011 bokslutet och 2013 är 49,5 procent. Då frågar man sig ganska naturligt vart vi har gjort av de pengarna. Är det kollektivtrafiken vi har satt det på? Nej, bästa ledamöter, det är inte på kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens ökning i budgeten 2013 är fyra procent. Det som landskapsregeringen har valt aktivt, medvetet, att satsa på är flygtrafiken, den upphandlade flygtrafiken mellan Stockholm och Mariehamn. Landskapsregeringens samlade bedömning är att flygtrafiken är oerhört viktig för hela Åland och speciellt för vårt näringsliv.

Vi har också investeringar. Vi har en hög investeringstakt och arbetar efter devisen att vi ska ta hand om det vi har och förbättra det innan vi bygger nytt. Vi gör mycket ombeläggningar och grundförstärkningar. Grundförstärkningarna och ombeläggningarna är inte bara för trafiken. Vi ser det också som en sysselsättningsbefrämjande åtgärd. Det är viktigt att den som vill och kan ska ha ett arbete och själv förtjäna sina pengar.

Fru talman! Bästa ledamöter! Vårt vägnät är inte i bästa skick, speciellt på landsbygden och ute i skärgården kan man ibland tro att vi bor i misär, så dåliga är vägarna. Därför kommer vi att i budgeten 2013 ha fokus på glesbygdsvägarna och vår målsättning är att 30 km ska kunna grundförbättras. Vi arbetar också vidare med gång- och cykelvägar och fortsätter enligt de direktiv som finns, dvs. längs våra huvudvägar.

Vi har ett nytt initiativ som har inkommit. Det är så, bästa ledamöter, att många av er sitter på dubbla stolar, så gör också ltl Danne Sundman, tillika kommunstyrelsens ordförande i Lemland. Redan i våras tog han kontakt med mig och avdelningen och sa att de värnar om den lätta trafiken, kan vi göra någonting tillsammans? Finns det någon möjlighet att ni kan prioritera om era projekt, till t.ex. en gångtunnel, om vi är med och finansierar den? Frågan har väckts och den processas för tillfället på avdelningen. Ett bra initiativ som visar att landskapet och kommunen mycket väl kan samarbeta i angelägna frågor.

Fru talman! Det finns mycket att säga, men den återstående tiden, 2 minuter och 25 sekunder, ägnar jag åt sjötrafiken. Det nya turlistupplägget har debatterats ganska väl får vi säga, av hela Åland snart. Det är väl ingen som inte har en åsikt om hur skärgårdsfärjorna ska gå. Det är glädjande att det nya turlistförslaget som vi har lagt kan minska våra utgifter i storleksordningen tre miljoner. Hur har man gjort då? Jo, på norra linjen har trafiken mellan Hummelvik och Torsholma förändrats så att två fartyg delar på linjen, med samma antal turer per dag och vecka. Lönekostnaderna reduceras genom att övertiden minskar, genom att samma antal vakter som år 2012 körde en färja nu kan köra två. Förändringen innebär tyvärr att kapaciteten minskas med ca 13 procent.

Vidare får det här konsekvenser för vår personal. Det nya turlistförslaget i kombination med antal minskade körtimmar som redan aviserades om i omställningsbudgeten, föranleder en övertalighet om ungefär 17 personer. Vi har dock från avdelningens sida möjlighet genom omplaceringar och genom de icke besatta ordinarie tjänsterna att i princip matcha ihop dessa 17 personer inom en ganska snar framtid. Min bedömning är att det inte är frågan om några regelrätta uppsägningar.

Vi fortsätter också med att slimma kostnaderna ytterligare. Kosthållningen och caféverksamheten kommer att sammanslås. På de två frigående fartyg som ännu inte har det så utformat, dvs. m/s Skiftet och m/s Alfågeln kommer det att leda till en viss övertalighet av personal, sex stycken, men vi försöker från landskapsregeringens sida att sysselsätta dem. I inbesparingssyfte kommer vi att konkurrensutsätta driften av ett större fartyg, i det här fallet m/s Skarven. Hur det kommer att utfalla, det kräver nämligen att kostnaderna ska minskas med 12 procent för att det ska vara aktuellt för landskapsregeringen, ber jag att få återkomma till, fru talman!

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Min fråga gäller vägunderhållssidan. Har vägavdelningen börjat bjuda ut vissa arbeten på den öppna marknaden? Kanske man borde överta en del av underhållsarbetet. Har man startat upp samarbetet med kommunerna som minister Thörnroos nämnde om? Jag gjorde själv den förfrågan till landskapet om en gemensam plogning av kommunalvägar och där påstod man att det i dagsläget inte är möjligt, men återkom igen så kanske det ordnar sig. Jag vill också fråga hur man prioriterar vägfrågorna och hur man ska satsa. Vi har idag en väg mellan Storby och Eckerö Torp som är mera som en kullerstensås.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det formaliserade arbetet mellan avdelningen, produktionssidan och kommunerna kan förbättras. Jag ser förbättringsmöjligheter där och skulle mycket väl kunna tänka mig att kunna driva den processen väldigt hårt, men med beaktande av att vi har en reform, samhällsservicestrukturreformen, där vi nu har tillsatt en grupp som arbetar med den tekniska planeringen och vägunderhållet och hanteringen av vägar, skulle jag gärna se tiden an och vänta och få veta vad den gruppen kommer fram till. Den gruppen leds av vicetalman Roger Jansson och jag vet också att det finns representanter både från kommunerna och från avdelningen så jag bedömer att det finns goda förutsättningar att komma vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Jag avstod från replik för jag tänkte att jag lika bra kunde säga det nu. Infrastrukturministern pratade om samarbete mellan kommuner och landskapet och hänvisade till Lemland. Då vill jag säga att mellan förtroendevalda i skärgården har det nog funderats man och man emellan, ska vi ta upp frågan, ska vi bygga kommunalväg dit vi vill ha färjfäste för att komma igång? Den frågan har kommit upp ibland.

Vidare fru talman, att bygga bort driftskostnader är nödvändigt. Jag hoppas att alla kan stöda den synen. Uppgifterna om landskapsregeringens kortruttsarbete som kommer ut i offentligheten spretar. Det är svårt att veta vad som kommer att ske och när eller hur? Ibland nås man av rykten om att det ska byggas kortrutt, men följande dag kan ryktet säga, nej, det blir ingenting den här mandatperioden. Nå vi får vänta och se nu, det var ju en presskonferens när det kom ut i tidningen, som sade att jo, det ska komma någonting till våren. Vi hoppas att det ska komma och att det då är något bra som kommer.

När det är svårt att få någon tillförlitlig information är det nödvändigt att skriva en motion om kortrutten och prioriteringen vad som ska byggas och i vilken ordning. Det har jag i det här fallet gjort.

Fru talman! Det som jag anser att ger den största, snabbaste och mest betydande inbesparingen är att leda Kökartrafiken över Föglö. Det har jag sagt många gånger. Vartefter åren går har jag blivit bara mer och mer övertygad om att det är det första riktigt stora projektet som är nödvändigt att göra. Jag redogjorde i ett anförande den 16 april detta år i samband med första tilläggsbudgeten för år 2012, för de inbesparingar det innebär att leda Kökartrafiken över Föglö. Det ska jag inte upprepa för det finns i stenografiska protokollet att läsa.

I det anförandet sade jag att 12 investerade miljoner kan ge en inbesparing på 1,4 miljoner per år samt användandet av en frigående färja mindre för att upprätthålla trafiken. En färja mindre, det är ganska betydande resurser som man sparar då. Inflationen brukar tära på siffror så med färskare siffror vill jag påstå att för 14 miljoner kan vi fortfarande göra samma inbesparing. I tilläggsbudgeten för 2012 lades ramen så att 3 000 körtimmar skulle bort jämfört med 2012 års turlistor. Med Kökartrafiken till östra Föglö är inbesparingspotentialen ca 4 600 körtimmar alltså 50 procent större inbesparing än ramen. Jag hoppas att budgetmotion nr 15 godkänns. Den föreslår: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till Föglö intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning.”

Fru talman! I flera budgeter har det beslutats om trafikavdelningens organisation med uppdelning i beställare och utförare. Bolagiseringen är av stor betydelse för att skapa en tydlig skiljelinje mellan politiker och verkställigheten. Det är nu på tiden att budgetskrivningar och planer blir verklighet Jag föreslår i budgetmotion nr 13 att ”Arbetet med bolagisering av utförarverksamheten av skärgårdstrafiken verkställs i skyndsam ordning.” Det här ärendet har vi hört mycket om i förra mandatperiodens finansutskott.

Fru talman! Jag har också skrivit en budgetmotion om finansiering av kortruttsutbyggnaden. Det jag föreslår är att ”Landskapsregeringen inleder ett arbete med målet att till lagtinget lämna en framställning om extra anslag för att finansiera kortruttsutbyggnaden i skärgården”. Jag citerar självstyrelselagens 48 §: "På framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget."

Jag anser att kortruttsutbyggnaden är en sådan utgift som passar in på lagens intentioner. Jag har tidigare i en åtgärdsmotion föreslagit att lagtinget ska använda den möjligheten som självstyrelselagen medger. Den åtgärdsmotionen remitterades till finans- och näringsutskottet och det mesta tyder på att utskottsmajoriteten vill glömma den motionen. Därför har jag nu aktualiserat ärendet igen. Jag anser att det är lämpligt att utskottet sambehandlar budgetmotion nr 14 och åtgärdsmotion nr 4/2011-2012. Jag hoppas att utskottets representanter noterar detta önskemål.

Jag hoppas på en positiv behandling av motionerna och hoppas att lagtinget under år 2013 kommer att få ta ställning till en framställning om extra anslag för kortruttsutbyggnaden. Tiden börjar ta slut så jag avslutar. Tack!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Ledamot Torsten Sundblom fokuserade ganska mycket på att det skulle vara exakt dessa antalet körtimmar som man presenterade tidigare. Om jag minns rätt så handlade det om besparingar motsvarande 3 000 körtimmar. Det är besparingarna som ska vara i fokus, kostnaderna borde vi få ner. Det borde vara motsvarande mängd ungefär, det var syftet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jo, ledamot Carlsson har helt rätt. Det är väl så det står. Det jag presenterade i våras gav ca 4 600, det var ett förslag som var väldigt bra i förhållande till det som står i ramen. Det är klart att det tar en tid att verkställa, men det visar att det finns en inbesparingspotential i att bygga kortrutt.