Plenum den 21 september 2016 kl. 13. 00

Första behandling

5Ändrad lagstiftning om utkomststöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, fru talman! När Finland nu för över beviljandet och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA vid årsskiftet så kommer vi på Åland att behålla det nuvarande systemet. Det här sköts fortsättningsvis även av kommunerna. Därför behövs den här ändringen i blankettlagen om utkomststöd.

Normalt sker alla ändringar av utkomststöd automatiskt också på Åland. Bara i de fall där man vill ha avvikelser så görs förändringar. Den huvudsakliga ändringen av den här lagen är alltså mer teknisk.

Det sker också andra mindre ändringar. En del utgiftsposter som tidigare har beaktats i det kompletterande utkomststödet förs nu över till det grundläggande utkomststödet. Det här gäller bland annat utgifter för barnomsorg, utgifter för fritidsverksamhet för skolelever samt utgifter för anskaffning av nödvändig identitetshandling, uppehållshandling och resehandling.

Utskottet anser att det här främja likabehandlingen av klienter. Det här är också praxis, speciellt när det gäller barnomsorgsavgifter och utgifter för fritidsverksamhet. Det här har positiva effekter för t.ex. barn i ekonomiskt utsatta familjer som nu kan få sina fritidsaktiviteter ersatta via det grundläggande utkomststödet. Det här är en välkommen förändring eftersom insatser för att säkra barns delaktighet i fritid och hobby är av särskild vikt för barn som lever i en utsatt situation. Det här betonas bland annat i både regeringsprogrammet, det familjepolitiska programmet och i det ungdomspolitiska programmet.

Utskottet noterar också med tillfredsställelse att landskapsregeringen har gjort en bedömning av lagförslagets konsekvenser för barn. Utskottet understryker vikten av att barnkonsekvensanalyser görs vid all lagberedning som direkt eller indirekt rör barn. Enligt utskottet finns det utrymme för att ytterligare utveckla och förbättra barnkonsekvensanalyserna. Just nu håller Rädda Barnen i en utbildning av hur man gör barnkonsekvensanalyser i kommunerna, igår hölls en utbildning för politiker och nästa tisdag för kommunala tjänstemän. Det finns en ganska enkel men tydlig checklista som kan användas när man gör en barnkonsekvensanalys. Frågor man kan ställa är:

1. Berör frågan/ärendet barn direkt eller indirekt?

2. Har berörda barnets eget perspektiv beaktats?

3. Har beprövad erfarenhet och forskning beaktats?

4. Vad kan anses vara det berörda barnets bästa utifrån analysen?

5. Beskriv eventuella intressekonflikter, prioriteringar och avvägningar som gjorts. Om barnets bästa inte är en avgörande faktor i beslutet, hur kan barn kompenseras? Det här är ett viktigt ämne som Rädda Barnen på Åland säkert kan bistå om någon vill fördjupa sig i det här.

Herr talman! Utskottet har gjort en noggrann genomläsning lagförslaget och i samråd med landskapsregeringen föreslår vi ett par mindre ändringar.

2 § 8 punkten, utskottet föreslår att tillsynsmyndigheten Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet istället för Institutet för hälsa och välfärd insamlar de uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen av att de tidsfrister som föreskrivs. Det har framkommit att THL, Institutet för hälsa och välfärd inte samlar in de här uppgifterna på Åland.

Uppgifterna föreslås samlas in en gång per år. I den finska lagen samlas uppgifterna in två gånger per år.

7 §, eftersom det i 2 § 6 punkten i landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård har gjorts en avvikelse från 6 § i socialvårdslagen föreslås att ”handhas av ett sådant kollegialt organ som avses i 6 § i socialvårdslagen” ersätts med ”handhas av en nämnd eller kommunstyrelsen enligt kommunfullmäktiges beslut”.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag understryka vikten av att utkomststödslagen men även andra lagar som berör den åländska befolkningen är användarbar, lätt att förstå, för dels de som berörs både brukare och tjänstemän. Enligt 19 § 1 mom. grundlagen har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Utkomststödet är den stödform som beviljas i sista hand för att trygga oundgänglig försörjning. Om man skulle vara i den situationen och vill söka upp information om hur man ska gå tillväga för att söka utkomststöd behöver informationen vara tydlig och lättillgänglig.

Många kommuner har idag väldigt bra information på sina hemsidor. En del har mer eller mindre uppgifter om stödet storlek, hur det beräknas och om vad som ingår i det grundläggande utkomststödet. Vissa kommuner berättar vilka intyg och kopior – och det är många man ska ta med sig till det personliga besöket hos socialsekreteraren.

En kommun hänvisar till Finlex och den finska lagen trots att de beloppen avviker ganska mycket och de åländska stöden är högre än i Finland. Jag menar att vi behöver avsätta mer resurser på att göra de åländska lagarna mer användarvänliga i de fall de riktar sig direkt till befolkningen, så som vi har gjort med hälso- och sjukvårdslagen, barnomsorgslagen, polislagen osv.

I utskottet har denna fråga diskuterats och ansvarig minister delar denna uppfattning om att på sikt bör även denna lag förändras med brukarperspektivet i fokus.

Sedan är det viktigt att landskapsregeringen tydligt informerar kommunerna om förändringarna i denna lag om utkomststödet samt att kommunerna, alla 16, går in på sina hemsidor och gör de nödvändiga uppdateringarna så att allmänheten får rätt information från och med årsskiftet.

Så, det som verkade som bara en liten ändring av utkomststödslagen kommer att innebära en hel del arbete ute på fältet. Det är helt nödvändigt att kommunernas socialtjänst förverkligas ur många olika aspekter. Det här är bara en av dem. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion som utskottsordförande Aaltonen för. Utskottsordförande Aaltonen är mycket väl insatt i den problematik som vi har haft med socialvårdslagarna.

Jag fäste uppmärksamhet vid behovet av tydligare lagstiftning på det här området. Man riktar lite kritik mot kommunerna att de inte hanterar detta optimalt. Vore det inte en bra början att vi härifrån lagtinget skulle göra det enkelt och transparent för medborgarna precis som ltl Aaltonen var inne på? Vi skulle ha en egen lagstiftning helt och hållet på det här området så att man faktiskt skulle kunna följa med och se vilka rättigheter man har direkt av den åländska lagen istället för det här kaoset som vi lever med i dagens läge. Borde inte utskottet ha haft tydliga skrivningar om det här om man har haft en konstruktiv diskussion med både ministrar och andra i den frågan?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ja, naturligtvis är det här en fråga som också har varit upp till diskussion under tidigare regeringar. Det här är ingen ny fråga. Jag tror att frågan blir allt mera aktuell nu när den finska socialvårdslagstiftningen skiljer sig alltmer. Jag tror att just användbarheten är en viktig fråga som måste diskuteras i det åländska parlamentet, inte bara när det gäller socialvårdslagarna utan för all lagstiftning som tas fram. Men då krävs mer resurser hos landskapsregeringen och lagberedningen. Det krävs också ett ganska grundläggande arbete som måste göras gemensamt för att ta fram nya sätt att presentera åländska lagar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi från Ålands Framtid har alltid förivrat att vi ska ta oss an det arbete som krävs för att införa egna lagar på det här området. När man säger att det krävs resurser för att göra det så ska vi samtidigt vara medvetna om det som utskottsordförande Aaltonen nyligen sade, allt det merarbete som skapas ute i kommunerna på grund av det kaos som vi lever med i dagsläget. Det är svårt att veta vad som gäller. Lagarna ändras plötsligt i Helsingfors och vi tvingas göra panikartade förändringar här, det om något skapar väl merarbete och gör det svårt för oss att hänga med. Det skulle vara betydligt enklare om vi tog oss an det lilla initiala merarbete som krävs för att få fram en lagstiftning som passar de åländska förhållandena och som vi vill ha. Sedan skulle vi ha det svart på vitt vad som gäller för ålänningarna och våra medborgare som är i behov av utkomststödet i det här fallet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! En bra början är att få i gång kommunernas socialtjänst. Då är det i alla fall ett organ som ska göra de här förändringarna i sitt informationsmaterial. Nu ser de här 16 hemsidorna väldigt olika ut fast de rör samma sak; nämligen ekonomiska och sociala stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Jag hade inte tänkt ta till orda i det här ärendet. Men med anledning av det sista som utskottsordförande sade i replikskiftet så vill jag säga att i utskottet fick vi alla höra att landskapsregeringen har begränsade resurser på lagberedningen. Det sker så mycket inom de sociala områdena med lagar som ännu inte riktigt är hundra procent på plats. Därför var det inte läge nu att börja göra en speciallag för den här biten, utan det är någonting som kommer senare. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.