Plenum den 28 april 2014 kl. 13. 00

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag ska först läsa vad EU skriver om sin jordbrukspolitik. ”I slutändan är det EU:s invånare som gynnas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det finns alltid gott om mat i våra butiker och snabbköp till priser som ofta är rimliga. I de flesta EU-länder lägger en genomsnittsfamilj idag omkring 15 procent av sin månadsinkomst på mat. Det är ungefär hälften jämfört med 1962.”

Det här visar att EU:s jordbrukspolitik har varit lyckosam för konsumenterna. EU kommer att göra allt i sin makt för att se till att jordbrukarna inte får mera betalt för sina produkter. Varför det? Ja, för solidaritet med tredje världen. Vi här uppe i I-länderna har råd att betala mera för maten, men U-länderna har inte råd.

Om man skulle förändra jordbrukspolitiken i Europa, och i hela världen, så skulle förstås matpriserna markant stiga, vilket antagligen skulle medföra att en miljard människor skulle svälta. Vi pratar om solidaritet.

Här raljerar man om att vi betalar hundratals miljoner till jordbruket när det är ett stöd till dem som inte har råd att betala mat. Det är så det är! Det är inte jordbrukarna och bönderna som får pengar till att köpa nya traktorer. Det handlar om att folk ska ha råd att köpa mat.

Fru talman! Det var lite globalt, om vi tar lite lokalt så märkte ni väl alla att ltl Eliasson, av olika orsaker, höll ett gruppanförande här. Det var ett bra anförande som jag långt kan sympatisera med. Dock har jag, av olika orsaker, haft vissa andra mera starka åsikter i den här frågan. Jag tänker nu framföra dem här.

Fru talman! Det handlar om vår rena mat, det handlar om vår miljö och det handlar om 1 300 arbetsplatser. Det handlar om att jordbrukarna ska ges möjlighet att försörja sig, det handlar om mat till pris som alla ska ha råd med och det handlar om en levande landsbygd och skärgård. Ja, detta meddelande handlar om hela Åland och alla ålänningar.

De senaste EU-programmen 2000-2007 och 2007-2014 vad gäller jordbruket så måste väl de flesta av oss medge att det blev en succé.

Näringsministern sade för en stund sedan här att vi är ledande bland eko-odlingen i Finland. Det om någonting ska vi vara stolta över och det har de här programmen åstadkommit.

Under dessa perioder lyckades politikerna tillsammans med jordbrukarna och förädlingen bevara och utveckla verksamheten hos många företag. För att ta några exempel: Chipsen, som grundades för över 40 år sedan, har under denna period gjort stora investeringar både i produktion och i miljön och är idag en av de modernaste fabrikerna i världen vad gäller chipstillverkning. Det är dock en mycket liten verksamhet för moderbolaget, men för Åland oerhört viktig.

Vårt mejeri ÅCA, som lade sin grund för över 90 år sedan och har anor från 1800-talet, producerar idag antagligen världens eller åtminstone en av världens renaste och miljövänligaste mat. Dessutom är företaget idag i princip utsläppsfritt.

Vi har Dahlmans slakteri, cirka 90 år på nacken, som är en förutsättning för mjölkproduktionen och köttproduktionen. Vi vet att mjölkproduktionen genererar djur som går till köttförädlingen. Här har Dahlmans tagit ett stort ansvar i och med att andelsslakteriet lades ner. Här tog det familjeägda Dahlmans stafettpinnen och driver företaget vidare. Antagligen täljer de inte guld men de är oerhört viktiga för den här branschen, utan slakteri har vi knappast någon djurhållning alls på Åland.

Trädgårdshallen som grundades för cirka 50 år sedan är idag Finlands ledande inom flera produkter. Trädgårdshallen har idag cirka 150 odlare som levererar bland annat lök, grönsaker och äpplen och de är ledande inom det området.

Sedan har vi många mindre förädlingsföretag som har verkat en kortare tid såsom Bolstaholms gård som levererar kvalitetskött, Överängskvarn som förädlar ekologiska produkter, flera äppelodlare som förädlar äpplen till juice och många fler.

Alla dessa förädlare har byggt upp sina kunskaper under många årtionden och det tillsammans med stora investeringar utgör idag en unik och konkurrenskraftig produktion som levererar säkra och efterfrågade produkter.

Grunden till dessa förädlare är många skickliga jordbrukare som inget hellre önskar än att få ekonomiska möjligheter att kunna fortsätta sin produktion. Det är jordbrukare som generation efter generation utvecklat en allt miljövänligare produktion. Det åländska jordbruket och åkarna har levererat mat i hundra år.

I många länder skövlar man regnskog och man kan odla bara ett eller två år sedan är det öken. Här tar det åländska och det europeiska jordbruket ett stort ansvar och har en viktig roll.

Ålands konventionella jordbrukare, tillsammans med de ekologiska jordbrukarna, kan antagligen leverera världens renaste mat. Man anser att Europa har en av världens renaste mat och Finland anses ligga i topp. Vi kan nog med fog påstå att Åland har världens renaste mat som vi kan leverera till våra skolor och daghem.

Aldrig har jordbruksproduktionen varit så miljövänlig och samtidigt fått fram så mycket rena produkter till våra förädlare som nu.

Det unika är att lilla Åland, med endast 14 000 hektar åker och 5 000 hektar beten, kan ha ett mejeri, ett slakteri, en chipsfabrik, en trädgårdshall och många flera förädlare. Det finns ingen annan ort i världen som har så många förädlare.

Tillsammans ger detta 1 300 arbetsplatser eller cirka 10 procent av de åländska arbetsplatserna. 1 300 arbetsplatser som, förutom inom jordbruket och förädlingen, också finns inom transportsektorn, handeln, banker, försäkringar, veterinäryrket, byggbranschen och många fler. Det som vi kallar jordbruksklustret.

Man kan lugnt säga att jordbruket inklusive jordbruksklustret tillsammans med sjöfarten och dess kluster utgör stommen i den åländska välfärden. Och ingen av oss har någonsin fört en politik som äventyrar sjöfarten och sjöfartsklustret. Tvärtom, vid EU-inträdet så tiggde vi och bad av EU att vi skulle få behålla sjöfarten och att de inte skulle behöva betala en cent i skatt. Varför gjorde vi det? Ja, det var för arbetsplatsernas skull, ingenting annat.

Tittar vi vad dessa 1 300 arbetsplatser direkt genererar så kan vi konstatera att om var och en har en beskattningsbar inkomst på 25 000 euro så genererar de 4,5 miljoner i kommunalskatt i året. De genererar arbetsgivaravgifter på 6,5 miljoner per år och de genererar statsskatt på ett par miljoner per år. Tillsammans genererar de 1 300 arbetsplatserna direkt 13 miljoner.

Sedan finns det mycket till. Om många av dessa istället skulle gå arbetslösa så skulle det kosta i andra ändan.

Det är utom all rimlig tvivel att det lönar sig ersätta den här branschen med de pengar som jag och många av oss tycker att vi borde ersätta. Vi tycker att stödet borde vara oförändrat.

Tyvärr verkar den nuvarande näringspolitiken äventyra delar av den nuvarande jordbruksproduktionen och förädlingen. Men vad kanske värre är att den omintetgör framtidstron.

I och med att jordbrukspolitiken är helt reglerad i EU så är den långsiktiga stödpolitiken helt nödvändig för jordbruksproduktionen och för miljön. Det har den varit i många, många år nu.

Nu vill man förändra det genom att försämra för den ekologiska odlingen och för den miljövänliga odlingen och detta till priset av en minskad jordbruksproduktion. Det finns en mycket stor risk här att man lägger om och man vill inte att det blir mera stödproduktion. Man orkar helt enkelt inte ha en ekologisk produktion utan man övergår till annat som ger sämre och mindre produkter.

Nämnas kan att av de idag stödberättigade betena om 5 000 hektar så ska bara 2 500 hektar stödas i framtiden. Det betyder att 2 500 hektar växer igen. Detta kommer att bli en liten dolkstöt för fårfarmarna, vilket betyder mindre köttproduktion. Här har verkligen Dahlmans lyckas hitta en ny nisch genom att sälja åländskt fårkött till den finska marknaden och det åländska köttet är mycket dyrare än andra länders, det är mycket exklusivt.

Stöden till miljö- och ekoodling minskas med cirka 1,5 miljoner euro per år och det kommer att medföra mindre eller inga eko-odlare alls och en mera intensiv konventionell odling. Det finns redan nu konventionella odlare som anser att miljötilläggsstöden är för låga så att man väljer bort dem och går tillbaka till sjuttiotalsodlingen som ger mera produkter men har betydligt högre utsläpp.

Jag är med i projektet ”Rädda Lumparn” på initiativ av ltl Sundman. Det projektet blir i princip omöjligt. Varför ska vi försöka minska på utsläppen när vi har en politik som ökar utsläppen?

Det här kommer också att minska den ekologiska produktionen på Åland. Vi läser i dagarna i tidningen att nio av tio utländska fruktar innehåller bekämpningsmedel. Man till och med avråder barn att äta dem. Var och en frukt innehåller kanske inte så mycket över gränsvärdena, men man pratar om cocktaileffekten. Det här är verkligen skrämmande. Ska vi inte fortsätta att ge våra konsumenter på Åland en egen inhemsk ekologisk produktion?

Allt det här vill landskapsregeringen göra för att spara 500 000 euro per år på ett enskilt utgiftsmoment inom näringsavdelningen.

Det finns en risk att det här är kontraproduktivt och att det späder på i andra ändan, exempelvis arbetslöshetsersättningen.

I Sverige har man gjort en uträkning som säger att en arbetslös kostar samhället lika mycket som en offentligt anställd. En offentligt anställd på Åland kostar cirka 50 000 euro per år. Således utgör denna halvmiljon 10 arbetslösa personer. Den nuvarande jordbrukspolitiken kommer att medföra att fler än 10 arbetsplatser försvinner. Därför är det utom all rimlig tvivel att det här kommer att kosta samhället mera än vad det skulle göra om vi skulle öka stödet med en halv miljon.

Varför ska inte jordbrukarna också vara med och spara? Visserligen ska de vara med men de har redan dragit sitt strå till stacken. Om det går, som åtminstone jag tycker, att stöden borde vara oförändrade så skulle det vara oförändrat från 2007-2020. Stödet skulle vara oförändrat i 14 år. Med en inflationstakt på 2-3 procent, vilket är lågt räknat vad gäller jordbruket, så skulle stöden vara 30-40 procent lägre år 2020 än vad det var 2007. Nu vill man dra ner stödet ytterligare med en halv miljon så det börjar bli en neddragning på ungefär 50 procent från 2007 till 2020. Det finns ingen bransch som klarar det. Men jordbruket kan tydligen klara av att man kan sänka stödet med 30-40 procent. Här går nog smärtgränsen.

Herr talman! För produktionens skull, för miljöns skull, för arbetsplatsernas skull och för att vi även i fortsättningen ska kunna erbjuda ålänningarna en säker och ren mat så måste den jordbrukspolitik som gäller under nuvarande period gälla även för åren 2014- 2020.

Därför vädjar jag nu till landskapsregeringen att tänka om och se om man inte kan trygga 1 300 arbetsplatser, öppna landskap och vår miljö.

Herr talman! Sedan vill jag gå in lite grann på partiernas valprogram. Jag har gått igenom varenda ett. Jag kan konstatera att samtliga partier har senaste val lovat hur man ska göra.

Moderaterna skriver: ”Landskapsregeringen går ut med en omfattande informationskampanj om kretsloppsbaserad ekologisk odling samt komponerar ett stödpaket för de odlare som uppfyller högt ställda krav.”

Socialdemokraterna skriver: ”Socialdemokraterna anser att Åland ska sträva till att helt gå över till ekologisk matproduktion. Som ett första steg i den riktningen ska alla åländska skolbarn ges möjlighet att äta ekologisk och närproducerad mat”.

Centern skriver: ”Centern värnar om de öppna landskapen. Livsmedelsindustrin utgör drygt hälften av Ålands industri. Bra råvaror förutsätter god konkurrenskraft inom jordbruket och tryggar livsmedelsindustrins framtida utvecklingsmöjligheter inom närproducerat.”

Liberalerna skriver: ”Livsmedelssektorn omfattar av primärnäringarna och livsmedelsindustrin. Livsmedelsindustrin är vår största industri som exporterar huvuddelen av sin produktion. Räknat med indirekta effekter på transport-, bygg- och handelsnäringarna är sysselsättningen inom livsmedelsklustret 1 400 personer. Jordbrukare ska uppmuntras till att producera råvaror med minsta möjliga belastning för miljön”. Man nämner också ekologisk produktion.

Ålands Framtid skriver: ”I ett större perspektiv är det åländska jordbruket ett skärgårdsjordbruk och bör också anpassas efter dessa förhållanden och begränsningar. Jordbruket har också en viktig roll i miljöarbetet; en levande landsbygd ger öppna landskap och skapar livskvalitet.”

Med detta vill jag säga att vi har alla varit med och lovat att det här ska fortsätta. Vi ska även i framtiden hålla de 1 300 arbetsplatserna.

Ofta nämns ekonomin och att vi måste spara. Ja, vi måste spara. Jag roade mig med att titta hur den allmänna förvaltningen, avdelningarna, har ökat. Från 2007 till 2013 så har de ökat med 2 miljoner per år. Och här ska vi inte ha råd att betala en halv miljon per år som säkerställer 1 300 arbetsplatser och där vi verkligen producerar varor för export!

Herr talman! Jag vill stöda bordläggningen. Jag stöder också att ärendet behandlas i utskottet eftersom vi själva har beslutat i 2014 års budget följande: ”Utskottet förutsätter att den konsekvensanalys som landskapsregeringen planerar att genomföra av det kommande LBU-programmet förs till lagtinget för behandling som är ett meddelande före stödnivåerna fastställts.” Om vi ska följa vårt eget beslut så måste det ju utskottsbehandlas och slutbehandlas här före den 17 maj. Det betyder antagligen att man måste kalla in lagtinget för en extra session efter Valborg.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det var mycket långtgående slutsatser som ltl Runar Karlsson drog av alla möjliga påståenden och uttalanden här. Jag kan inte riktigt omfatta någonting av detta.

Jag vill replikera på detta om hur bra det var med de låga priserna inom EU för tredje världen. Då måste man ju komma ihåg att EU inte tillåter fri import av livsmedel från tredje världen. Om man ska vara orolig för prissättningen på EU:s varor så ska man nog analysera det frihandelsavtal som USA och EU nu resonerar om. När det avtalet träder ikraft då hjälper nog inte en halv miljon i året om man bara ska sköta konkurrenskraften med bidrag och inte med produktion och minskade kostnader.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är utom all är rimlig tvivel att EU:s stödsystem håller nere priserna, det är helt klart och det gör att det blir en mångfald jordbrukare som kan hålla på med jordbruk. Skulle man inte ha detta stödsystem så anser man att världens matproduktion kanske handhas av en handfull människor. Det skulle i sin tur betyda att priserna markant skulle öka. Det gäller nog att mångfalden inom jordbruket, framförallt familjejordbruket, får fortsätta. Blir det stora enheter runt omkring oss så då blir det någon form av oligopol och då rusar priserna i väg.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror inte det är någon här som har ansett att vi inte ska ha en stödordning. Det är ju mera frågan om detaljer och om nivåer på stöden, inte ens det är av några stora mått jämfört med tidigare program. Jag är lite förvånad men jag tycker att ltl Runar Karlsson drar alltför långtgående konsekvenser av uttalanden som har gjorts här. Det nämns ingenting om marknaden för produkterna. Är det oväsentligt för ltl Karlsson? Det har visats om och om igen att livsmedelsindustrin förmår att förädla de åländska produkterna för att man ska få ett bra pris. Det är väl där som vi ska lägga tyngdpunkten, och inte bara hur man ska kunna mata ut bidrag. Var är de nya produkterna som vi ska sälja? Det är väl det som är ekonomin i det hela.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade så har senaste programperioden varit en succé. Det är ju fantastiskt vilka produkter ålänningarna kan leverera och detta tack vare de senaste EU-programmen. Vi har en mångfald och vi fortsätter att expandera.

Nu är jag orolig för att det blir en stagnation. Jag hör ju själv vad förädlarna och jordbrukarna säger. Man är orolig. Jag har god kontakt med branschen, jag lever mitt i en jordbruksbygd, jag vet hur man resonerar och jag vet hur mycket man jobbar. Vi vet ungefär var smärtgränsen går.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! EU:s jordbrukspolitik är en lyckad för konsumenterna sade ltl Runar Karlsson. Vi i EU producerar faktiskt dubbelt mer än vad vi äter och vi slänger bort hälften av all vår produktion. Så lyckad är inte hela EU:s jordbrukspolitik. Det finns mycket man kan diskutera, men vi kanske inte behöver gå in i de detaljerna.

Det är oerhört vilken domedagsprofetia vi får höra från talarstolen. Stöden bör vara oförändrade, alltså 500 000 euro till om jag förstår ltl Karlson rätt. Hur vill ltl Runar Karlsson fördela de 500 000 euro om vi skulle hitta åtgärder som passar in? Är det till djurens välfärd? Är det till eko-gårdarna? Mera miljösatsningar? Eller på produktiva insatser, kunskap och kompetens? Eller ska det delas jämnt på alla 500 gårdar? Det motsvarar 83 euro per gård och månad. Hur vill ltl Runar Karlsson fördela dessa 500 000 euro?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är kanske lite väl mycket begärt att jag ska kunna berätta det på en minut här. Jag tror att man måste hitta en mix på miljöstöd, eko-stöd och betesstöd. Då tror jag att man når upp till en acceptabel nivå. Branschen har också sagt det till mig att man tycker att det vore en lämplig åtgärd. Problemet är att stöden helt enkelt minskar för mycket på för kort tid. Om stöden fortsätter att minska i takt med inflationen så skulle man kunna anpassa sig, vilket man har gjort under många år. Det har varit en radikal förändring inom jordbruket bara under de senaste tio åren. Det finns ingen bransch som har förändrats så mycket och överlevt som jordbruket. Jag bor mitt i bygden, jag ser själv med egna ögon hur det har förändrats.

Minister Fredrik Karlström, replik

Det har varit en enorm strukturförändring i jordbruket. Den senaste perioden har det försvunnit ungefär 120-140 gårdar, trots att vi har haft ett mycket mer välfinansierat system än vad man har haft i Finland. Trots detta har det försvunnit väldigt många gårdar. Förmodligen kommer strukturomvandlingen att fortsätta. Det behöver inte vara en domedagsprofetia där 1 300 arbetsplatser försvinner, landskapet växer igen och turisterna kommer att svika Åland.

Det här är en satsning för framtiden, vi vill ge förutsättningar för att producera råvaror till livsmedelsindustrin som vi sedan kan exportera för att behålla sysselsättningen på Åland. Detta är själva lysande stjärnan i det här programmet. Sedan vill vi göra det hållbart, smart och miljömässigt. Vi vill rikta åtgärderna där de verkligen gör effekt. Vi har exempelvis våtmarker och integrerade skyddszoner, detta har inte gjorts i det förra programmet, men kanske vi kan göra det med Leader insatser. Jag återkommer till det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag delar helt enkelt inte Karlströms ideologi i det här fallet. Att först släppa ut en massa föroreningar och sedan försöka rena i andra ändan så alla miljöexperter vet att det är det sämsta alternativet. Man ska försöka hindra att föroreningar uppstår och det har man lyckats med under den här perioden. Landskapets egna utredningar visar att utsläppen har minskat med 30-40 procent och ändå har livsmedelsklustret och förädlingen fått tillräckligt med varor för att kunna fortsätta och man har till och med utökat och förbättrat sitt förädlingsvärde. Jag är inte emot att det förändras i takt med inflationen, men när man tar ett sådant här stort steg så kommer det tyvärr, enligt min bedömning, att vara förödande för stora delar av jordbruket och förädlingen. Det är inte ansvarsfullt tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Runar Karlsson för ett informativt och analyserande inlägg i debatten. Man kan nästan stöda Runar Karlsson till hundra procent i de här tankarna.

Det som oroar mig är att Runar Karlsson representerar centern och är gruppordförande. Jag har hört ett annat gruppanförande, med helt andra tankar, som skulle vara centerns gruppanförande och där backar man tydligt upp landskapsregeringen. Samtidigt har vi hört från centerns styrelse att man vill ha ytterligare 3,5 miljoner, samma som nuvarande nivå. Vem ska man lita på? Ska man lita på Runar Karlsson som jag hoppas att har möjlighet att påverka centern så att de ändrar sig eller ska man lita på de andra i centern?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, vem man ska lita på? Jag upplever att centern är hyggligt enig om att man vill bevara jordbruket och förädlingen. Sedan kan det finnas lite olika åsikter om var smärtgränsen går. Ingen kan säga vad som är exakt rätt eller fel. Jag är väl den som har varit tydligast i det här fallet. Jag tycker att det har gått för långt. Inte vill jag heller beskylla någon annan av mina kollegor för att de har fel. Jag befarar att det här kommer att vara kontraproduktivt för Åland och för landsbygden som jag hemskt mycket vurmar över. Om detta förfaller så finns det en risk att kommunerna inte klarar av att stå upp ekonomiskt och då får man väl den här kommunsammanslagningen som många så hett eftertraktar.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag delar ltl Runar Karlssons oro. Man svartmålar inte, som sades här tidigare, utan man lyssnar av vad näringen säger. Det är detta som det handlar om. Jag är själv jordbrukare och jag vet precis hur mina grannar resonerar. Att det går runt ligger så på gränsen till marginalerna idag. En del tror att man ska vara effektivare och satsa mera. Vi är effektiva här på Åland, vi har satsat och säkert finns det någon enstaka gård till som kan satsa och vara med. Vi har våra arrenderade marker, spridda landskap och små enheter. Vi kan inte göra om det, marken finns där den finns och alla gånger uppnår man inte hundra procent effektivitet och det måste miljöstödet och stödprogrammet vara anpassat till.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Vi får se vad som händer härefter, om det blir enligt förslaget eller om det blir några förändringar. Jag har själv stora farhågor och har svårt att kunna ta ansvar över den här politiken som medför de här stora försämringarna för Åland som helhet. Det känner jag.

Det återstår att se vad det blir innan beslutet tas i regeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Man brukar säga att det finns dåliga dagar och det finns sämre dagar. Jag tror att ltl Runar Karlsson har en av de sämre dagarna för det här var den största domedagsprofetia jag har hört från denna talarstol.

Vi har ju jobbat med programmet. Jag hoppade lite till när ltl Runar Karlsson föreslog bordläggning. Vi har flera talare på listan, vi har suttit här, vi jobbar och vi har en debatt så varför denna bordläggning nu?

När det gäller utskottsbehandlingen, hur skulle det gå till? Vi har fortfarande en deadline att skicka ner det här LBU-programmet till Bryssel. Eller är det på det viset att ltl Runar Karlsson inte ens vill ha programmet till Bryssel och att vi ska klara oss helt utan EU-pengar? Vad vill centern och ltl Runar Karlsson?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ltl Karlsson vill att vi ska följa det beslut vi tog i budgeten att det här meddelandet ska slutbehandlas före stödnivåerna fastslås. Det har vi själva beslutat här. Jag tycker faktiskt det är rimligt att kräva att parlamentet får ta ett beslut om en politik som ska vara i sju år. Det tillhör faktiskt de demokratiska rättigheterna. Personligen är jag invald att företräda Ålands folk och lämnar jag inte en sådan här viktig sak till sju personer i regeringen. De är i och för sig sju kloka personer men i alla fall, ett parlament är ett parlament.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Man har i alla fall förstått att centerns lagtingsgrupp inte har förtroende för landskapsregeringen och dess arbete. Det har man märkt under dagen, men det är ert byke så det får ni tvätta.

Jag blev lite fundersam över hur ltl Karlsson tänker när det gäller ansvaret? Nu vill han ha det här ärendet till ett utskott och man vet att då kommer programmet inte att hinna till Bryssel. Egentligen vill man vara populistisk och man bråkar med landskapsregeringen för att blicka fram till nästa val. Det var inte någonting konstruktivt hur man kan göra och hur man kan utveckla. Allting ska vara som förr, förändra inte. Var finns de konstruktiva idéerna som ltl Runar Karlsson brukar komma fram med? Jag saknar den ltl Runar Karlsson, för han finns där, men här är allting så svart.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Naturligtvis ska landskapsregeringen ta beslut senast den 17 maj och skicka iväg det här.

Om ltl Winé skulle ha hört på vad jag sade, men han kanske inte vill höra allt vad jag säger, så sade jag att lagtinget borde ha en extra session efter Valborg och slutbehandla detta ärende så att landskapsregeringen kan ta ett beslut före den 17 maj. Gör man inte det så då måste naturligtvis landskapsregeringen ta det här beslutet och skicka iväg det, men då har vi inte följt lagtingets beslut i budgeten 2014. Det finns i och för sig även många andra beslut som vi inte heller har följt, men naturligtvis ska regeringen ta ett beslut före den 17 maj. Men jag ville att parlamentet skulle vara mera inblandat eftersom det är sjuårig politik som t.o.m. går över två val efter det här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Brage Eklund, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagits att ärendet ska bordläggas till plenum den 30 april. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 30 april.

På talarlistan finns ännu lagtingsledamöterna Perämaa, Winé och Slotte samt minister Fredrik Karlström som får tillfälle att yttra sig.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Jag känner ändå att vi behöver ta tillfället i akt att faktiskt debattera detta just nu.

På onsdag tycker jag att vi ska ha all respekt för det ärendet som ligger och väntar; nämligen skärgårdstrafiken.

Herr talman! Man märker vad strukturfondsstöd berör. Vi har haft det så kallade bondeuppropet här tidigare. Under den senare tiden har ni lagtingsledamöter säkert, lika som jag, blivit uppvaktade av olika lantbrukare som kommer med domedagsprofetior om detta program klubbas. Nu tror jag inte att det kommer att bli så nattsvart som det har pratats om.

Det finns faktiskt vissa lantbrukare som varit riktigt resonliga och att det här kommer att bli bra bara vi ger det tid.

Nu säger vissa lagtingsledamöter; ”oj så här kan vi inte ha det”. Det är väl än en gång centers utspel som ofta kommer i samband med jordbruksfrågor. Desto närmare valet, desto större chans/risk att vi får ett utspel från centern.

Man har stått här tidigare och sagt att alla skall vara med och betala. Vissa får mindre i börsen, man får betala mer och servicen blir lite sämre. Man har t.o.m. sagt att om man inte har råd att gå till ÅHS så får man gå till socialen. Var är de orden nu, ltl Runar Karlsson? Men nu ska det inte vara försämringar, nu ska det vara som förr!

Jag däremot vill att vi verkligen funderar på vad vår politik är i dessa strukturfondspengar. Visst är det jobbigt att göra förändringar som kan bli försämringar, men det är något man måste göra med tanke på hur det såg ut när vi tog vår omställningsbudget. Vi måste sänka olika ramar för att gå mot en budget i balans. Vissa saker har vi klarat av, andra inte. Men vi har tagit jobbiga beslut som jag själv tycker varit oerhört jobbiga och visst har vissa fått det sämre. Det har varit jobbigt, även för mig, att ta sådana beslut. Men har vi varit med och godkänt en omställningsbudget så måste vi jobba mot den, men tydligen inte centern längre.

Med omställningspolitik försöker vi sänka våra kostnader och jobba mot en budget i balans.

Nu har vi då dessa strukturfondspengar som vi debatterar. Även här kommer det att bli försämringar, men jag tycker ändå att regeringen verkligen sett över det och då framförallt konsekvenserna av LBU-programmet. Det har varit två remisser.

Alla försämringar kan inte heller regeringen ansvara för. Vad jag har förstått så har EU gått mer in och styrt t.ex. vad man ger miljöstödspengar till.
Visst kan jag erkänna att jag inte heller är nöjd med allt som står här i programmet men jag har förståelse för komplexiteten i det hela.

Visst ser man minister Karlströms politik i programmet. Att minister Karlström och jag står ideologiskt en bit ifrån varandra är väl knappast någon hemlighet. Men jag måste erkänna att visst har minister Karlström en poäng här som är rätt, för hur många gånger har jag inte hört honom säga att man måste gå från passiva stödåtgärder till produktivitet. Det finns en hel del sådant i programmet och det köper jag om vi har förutsättningar för det.

Herr talman! Under påsken läste jag detta meddelande. Meddelandet var intressant och fick mig att fundera lite. Jag satt ute och läste och samtidigt hörde jag traktorerna fara förbi, de hade inte tid med påskfirandet utan vårbruket skulle igång.

Att vi nu måste sänka och göra förändringar är väl klart för inkomsterna minskar och då måste vi sänka kostnaderna. Sedan kan vi inte hålla på som vi alltid har gjort utan vi måste våga tänka nytt och göra förändringar. Däremot behöver vi fundera på för vem vi förändrar och för vem vi försämrar.

När jag satt hemma och funderade på Ålands jordbrukspolitik så blev det tre punkter jag fastnade för.

Ska vi fortsättningsvis stöda en som inte har jordbruk som huvudsyssla till att få lika mycket i arealstöd som en som har jordbruket som en huvudsaklig försörjning för sin familj? Är det lika viktigt med arealstöd för en ”månskensbonde” jämfört med den som försörjer sin familj?

I det här programmet är det storskalighet och produktivitet som vi ska främja, det lilla genuina jordbruket får stryka på foten och även det miljömässiga får ta stryk här tyvärr.

Herr talman! när det gäller den sista punkten så blev jag att fundera på vad som är ett hållbart jordbruk i detta program? Jag har själv tidigare kritiserat vallodling för att den politiken är passiv och man kan lyfta stöd genom att ha en s.k. passiv vallodling. Nu främjar man att man ska arrendera ut den marken istället till en som vill odla där, till produktivitet. Jag känner att man ändå vill vara med och producera egna pengar. Men det innebär ju då att de s.k. gröna vallodlingarna minskar och vi försämrar för möjlighet till ekologiskt lamm- och nötköttsproduktion, enligt min uppfattning.

En annan sak som jag undrar; hur hållbart är odling av chipspotatis? De lär vara ganska hårt gödslade, så ur ett miljöperspektiv kanske odling av chipspotatis inte är så hållbart. Men sedan är det istället mer hållbart ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv för det skapar många arbetsplatser. När vi ser på vår jordbrukspolitik så måste vi nog också lyfta upp det hållbara och miljömässiga och inte bara det produktiva.

Säga vad man vill om minister Karlström men visioner har han och ibland funderar jag om det är bara han som ser visionerna och näringen bara ser molnen framför visionerna. Däremot tror jag att minister Karlström måste få flera med sig i jakten på att nå visionerna.

Det här meddelandet går nu mer ut på minister Karlström linje och hans politik, dvs. det gynnar mer produktivitet och mindre beroende av stöd.

Det är synd att det är det småskaliga jordbruket som får ta stryk, att vi inte ska ha råd att ha det småskaliga jordbruket kvar för att vi ska gå över till mer produktivitet.

Vi får inte glömma att det finns småbarnsfamiljer med s.k. familjelantbruk, som nu kanske inte har möjlighet att investera om till stordrift. Här bör man se att de fortsättningsvis har möjlighet till att ha en verksamhet.

Den för mig viktigaste punkten är sedan en sak som jag tycker att är jobbigt; det centrala, när man pratar om jord- och lantbruk, så är att man är så beroende av stöd. När man ser vår småskalighet så förstår jag att stöd behövs, men här anser jag att vi i framtiden behöver göra förändringar. Jag tänker på dem som har jordbruk som deltidssyssla. Att de som har jord- eller lantbruk som huvudförsörjning behöver stöd av samhället förstår jag. Men det som jag har svårt med är att de s.k. månskensbönderna, som har jordbruket som en deltidssyssla, ska ha samma stöd per areal som dem som har det som huvudinkomst. Här anser jag att vi måste våga tänka nytt, göra förändringar och se på en annorlunda fördelningspolitik. Kanske ska vi ge mer stöd till heltidsjordbruk och kanske lite mindre till deltidsjordbruket?

Jag kan visst tänka mig tjusningen att kunna odla sina egna varor och sälja vidare och sådant, men hur mycket av det ska man subventionera med samhällsmedel om man har en annan huvudinkomst?

Därför anser jag att vi borde styra våra pengar till dem som verkligen behöver dem och som försörjer familjer. Vi har styrsystem genom LFA-stöd eller CAP-stöd. CAP-stöden är visserligen finsk behörighet, men man behöver titta på dem. Jag tycker att de här två stöden ger möjligheter.

En av huvudmålsättningen med jordbruksfonden är att landsbygdspolitiken bör stöda och komplettera marknads- och inkomststöden i den gemensamma jordbrukspolitiken. Nu vet jag inte om detta finns någon annanstans men jag kan inte tänka mig att det skulle vara fel att styra stödpengarna enligt mitt förslag.

Att inte så många håller med mig här förstår jag, för det skulle vara obekvämt att ta ett sådant beslut. För många, som sitter i den här salen, rör det den egna plånboken. Men är vi riktigt ärliga, ni som sitter här i lagtingssalen och samtidigt lyfter stöd, tycker ni att det är rätt att ni får samma arealstöd som en småbarnsfamilj som jobbar heltid för sin inkomst?

Ålands Framtid brukar säga att de är det enda partiet som är borgerligt, men hur är det här? Är det här också borgerlig politik? Alla ska ha stöd och man ska leva på stöden.

Jag missunnar inte dem som på tidiga morgnar och sena kvällar jobbar på sidan om sitt arbete med sitt jordbruk att få ett stöd för det. För de bidrar till att vi får närproducerat. Däremot är jag som sagt skeptisk till om stöden för dem som inte har jordbruket som huvudsyssla ska ligga på samma nivå som stöden till dem som har jordbruket som sin huvudsakliga försörjning. Jag tycker inte det är rättvist. Jag anser inte heller att det är konkurrens på lika villkor.

Strukturfondspengarna har minskat och vi behöver nu prioritera dem. Här borde vi se nu vad vi satsar på. Jag skulle gärna se lite grön vallodling kvar, det skulle medföra att vi i framtiden kan saluföra Åland som producent av det bästa ekologiska lamm- och nötköttet.

Det småskaliga lantbruket ska finnas kvar och ingå i en turistsatsning som ”Öppna gårdar” där de förädlar och säljer sina egna varor. Man har den gröna nyckeln i fokus som är turismbranschens största miljömärkning. Det går bara vi vill och ger stöd i den riktningen. Men då behöver också intresseorganisationerna ge kraft och råd åt det hållet och inte tvärtom.

Avslutningsvis, herr talman, det här meddelandet handlar inte bara om landsbygdsprogrammet utan även om annat. Här ser jag en annan viktig fond, ESF, Europeiska socialfonden som även bidrar till tillväxt. Jag replikerade om vikten av att ESF-medel används till stöd och att man får in många i sysselsättning. De ESF-projekt som jag har tagit del av så har gjort ett fantastiskt jobb för att bidra till att få in många i sysselsättning. Tack, herr talman.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker inte att det är rättvist, jag är besviken över ltl Winés raljerande över det som han kallar för centerns utspel. Jag skulle vilja veta var i vårt gruppanförande som ltl Winé kan hitta någon form av på populism eller opportunism? Det var en äkta diskussion som vi hade, vi ställer frågor och det måste vi få göra.

Om man tittar på socialdemokraternas eget agerande här idag så har ni också haft ganska kraftiga synpunkter på exempelvis Leaderprogrammet. Varför ska inte vi få ha synpunkter nu när vi diskuterar det här i lagtinget och som ska tas beslut om senare? Jag tycker att ltl Winé var oschysst här.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Om jag får använda ett engelskt uttryck så kan jag hälsa åt ltl Eliasson: Payback Time! Nej, förlåt.

Ltl Eliasson var besviken på mitt raljerande. Går man ut med ett pressmeddelande exakt samtidigt som ministern ställer sig i talarstolen så tycker jag att det är populism. Så är det. Det är ingenting annat än att man inför valet vill brösta upp sig och säga; ”det här vill vi”. Ni har haft så många lägen tidigare, ni har varit med och tagit omställningsbudgeten så jag skulle ha uppskattat lite mer action tidigare.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Om ltl Göte Winé minns vad jag sade i vårt gruppanförande, så sade jag uttryckligen att vi tar ansvar för allt det som vi har varit med om i processen. Att då börjar kalla centerns gruppanförande för populistiskt utspel tycker jag att är helt fel. Vi resonerar runt det programmet. Nu framför vi våra synpunkter och på vissa ställen är vi oroliga. Vi framförde exempelvis också det högre kostnadsläget som vi tycker att landskapsregeringen ska ta hänsyn till när de tittar på det här. För det kan faktiskt betyda att man måste göra någonting till.

Kalla inte det här för ett populistiskt utspel från centergruppens sida!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag tar mig rätten att göra det, om jag vill. Det är inte gruppanförandet som jag har kritiserat. Jag har sagt tre gånger här att det är centerns agerande, det är inte gruppanförandet. Man måste också lyssna på vad jag säger.

Jag tycker fortsättningsvis att centern har kunnat vara med och ta ett större ansvar. Jag är lite orolig över vad som händer längre fram. Vi ska ändå ta en lag. Tidigare var centern med och röstade emot garantilagen. Det finns beslut som man tar som är bra då, men vilka konsekvenser det får en längre fram tänker man inte på. Jag börjar bli lite besviken på det. Nu måste man börja stå för besluten och inte hela tiden säga att vi inte gör det här. Jag tycker att det är lite fegt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag är allmänt förvirrad över ltl Winés anförande. Dels stödde han Karlströms och regeringens förslag och delvis var han kritisk till chipspotatisen på Åland. Dels tyckte ltl Winé att deltidsjordbrukare inte skulle ha stöd, men å andra sidan så tyckte han att de små jordbrukarna skulle favoriseras och att de skulle ha många ben att stå på.

Jag ska ta ut det här anförande i skrift sedan. Det var fullt av motsägelser hela vägen. Det är jätte, jättelätt att vara politiker om man kan ha det så enkelt i livet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det skulle ha varit en fördel om ltl Karlsson hade suttit inne och lyssnat på mitt anförande. Jag kan skriva ut mitt anförande åt ltl Karlsson. Jag sade inte att deltidsjordbrukarna inte ska få stöd. Jag frågade om det är rätt att en deltidsjordbrukare får samma arealstöd som en som har jordbruket som heltidssyssla. Det var det som jag nämnde. Jag frågade om odlingen av chipspotatis var hållbart, ur hållbarhets synvinkel, med tanke på hur mycket man gödslar och förorenar. Jag sade att man samtidigt också måste se det ur ett hållbarhetsperspektiv när det gäller det ekonomiska och det sociala. Jag anser inte att mitt anförande innehöll motsägelser. Däremot så måste jag få fundera och ha funderingar. Jag ser också att det är viktigt att det småskaliga jordbruket finns kvar. Men har man jordbruket som huvudsysselsättning ska man få ett större stöd än de som har jordbruket som deltidssysselsättning.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är inte svårt att vara politiker om man säger att man är kritisk mot chipspotatisodlingen för att de släpper ut så mycket näringsämnen. Men å andra sidan så måste chipspotatisodlingen finnas kvar för att den är så viktig för arbetsplatserna. Det är nog ett ställningstagande utan dess like.

Principiellt håller jag med om att i den bästa av världar så skulle den som lever på jordbruket få stöd och de andra skulle inte få stöd. Problemet är bara att deltidsjordbrukarna producerar mest med råvaror till förädlingen. Hugger vi av där så kan vi stänga Chipsen, Dahlmans, ÅCA och Trädgårdshallen och då försvinner 1 300 arbetsplatser. Det är jag inte beredd att göra, men det är tydligen ltl Winé beredd att göra.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Nej, det är jag inte beredd att göra. Jag har inte ifrågasatt att deltidsjordbrukarna ska få stöd, men ska de ha lika mycket? Ska man som deltidsjordbrukare ha lika mycket stöd? Jag tror fortsättningsvis att man har intresse av att sälja, men vinsten kanske inte behöver vara lika. Man behöver också se på andra saker där. Istället för att se allt så svart som ltl Runar Karlsson, som tidigare stod och höll domedagsprofetia, så försöker jag se vad vi kan göra annorlunda. Jag vet att det verkar vara svårt för ltl Runar Karlsson, men ibland måste vi våga tänka utanför boxen och inte bara se hur vi alltid har gjort och så här ska vi göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Det fanns mycket bra i ltl Winé anförande, men det fanns också lite sådant som jag inte delar, t.ex. när det gäller deltidsjordbruk eller ”månskensjordbrukare.” För mig spelar det egentligen ingen roll på vilket sätt man väljer att producera sina råvaror till livsmedelsindustrin och till konsumenterna. Det viktigaste är att stödet går till dem som producerar och inte till dem som icke producerar. Sålunda ser jag inte att man ska ändra stödordningen beroende på om får inkomster från något annat område. Den röda tråden hänger inte ihop med den behovsanalys som vi har gjort i hela det här arbetet.

Hela hållbarhetstanken är intressant, också ur ett chipsperspektiv. Jag är själv en stor förespråkare av chipspotatis och att vi behöver öka andelen chipspotatis på Åland. Alternativet är att vi importerar potatis från södra Sverige och Danmark. Hur hållbart är det? Då exporterar vi miljöproblemen bort från Åland och tar inte ansvar här. Jag tycker att det är viktigt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det är inte första gången som minister Karlström och jag har lite skilda åsikter. Med all respekt minister Karlström, jag förstår tankarna, det jag ville med chipspotatisen det var att få en diskussion om hur svårt det är. Chipsen skapar otroligt med arbetsplatser, men samtidigt när man pratar om Lumparn och föroreningar så ifrågasätts det ibland.

Angående heltid- och deltidsjordbrukare så vet jag en i salen som tycker så här. Men det är svårt, från vissa håll hörs det ofta hur illa det är med stöd och bidrag. Men nu ska det vara lika mycket åt alla. Sedan står man här och säger att nu far det ena jordbruket efter det andra och då måste vi kanske börja se hur vi ska göra för att behålla jordbruken? Hur ska vi se till att de som har småjordbruk klarar av att leva på dem? Det är det som jag tänker på. Kassan blir mindre, vi måste se hur vi fördelar den.

Minister Fredrik Karlström, replik

Den här strukturförändringen kommer att fortsätta. Det är ingenting nytt på Åland och det är ingenting nytt i Europa eller någonstans i världen. Gårdarna kommer att bli lite större och man kommer att få lite mer åkerareal. Många tror kanske att det åländska jordbruket är mycket mera småskaligt än vad det är. Det finns några stora gårdar och sedan finns det några små.

Det här programmet stimulera faktiskt dem som vill fokusera på produkter till konsumenterna och till livsmedelsindustrin. Basstödet sjunker lite i den konventionella odlingen och i eko-odlingen. Däremot finns det en hel del nya åtgärder, när vi tillförde 3,5 miljoner euro, som görs av dem som aktivt producerar. Jag ser att det här programmet går mot den riktningen. Den röda tråden håller ihop. Vi tittar på det som kommissionen säger åt oss att göra i positionspappret; se till att ni har råvaror till livsmedelsindustrin och till konsumenterna. Det är det första, sedan ska det göras hållbart och miljömässigt, men råvarorna är prioritet ett.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag har full respekt för ministern och det här meddelandet. Jag ville bara fråga vad vi kunde göra annorlunda. Alla har stått här och sett så negativt på detta och det här är slutet. Var kan vi göra annorlunda? Jag försöker titta framåt och se vad vi kan göra. Sedan har vi olika ideologiska tankar. Jag ville släppa den här bollen och låta den rulla lite. Vi måste ändå vågar göra någonting. Jag ser flera lantbrukare som undrar vad som händer och sker. Varför ska de som har andra huvudsysslor få lika mycket stöd? Även de vill att någon ska stå här och säga det. Andra står också här och säger; så där kan man inte tänka. Det finns faktiskt sådana som tänker så ute i vårt samhälle och då måste man våga säga det också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Winé bekymrar sig över små jordbrukarfamiljer som kämpar för att överleva. Det är bra att man bekymrar sig över den här gruppen, för det är precis den är gruppen som riskerar att få ta konsekvenserna av det program som nu ltl Winé själv i talarstolen står och förespråkar. Bläddrar man igenom de remissvar som har inkommit nyligen så ser man att det är också de här gårdarna som blir av med en viktig del av sin inkomst och då kommer man att få kämpa ännu hårdare för att överleva. Frågan man kan ställa sig är; hur har regeringssupporten ltl Winé arbetat för att få in det här i det liggande landsbygdsutvecklingsprogrammet? Hur upplever ltl Winé att han har lyckats med den biten?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Vi har jobbat för de frågorna. Vi har pratat om dem. Vissa saker får man igenom och vissa inte. Jag stöder det här programmet. Däremot kommer det att ske förändringar under den tiden också, som minister Karlström sade nyss i ett replikskifte till mig. Då måste vi se hur vi kan göra. Jag vill faktiskt ha det här programmet levande, jag vill se att det här går vidare så jag ser inte allting så nattsvart som ltl Jonsson. Det finns en utmaning för dessa små lantbruk. Man måste se vilka förändringar man kan göra för att få mera lönsamhet i sitt lantbruk. Jag nämnde att man kanske kunde förädla sina produkter. Vi kanske också måste jobba för att få mer produktion av ekologiskt lamm- och nötkött.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är de små familjejordbruken som är kärnan i den åländska livsmedelsproduktionen. Ser man till medelarealen enligt det här programmet så år 2010 låg vi på 25,2 hektar. Det är de här småbarnsfamiljerna som kämpar för att överleva, som ltl Winé så varmt förespråkar, och som kanske är de som bedriver ett deltidsjordbruk. De är mångsysslare och har annat på sidan om, och det är för dem som vi tydligen ska dra ner stödnivåerna för, enligt ltl Winés medicin. Det hänger inte alls ihop och det ligger långt ifrån verkligheten. Man kommer definitivt inte att lyckas med den målsättning som ltl Winé är ute efter, att faktiskt stärka den här gruppen, t.ex. småbarnsfamiljer inom livsmedelsproduktionen i jordbruket. Det gäller nog för ltl Winé att gå hem och tänka till en gång över de åtgärder man föreslår om man ska lyckas med detta och faktiskt tänka efter om det här programmet är det som ltl Winé verkligen är ute efter.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Skulle ltl Jonsson ha suttit inne när jag höll mitt anförande så kanske han också skulle ha hört vad jag sade. Men, glöm inte heller vad som sades tidigare. Det här programmet är inte spikat ännu. Vi har regeringsledamöter som sitter och lyssnar och det kommer att göras förändringar ännu. Det här är som en remissdebatt till landskapsregeringen, så har jag sett det. Inte är det spikat ännu utan det kan ske förändringar. Jag stöder programmet men det kan också behövas göras förändringar. Jag stöder ramen. Vi måste ha en ram.

Ålands Framtid säger; vi ska sänka kostnaderna för gymnasiet, vi ska sänka kostnaderna för ÅHS, men här ska vi inte sänka. Allting ska vara som förr och helst egna plånboken. Tack för det, borgerliga partierna!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag märker att ltl Winé försöker angripa deltidsjordbrukarna. Jag undrar om man har sitt partis stöd i den frågan? Deltidsjordbrukarna får ju faktiskt mindre betalt än de som har mera mark. En deltidsjordbrukare har ofta mindre mark och man får betalt per hektar. Således får den som har mera mark mera betalt. Har man hundra hektar får man tio gånger mer än den som har tio hektar, som exempel.

Runt 50 procent eller mera av dem som levererar till Trädgårdshallen och till Chipsen är deltidsjordbrukare. Jag tror att det är runt 60 procent som levererar till Chipsen som är deltidsjordbrukare. Så det är en viktig fråga.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Ltl Slotte, jag försöker inte angripa någon. Jag försöker se hur vi fortsättningsvis kan behålla ett bra lantbruk med minskade kostnader. Hur kan man göra? Därför tog jag i mitt anförande upp något som jag personligen har funderat på. Jag nämnde inte att det var partiets åsikter utan det var mina personliga åsikter. Jag är, fortsättningsvis efter denna debatt också, tveksam till om ltl Slotte ska ha lika mycket per areal som en som har jordbruket som sin huvudförsörjning. Jag är fortfarande skeptiskt till det. Jag tycker att vi här i framtiden måste börja se vem vi ska satsa på och hur vi ska göra det.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, herr talman! Deltidsjordbrukarna är ganska många och heltidsjordbrukarna är ganska få, om det är på det viset som man ska resonerat. Man utför likadant arbete men vi ska också komma ihåg att husdjursgårdarna har mycket högre stöd, från både LBU och miljöstöd, än vad växtodlingsgårdarna har. Det är en sak. Däremot vi också komma ihåg att under tidernas gång har det alltid varit mångsyssleri som har varit ledstjärnan för Ålands välfärd. De små familjejordbruken är ju också ryggraden i jordbruket. Det är väldigt viktigt att man behandlas någorlunda likvärdigt.

Ltl Göte Winé, replik

När det gäller likvärdigt så tänker jag på att man får samma pris för varorna. Jag frågar mig hur mycket av detta som ska stödas av samhällsmedel? Tittar vi på eller LFA-stödet och CAP-stödet så är det pengar mera för att stärka sin inkomst. Det är som en inkomst. Jag funderar på om man ska ha det så eller hur kan man göra? Jag ville sända ut en boll och se vad som händer om man gör det här. Jag vet att det här är ett obekvämt beslut och många kommer inte att köpa det här. Jag vill ändå passa på att säga det i debatten eftersom jag vet att det här kommer att gå tillbaka. De kommer säkert inte att lyssna på mig men jag har sagt min åsikt och det är det viktiga. Att säga sin åsikt är bättre än att man bara sitter i stolen och tycker att allting är fel och att man inte får göra någonting.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Winé var orolig över att vi inte lyssnade. Ja, vi var tillfälligt ute ur salen men vi lyssnade nog på ltl Winés anförande. Ltl Winé frågade bl.a. hur Ålands Framtid, som vill gå ut och säga att vi är ett borgerligt parti, kan ge stöd. Vi borde inte vara för stöd. Vi är absolut för stöd när det gäller en politik som EU har fastställt angående en levande landsbygd och ett levande jordbruk. Man ska utnyttja de möjligheter som man har. Allt baserar sig på kostnadsutvecklingen.

Sedan detta med deltidsjordbrukare. Jag undrar faktiskt om EU ens tillåter differentiering av stöden på den nivå som ltl Winé nu försöker framföra, att man inte skulle stöda deltidsjordbrukare.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag har två förtydligande, ltl Eklund. Jag sade aldrig att man inte skulle stöda deltidsjordbrukare. Jag ifrågasatte om man ska ha samma stödnivåer.

Däremot frågade jag inte heller om partiet Ålands Framtid var emot stöd. Jag frågade; om vi är riktigt ärliga, ni som sitter här och samtidigt lyfter stöd, tycker ni att det är rätt att ni får samma arealstöd som en som inte har en annan inkomst? Ålands Framtid brukar säga att de är det enda borgerliga partiet. Men hur är det med detta? Är det här också borgerlig politik? Det var det som jag sade i mitt anförande när ni stod ute och lyssnade. Jag läste det rakt av i mina papper, så jag vet vad jag sade. Försök istället att tolka rätt och inte hela tiden vilja missförstå bara för att det ska låta bättre. Kom med en ärligare politik istället, tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! När det gäller ärlig politik så får det vara Winés tolkning. Jag tror att vi är precis lika ärliga som det parti som Winé representerar.

Jag vill gå vidare när det gäller deltidsjordbruket som ltl Winé hade olika tolkningar av. Om ltl Winé själv skulle få bestämma så skulle deltidsjordbrukarna inte få lika mycket stöd som heltidsjordbrukarna. Vi har redan hört här i en replikväxling att en stor procent av leverantörerna till Chipsen är deltidsjordbrukare. Det är ofta sådana som har en känsla för jordbruket som fortsätter fast man har en annan inkomst. Om man har den känslan vill man fortsätta att jobba inom jordbruket. Oftast är de väldigt effektiva. Det kan finnas undantag där också, det kan finnas de som bara lever på stöden som ltl Winé nämnde. I det stora hela är deltidsjordbrukare effektiva när det gäller att producera.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag fick lite roligt, tydligen sade jag i mitt anförande att det finns sådana som bara lyfter stöd. Jag ska gå igenom anförandet och se vad jag sade.

Däremot sade jag att jag har full respekt för dem som stiger upp tidigt på morgonen och jobbar sent på kvällen och det ska ha ett stöd för det som de gör och för det som de producerar. Men behöver stödet vara lika stort som för dem som kämpar dygnet runt för att försörja hela sin familj? Det är detta som jag ifrågasätter.

Detta är så känsligt och det verkar framförallt vara extremt känsligt från Ålands Framtids flank.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till plenum den 30 april 2014.

Föredras

4Framtidens skärgårdstrafiksystem

Landskapsregeringens meddelande (M 6/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Remiss

5Posten Åland Ab till folkaktiebolag

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 16/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Remiss

6Gränslöst Åland utan gränshinder

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 18/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Remiss

7Max tre valperioder i lagtinget

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 30.04.2014 klockan 09.30. Plenum är avslutat.