Plenum den 28 april 2014 kl. 13. 00


Talmannen Tiden är ute! Vtm Viveka Eriksson, replik



Yüklə 0,58 Mb.
səhifə8/10
tarix01.11.2017
ölçüsü0,58 Mb.
#26110
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10

Talmannen

Tiden är ute!



Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Övergripande principer och riktlinjer för ett hållbart jordbruk det gäller också att djuren har en bra situation. Det kan vara så att åländska djur har det bra, så kan det vara. Men om man pressar jordbrukaren för hårt till att allt mera öka produktionen och produktionskraven växer så då pressas alla och även djuren riskerar att hamna i kläm. Faktum är att man har pekat på detta ifrån djurgårdar. Djurens välbefinnande behövs också som en del för att man ska kunna fortsätta att ha en verksamhet på mjölkgårdar och köttgårdar.



Minister Fredrik Karlström, replik

Om man ställer saker och ting mot varandra, om djurgårdarna och mjölkgårdarna skulle få välja, vill man ha åtgärden med djurens välbefinnande eller vill man ha ersättning för vallen man odlar på gården? Fråga den frågan nästa gång av de stora mjölkproducenterna och ÅCA, som för övrigt är samma person om man ska vara riktigt ärlig, det är samma ägare som äger industrin också.

Sedan säger Vtm Viveka Eriksson i sitt huvudanförande att det ska vara samma konkurrensförutsättningar. Men titta i tabellen på sidan 25 i meddelandet; vi har det bättre överallt. Det är miljö och eko som är nerdraget både i riket och här. Jag har försökt förklara varför det är så. Därför att vi inte längre får betala för luft, vi får inte betala för ingenting. Vi får kompensera riktiga kalkylerade kostnader men vi kan inte börja betala inkomststöd via miljöstödet. Vtm Eriksson, var vill ni sätta fokus förutom de fokusområden som redan är betydligt högre i det här programmet än i det förra programmet?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi talar inte för åtgärder utan prestationsmotkrav. Jag noterade att ministern bara pratar om miljöstödet som pengar. Vi ser det också som ett stödprogram för att man ska värna miljön. För att bönderna ska gå med i det här stödprogrammet så måste det vara tillräckligt bra för att man sedan också ska göra satsningar. De övergripande jordbruksprinciperna är rena produkter, öppet landskap och hållbar utveckling och de har också varit så viktiga för landskapsregeringen. Landskapsregeringen har sitt eget hållbarhetsprogram och just pekat på ekologisk odling och närproducerade rena livsmedel.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att vtm Eriksson gör en rättvis jämförelse i det faktum att sjöfarten får stöd ur den finska statskassan och vi på Åland betalar stöd till jordbruket här. Skillnaden är förstås vem som betalar och sedan finns det en skillnad i att jordbruket, i jämförelse med omsättning, kräver betydligt mera stöd.

När regeringen Katainen bildades för ungefär tre år sedan så fördes det en diskussion på rikshåll om att minska sjöfartstödet, bemanningsstödet. Men då stod partierna upp här på Åland som en man och vi krävde i våra förhandlingar med Katainens blivande regering att sjöfartsstödet skulle behållas på samma nivå som tidigare. Det tycks som om att vi är mer aktiva i näringspolitiken då när någon annan ska betala kostnaderna än när vi själva ska betala.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Till detta kan man också tillägga att den delen av jordbruksstödet är rikets, hela inkomstdelen kommer via statsbudgeten. Det är också viktigt att Åland håller sig framme och ser till att det blir bästa möjliga. Jag vet att det är pågår förhandlingar med ministerierna om att Åland har fått ta på sig lite för stor del av inkomststödet genom LFA.

Visst, det är lättare att argumentera för det när någon annan har plånboken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Vtm Viveka Eriksson funderade över hur vi socialdemokrater tänker när det gäller sänkningen till de ekologiska odlarna. Vtm Eriksson fick svar av ministern i ett föregående replikskifte. Det är lite styrt av vad vi får ge ersättning för. Miljöstödspengarna har blivit mera styrda från EU.

Vi har också gått in med mera pengar för eko-odling. Vi ligger i topp vad vi få ge när det gäller grönsaksodlingen, det är också styrt. Vi kanske istället borde få mera ekologiska produkter producerade. Vi kan inte bara höja stödet för det finns också ett tak på vad vi får ge. Vi måste ändå hålla oss till reglerna, det är jätteviktigt när man gör det här.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Absolut! De riktlinjer som EU har pekat ut så måste vi följa. Jag och vi i liberalerna har en uppfattning att det gäller inte bara vad man får utan det är också vad man vill. Man kan mycket väl bygga upp olika system där man också har ett motkrav på odlaren. För det är detta som det handlar om, man kan inte ge bara miljöstöd så där som ett allmänt stöd. Det måste också finnas ett motkrav och det vill vi ha just för att vi ska trygga en fortsatt hållbar utveckling. Därför påstår vi att det handlar nog en del om vilja och att försöka hitta olika sätt. Verkligheten är att ekologiska odlingar får minskade stödnivåer nu, samtidigt har socialdemokraterna haft en uttalad målsättning att hela landskapet ska ekologiskt.



Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Ja, vtm Eriksson, det vill vi fortfarande. Det jobbar vi för, vi vill, men vi ser också vissa begränsningar på dels vad vi får ge. Vtm Eriksson nämnde motprestationer. Vad är det i motprestationerna som gör att vi får ge mera stöd per areal i själva miljöstödet? Sedan kan vi börja titta på CAP-stöd och LFA-stöd.

Liberalerna har sagt otroligt mycket vad de andra partierna vill. Hur vill liberalerna uppnå det gröna landskapet med eko-odling? Det har vtm Eriksson möjlighet att ge svar på i den här repliken. Vad gör liberalerna för att komma mot målet med ännu mer ekologiskt?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Motkrav på odlaren är att man gör olika åtgärder som främjar miljön på olika sätt och man minskar miljöslitaget. De programmen kan man utforma på lite olika sätt, eller hur? Ta detta med öppna landskap, det är en del av kulturmiljön som vi ser det. Ändå avser man att inte längre stöda naturbeten.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tyckte att det var ett otroligt bra och initierat anförande. Det fanns många väldigt fina formuleringar, bl.a. parallellen mellan sjöfarten och jordbruket och hur svårt det är att flagga ut det åländska jordbruket som är så förankrat i myllan.

Jag vill ta fasta på det som vtm Eriksson sade att man behöver ha ett program anpassat efter våra förutsättningar. Enligt mitt synsätt så är en viktig beståndsdel borta. Som vi har sagt i tidigare repliksskiften så finns det tre beståndsdelar i den åländska jordbrukspolitiken; EU-stöden, de finska stöden och de åländska stöden. Men i de analyser som gjordes i början konstaterades att småskaligheten och transportberoendet ledde till att vi behövde ungefär 25 procent högre stöd här på Åland för att vara på samma nivå och konkurrera på samma villkor som på den finska sidan. Jag vill minnas att stöden var så ifrån första början. Den delen är mer eller mindre borta och det är allvarligt. Det är givetvis inte någon kritik mot vtm Eriksson. Jag ville peka på att den delen har man missat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Visserligen har också EU:s ändrade riktningar påverkat hur vi kan stöda. Vi tycker det är viktigt att man verkligen försöker med alla möjliga åtgärder för att ytterligare stärka miljöstödet och stödet till eko-odlingen. Vi ser att det har dragits ner där och det är ett stort problem. Det är inte bara det här med pengarna till gårdarna utan det har också att göra med principen om ett hållbart jordbruk och öppna landskap.



Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det som har framkommit från olika håll är lite överdrivet om hur bakbunden man är när det gäller miljöstödet. Det är riktigt, det är inget inkomstpolitiskt stöd. Det är en ersättning för ett miljövänligt jordbruk, det är sant och det ska det också vara. Tycker man att ett miljövänligt jordbruk är viktigt så ska man ha de stödformerna kvar. Det har också alltid funnits en morot för att få så stor anslutningsgrad som möjligt och den moroten ska man ta vara på.

Sedan finns det inte heller något EU-direktiv på vilken nivå stödnivåerna ska ligga på.

Jag är intresserad av jordbruksnäringen av olika orsaker och jag är också självstyrelseintresserad, men det gjordes narr av vissa remissutlåtanden som har kommit, där man uppgivet ifrån jordbrukarhåll skrev att bara vi får likadant som i riket så är allt bra. Det visar att det är någonting som inte är riktigt bra när jordbrukarkåren, som faktiskt har byggt upp hela självstyrelsen från första början, mer eller mindre börjar vända ryggen till självstyrelsen. Då är det fel någonstans.



Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är säkert så att EU:s riktlinjer sätter vissa begränsningar. Det är vissa saker som vi inte får göra. Sedan handlar det också om vad vi vill göra, som jag redan var inne på i en replik här. Vill man försöka hitta vägar för att faktiskt kunna använda miljöstödsdelen ännu mera i en större omfattning? Det gäller att ha vilja att faktiskt försöka. Det ska också vara förhandlingar med kommissionen, så varför inte pröva gränserna, höja nivåerna och kanske få back i sista ändan.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Vtm Viveka Eriksson är kritisk till regeringen och menar att vi inte tar tillräckligt med hänsyn till bl.a. eko-odlingen. Det här stämmer inte. Efter den senaste remissrundan så har regeringen höjt ramen med 3,5 miljoner euro. Vi har explicit satt de här pengarna på eko-odling och miljöinsatser.

Jag menar också att det inte stämmer när man säger att det inte finns vilja. Det finns åtminstone åtta olika tilläggsåtgärder, som också gäller ekoodlarna, och som man kan välja till. De handlar bl.a. om skötsel av prioriterade naturbeten, riktade insatser för naturbeten, odling av dragväxter för bin osv. Det finns vilja och det har funnits från hela regeringen ambition att göra det bättre för ekoodlarna än vad man har i riket.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Stämmer det inte då att det blir försämrat, jämfört med den programperiod som går ut? Stämmer inte det? Man har haft en ambition under många, många år att stärka miljöinriktat jordbruk, eko-odling och nu varslar man om att det blir problem att fortsätta. Vi hör ju signaler om stora investeringar där man t.ex. har satsat på ekologisk odlad säd och nu är man orolig för om man kommer att kunna hålla sin verksamhet igång. För det finns en risk att vissa odlare slutar om man inte får tillräckligt med underlag för ekologiskt odlade grödor. Man har lagt till 3,5 miljoner. Nu säger landskapsregeringen att alla de 3,5 miljonerna går till ekologisk odling och miljöstöd. Tidigare har det framkommit att det var till investeringar.



Minister Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det är 3,5 miljoner explicit just på eko-odling och miljöinsatser. Landskapsregeringens ambition är ju att varje euro som vi lägger till bidrag och stöd till jordbruket ska vara en grön euro. Det är den här landskapsregeringens målsättning. Bidragen, stöden men också investeringarna ska syfta till en grönare och ett mer miljövänligt hållbart jordbruk, helt i enlighet med hållbarhetsstrategin som vi nyligen har lagt fram. Hela programmet syftar till att få ett hållbart jordbruk med den gröna faunan i topp. Vi ska vara så miljövänliga som möjligt. Dessutom kommer också ett nytt program när det gäller nitratbeslutet, som syftar till att förbättra vattenkvaliteten i våra vikar.



Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ambitionsnivån är bra, målen är bra, principerna och riktlinjerna för jordbrukspolitiken är bra men de måste också följas upp av konkreta ekonomiska åtgärder för att få andra odlare att välja miljöstödsprogrammet. Sådana signaler har också kommit att man tycker att man inte får tillräckligt ut av miljöstödsprogrammet och kraven är för stora. Då väljer man att ställa sig på sidan om miljöstödsprogrammet och det är ju en katastrof om vi hamnar i den situationen.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag fäste mig vid vtm Viveka Erikssons avslutning på anförandet där hon berättade om sin barndom och livet på landet under den tiden. Slutsatsen var att då bestämde bonden mera själv. Jag tror att man får ta detta med en nypa salt. Under den tiden hade vi prisreglering på jordbruksprodukter, vi hade ett produktionsstöd och vi hade periodvis till och med importortull. Så genomreglerat som jordbruket var under slutet av den tiden, före vi gick med i EU, har det aldrig varit. Det var mycket Kekkonens förtjänst för vi hade en massa små jordbrukare i Finland efter kriget och de försökte man skydda. Jag undrar om det faktiskt var så hög bestämmanderätt då i alla fall? Inte mera än idag, tror jag.



Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag gjorde en betraktelse över när jag var ung. Det var lite längre tillbaka i tiden än tiden före EU-inträdet. Man får gå bra många flera år tillbaka i tiden. Jag håller med om att jordbruket i Finland har varit reglerat under många år. Backar man längre tillbaka i tiden så var det inte på det viset att priserna eller ekonomin sattes i Bryssel, Helsingfors och i Mariehamn, för så har ju bönderna det idag. På tre olika nivåer beslutar man om hur inkomsterna till ett jordbruk ska fördelas. Visst är man ju väldigt, väldigt styrd av det. Det är synd. Hur kan man ordna det på ett annat sätt så länge vi konsumenter inte betalar de kostnader som en jordbruksprodukt egentligen skulle betingar?



Ltl Barbro Sundback, replik

Jag förbehåller mig nog faktiskt rätten att tro att under vtm Viveka Erikssons barndom så var det finska jordbruket genomreglerat. Redan efter andra världskriget införde man sådana stödordningar. Det var nästan omöjligt att kräva produktionsökningar för det var så genomreglerat på alla sätt och vis. Det styrdes också nationellt med tanke på säkerhetspolitiken. Det var en sluten ekonomi och det finns ju inte idag i EU så det är en helt annan situation. Men genomreglerat var det nog.



Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Notera att jag inte har skyllt hela det här på EU. Det var inte det jag gjorde, utan jag är mycket medveten om och har fullständig kontroll på att jordbrukspolitiken under en lång tid har varit reglerad. Många säger att det beror på EU att det är så jobbigt i jordbruket, vilket jag inte gjorde. Det har varit en politik som så småningom har vuxit fram.



Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det torde inte bli en överraskning för någon att landskapsregeringens EU-program 2014-2020 i hög grad har blivit en diskussion om pengarna till det åländska lantbruket.

Vtm Viveka Eriksson gjorde den största utvidgningen tyckte jag och berörde också de andra programmen, men troligen kommer debatten fortsättningsvis att koncentrera sig på hur många miljoner till man vill ha till landsbygdsutvecklingsprogrammet. Det återspeglar givetvis lantbrukets stora betydelse för Åland.

Innan jag går vidare i mitt anförande så vill jag bara poängtera att det här skrev jag under påsken. Det här har jag inte hittat på efter att vi har fått höra att centers styrelse har haft möte. Det beslutet i styrelsen kanske inte var helt oväntat.

Jag tycker för min del att minister Fredrik Karlström hade ett alldeles briljant anförande. Det var politiskt en klar linje, det var en bra helhet, det fanns en struktur och det var konsekvent, både politiskt och ekonomiskt. Det är ju inte första gången minister Karlström och jag hittar varandra i näringslivspolitiska frågor. Som sagt, det är mycket att sätta sig in och jag tycker att ministerns anförande visar på stor läraktighet och kompetens. Dessutom tycker jag att han har en positiv inställning och en attityd som trots våra svårigheter gör att många av oss kan tro att det här kommer nog att bli riktigt bra.

Jag vill ge också ge en eloge till byråchef Sölve Högman. Den artikel som man kunde läsa i Nya Åland om de här frågorna var mycket saklig, mycket upplysande och den visar på att det finns tydligen massor med missförstånd ute också bland dem som sysslar med de här frågorna. Det är många som nu försöker bidra till att få det här på rätt. Jag tycker att det arbetet som har utförts och som utförs är mycket bra.

Min uppfattning är att majoriteten av ålänningarna är stolta över det åländska lantbruket och särskilt den åländska livsmedelsindustrin. Åländskt fårkött på förstaklassrestauranger i Helsingfors, åländskt smör på lyxkrogar i Stockholm, Grannas äppelmust, Stallhagens öl och ÅCA:s ostar är några exempel på vad åländsk livsmedelsindustri lyckats med. Framgångarna visar att det är fullt möjligt att utöka det åländska sortimentet av exklusiva produkter för export. För Socialdemokraterna är visionerna för landskapet fortsättningsvis att åländsk barnmat produceras av ekologiska livsmedel som garanterat är giftfria och säkra och som odlats utan att mänskor eller miljö tar skada. Det är en viktig framtidsvision för oss. Ett lantbruk och en livsmedelsproduktion som är hållbar och internationellt konkurrenskraftig.

Vi tycker att utvecklingen gått i rätt riktning även om vi kunde önska att en övergång till ekologisk odling borde gå snabbare. De 3,5 miljoner som regeringen nu plussar på de 33 670 000 som man ursprungligen upptagit för programmet är en viktig markering med tanke på miljön och den ekologiska odlingens framtid.

Utöver detta behöver alla vi aktiva politiker i kommuner och på andra ställen se till att man upphandlar ekologiska livsmedel till skolor och sjukhus osv. Det skapar efterfrågan och gör det möjligt för dem som odlar ekologiskt att investera i mera produktion. Det är en marginell merkostnad på kort sikt men i det längre perspektivet är det en hållbar utveckling för lantbruket och konsumenterna, särskilt det uppväxandet släktet men också för alla andra. Ekologisk odling är också det bästa sättet att stoppa jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor till våra vattendrag. Östersjön är som ett fostervatten för Åland. Förgiftas fostervattnet finns det inget hopp om fortsatt liv.

När den här regeringen kom till makten stod det klart att för att lyckas stävja kostnadsutvecklingen i den offentliga ekonomin krävs det tuffa beslut inom så gott som alla samhällssektorer. Istället för att helt amputera verksamheter har nödvändiga operationer gjorts för att åstadkomma strukturomvandlingar. Inom ÅHS, Gullåsen, gjordes stora förändringar. Inom skärgårdstrafiken och gymnasialutbildningen har likaså stora förändringar gjorts som av många upplevts som väldigt negativa och plågsamma. I den omställningsbudgeten kom regeringspartierna överens om att förändringar måste göras också inom lantbruket. Den överenskommelsen har justerats med 3,5 miljoner efter påtryckningar från lantbrukarna och deras organisationer. För oss socialdemokrater är 3,5 miljoner euro mycket pengar särskilt om man tänker att det är egna åländska pengar. Det är inte pengar som kommer från Helsingfors eller Bryssel. Det är viktigt att förstå hur stor del av stödpengarna som ges till lantbruket på Åland som kommer genom den åländska budgeten, hur mycket som kommer över den finländska budgeten och hur mycket man får via EU.

Herr talman! I runda tal betyder det att EU står för drygt 20 miljoner, resten, dryga 37 miljoner, kommer från åländsk skattebetalare. Det utgör mellan 60 och 65 procent.

Jag noterade att talmannen hade en annan siffra här och jag vet inte hur han har kommit fram till den. Nu kan han inte replikera, men kanske tids nog. Möjligen har man räknat med de statliga inkomsterna, CAP-stödet på ytterligare 20 miljoner.

Det är alltså inte några småpengar som transfereras till det åländska lantbruket under de här sju åren. I runda tal är det 77 miljoner, dvs. 11-12 miljoner i året som går till det åländska lantbruket. Av den delen kommer det största beloppet från den åländska budgeten, 37 170 000 euro.

Man ska komma ihåg att varje miljon som ytterligare ska till så är miljoner bort från vård, skola och omsorg och resten av allt det som samhället svarar för. Det finns inte pengar att ta någon annanstans ifrån. Jag tycker att nog att centern måste tala om för oss andra, om de vill driva sin styrelses linje, var de pengarna ska tas ifrån.

Socialdemokraterna tycker att det är en rimlig kompromiss som nu läggs fram och vi stöder därför regeringens programförslag. Det finns inget i EU:s regelverk som säger att den åländska andelen av bidragspengarna måste vara så hög som den nu är. Den kan vara mindre. Med tanke på regeringens arbete med att stävja kostnadsutvecklingen i den offentliga ekonomin ser vi att regeringens förslag är balanserat och väl genomtänkt. Det är också ett förslag som kommer att leda till det åländska jordbrukets ökade konkurrenskraft gentemot omkringliggande regioner. Enligt oss ska programmet vara hållbart och leda till ökad produktion av råvaror som efterfrågas och som gynnar livsmedelsindustrin. Investeringsstödet är viktigt för att få till stånd nya innovationer vilket också behövs för att en strukturförändring hela tiden ska kunna pågå. Den diskussion som förs här innehåller ingen drivkraft för att göra förändringar och förnyelser. Man talar hela tiden om att man får mindre pengar och mindre stöd som om det var givet att det som skedde under den föregående perioden var det ultimata och det enda rätta. Det finns inga sådana stöd som man kan prenumerera på sju år i taget. När man är beroende av andras pengar så får man sist och slutligen anpassa sig till dem som har makten över pengarna.

Det här programmet innehåller både och, det innehåller ekonomisk trygghet och det innehåller också både piska och morot för att få till stånd förändringar som ökar produktionen av råvaror för livsmedelsproduktionen.

Regeringen och näringsavdelningen har gjort ett riktigt hästarbete och motiverar sitt förslag med stor professionalism och klokskap.

Bland de övriga programmen noterar vi förändringsförslaget särskilt vad gäller Leaderprogrammet. Vi socialdemokrater frågar oss nog om förslaget är förenligt med tanken och syftet med Leaderpengarna. Ska man i så hög grad ta hand om sådana miljöprojekt som egentligen har förorsakats av jordbruket? Så här ligger nu förslaget. Här ser vi gärna att regeringen tittar en gång till på detta innan man går vidare.

Det tog väldigt lång tid att få fram Leaderpengarna på Åland. På både politiskt håll och tjänstemannahåll fanns det länge, ända sedan vi gick med i EU, ett motstånd mot Leaderprogrammet. Man ansåg att det var fråga om småpengar och att syftet med Leaderprogrammet inte var så väsentligt. Att bevilja medel för att öka den sociala sammanhållningen på landsbygden sågs som rätt ovidkommande. Det var först när en folklig rörelse som organiserade sig enligt Leaders principer började driva på frågan som de ansvariga började dra öronen åt sig. När EU sedan beslöt att Leader skulle vara en s.k. axel eller en del av LBU blev det fart på programmet, för hellre arbetade man då med social sammanhållning än att pengarna inte alls skulle komma till Åland.

Vi tycker att Leaderorganisationen har varit effektiv och fungerat bra. De har fått fina resultat. Vi vill att de ska ha möjlighet att fortsätta och ha stort inflytande över det här programmets innehåll. Vi är däremot ganska tveksamma till näringsavdelningens inblandning i det här projektet. De kanske snarare motarbetar än verkar för. Lite så är det nog också med Central Baltic pengarna, det är för mycket paragrafrytteri och för lite befrämjande av de här programmen.

Leaderprogram, ja, och helst att Leaderorganisationen själv har så stort inflytande som möjligt över pengarna för då får man ut dem och de blir verksamma i samhället.

Det här programmet innehåller på flera ställen begreppet hållbar utveckling. Jag ställer mig dock lite tveksam till i hur hög grad det här begreppet uppfyller det som regeringen har formulerat i sitt meddelande. Det går säkert åt det hållet, men om man får önska något så när det här programmet är klart skulle man snarast inleda ett arbete med nästa programperiod där hållbar utveckling skulle vara vägledande. På något vis är den här diskussionen med miljöstöd absurd, om jordbruket smutsar ner eller förorenar vattendrag och marker så ska man få betalt för det, helt enkelt reda upp för det. På lång sikt, om vi ska ha en hållbar utveckling, så ska jordbruket inte förorena och jordbruksprodukterna måste vara hälsosamma och säkra för konsumenterna. Det är en viktig omstrukturering som man bör göra och inte invagga någon in att det ska bli mera miljöstöd. Först släpper man ut föroreningar för att det är så höga produktionskrav och sedan ska man ha betalt för att reda upp det. Det har i praktiken inte fungerat. Miljöstödet hade bara marginell inverkan på vattendragen. Miljöstödet är ingenting att eftertrakta. Det måste nog vara andra långsiktiga åtgärder för att jordbruket ska bli hållbart. Tack, fru talman.



Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Jag vill ta fasta på tre saker. Först vill jag tacka för de vackra orden. Det andra är att när det gäller stödet till jordbruket så hade ltl Sundback lite fel. Från landskapets sida och EU när det gäller LBU-programmet så kommer det in 8,3 miljoner per år. Totalt går det ut ungefär 17 miljoner euro i offentliga medel direkt ut till jordbruket. Förutom det har vi också många andra åtgärder som är angelägna, t.ex. försöksstationen och hushållningssällskapet osv.

Det tredje som jag vill ta upp är Leader, men jag kanske kan ta detta i det andra replikskiftet för jag har en del att säga om det också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har utgått ifrån de siffror som vi har här i programmet, de här 57 miljonerna. Det finns redovisat här i texten hur mycket som är EU-pengar och hur mycket som är åländska pengar. CAP-stödet fick jag reda på från annat håll. Det finns säkert andra pengar, men det visar ju bara hur kolossalt mycket pengar som går till den här näringen.



Minister Fredrik Karlström, replik

Det här är information som finns i ÅSUB:s statistikbok. Tittar man på överföringarna till jordbruket så går det åt 119 miljoner euro på en sjuårsperiod. Jag vill bara att man pratar om rätt siffror, annars är det lätt att slänga sig med siffror. Det är 17 miljoner euro per år.

Vad gäller frågan om det verkligen är klokt att Leader ska engagera sig i de här icke produktiva investeringarna så tycker jag att det är klokt. Jag tycker också att vi har motiverat det bra i programmet. Leader har ju visat att de är effektiva att mobilisera gräsrötterna och dem som bor i lokalsamhället att vidta åtgärder. Problemet med de icke produktiva investeringarna, som vi hade i förra programmet, var att de var bara ämnade till jordbrukare och markägare. Nu kan samfälligheter och markägare och sådana som inte är jordbrukare också ställa upp med marker som kan användas för dessa icke produktiva investeringar och göra en väldigt stor miljönytta. Här har Leader en jättestor uppgift.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, allt annat skulle förvåna mig, om inte minister Karlström försvarar det här förslaget. Jag tycker ändå att det har tillkommit på ett sätt som inte är ett underifrån perspektiv som är Leaders utgångspunkt. Det kommer uppifrån. En stor del av Leaders pengar styr man nu på det här sättet via näringsavdelningen, ministern och regeringen. Jag tycker fortfarande att det är viktigt att diskutera att Leader ska vara till för sitt ursprungliga syfte.



Yüklə 0,58 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin