Plenum den 28 april 2014 kl. 13. 00

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag ska också i min replik prata lite om Leaderdimensionen. Vi har också noterat att det är en ganska kraftig minskning av pengarna för Leaderverksamhet. Utan att ha tittat på siffrorna så tidigare har det varit frågan om 2-3 miljoner under programperioden och nu är det ungefär 1 miljon. Det kan hända att jag har något fel i siffrorna, men det är i varje fall en ordentlig minskning. Kanske jag har fel? Men min minnesbild är att det är en kraftig minskning i varje fall.

Oberoende så vill vi också betona den nytta som Leaderföreningen har gjort och hur man har lyckats kanalisera pengar på ett effektivt sätt ut till bygderna. Det har stimulerat det ideella arbetet också i viss mån. Det finns en stark koppling till det kulturella ute i samhället och en indirekt effekt på företagandet. I den mån vi kan vara med och påverka processen så skulle vi vilja se på det här också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det är just det som vi tycker också. Vi har från början ansett att Åland skulle ha ett Leaderprogram. Jag har aldrig delat uppfattningen att det här var av marginell betydelse, ja kanske om man bara räknar i siffror. Men om man ser till den sociala effekten som det här programmet har så är det hållbart om man ska ta hänsyn till miljö-, social- och ekonomisk hållbarhet.

Det är oförenligt med Leaderdimensionen och programmet att det ska komma någon uppifrån och säga hur mycket pengar som ska användas för ett visst ändamål. Jag tycker att regeringen kanske har haft för bråttom. Man borde ha respekterat Leaders politik mera.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I varje fall borde det vara korrekt att det för Leaderdimensionen inte finns lika mycket pengar tillgängligt som tidigare till den verksamhet som man ändå i kraft av sitt självbestämmande har kunnat fördela till olika verksamheter.

Delvis var jag med, tillsammans med många andra här i salen, och jobbade för att det här skulle komma igång. Jag menar att den drivkraft, som ändå kom från fältet och som har lett till positiva effekter, är någonting som vi måste värna om och ta tillvara. Jag uppskattar att det är flera som pratar för att vi ännu i den här processen ska beakta det arbete som har gjorts.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har samma uppfattning. När det gäller de här strukturprogrammen, så jag tror att man för lite har beaktat tredje sektorn. Av min egen erfarenhet tror jag faktiskt inte att det är ministrarnas fel, inte direkt. Det är förvaltningen, det är något otroligt byråkratiskt och stelbent. Det är nästan ibland som man upplever att de är emot tredje sektorn istället för att vara för. Jag förstår inte varför det ska vara så här på Åland när det gäller strukturprogrammen och tredje sektorn. Jordbruket har en massa organisationer som är samhällsfinansierade och sekreterare som kan försvara och hålla på med de här blanketterna, men tredje sektorn borde ju få stöd. I Sverige har de gjort jättefina förvaltningar där parlamentet går in och stöttar tredje sektorn. Här känns det mera som om landskapet är emot förvaltningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för ett gott anförande. Eftersom ltl Sundback frågade efter siffrorna så vill jag klargöra dem. Siffrorna som jag talade om finns på sidan 2 i bilagan om konsekvensanalysen. Det var stödets andel av lantbruksproduktionens omsättning. Före EU-inträdet var det 20 procent varav Åland betalade 4,4 procent och riket ungefär 15 procent. Riket betalade alltså 3-4 gånger mera. Efter EU-inträdet 1999, fyra år efter inträdet, så betalades 38 procent av lantbruksinkomsterna med de tre delarna; stöd från Åland, riket och EU. 12,5 procent, en mindre del, gick genom Åland och 25,2 procent gick igenom riket. Det var denna 38 procent. Sedan plötsligt år 2011 har det blivit 47 procent. Det är väldigt mycket, och då betalar Åland klart mera än att vad riket gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det går in på den senare delen av dygnet och vi fortsätter att debattera den nya programperioden för lantbruket. Jag tänkte först kommentera de tidigare anförandena som har hållits. Man har pekat på kostnaderna och att det är mycket skattemedel som lantbruket förbrukar. Så kan man tycka och så kanske det är. Men det här är en del i hela EU-politiken. Man har gått med i EU, man har varit med och godkänt EU-program som delvis är EU-finansierade och sedan ställer man ett motkrav på finansieringen från den nationella staten, i det här fallet självstyrelsen. Inte är det något konstigare än det. Sedan står man här och skuldbelägger jordbruket för att man har använt mycket av skattebetalarnas pengar. Vi fick just en förklaring av ltl Jansson, jordbrukarnas omsättning är mer beroende av finansiering från EU. Det sade jag i en replik tidigare, jag förklarade att det kan bero på att priserna på de produkter vi odlar idag sjunker och lönsamheten sjunker. Då blir finansieringsdelen från allmänna medel större. Det kan vara en förklaring.

Man har också nämnt varför jordbruket ska få stöd, ingen annan näring får stöd.

Restaurangmomsen sänktes från 22 procent till 13 procent härom året. Det är ett stöd. Kanske inte ett stöd direkt så att vi diskutera det här, men i varje fall, det är ett stöd till näringen och det var mening att man skulle ta vara på det.

Sedan har vi rederinäringen, inte ett ord nämner man när pengarna går till rederinäringen. Men när pengarna går till jordbrukets behov så då försöker man alltid skuldbelägga att det är vi som har begärt det här. Nej, vi är med i ett system som andra har skapat och då måste man vara nöjd och betala, eller säga som det är; att vi inte accepterar systemet. Men så här är verkligheten. Sedan försöker man på något vis påstå att vi får tillräckligt mycket pengar. Den argumentationen kan vi säkert komma tillbaka till senare.

När det gäller miljöinsatserna så nämndes det också att vi inte har sett något resultat. Om jag inte missminner mig så gjordes det en undersökning som visade att man har minskat fosforutsläppen med 20 procent tack vare de miljöstöd och miljöinsatser som har gjorts. Visst har det gett resultat, det kan man inte förneka. Om det sedan är tillräckligt kan man alltid diskutera fortsättningsvis.

Ytterligare vill jag ge ett förslag på att vi ska remittera det här ärendet till utskottsbehandling. Jag tyckte att ltl Harry Jansson från centern var inne på samma sak. Det finns skäl att diskutera den här frågan i utskottet. Jag hoppas att få stöd från centergruppen i det här fallet. Det är en så pass viktig sak. Det är alldeles för enkelt att vi ska avsluta den här viktiga debatten för den här näringen bara genom att det här ärendet ska gå som ett meddelande och sedan är det fritt spelrum för landskapsregeringen.

På basen av detta vill jag också föreslå att jag bordlägga ärendet till inkommande onsdag för fortsatt diskussion.

En vacker dag som denna när de åländska jordbrukarna har fullt upp i åkrarna med att så och sätta och skapa förutsättningar för att till hösten förhoppningsvis bärga en god skörd, ska vi i lagtinget diskutera och skapa förutsättningar för det åländska jordbruket och övriga företag som är berörda av den nya programperioden 2014-2020.

Att satsa på ett jordbruk är en livsstil och en satsning som sträcker långt längre än en programperiod. Därför är det viktigt från politiskt håll att ge signaler att vi tror jordbruket på Åland har en framtid.

Det åländska jordbruket är av stor betydelse för Åland, både ur närings- och natursynpunkt. Den lokala förädlingen av råvaror växer, vilket gynnar jordbrukarna, sysselsättningen och exporten av åländska produkter. Samtidigt skapar jordbruket ett öppet landskap.

Att Åland får en allt större småskalig livsmedelsindustri ska ses som ett välkommet tillskott då de traditionella näringarna dras med bristande lönsamhet.

Landskapsregeringens förslag till reviderat LBU-program, som ligger till grund för dagens debatt, har gett upphov till skarp kritik från jordbrukarhåll och det samlade livsmedelsklustret. Orsaken är att förslaget medför att stöden, framförallt miljöstödet, kommer att minska cirka 10 miljoner euro, dock har det kompenserats på annat vis så nettominskningen är inte så stor som 10 miljoner.

Hur rimmar detta med EU:s intentioner att under kommande programperiod sätta fokus på miljö och företagande? Hur rimmar detta med landskapsregeringens strategi för hållbar utveckling 2051? Hur rimmar det med en levande landsbygd? Hur rimmar det med intentionen om ett utvecklat jordbruk på Åland och näringsministerns mantra om 1 000 kor? Det finns bara ett svar på dessa frågor: Illa! Mycket illa!

Med så pass drastiskt minskade anslag för miljöstöd finns det en uppenbar risk för att jordbrukarna helt väljer att hoppa av miljöstödet, vilket sannolikt leder ökat utsläpp av närsalter; fosfor och kväve. Detta går stick i stäv med EU:s intentioner och står i strid med dagens självklara politiska strävanden mot hållbar utveckling, innefattande ett hållbart, utvecklat jordbruk för att inte tala om landskapsregeringens färska ”hållbarhetsmeddelande”. En miljömässig tillbakagång, alltså. Går landskapsregeringens förslag igenom kan den nybildade föreningen ”Lumparns vänner” snabbt få en motpol i ”Lumparns ovänner”.

Ett bra exempel på hur snett landskapsregeringens förslag slår gäller Ålands största ekologiska gård. Det har just sagts i replikskiften att den ökade insatsen på 3,5 miljoner går helt och hållet till en ekologisk gård. För den gården utgör det nya förslaget en minskning av stöden på cirka 21 000 euro per år, enligt gårdens remissvar.

Under 2013 levererar gården cirka 100 ton ekologisk säd till Österängskvarn för vidareförädling och under 2014 önskar kvarnen ha en leverans på cirka 270 ton, alltså nästan en tredubbling! Allt detta kan nu gå förlorat. Resultatet av det liggande programmet blir odling på en defensiv nivå, där utvecklingsmålen ställs åt sidan för att istället inrikta sig på ren överlevnad. Det blir permitteringar av anställda. Resultatet blir att anställda sägs upp. Investeringsstöd har också tidigare getts för att satsa på en stor torkanläggning för ekologiskt spannmål som ska klara av att ta mot sin egen men även andras ekologiska säd. Idag tar de emot cirka 570 ton.

Nu vill de åländska regeringspartierna, inklusive centern, slå undan benen på den här verksamheten. Man kan fråga sig: Hur tänker ni egentligen?

Gården har också stora utbyggnadastankar. Just nu har man lagt utbyggnadsplanerna på is, de får vila.

Det finns även en upprördhet inom hela livmedelsklustret, vilket till stor del beror på den ovilja landskapsregeringen har visat att lyssna på näringen när man påpekat konsekvenserna av de förslag som ligger till grund för dagens debatt.

Det åländska livsmedelsklustret, dvs. primärnäringarna och livsmedelsindustrin tillsammans, står för en total omsättning på drygt 145 miljoner. Antalet direkt sysselsatta uppgår 890 personer och indirekt till 1 350 personer.

Livsmedelsindustrin, i sig själv, står för cirka 46 procent av den åländska tillverkningsindustrin omsättning. 80 procent av produkterna exporteras till en summa av cirka 110 miljoner euro per år.

Istället för att utveckla denna växande näring kan regeringspartiernas förslag till LBU-program resultera till en avveckling av näringen. Försvinner råvarorna, så försvinner livsmedelsförädlingen.

De ekonomiska konsekvensanalyser som landskapsregeringen redovisar jämför enbart stödnivåerna, däremot inte konsekvenserna för gårdarnas lönsamhet. Detta är en stor brist och gör att man kan dra slutsatsen att landskapsregeringen inte heller är insatt vilka konsekvenser programmet får för jordbruksnäringen. Fårnäringen har man överhuvudtaget inte gjort en konsekvensanalys på. Fårnäringen är en viktig del för att hålla det öppna landskapet. Risken är att en stor del av fårnäringen kommer att läggas ner.

Samtidigt skriver landskapsregeringen i det liggande programmet, jag citerar: ”Ger goda verksamhetsförutsättningar för lantbruket och bidrar till en god miljö. Förutsättningarna blir konkurrenskraftiga med tyngdpunkt på att utveckla gårdarnas produktivitet genom t.ex. investeringar i innovativ teknik och miljösatsningar. Fokus ligger på produktion av råvaror till livsmedelsindustrin samt en högre förädlingsgrad. Miljöstödet riktas till åtgärder som ger en konkret miljönytta och investeringsstödet syftar till att skapa förbättrade produktionsförhållanden.” Frågan inställer sig: Hur kan landskapsregeringen och jordbruksnäringen komma till så vitt skilda slutsatser? Politik och verklighet går inte ihop. Skulle det rent av behövas en konsekvensbedömning av en opartisk part för att få fram sanningen? Vi har hört det i tidigare anföranden här, att man har ifrågasatt om man borde ha en helt utomstående utredning.

Landskapsregeringens förslag till LBU-program för perioden 2014-2020 är miljömässigt bakåtsträvande, hotar att slå undan benen på primärproduktionen och därmed den växande livsmedelsförädlingen på Åland.

Ålands Framtid kan därför inte omfattade förslaget utan att stöden läggs i nivå med det åländska jordbrukets behov för att på ett hållbart sätt kunna verka på en konkurrensutsatt marknad.

Hur ska vi finansiera detta? Det kallas prioritering. Har vi råd att skrota jordbruket kan man fråga sig? Vad händer om det blir en sådan effekt att en stor del av jordbruket läggs ner?

Vi ska prata kortrutt om några dagar, då handlar det om flera hundra miljoner. Där finns det pengar. Hur ska vi finansiera det?

Fru talman! Med dessa ord får det räcka för min del, tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Eklund tog upp frågan med näringsutsläpp och näringsgivor och han hade rätt när han sade att det har minskat. När man ser i ÅSUB:s statistikbok så har fosforgivorna på åkrarna i princip halverats de senaste tio åren. Att det har gett resultat, med en minskning hittills med drygt 30 procent ute i vattendragen, kan man också se i landskapsregeringens egen utredning. Det är ett faktum att miljöstödet har gett resultat. Det betyder mindre utsläpp i våra vikar och framförallt i Lumparn som vi nu försöka rädda.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, det ville jag påpeka. Miljöstöden har gett effekter på fosforutsläppen och förhoppningsvis på Lumparn. Varför jag nämnde att Lumparns vänner kan bli Lumparns ovänner det är om det blir en sådan effekt att många går ur miljöstödsprogrammet och att man helt enkelt inte följer det, då kan det bli motsatt effekt. Man frångår programmet, ökar gödselgivorna och allt detta och då har man inte nått målet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Förslaget kommer att ta död på den framgångsrika ekologiska spannmålsodlingen, sade ltl Eklund. Eko-stöden ligger faktiskt 20 procent över stöden i riket. Eko-stödet för spannmål är 206 euro högre för eko-odling än för konventionell spannmålsodling. Vi på Åland har investerat oerhört mycket de senaste åren på eko-odling. Vi är ledande i Finland. Borde inte en viss konkurrensfördel ha kommit till godo av de tidigare årens investeringar också?

Detta med konsekvensanalys över lönsamheten, konsekvensanalysen som är gjord är utformad enligt överenskommelse med ÅPF för att påvisa skillnaderna i överföringarna mellan den nya perioden, den gamla perioden och med riket.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När det gäller eko-odlingen så är det inte är någonting som jag hittat på. Jag har tittat på remissvaren från Mats Häggblom. Jag har personligen pratat med honom i morse för att få bekräftat det jag säger och det stämmer. Hans framtidsutsikter är precis det som jag redogjorde för och det står också i remissvaret. Han kommer att fundera på att ändra inriktning, gå över till konventionell odling och odla vall och få vallstöd och köra resten på sparlåga. Sedan kanske han måste ta ett jobb utanför sin verksamhet. Ja, Karlström pustar.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! För det första tycker jag att man inte ska ta upp enskilda personer och gårdar. Vi kan i så fall titta på flera gårdar generellt. Det finns också en kostnadsbit, på 20 000 euro inkomstglapp, som ltl Eklund lyfte upp. Vi ska också veta att eko-odlingen inte har samma krav som övrig konventionell odling vad gäller förgröningen.

Inte ens inom inkomststödspolitiken, som Finland ansvarar över, räknar man ut lönsamhetskalkyler, eftersom det finns så otroligt olika gårdar beroende på vilka åtgärder man väljer och på vilket sätt man kommer att göra. Det går inte att göra en lönsamhetskonsekvensanalys för alla 500 gårdar på Åland. Det kommer inte att kunna ske. Vi måste ta generella stora riktlinjer.

Jag undrar i förlängningen hur ltl Eklund kan stå och försvara ett självständigt Åland när man i parlamentet tar upp enskilda gårdar på det här sättet? Hur skulle exempelvis ett skattebehörighetssystem fungera om det drabbar ett enskilt företag eller en enskild organisation?

Ltl Brage Eklund, replik

Bästa ltl Karlström, jag skulle inte ha tagit upp det här om jag inte skulle ha frågat den berörda gården. Jag frågade om jag kunde använda hans uttalanden, remissvar och det som han sade åt mig. Absolut, sade han. Det är Ålands största eko-gård. Även om de skulle odla konventionellt så skulle det vara Åland största gård. Vi pratar om rationaliseringar och effektiveringar. Far ut till Mats Häggbloms gård och titta på hur gården drivs så får ni se på effektivitet. Jag skulle inte ha tagit upp den här enskilda gården om jag inte hade haft lov av berörd person.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund sågar det här meddelandet. Det är inte så överraskande. Som vanligt när Ålands Framtid öppnar munnen så rullar stödmiljonerna ur fickorna. Den här ökningen på ytterligare några miljoner som några önskar, inklusive ltl Eklund, ska finansieras på något sätt. Var ska de miljonerna tas? Nyss skulle kommunerna ges ytterligare några miljoner och nu är det ytterligare några miljoner till lantbruket. Var ska de miljonerna tas? Det enda jag har hört är att man ska minska ner på sjukvård och utbildning och det kan jag inte acceptera.

Det här programmet som landskapsregeringen presenterar är ett förslag som är lika bra som det är i riket eller på vissa punkter till och med bättre, precis det som efterfrågades i första remissen. Det är väl bra, eller?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Som vanligt när Petri Carlsson öppnar munnen så har han samma retorik. Var ska miljonerna tas ifrån? Det är bara att titta på våra förslag till de motioner vi har lagt. Titta på motionen om sparåtgärder i den offentliga sektorn. Titta på hur man använder pengarna, t.ex. trafikavdelningens 1 miljon som man har sparat in, vart gick den? Det redovisades inte överhuvudtaget. Nog finns det möjligheter att spara. Det där är en chimär, man försöker hela tiden skuldbelägga oss. Ja, då ska det minskas på lärarna och det ska minskas på sjuksköterskor och det stämmer inte överens. Hur gör man i företagsvärlden idag när man måste göra någonting? Ja, man titta på verksamheterna och hur man kan spara pengar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ja, jag har tittat också i motionerna. Jag ställer frågorna igen eftersom jag inte får svar. Jag får inte svar på var de miljonerna ska tas. Det som har beskrivits i motionerna är inte tillräckligt.

En viktig aspekt, som man inte ens diskuterar, är priset på produkterna. Ska våra lantbrukare få långsiktig hållbar lönsamhet så måste man få bra betalt för sina produkter. Ett sätt att få det är att vidareförädla produkterna ännu mera och för det krävs stora investeringar. Det här tar landskapsregeringen fasta på i meddelandet. Det är väl också bra, eller?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Märkväl, vi har inte kritiserat investeringsstödet överhuvudtaget, om jag minns rätt vad jag sade i mitt anförande. Men för att man ska investera så måste man få tilltro till politiken också. Gårdar som ligger på gränsen i ekonomin idag gör inte investeringar bara för att det finns investeringsstöd och om man inte har tilltro till den politik som förs. Den här programperioden är sex år. Ett jordbruk är en generation, 20-30 år måste man planera framåt. Det får vi göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Ser ltl Eklund att insatserna för miljöstöd har haft effekt hittills? Har man använt miljöstödet på rätt sätt? Har det varit intressant för jordbrukarna att utföra miljöåtgärder som våtmarker osv.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När det gäller våtmarker så har det hittills inte funnits i stödprogrammen. Det som är på gång nu är helt okej. Sedan är det frågan om det ska gå via Leader och det kan man ha åsikter om. De som representerar Leader kanske inte delar uppfattningen om att man ska ta pengar till miljöinsatser inom jordbruket. Men det är helt okej, men sedan är frågan om man uppnår målet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa kollegan Eklund, en fråga som vi särskilt idag har orsak att ställa oss, efter de senaste veckornas debatt och dagens debatt, är vilket som är det största hotet mot framtidstron i jordbruket. Är det de som talar om att vi har goda möjligheter att utveckla jordbruket med det program som nu föreligger för de kommande åren? Eller är det de som totalt svartmålar förutsättningarna? Jag vill nog säga att det är nog alla de som nu svartmålar och skrämmer upp jordbrukarna och ber dem stoppa sina investeringsplaner osv. Har inte Ålands Framtid alls något ansvar för att skapa framtidstro för det åländska jordbrukets del?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att alla jordbrukare både är läskunniga och räknekunniga. Vi från Ålands Framtid behöver nog inte skrämma upp jordbrukarna för att man ska få den här bilden av LBU-programmet som är på gång nu. De är företagare, de är vana att investera och tro på framtiden och det gör vi inom Ålands Framtid också. Men man har inte tilltro till den politik som förs idag, det är det som är det värsta. Programmet varar sex år, man vet inte vad som kommer efter det och i debatterna och i samband med uttalanden får man känslan av att man vill skuldbelägga och svartmåla jordbruket som någon slags bidragsberoende. Vi ska komma ihåg att det här i botten är ett konsumentstöd. Allt bygger på att det här är ett konsumentstöd. Bara för att man ska hålla prisnivån låg för konsumenterna så gick man in och kanaliserade stöden via jordbruket.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Låt mig ta ett aktuellt exempel utan att peka ut någon jordbrukare eller någon gård. Vi har en gård med en omsättning strax under eller strax över 1 miljon euro per år och så får man 400 000 euro i samhällsstöd enligt det gamla programmet. Det nya stödet kommer att ligga 20 000 euro lägre på en bruttonivå, men tack vare att man också tappar kostnader så blir netto ungefär 10 000 euro sämre i stöd. En omsättning på 1 miljon med samhällsstöd på 400 000 euro, är det katastrofalt? Om man säger sig vara så väldigt räknekunnig så kan man säkert svara på den frågan på ett tillfredsställande sätt. Låt oss höra!

Ltl Brage Eklund, replik

Jag kan inte säga om det där exemplet på stöd är förenligt med den gården, att gården har 1 miljon i omsättning och får ett stöd på 400 000 euro. Är det siffror som faktiskt är intakta eller är de bara gripna ur luften? Jordbruket idag är inte någon näring där man täljer guld. Det ligger på gränsen. Det finns t.o.m. sådana jordbrukare som fogden jagar när stöden kommer. Gränsen är nog ganska nära. Resultaten är inte sådana att man sätter tummarna i hängslena och njuter.